Öckerö kommun
Öckerö kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Öckerö.
| Öckerö kommun | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Län | Västra Götalands län | |
| Landskap | Bohuslän | |
| Domkrets | Göteborgs domkrets | |
| Läge | 57°42′40″N 11°38′50″Ö / 57.71111°N 11.64722°Ö | |
| Centralort | Öckerö | |
| Areal | 25,88 km² (2015-01-01)[1] 287:e största (av 290) | |
| - land | 25,75 km² | |
| - vatten | 0,13 km² | |
| - storstadsområde | 3 694,45 km²(2018[2]) | |
| Folkmängd | 12 952 (2018-09-30)[2] 178:e största (av 290) | |
| - storstadsområde | 1 025 355 (2018[2])del av Stor-Göteborg | |
| Befolkningstäthet | 502,99 invånare/km²[2][1] 17:e högsta (av 290) | |
| - storstadsområde | 278 invånare/km² | |
| GeoNames | 2687508 | |
| Kommunkod | 1407 | |
| Tätortsgrad (%) | 98 (2015)[4] | |
| Antal anställda | 925 ()[3] | |
 | ||
| Webbplats: www.ockero.se | ||
| Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. Lantmäteriets kommunavgränsning | ||
Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän och i norra Kattegatt, väster om Göteborgs kommun och Kungälvs kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län.
Innehåll
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar Öckerö socken där Öckerö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.
I kommunen fanns följande municipalsamhällen, samtliga inrättade 3 september 1915 och upplösta 31 december 1959:
- Hönö municipalsamhälle, före 1933 benämnt Hönö-Klåva municipalsamhälle
- Hälsö municipalsamhälle
- Kalvsunds municipalsamhälle
- Källö-Knippla municipalsamhälle
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Öckerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Öckerö landskommun.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Sävedals domsaga och kommunen ingår sedan 1974 i Göteborgs domsaga.[6]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I blått ett stim sillar av silver - ordnade tre, två, tre, två - och däröver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en blå roddbåt.
Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Öckerö landskommun 1956, men fastställdes aldrig av Kungl Maj:t. Det registrerades hos PRV enligt det nyare regelverket år 1979 med den nuvarande blasoneringen, som skiljer sig något från den ursprungliga.
HistoriaRedigera
Under vikingatiden tillhörde öckeröarna de norska kungarna och den delen av kustremsan som kallades Älvsyssel, med tingsplats där nuvarande Bohus fästning i Kungälv ligger. Senare under 1200-talet byggde kung Håkon Håkonsson av Norge hus på Öckerö eftersom han ofta låg där med sin flotta.
Vid mitten av 1700-talet gick sillen till, sillperioden, och fiskelägena blomstrade under ca 50 år.
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Öckerö kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 8 478 | |||
| 1975 | 9 219 | |||
| 1980 | 9 842 | |||
| 1985 | 10 260 | |||
| 1990 | 11 008 | |||
| 1995 | 11 590 | |||
| 2000 | 11 827 | |||
| 2005 | 12 231 | |||
| 2010 | 12 449 | |||
| 2015 | 12 682 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 688, eller 5,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 645 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 536, eller 4,47 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 981 den 31 december 2002).[7]
Utrikes föddaRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Öckerö kommun 12 645 personer. Av dessa var 605 personer (4,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]
| Födelseland[8] | ||
|---|---|---|
| 1 | Sverige |
12 040 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
119 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 72 |
| 4 |  Norge |
54 |
| 5 |  Danmark |
49 |
| 6 |  Tyskland |
48 |
| 7 |  Finland |
44 |
| 8 |  Thailand |
39 |
| 9 | Nordamerika | 34 |
| 10 | Sydamerika | 32 |
| 11 | Afrika: Övriga länder | 21 |
| 12 |  Polen |
20 |
| 13 |  Kina |
17 |
| 14 | Europa utom EU: Övriga länder | 10 |
| 15 |  Somalia |
8 |
| 16 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
7 |
| 16 |  Turkiet |
7 |
| 18 |  Island |
6 |
| 19 |  Afghanistan |
5 |
| 19 |  Bosnien och Hercegovina |
5 |
| 19 | Oceanien | 5 |
| 22 |  Iran |
2 |
| 23 |  Syrien |
1 |
| 24 |  Irak |
0 |
| 24 | Okänt födelseland | 0 |
| 24 |  Sovjetunionen |
0 |
GeografiRedigera
Öckerö brukar räknas till Göteborgs norra skärgård. Kommunen omfattar tio bebodda öar som alla ligger mellan Vinga och Marstrand. Öarna heter Grötö, Hyppeln, Källö-Knippla, Björkö, Fotö, Hälsö, Kalvsund, Rörö, Hönö och Öckerö. Övriga öar har ingen åretruntbefolkning. Hönö är den till ytan största av öarna och har den största befolkningen.
Öckerö är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse.[9] Till Björkö och Hönö finns avgiftsfria bilfärjeförbindelser, Björköleden och Hönöleden, från Lilla Varholmen på Hisingen i Göteborgs kommun. Från Hönö finns broar till Fotö och Öckerö, och från Öckerö finns bro vidare till Hälsö. Från Burö färjeläge på Hälsö går avgiftsfri bilfärja till de så kallade nordöarna, Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Från Björkö och Öckerö går det personfärja till Kalvsund och Grötö. Från centrala Göteborg finns bussförbindelser från Nils Ericsonterminalen till färjeläget Lilla Varholmen. Vissa bussar följer med färjan och fortsätter till hållplatser på Hönö och Öckerö.
IndelningarRedigera
.png)
Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Öckerö distrikt.[10]
TätorterRedigera
KommunikationerRedigera
Kommunen förbinds med länsväg 155 av bilfärja på Hönöleden och Björköleden som trafikeras av Trafikverket Färjerederiet mellan Lilla Varholmen på Hisingen och Hönö respektive Björkö. Från Björkö går personfärja till Kalvsund, Grötö och Öckerö.
PolitikRedigera
Kommunen styrs sedan 2010 av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som ingår i den så kallade Öckeröalliansen. Kommunalråd 2011-2014 var Arne Lernhag från Moderaterna.[11]
Vid valet 2014 minskade Öckeröalliansens mandat från 27 till 24. Liberalerna och Moderaterna gick back flera procentenheter men Kristdemokraterna gick framåt och vann två mandat. Samtliga oppositionspartier ökade sina röstetal. Arne Lernhag blev åter kommunalråd för perioden 2015-2018.[11] Kommunalrådet är kommunens enda heltidspolitiker.[12]
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | KD | Anne-Lie Sundling |
| Förste vice ordförande | M | Jim Adolfsson |
| Andre vice ordförande | S | Thomas Wijk |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | M | Kent Lagrell | KD | Lisbeth Lindquist |
| Bygg- och miljönämnden | FP | Göran Ohlsson | M | Bengt Olausson |
| Barn- och utbildningsnämnden | KD | Robertho Settergren | FP | Vera Molin |
| Valnämnden | S | Jan-Åke Simonsson | M | Stig Ottosson |
Mandatfördelning i Öckerö kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | ÖVR | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 9 | 7 | 12 | 3 | 10 |
| 41 | 85,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 8 | 8 | 9 | 4 | 11 |
| 41 | 90,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 11 | 7 | 8 | 4 | 11 |
| 41 | 91,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 11 | 1 | 6 | 7 | 5 | 11 |
| 41 | 89,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 12 | 2 | 3 | 5 | 5 | 14 |
| 41 | 90,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 13 | 2 | 7 | 5 | 13 |
| 41 | 89,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 12 | 3 | 2 | 6 | 6 | 12 |
| 41 | 87,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 11 | 4 | 1 | 1 | 4 | 8 | 12 |
| 41 | 89,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 14 | 4 | 1 | 3 | 7 | 11 |
| 41 | 88,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 2 | 11 | 2 | 1 | 3 | 10 | 12 |
| 41 | 84,38 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 12 | 2 | 4 | 10 | 11 |
| 41 | 84,35 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 11 | 3 | 4 | 10 | 12 |
| 41 | 86,74 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 9 | 3 | 1 | 7 | 7 | 13 |
| 41 | 88,14 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 9 | 3 | 3 | 4 | 9 | 11 |
| 41 | 89,02 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 8 | 3 | 4 | 4 | 11 | 9 |
| 41 | 90,91 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018.
- ^ läs online,
- ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ Nationalencyklopedin; uppslagsord 'Öckerö'
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ [a b] Göteborgs-Posten, 14 september 2014: Valet på Öckerö Läst 25 juni 2015
- ^ Öckerö kommun, Kommun och politik: kommunens organisation Läst 25 juni 2015
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Öckerö kommun.
