Öppna huvudmenyn

Malmö kommun

kommun i Skåne län, Sverige
Uppslagsordet ”Malmö stad” leder hit. För stadskommunen som fanns fram till 1970, se Malmö stad (stadskommun). För tätorten, se Malmö.

Malmö kommun, även kallad Malmö stad, är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Centralort är Malmö. Kommunen ingår i Stormalmö och utgör en egen valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Malmö kommun
Malmö stad
Kommun
Malmö stadshus (kommunhus).jpg
Malmö stadshus (kommunhus)
SloganMångfald, möten och möjligheter
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortMalmö
Inrättad1 januari 1971
Anställda18 480 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal334,45 kvadratkilometer ()[2]
- därav land156,95 kvadratkilometer[2]
- därav vatten177,5 kvadratkilometer[2]
Folkmängd340 802 ()[3]
Bef.täthet2 171,40 inv./km² (land)
Läge
Malmö Municipality in Scania County.png
Kommunen i länet.
Koordinater55°35′00″N 13°02′00″E / 55.583333333333°N 13.033333333333°Ö / 55.583333333333; 13.033333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStormalmö
Domkretstillhörighet
DomkretsMalmö domkrets
Koder
Kommunkod1280[4]
Org.nummer212000-1124[5]
GeoNames2692965
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i de sydvästra delarna av landskapet Skåne med Öresund i väster. Malmö kommun gränsar i norr till Burlövs kommun och Staffanstorps kommun, i öst till Svedala kommun och i syd till Vellinge kommun, alla i före detta Malmöhus län. På andra sidan Öresund gränsar Malmö kommun till Dragørs kommun, Tårnby kommun och Köpenhamns kommun i Region Hovedstaden på ön Själland i Danmark som kommunen förbinds med av Öresundsbron.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

 
Socknar inom Malmö, Burlöv och Staffanstorps kommuner. Socknars namn är skrivet i minst storlek, något större storlek är kommunerna som fanns mellan 1950- och 1970-talet. Deras forna gränser markeras i rosa.

Kommunens område motsvarar socknarna: Bunkeflo, Fosie, Glostorp, Husie, Hyllie, Lockarp, Oxie, Södra Sallerurp, Tygelsjö, Västra Klagstorp och Västra Skrävlinge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Malmö stad som 1863 bildade en stadskommun.

Limhamns municipalsamhälle inrättades 7 juni 1901 och upplöstes 1906 när Limhamns köping bildades av Hyllie landskommun och en del av Fosie landskommun. Köpingen uppgick 1915 i Malmö stad. Sofielunds municipalsamhälle inrättades 21 februari 1896 i Västra Skrävlinge landskommun vilken 1911 uppgick i Malmö stad. Fosie municipalsamhälle inrättades 30 maj 1919 som upplöstes 1931 när Fosie landskommun uppgick i Malmö stad. 1935 införlivades Husie landskommun i Malmö stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området de båda storkommunerna Bunkeflo (av de tidigare kommunerna Bunkeflo, Tygelsjö och Västra Klagstorp) och Oxie (av Glostorp, Lockarp och Oxie) samtidigt som Södra Sallerups landskommun uppgick i Malmö stad.

1967 uppgick Oxie landskommun i Malmö stad. Malmö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Malmö stad och Bunkeflo landskommun.[6]

Malmö är en av de svenska kommuner som sedan 1980-talet föredrar att benämna sig stad i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Malmö kommun används normalt i svenskt offentligt tryck, till exempel i svensk författningssamling[7] och i namnet på valkretsen som Malmö utgör.

Malmö valde 1862 att stå utanför Malmöhus läns landsting och kommunen gick inte med i landstinget förrän 1998. Detta betydde att Malmö kommun skötte sådana uppgifter som annars hade skötts på landstingsnivå, till exempel sin egen lokaltrafik och sin egen sjukvård.

Kommunen ingår sedan bildandet i Malmö domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Huvudartikel: Malmö stadsvapen

Blasonering: I silverfält ett rött, med gyllene krona krönt griphuvud. På hjälmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjädrar av silver.

Vapnet gavs av unionskonungen Erik av Pommern till Malmö stad i privilegiebrevet från 1437. Det är sannolikt landets äldsta, av en regent förlänade vapen. Ovanligt är också att det är försett med hjälm och hjälmprydnad. Gripen härstammar från Eriks hemtrakter i Pommern och har även funnit vägen till Skånes landskapsvapen från 1660.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutveckling i Malmö stad/kommun 1570–2019
År Invånare
1570
  
3 577
1650
  
2 504
1730
  
3 132
1800
  
3 962
1810
  
5 796
1820
  
6 723
1830
  
8 665
1840
  
10 203
1850
  
13 087
1860
  
18 919
1870
  
25 593
1880
  
38 054
1890
  
48 504
1900
  
60 857
1910
  
83 373
1920
  
113 553
1930
  
120 207
1940
  
155 506
1950
  
191 785
1960
  
234 453
1970
  
259 535
1980
  
233 803
1990
  
233 887
2000
  
259 579
2010
  
298 963
2019
  
340 802
Källa: Malmö stad statistik och Malmö 2009.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2017 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 150 303, eller 45,05 % av befolkningen (hela befolkningen: 333 633 den 31 december 2017).[9]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2017 utgjorde folkmängden i Malmö kommun 333 633 personer. Av dessa var 110 464 personer (33,10 %) födda i ett annat land än Sverige.[9]

I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]

IndelningarRedigera

DistriktRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar inom Svenska kyrkan:

 
Distrikt inom Malmö kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]:

StadsområdenRedigera

 
Stadsdelsindelningen som den såg ut 2009
 
Stadsområdesindelningen 2013

Den 1 januari 1996 införde Malmö en kommundelsnämnd-organisation där kommunen delades in i tio stadsdelar.[12] Varje stadsdel fick en styrande nämnd, kallad stadsdelsfullmäktige och varsin verkställande stadsdelsförvaltning.[13] Tanken hos Socialdemokraterna var framför allt att medborgarinflytandet skulle öka. Stadsdelsindelningen attackerades ständigt från den borgerliga oppositionen av både kostnads- och effektivitetsskäl.[12]

Vid halvårsskiftet 2008 centraliserades en del av det sociala ansvaret på en central nämnd, Sociala resursnämnden.[12]

1 juli 2013 slogs de 10 stadsdelarna samman till 5 stadsområden. LSS-verksamheten (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) flyttades från de tidigare stadsdelarna till den redan tidigare bildade Sociala resursnämnden med tillhörande förvaltning, Sociala resursförvaltningen.[14][15] Två kommunövergripande förvaltningar för förskola, Förskoleförvaltningen, och grundskola, Grundskoleförvaltningen, bildades och tog över respektive verksamhet från stadsdelarna.[14][15] Vidare ombildades Utbildningsförvaltningen till Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.[14]

Kirseberg och Centrum slogs samman till stadsområde Norr, Södra Innerstaden och Västra Innerstaden slogs samman till stadsområde Innerstaden, Limhamn-Bunkeflo och Hyllie slogs samman till stadsområde Väster, Fosie och Oxie slogs samman till stadsområde Söder och Rosengård och Husie slogs samman till stadsområde Öster.[16][15]

1 maj 2017 lades stadsområdesförvaltningarna och Sociala resursnämnden ned och den verksamhet de ansvarat för fördes över till tre nya nämnder – hälsa-, vård- och omsorgsnämnden, funktionsstödsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden – samt till kulturnämnden och fritidsnämnden.[17][18] Malmö återgick därmed till en ren facknämndsindelning utan geografisk indelning av den politiska ledningen.

TätorterRedigera

Malmö kommun är en tätbefolkad kommun vars yta till största delen består av tätorten Malmö. I kommunens sydliga och östliga delar ligger dess övriga tät- och småorter.

Det finns sex tätorter i Malmö kommun.[19]

I tabellen presenteras tätorter i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tät-/småort Befolkning
1 Malmö (del av)* &&&&&&&&&0291040.&&&&&0291 040
2 Bunkeflostrand &&&&&&&&&&013048.&&&&&013 048
3 Oxie &&&&&&&&&&012665.&&&&&012 665
4 Tygelsjö &&&&&&&&&&&03420.&&&&&03 420
5 Vintrie &&&&&&&&&&&&0777.&&&&&0777
6 Skumparp &&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225

* En mindre del av Malmö tätort ligger i Burlövs kommun.

PolitikRedigera

Malmö kommun har traditionellt styrts av socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919, med undantag för två mandatperioder 1985–1988 (kommunalvalet 1985 bröts ett 66-årigt socialdemokratiskt maktinnehav) och 1991–1994 då borgerliga koalitioner styrde.

Sedan 2013 är socialdemokraten Katrin Stjernfeldt Jammeh kommunstyrelsens ordförande.

Mandatfördelning i Malmö kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPFISPISDSKÅCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703371110
3371110
6188,7
5110
197323111512
3111512
6190,3
4912
19762308714
308714
6189,3
4714
19793305617
3305617
6187,5
4318
19823323320
3323320
6188,0
3922
198522752718
275718
6186,4
4219
198823033518
3033518
6183,5
4021
199122622524
26524
6182,1
3823
1994232231318
323318
6180,9
3625
19985272222318
527318
6173,01
3328
200252623227212
5263712
6172,54
3328
20064244255116
42445516
6173,49
3625
2010422527417
42257417
6174,34
3526
2014621629314
62169314
6175,19
3328
20187203113413
7203113413
6178,57
3625
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se Malmö stad (stadskommun).

 
Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2018-2022

Partiers starkaste valdistrikt, kommunfullmäktigevalet 2018Redigera

 
Malmö kommuns valdistrikt
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Herrgården 77,06 % 31,07 %
M Bellevue-Nya Bellevue 50,03 % 20,65 %
SD Almgården 41,08 % 16,29 %
V Möllevångstorget SO 40,19 % 11,11 %
L Västervång-Fridhem 17,32 % 6,00 %
MP V Sorgenfri-N Folkets Park 14,85 % 5,41 %
C Kockum Fritid 8,85 % 4,18 %
KD Fridhem 6,69 % 2,29 %
FI N Sofielund-Nobelv 8,70 % 1,93 %
SKÅ Segevång V 1,53 % 0,27 %
MED Flensburg-Allm sjukhuset 1,00 % 0,24 %
TP Kronborg 0,93 % 0,20 %
PP Värnhem 0,81 % 0,20 %
SKP Hermodsdal 0,95 % 0,08 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

KommunalrådRedigera

 
Katrin Stjernfeldt Jammeh, Finanskommunalråd.
från oktober 2018
Ansvarsområde Namn
Finans   Katrin Stjernfeldt Jammeh (S)
Arbetsmarknad och socialtjänst   Sedat Arif (S)
Skola och utbildning   Sara Wettergren (L)
Hälsa, Vård och Omsorg samt Strategisk personalpolitik   Anders Rubin (S)
Funktionsstöd, LSS   Roko Kursar (L)
Teknik och service   Andreas Schönström (S)
Miljö och stadsbyggnad   Simon Chrisander (L)
Kultur och fritid   Frida Trollmyr (S)
Demokrati och mänskliga rättigheter   Ewa Bertz (L)
Kommunalråd utan beredningsansvar   Torbjörn Tegnhammar (M)
  Magnus Olsson (SD)
  Emma-Lina Johansson (V) (50%)
  Anders Andersson (V) (50%)
Källa: Så ser Malmös nya styre ut - Malmö stad

NämnderRedigera

Nämnder Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Arbetsmarknads- och socialnämnden
S
Sedat Arif
L
Joel Laguna
M
Helena Nanne
Fritidsnämnden
L
Ewa Bertz
S
Sven-Erik Rasmusson
M
Tony Rahm
Funktionsstödsnämnden
L
Roko Kursar
S
Medihe Ahmadi Pir Hosseinian
M
Josefin Anselmsson
Förskolenämnden
S
Rose-Marie Carlsson
L
Anneli Bojesson
M
Linda Obiedzinski
Grundskolenämnden
L
Sara Wettergren
S
Sanna Axelsson
M
John Eklöf
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
S
Juan-Tadeo Espitia
L
Jacob Branting
C
Anton Sauer
Hälsa- vård- och omsorgsnämnden
S
Anders Rubin
L
Caroline Öwall
M
John Roslund
Kulturnämnden
S
Frida Tollmyr
L
Amanda Onsberg Brumark
M
Nicola Rabi
Miljönämnden
L
Simon Chrisander
S
Arwin Sohrabi
M
Helena Grahn
Servicenämnden
S
Jan Olsson
L
Arne Bojesson
M
David Blomgren
Stadsbyggnadsnämnden
S
Sofia Hedén
L
Lars Hellström
C
Martin Molin
Tekniska nämnden
S
Andréas Schönström
L
Håkan Linné
M
Håkan Fäldt
Valnämnden
S
Eva Sjöstedt
L
Olle Schmidt
M
Mats Svanberg
Överförmyndarnämnden
S
Zinaida Kajevic
L
Tore Robertsson
M
Mohammad Mohammad

Finanskommunalråd/kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Anders Gustafsson 1961 1965 Socialdemokraterna
  Arne Lundberg 1965 1973 Socialdemokraterna
  Tore Lundström 1973 1981 Socialdemokraterna
  Nils Yngvesson 1981 1985 Socialdemokraterna
  Joakim Ollén 1985 1989 Moderaterna
  Nils Yngvesson 1989 1990 Socialdemokraterna
  Lars Engqvist 1990 1991 Socialdemokraterna
  Joakim Ollén 1991 1994 Moderaterna
  Ilmar Reepalu 1994 2013 Socialdemokraterna
  Katrin Stjernfeldt Jammeh 2013 Socialdemokraterna

Politiska majoriteter i Malmö kommunRedigera

År Partier
1971-1985 S
1985-1988 M FP SKÅ C
1988-1991 S
1991-1994 M FP SKÅ
1994-1998 S
1998-2010 S V MP
2010-2015 S MP V
2015-2018 S MP
2018- S L

EkonomiRedigera

Malmö kommun erhåller bidrag genom det kommunala utjämningssystemet och är systemets största nettomottagare. År 2016 var bidraget cirka 4,6 miljarder kronor.[20]

SkattesatsRedigera

År Kommun Landsting Svenska Kyrkan Begravning Skatt inkl. kyrkoavgift Skatt exkl. kyrkoavgift
2013 21.24% 11.18% 0.93% 0,253% 33,603% 32,673%
Källa: https://web.archive.org/web/20190225224006/https://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/skattetabeller.4.18e1b10334ebe8bc80005221.html#!/resultat, Sydsvenskan - Höjd skatt i Malmö nästa år

SkattekraftRedigera

Skattekraft per invånare som andel av riksmedelväret över tid:  

VänorterRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  4. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  5. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Se till exempel SFS 2007:229
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c d] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 3 september 2018. 
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ [a b c] Larsson, Lennart (2 februari 2016). ”Stadsdelsindelning närmar sig ett slut”. Skånska Dagbladet. https://www.skd.se/2016/03/02/stadsdelsindelning-narmar-sig-ett-slut/. Läst 13 januari 2019. 
  13. ^ ”Kommunala myndigheter”. Malmö stadsarkiv. 1 september 2017. https://malmo.se/Kultur--fritid/Kultur--noje/Arkiv--historia/Stadsarkivet/Anvand-arkiven/Vara-arkiv/Kommunala-myndigheter.html. Läst 26 januari 2019. 
  14. ^ [a b c] Malmö stad (28 juni 2013). ”Ny organisation i Malmö stad från 1 juli”. Pressmeddelande. Läst 13 januari 2019.
  15. ^ [a b c] ”Nu får Malmö stad ny organisation” (PDF). Malmö stad. 26 juni 2013. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105111639/http://www.malmo.se/download/18.228b8e2313f81626274624a/NyOrganisation_tryck.pdf. 
  16. ^ ”Malmö delas upp i fem stadsområden”. Malmö stad. 7 november 2012. Arkiverad från originalet den 21 september 2013. https://web.archive.org/web/20130921054128/http://www.malmo.se/Nyheter/Centrala/11-7-2012-Malmo-delas-upp-i-fem-stadsomraden.html. 
  17. ^ ”Årsredovisning 2017: Verksamheterna”. Malmö stad. http://redovisningar.malmo.se/2017/startsida-2017/arsredovisning-2017/verksamheterna/. Läst 13 januari 2019. 
  18. ^ ”Ny organisation 2017”. Malmö stad. 2017. Arkiverad från originalet den 2 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170702185054/http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Ny-organisation-2017.html. 
  19. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  20. ^ Staden "ett svart hål" för bidragspengar”. Dagens Industri. 29 september 2016. http://www.di.se/nyheter/staden-ett-svart-hal-for-bidragspengar/. Läst 5 januari 2017. 
  21. ^ Vänorter Malmö stad. Läst 25 januari 2019.

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera