Öppna huvudmenyn

Blekingebrigaden (IB 41), var en infanteribrigad inom svenska armén som verkade i olika former åren 1949–1991. Förbandsledningen var förlagd i Växjö garnison i Växjö.[1][2]

Blekingebrigaden
(IB 41)
Officiellt namnBlekingebrigaden
Datum1949–1991
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollKrigsförband
StorlekInfanteribrigad
FöregångareBlekinge regemente [a]
Del avKronobergs regemente
HögkvarterVäxjö garnison
FörläggningsortVäxjö
Smeknamn"Smålands grenadjärer"
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960AM.090956 (guld).jpg

HistorikRedigera

Genom försvarsbeslutet 1948 beslutades att arméns fältregementen skulle omorganiseras, och från 1949 års krigsorganisation anta en brigadorganisation. Blekingebrigaden sattes upp åren 1949–1951 vid Kronobergs regemente (I 11) genom att fältregementet Blekinge regemente (IR 41) omorganiserades till brigad.[3]

År 1988 hade överbefälhavaren Bengt Gustafsson, på uppdrag av Regeringen Carlsson I, tillsatt en utredning om arméns utveckling, vilket mynnade ut i Försvarsutredning 88. I utredningen och regeringens proposition ställdes grundutbildningen vid Kronobergs regemente (I 11/Fo 16), det vill säga bemanningen av Blekingebrigaden och dess systerbrigad Kronobergsbrigaden (IB 11), mot utbildningen av brigaderna vid Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17). Då regeringen ansåg att Norra Smålands regemente hade goda samövnings- och samträningsmöjligheterna inom Eksjö garnison, föreslogs en avveckling av Kronobergs regemente (I 11/Fo 16/18) som utgjorde en solitär i Växjö. Kvar i Växjö skulle en försvarsområdesmyndighet organiseras.[4]

Riksdagen antog i december 1989 regeringens proposition om att arméns nya grund- och krigsorganisation från den 1 juli 1992, vilken bland annat skulle bestå av 18 brigader (en minskning med 11 brigader).[4] Blekingebrigaden utgick ur krigsorganisationen och upplöstes 30 juni 1991.[2]

VerksamhetRedigera

Huvuddelen av brigaden grundutbildades vid Kronobergs regemente (I 11). Brigaden genomgick förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66, IB 66R och IB 66M. Genom försvarsbeslutet 1972 kom brigaden att bli Kronobergs regementes sekundära brigad, detta då den inte upptogs till brigadorganisationen IB 77.[2]

OrganisationRedigera

Brigadens hade nedan organisation, Infanteribrigad 66, där infanteriskyttebataljonerna utbildades vid Kronobergs regemente.[5]

  • 1x brigadledning
  • 1x infanterispaningskompani
  • 3x infanteriskyttebataljoner
    • 4x skyttekompanier
    • 1x tungt granatkastarkompani
    • 1x trosskompani
  • 1x infanteripansarvärnskompani
  • 1x stormkanonkompani
  • 1x infanteriluftvärnskompani
  • 1x infanterihaubitsbataljon
  • 1x infanteriingenjörsbataljon
  • 1x infanteriunderhållsbataljon

Heraldik och traditionerRedigera

Under 1980-talet under dåvarande brigadchefen Björn Swärdenheims ledning, gjordes ett inofficiellt tillägg i brigadnamnet, Blekingebrigaden – Smålands grenadjärer. Bataljonerna samt de självständig kompanierna i brigaden fick egennamn ur det traditionsarv som Kronobergs regemente hade från Karlskrona grenadjärregemente.[6]

FörbandscheferRedigera

Brigadchefer åren 1949–1991.

  • 1949–1983: ?
  • 1983–1988: Björn Swärdenheim
  • 1988–1991: ?

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Blekingebrigaden 1949-10-01 1991-06-30
Beteckningar
IB 41 1949-10-01 1991-06-30
Förläggningsorter
Växjö garnison (F) 1949-10-01 1991-06-30

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Avser fältregementet (krigsförbandet) åren 1942–1949

NoterRedigera

  1. ^ Braunstein (2003), s. 51–54
  2. ^ [a b c] Björck (1996), s. 122
  3. ^ ”Armens Brigader efter 1948 års försvarsbeslut med kort historik”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/uploads/files/content/Armens-_brigader-_1948.pdf. Läst 17 oktober 2017. 
  4. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 31 oktober 2017. 
  5. ^ Lyth, Gustavsson (1993), s. 257-268
  6. ^ Björck (1996), s. 329

Tryckta källorRedigera

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris länk. ISBN 91-971584-4-5 }
  • Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris länk 

Vidare läsningRedigera

  • Kronobergs regemente - dess människor och deras minnen 1919-1992. Växjö: Regementet. 1992. Libris länk 
  • Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris länk 
  • Kungl. Kronobergs regemente under fyra sekel: 1623-1964. Växjö. 1967. Libris länk