Administrativ historikRedigera
Blasonering: I blått ett stim sillar av silver - ordnade tre, två, tre, två - och däröver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en blå roddbåt.
Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Öckerö landskommun 1956, men fastställdes aldrig av Kungl Maj:t. Det registrerades hos PRV enligt det nyare regelverket år 1979 med den nuvarande blasoneringen, som skiljer sig något från den ursprungliga.
BefolkningsutvecklingRedigera
Befolkningsutvecklingen i Öckerö kommun 1970–2015
|
---|
|
År
|
|
|
Invånare
|
|
1970 |
|
8 478 |
1975 |
|
9 219 |
1980 |
|
9 842 |
1985 |
|
10 260 |
1990 |
|
11 008 |
1995 |
|
11 590 |
2000 |
|
11 827 |
2005 |
|
12 231 |
2010 |
|
12 449 |
2015 |
|
12 682 |
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 688, eller 5,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 645 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 536, eller 4,47 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 981 den 31 december 2002).[7]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Öckerö kommun 12 645 personer. Av dessa var 605 personer (4,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]
Öckerö brukar räknas till Göteborgs norra skärgård. Kommunen omfattar tio bebodda öar som alla ligger mellan Vinga och Marstrand. Öarna heter Grötö, Hyppeln, Källö-Knippla, Björkö, Fotö, Hälsö, Kalvsund, Rörö, Hönö och Öckerö. Övriga öar har ingen åretruntbefolkning. Hönö är den till ytan största av öarna och har den största befolkningen.
Öckerö är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse.[9] Till Björkö och Hönö finns avgiftsfria bilfärjeförbindelser, Björköleden och Hönöleden, från Lilla Varholmen på Hisingen i Göteborgs kommun. Från Hönö finns broar till Fotö och Öckerö, och från Öckerö finns bro vidare till Hälsö. Från Burö färjeläge på Hälsö går avgiftsfri bilfärja till de så kallade nordöarna, Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Från Björkö och Öckerö går det personfärja till Kalvsund och Grötö. Från centrala Göteborg finns bussförbindelser från Nils Ericsonterminalen till färjeläget Lilla Varholmen. Vissa bussar följer med färjan och fortsätter till hållplatser på Hönö och Öckerö.
Kommunen styrs sedan 2010 av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som ingår i den så kallade Öckeröalliansen. Kommunalråd 2018-2022 är Jan Utbult från Kristdemokraterna.[11]
KommunfullmäktigeRedigera
Presidium 2018–2022
|
---|
Ordförande
|
M
|
Ingvar Svensson
|
Förste vice ordförande
|
KD
|
Eva Wallin
|
Andre vice ordförande
|
S
|
Thomas Wijk
|
Presidium 2018–2022
|
---|
Ordförande
|
KD
|
Jan Utbult
|
Förste vice ordförande
|
M
|
Jennie Wernäng
|
Andre vice ordförande
|
S
|
Maria Brauer
|
Nämnd
|
Ordförande
|
Vice ordförande
|
Andre vice ordförande
|
---|
Socialnämnden
|
M
|
Kent Lagrell
|
KD
|
Martina Lindqvist
|
S
|
Thomas Wijk
|
Bygg- och miljönämnden
|
L
|
Göran Ohlsson
|
KD
|
Hans Wickstrand
|
S
|
Göran Olsson
|
Barn- och utbildningsnämnden
|
KD
|
Martina Kjellqvist
|
L
|
Vera Molin
|
S
|
Ronnie Bryngelsson
|
Valnämnden
|
S
|
Jan Ivar Ivarsson
|
KD
|
Johan Hamnebo
|
År
|
Partier
|
---|
1994-1998
|
M
|
KD
|
L
|
C
|
1998-2002
|
S
|
KD
|
L
|
C
|
2002-2006
|
M
|
KD
|
2006-2010
|
M
|
KD
|
L
|
2010-2014
|
M
|
KD
|
L
|
2014-2018
|
M
|
KD
|
L
|
2018-
|
KD
|
M
|
L
|
Mandatfördelning i Öckerö kommun, valen 1970–2018Redigera
Valår | V | S | MP | ÖVR | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
---|
1970 | | 9 | | | | | 7 | 12 | 3 | 10 | | 41 | 85,9 | |
1973 | 1 | 8 | | | | | 8 | 9 | 4 | 11 | | 41 | 90,5 | |
1976 | | 11 | | | | | 7 | 8 | 4 | 11 | | 41 | 91,1 | |
1979 | | 11 | | 1 | | | 6 | 7 | 5 | 11 | | 41 | 89,6 | |
1982 | | 12 | 2 | | | | 3 | 5 | 5 | 14 | | 41 | 90,4 | |
1985 | 1 | 13 | | | | | 2 | 7 | 5 | 13 | | 41 | 89,7 | |
1988 | | 12 | 3 | | | | 2 | 6 | 6 | 12 | | 41 | 87,2 | |
1991 | | 11 | 4 | | | 1 | 1 | 4 | 8 | 12 | | 41 | 89,0 | |
1994 | 1 | 14 | 4 | | | | 1 | 3 | 7 | 11 | | 41 | 88,2 | |
1998 | 2 | 11 | 2 | | | | 1 | 3 | 10 | 12 | | 41 | 84,38 | |
2002 | 2 | 12 | 2 | | | | | 4 | 10 | 11 | | 41 | 84,35 | |
2006 | 1 | 11 | 3 | | | | | 4 | 10 | 12 | | 41 | 86,74 | |
2010 | 1 | 9 | 3 | | 1 | | | 7 | 7 | 13 | | 41 | 88,14 | |
2014 | 2 | 9 | 3 | | 3 | | | 4 | 9 | 11 | | 41 | 89,02 | |
2018 | 2 | 8 | 3 | | 4 | | | 4 | 11 | 9 | | 41 | 90,91 | |
|
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ Nationalencyklopedin; uppslagsord 'Öckerö'
- ^
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Göteborgs-Posten, 27 oktober 2014: Han är Öckerös nye toppolitiker Läst 7 december 2019
- ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Läst 7 December 2019