Brännö

tätort i Göteborgs kommun, Sverige

HistoriaRedigera

Namnet Brännö förekommer flera gånger i de isländska sagorna, bland andra i Olav Tryggvasons saga (Brenneyia), Egil Skallagrimssons saga (Brenneyja) och i Laxdøla saga (Brenneyjar). I Kung Valdemars jordebok på 1200-talet skrevs namnet Brænnø, vidare Bränöö 1600 och Brännö 1777. Förleden Bränn- anses komma av ordet "bränning", alltså en brottsjö från havet.[2]

Enligt Laxdalasagan skall flera förhandlingar om marknader hållits på ön.  I jordeboken för 1545 finns samtliga skattehemman för Göteborgs Södra Skärgård uppräknade med namn på ägarna till gårdarna och vad de erlade i skatt.[3] Till skillnad från andra kringliggande öar kom dock i första hand jordbruket och inte fisket att dominera. Under 1600-talet ökade hovet av lotsar genom Göteborgs framväxt och Brännö vid en av infartslederna kom att bli en betydande lotsö med egen lotsutkik. Först i samband med att en byggnadsplan från 1952 antagits började även pensionat och sommarstugor att växa fram på ön. Det sista jordbruket på ön lades ned vid mitten av 1900-talet.[4]

Orten och ön utgjorde ett municipalsamhälle från 1 december 1911 till 31 december 1922.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Brännö 1990–2015[1]
År Folkmängd Areal (ha)
1990
  
417 75
1995
  
525 77
2000
  
627 79
2005
  
698 81
2010
  
708 87
2015
  
918 193
Anm.: Ny tätort 1990

ByggnaderRedigera

Mitt på ön ligger Brännö kyrka, byggd 1954, och på norra delen av ön finns en kyrkogård.

KulturRedigera

 
"Brännö brygga" 2012.

På dansbanan vid Brännö Husviks brygga på södra sidan av ön anordnas dans på lördagkvällarna under sommaren.[5] Bryggan är känd från Lasse Dahlquists klassiska vals "De' ä' dans på Brännö brygga" från 1941.[6] Lasse Dahlquist bodde aldrig på ön, men var som barn ofta på besök hos sin morfar, mästerlotsen Rudolf. Dahlquists morfars hus, Langegården, finns bevarat på ön. Flera av Lasse Dahlquists visor har innehåll som anknyter till ön. Här märks utöver ovannämnda melodi till exempel "Morfar har berättat".[7]

Brännö Lagård är ett museum som ligger mitt på ön i en gammal ladugård. Där visas utställningar om livet på Brännö genom tiderna, om lotsar, tullare båtsmän och kvinnornas liv. Och den sen 1800-talet växande gruppen sommargäster på Brännö.[8]

BilderRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 119
  3. ^ Västergötlands landsakapshandlingar 1545:9, Älvsborgs län/Askimshärad/Frölunda församling, Jordebok 1545. Jordebok 1545:9 
  4. ^ Sveriges öar, 3:e upplagan 2013, Anders Källgård s. 73.
  5. ^ ”Dans på Brännö brygga | Brännöföreningen” (på sv-SE). brannoforeningen.se. http://brannoforeningen.se/kulturevenemang/dans-pa-branno-brygga/. Läst 19 maj 2017. 
  6. ^ ”Brännö - Ön med Sveriges mest kända brygga”. http://branno.nu/. Läst 4 juli 2016. 
  7. ^ ”Morfar har berättat”. Styrsö sockens hembygdsförening. http://www.hembygd.se/styrso/artiklar/morfar-har-berattat/. Läst 4 juli 2016. 
  8. ^ ”Brännö Lagård” (på sv-SE). www.hembygd.se. https://www.hembygd.se/branno. Läst 24 juni 2017. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera