Kungsbacka kommun

kommun i Hallands län, Sverige

Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län och den befolkningsmässigt näst största i både Hallands län och inom Göteborgsregionen. Centralort är Kungsbacka.

Kungsbacka kommun
Kommun
Kyrkan och rådhuset 1948
SloganI Kungsbacka växer framtiden
Kommunens vapen.
Kungsbacka kommunvapen
LandSverige
LandskapHalland
LänHallands län
CentralortKungsbacka
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd85 653 ()[1]
Areal1 472,93 kvadratkilometer ()[2]
- därav land606,58 kvadratkilometer[2]
- därav vatten866,35 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet141,21 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°29′00″N 12°04′00″Ö / 57.483333333333°N 12.066666666667°Ö / 57.483333333333; 12.066666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorgöteborg
Domkretstillhörighet
DomkretsVarbergs domkrets (–)
Hallands norra domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1256[3]
Anställda7 975 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1384[5]
GeoNames2698726
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen längs kusten mot Kattegatt och dess natur är mycket omväxlande. I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av den offentliga sektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Politiken har dominerats av de borgerliga partierna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Fjärås, Frillesås, Förlanda, Gällinge, Hanhals, Idala, Landa, Onsala, Släp, Tölö, Vallda, Älvsåker och Ölmevalla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungsbacka stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fjärås (av de tidigare kommunerna Fjärås, Förlanda och Hanhals), Löftadalen (av Frillesås, Gällinge, Idala, Landa och Ölmevalla), Onsala (oförändrad), Särö (av Vallda och Släp) samt Tölö (av Tölö och Älvsåker). Kungsbacka stad förblev då opåverkad. 1969 införlivades dock Tölö landskommun i staden.

Kungsbacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsbacka stad och Särö landskommun. 1974 införlivades kommunerna Fjärås, Löftadalen och Onsala.[6]

Kommunen ingick under 1971 i Hallands norra domsaga och den ingår sedan 1972 i Varbergs domsaga.[7]

Kommunen ingår i Storgöteborg och är medlem av Göteborgsregionens kommunalförbund.

Geografi redigera

Kommunen ligger i norra delen av landskapet Halland. Den gränsar i söder till Varbergs kommun i Hallands län, i väster till Kattegatt, i norr till Göteborgs och Mölndals kommuner i Västra Götalands län, samt i öster till Marks kommun i Västra Götalands län. I riktning från nordöst till sydväst rinner Kungsbackaån som har sitt utlopp i Kungsbackafjorden, något lite söderut rinner Rolfsån ut.

Topografi och hydrografi redigera

Kommunen är belägen längs kusten mot Kattegatt och dess natur är mycket omväxlande. Klippiga skärgårdsöar, vilket inkluderar Onsalahalvön, med en mager kusthedsvegetation dominerar i väster. Det övergår i ett sprickdalslandskap längre in i landet. Där märks Kungsbackafjorden, med uppodlade områden i de inre dalgångarna. Vid Tjolöholm finns ett välbevarat odlingslandskap och betade strandängar. Barrskog varvat med myrar och sjöar dominerar på de inre höglänta delarna.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Kungsbacka kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (12,2 %)
  Skog (52,0 %)
  Öppen myrmark (1,9 %)
  Jordbruksmark (19,8 %)
  Övrig mark (14,1 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 18 naturreservat i Kungsbacka kommun.[10] Bland dessa Sandsjöbacka naturreservat som är Hallands nordligaste reservat. Det består av ett hedlandskap präglat av bete och ljungbränning. I reservatet finns varierande vandringsleder, den längsta är 22 kilometer. Den traditionella gårdsbebyggelsen i byn Grönabur är av stor betydelse för miljön.[11] Ett annat exempel är Fjärås bräcka som inkluderar en moränås som skapades av inlandsisen för 12 000 år sedan. Därifrån ser man ut över Fjäråsbygden. Även Nidingen är ett naturreservat som inkluderar en fyr. På fyrplatsen finns flera byggnadsminnen samt en fågelstation.

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar:

 
Distrikt inom Kungsbacka kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 14 distrikt[12]:

Kommundelar redigera

Kungsbacka kommun delas in i åtta planeringsområden (kommundelar). 31 december 2016 var antalet invånare per del: Kungsbacka stad (21 617), Onsala (14 237), Släp (11 978), Åsa/Frillesås (9 994), Vallda (8 581), Fjärås (6 070), Älvsåker (5 687) och Gällinge (2 202).[13]

Tätorter redigera

Det finns 17 tätorter i Kungsbacka kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Göteborg, delen i denna kommun, inkl. centralorten Kungsbacka 23 934
2 Onsala 12 275
3 Billdal, delen i denna kommun 10 434
4 Åsa 6 084
5 Vallda 3 929
6 Fjärås kyrkby 2 385
7 Frillesås 2 382
8 Halla Heberg 1 647
9 Västra Hagen 1 319
10 Hagryd-Dala 875
11 Buerås 754
12 Röda holme 654
13 Gundal och Högås 631
14 Kläppa 625
15 Sätinge 338
16 Hjälm 272
17 Fjärås station 200

Styre och politik redigera

Styre redigera

Kungsbacka är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund. Kommunen har styrts av de borgerliga partierna sedan kommunen bildades 1971, åren 1974–1980 med kommunstyrelsens ordförande från Centerpartiet och åren 1989–1991 från Folkpartiet och övriga år från Moderaterna.

Kommunfullmäktige redigera

Mandatfördelning i Kungsbacka kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSPISDNYDKboCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701310108
1310108
4189,4
356
197311417710
1417710
4992,3
427
197611316811
1316811
4992,8
3613
197921315714
1315714
5191,5
4110
198211513517
1513517
5192,1
3714
1985141101016
14101016
5190,9
3318
19881165111117
165111117
6187,2
3625
1991132499321
13499321
6189,2
4219
19942164116220
16411620
6188,3
3625
19983142275721
31475721
6183,62
3526
200231422710617
314710617
6183,25
3130
200621221477521
12477521
6185,02
3427
201011043457324
1043457324
6187,20
3625
201421046376221
104637621
6188,63
3427
20182929286419
9986419
6190,02
3526
2022212210264419
121064419
6188,19
3724
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

  • Gösta Svensson (M) 1971–1972
  • Carl-Axel Gilljam (M) 1972–1973
  • Ivar Franzén (C) 1974–1979
  • Christer Samuelsson (C) 1980–1982
  • Ingvar Eliasson (M) 1983–1988
  • Thore Jeppsson (M) 1988
  • Tommy Rydfeldt (L) 1989–1991
  • Roger Larsson (M) 1992–2002
  • Per Ödman (M) 2003–2014
  • Hans Forsberg (M) 2015–2020
  • Lisa Andersson (M) 2020–

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av den offentliga sektorn. Omkring sju procent av kommunens arbetstillfällen fanns inom tillverkningsindustrin och knappt två procent inom jordbrukssektorn. Förutom kommunen var de största arbetsgivarna regionen, Veteranpoolen AB, A-hus AB och Mediq Sverige AB.[8]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

I nord-sydlig riktning löper E6/E20 och Västkustbanan med station i Kungsbacka som även är slutstation för Göteborgs pendeltåg. Pendeltågen stannar även vid Annebergs station och Hede station. Från Kungsbacka utgår länsväg 158 västerut.

Utbildning och forskning redigera

Förutom grundskolor finns här Löftadalens folkhögskola och följande gymnasieskolor:

Chalmers bedriver forskning vid Onsala rymdobservatorium.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 85 653 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 27:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Kungsbacka kommun 1970–2020[14]
ÅrFolkmängd
1970
  
29 007
1975
  
38 353
1980
  
43 536
1985
  
48 760
1990
  
54 220
1995
  
60 915
2000
  
65 113
2005
  
69 817
2010
  
75 025
2015
  
79 144
2020
  
84 930

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 752, eller 8,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 78 219 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 654, eller 6,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 66 573 den 31 december 2002).[15]

Utrikes födda redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kungsbacka kommun 78 219 personer. Av dessa var 5 448 personer (7,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[16]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Bland byggnadsminnen i Kungsbacka kommun hittas Äskhults by, en genuin 1800-talsby med rötter i 1600- och 1700-talen. Inga boende finns kvar, men området är skyddat som kulturreservat. Ett annat exempel är Vallda metodistkapell som invigdes 1872 och är en av landets äldsta frikyrkobyggnader.

Bland slott i kommunen hittas Gåsevadholms slott och Tjolöholms slott.

Kommunvapen redigera

Blasonering: I blått fält en Sankta Gertrudfigur av silver, hållande i höger hand en stav och i vänster en kalk, båda av guld.

Bilden kommer från ett sigill från 1580-talet. Då kyrkan i staden var helgad åt S:ta Gertrud har det antagits att bilden föreställer detta helgon, även om attributen inte riktigt stämmer. Dessa behölls dock vid fastställelsen år 1948. 2018 förtydligades att vapnet avbildar S:ta Gertrud genom att "kvinnlig helgonfigur" i blasoneringen ersattes av "Sankta Gertrudfigur"[17]. Efter kommunbildningen 1971-74 registrerades vapnet för den nya kommunen. Inga andra vapen fanns i området.

Sport redigera

Kommunens största idrottslag är HK Aranäs med en stor ungdomsverksamhet samt en elitsatsning där herrarna spelade i Handbollsligan säsongerna 2010-13 samt 2015-18. Klubben spelar återigen i Handbollsligan säsongen 2020/21 efter att ha vunnit Allsvenskan 2019/20.

Frillesås BK är verksam i kommunen. Den 24 februari 2018 kvalificerade sig klubben för spel i Elitserien säsongen 2018–2019, och blev därmed Hallands första lag någonsin i Sveriges högstadivision i bandy för herrar.[18]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b] ”Kungsbacka - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kungsbacka. Läst 6 maj 2023. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 6 maj 2023. 
  11. ^ ”Grönabur”. web.archive.org. 17 mars 2005. Arkiverad från originalet den 17 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050317055207/http://www.kungsbacka.se/bygdattbevara/gronabur.htm. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ Folkmängden per planeringsområden var den 31 december 2016 läst 10 februari 2018
  14. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  15. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  16. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  17. ^ https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/HNProtokoll180320.pdf
  18. ^ Victor Abrahamsson (24 februari 2018). ”Sensationslaget klart för elitserien” (på svenska). Expressen. https://www.expressen.se/gt/sport/sensationen-frillesas-klart-for-elitserien/. Läst 24 februari 2018. 

Källor redigera

Externa länkar redigera