Öckerö kommun

	Öckerö kommun; Kommun
	Öckerö kommunhus 2007
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–); Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Öckerö
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	511,4 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	25,75 kvadratkilometer
- därav vatten	485,65 kvadratkilometer
Folkmängd	12 966 (2021-06-30)
Bef.täthet	503,53 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°42′40″N 11°38′50″Ö / 57.711111111111°N 11.647222222222°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Göteborgs domkrets (1974-01-01–); Sävedals domsaga (–1973-12-31)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1280
Anställda	975 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1407
GeoNames	2687508
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Öckerö kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Öckerö.

Flygfoto över Öckerö

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän och i norra Kattegatt, väster om Göteborgs kommun och Kungälvs kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Öckerö socken där Öckerö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

I kommunen fanns följande municipalsamhällen, samtliga inrättade 3 september 1915 och upplösta 31 december 1959:

Hönö municipalsamhälle, före 1933 benämnt Hönö-Klåva municipalsamhälle
Hälsö municipalsamhälle
Kalvsunds municipalsamhälle
Källö-Knippla municipalsamhälle

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Öckerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Öckerö landskommun.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Sävedals domsaga och kommunen ingår sedan 1974 i Göteborgs domsaga.^[6]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I blått ett stim sillar av silver - ordnade tre, två, tre, två - och däröver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en blå roddbåt.

Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Öckerö landskommun 1956, men fastställdes aldrig av Kungl Maj:t. Det registrerades hos PRV enligt det nyare regelverket år 1979 med den nuvarande blasoneringen, som skiljer sig något från den ursprungliga.

HistoriaRedigera

Under vikingatiden tillhörde öckeröarna de norska kungarna och den delen av kustremsan som kallades Älvsyssel, med tingsplats där nuvarande Bohus fästning i Kungälv ligger. Senare under 1200-talet byggde kung Håkon Håkonsson av Norge hus på Öckerö eftersom han ofta låg där med sin flotta.

Vid mitten av 1700-talet gick sillen till, sillperioden, och fiskelägena blomstrade under ca 50 år.

ByggnadsminnenRedigera

Bremerska villan Byggnaden köptes 1927 av Ernst Bremer. Villan representerar typiska Bohuslänska kustnära företeelser som sillfisket och smugglingen, utmärkande vid sekelskiftet 1900. Byggnadsminne sedan 2 augusti 2004.
Stångmärket Valen, sjömärke från tidigt 1800-tal på ön Kalvsund. Byggnadsminne sedan 14 november 2006.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Öckerö kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			8 478
1975			9 219
1980			9 842
1985			10 260
1990			11 008
1995			11 590
2000			11 827
2005			12 231
2010			12 449
2015			12 682
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 688, eller 5,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 645 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 536, eller 4,47 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 981 den 31 december 2002).^[7]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Öckerö kommun 12 645 personer. Av dessa var 605 personer (4,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[8]

Födelseland^[8]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&012040.&&&&&012 040
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0119.&&&&&0119
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072
4	Norge	&&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054
5	Danmark	&&&&&&&&&&&&&049.&&&&&049
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048
7	Finland	&&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044
8	Thailand	&&&&&&&&&&&&&039.&&&&&039
9	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034
10	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032
11	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
12	Polen	&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020
13	Kina	&&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017
14	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010
15	Somalia	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
16	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
16	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
18	Island	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06
19	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
19	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
19	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
22	Iran	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
23	Syrien	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
24	Irak	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
24	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

GeografiRedigera

Öckerö brukar räknas till Göteborgs norra skärgård. Kommunen omfattar tio bebodda öar som alla ligger mellan Vinga och Marstrand. Öarna heter Grötö, Hyppeln, Källö-Knippla, Björkö, Fotö, Hälsö, Kalvsund, Rörö, Hönö och Öckerö. Övriga öar har ingen åretruntbefolkning. Hönö är den till ytan största av öarna och har den största befolkningen.^[9]

Öckerö är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse.^[10] Till Björkö och Hönö finns avgiftsfria bilfärjeförbindelser, Björköleden och Hönöleden, från Lilla Varholmen på Hisingen i Göteborgs kommun. Från Hönö finns broar till Fotö och Öckerö, och från Öckerö finns bro vidare till Hälsö. Från Burö färjeläge på Hälsö går avgiftsfri bilfärja till de så kallade nordöarna, Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Från Björkö och Öckerö går det personfärja till Kalvsund och Grötö. Från centrala Göteborg finns bussförbindelser från Nils Ericsonterminalen till färjeläget Lilla Varholmen. Vissa bussar följer med färjan och fortsätter till hållplatser på Hönö och Öckerö.

IndelningarRedigera

Öckerö kommuns valdistrikt

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Öckerö församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Öckerö distrikt.^[11]

TätorterRedigera

KommunikationerRedigera

Kommunen förbinds med länsväg 155 av bilfärja på Hönöleden och Björköleden som trafikeras av Trafikverket Färjerederiet mellan Lilla Varholmen på Hisingen och Hönö respektive Björkö. Från Björkö går personfärja till Kalvsund, Grötö och Öckerö.

PolitikRedigera

Kommunen styrs sedan 2010 av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som ingår i den så kallade Öckeröalliansen. Kommunalråd 2018-2022 är Jan Utbult från Kristdemokraterna.^[12]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Ingvar Svensson
Förste vice ordförande	KD	Eva Wallin
Andre vice ordförande	S	Thomas Wijk

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande	KD	Jan Utbult
Förste vice ordförande	M	Jennie Wernäng
Andre vice ordförande	S	Maria Brauer

NämndernaRedigera

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Socialnämnden	M	Kent Lagrell	KD	Martina Lindqvist	S	Thomas Wijk
Bygg- och miljönämnden	L	Göran Ohlsson	KD	Hans Wickstrand	S	Göran Olsson
Barn- och utbildningsnämnden	KD	Martina Kjellqvist	L	Vera Molin	S	Ronnie Bryngelsson
Valnämnden	S	Jan Ivar Ivarsson	KD	Johan Hamnebo

Politiska majoriteter^[13]Redigera

År	Partier
1994-1998	M	KD	L	C
1998-2002	S	KD	L	C
2002-2006	M	KD
2006-2010	M	KD	L
2010-2014	M	KD	L
2014-2018	M	KD	L
2018-	KD	M	L

Mandatfördelning i Öckerö kommun, valen 1970–2018Redigera

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

9

7

12

3

10

9

7

12

3

10

41

85,9

36

1973

1

8

9

4

11

8

9

4

11

41

90,5

37

1976

11

7

8

4

11

7

8

4

11

41

91,1

33

8

1979

11

1

6

7

5

11

6

7

5

11

41

89,6

32

9

1982

12

2

3

5

14

12

2

3

5

14

41

90,4

36

1985

1

13

2

7

5

13

2

7

5

13

41

89,7

34

7

1988

12

3

2

6

12

3

2

6

12

41

87,2

30

11

1991

11

4

1

4

8

12

11

4

8

12

41

89,0

32

9

1994

1

14

4

1

3

7

11

14

4

3

7

11

41

88,2

24

17

1998

2

11

2

1

3

10

12

2

11

2

3

10

12

41

84,38

27

14

2002

2

12

2

4

10

11

2

12

2

4

10

11

41

84,35

28

13

2006

1

11

3

4

10

12

11

3

4

10

12

41

86,74

27

14

2010

1

9

3

1

7

13

9

3

7

13

41

88,14

26

15

2014

2

9

3

4

9

11

2

9

3

4

9

11

41

89,02

25

16

2018

2

8

3

4

11

9

2

8

3

4

11

9

41

90,91

25

16

Övriga 1979 var Nya Partiet

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Hälsö

Se ävenRedigera

KällorRedigera

^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^ ”Öar i Sverige 2013” (pdf). Statistiska meddelanden MI 50 SM 1402, tabell F. Statistiska centralbyrån. 15 december 2014. sid. 7. http://share.scb.se/ov9993/data/publikationer/statistik/mi/mi0812/2013a01k/mi0812_2013a01k_sm_mi50sm1402.pdf. Läst 15 april 2021.
^ Nationalencyklopedin; uppslagsord 'Öckerö'
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Göteborgs-Posten, 27 oktober 2014: Han är Öckerös nye toppolitiker Läst 7 december 2019
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 7 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 December 2019

Externa länkarRedigera

Wikimedia Commons har media som rör Öckerö kommun.
Bilder & media

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-1] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[dab04d6041bab84e03301ce33c375cfe79f428e1-2] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)

[Scbfödelseland-8] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016

[9] ”Öar i Sverige 2013” (pdf). Statistiska meddelanden MI 50 SM 1402, tabell F. Statistiska centralbyrån. 15 december 2014. sid. 7. http://share.scb.se/ov9993/data/publikationer/statistik/mi/mi0812/2013a01k/mi0812_2013a01k_sm_mi50sm1402.pdf. Läst 15 april 2021.

[10] Nationalencyklopedin; uppslagsord 'Öckerö'

[11] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[GP_2014-09-14-12] Göteborgs-Posten, 27 oktober 2014: Han är Öckerös nye toppolitiker Läst 7 december 2019

[SKLval-13] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 7 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 December 2019

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

Areal, befolkning
Öckerö kommun Kommun
Öckerö kommunhus 2007
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–) Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Öckerö
Inrättad	1 januari 1971
Areal	511,4 kvadratkilometer (2019-01-01)^[1]
- därav land	25,75 kvadratkilometer^[1]
- därav vatten	485,65 kvadratkilometer^[1]
Folkmängd	12 966 (2021-06-30)^[2]
Bef.täthet	503,53 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	57°42′40″N 11°38′50″Ö / 57.711111111111°N 11.647222222222°Ö / 57.711111111111; 11.647222222222
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Göteborgs domkrets (1974-01-01–) Sävedals domsaga (–1973-12-31)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1280^[3]
Anställda	975 (2019-11)^[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1407
GeoNames	2687508
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata