Kommunen utgörs av 10 bebodda öar och är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse och är beroende av färjetrafiken. Området har en artrik flora och fågelliv, men har problem med marint skräp.
Kommunen, som under perioden 2010 till 2022 styrdes av den borgerliga så kallade Öckeröalliansen, har en låg andel invånare med utländsk härkomst.
Kommunen består av tio större öar och ett stort antal mindre holmar och skär. Berggrunden består huvudsakligen av gnejs, med vissa förekomster av amfibolit.
Två långsträckta moränryggar sträcker sig genom kommunen i nordnordvästlig riktning från Grötö och Hönö. Dessa ryggar, som är mellan 100 och 200 meter breda, är omgivna av svallgrus och klapperstensvallar, särskilt tydligt på Grötö. Landskapet domineras av kala klippformationer, men på de lösa jordlagren finns även torrängar, hedmarker och i skyddade områden lövskogar och tallskogar. Havsmiljön i kommunens östra delar, särskilt kring Öckerö, är påverkad av sötvattensutflödet från Göta älv och Nordre älv, och utgör viktiga reproduktionsområden för fisk och hummer.[9] Bland sjöar återfinns Stora Ers vatten och Svarte mosse.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Området kring Bohuskusten är särskilt hårt drabbat av skräp från havet då flytande skräp på Nordsjön förs med vind och ytvattenströmmar till Skagerrak där skräpet samlas. Vid kraftig blåst kommer skräpet upp på ständerna och därför har strandstädning pågått i Öckerö kommun sedan 1992. Omkring 80 procent av allt skräp kommer från andra länder än Sverige.[11]
I Öckerö kommun är småföretagandet en stark kraft vid sidan av den offentliga verksamheten. Det största företaget, Berg Propulsion AB, specialiserar sig på tillverkning av propellrar och spelar en betydande roll i näringslivet. Handel, tillverkningsindustri, fiske och byggverksamhet är de dominerande branscherna när det gäller sysselsättning. Fisket är en särskilt viktig näring och genererar inte bara arbetstillfällen direkt, utan även genom sidoverksamheter såsom varv och mekaniska verkstäder. Cirka hälften av Öckerös förvärvsarbetande invånare arbetar utanför kommunen, och från sysselsättningssynpunkt är Volvo Torslandaverken i Göteborgs kommun den viktigaste enskilda arbetsplatsen för många av dem. Kommunen har kommersiella hamnar, främst belägna på Öckerö och Hönö.[9]
Från Hönö finns broar till Fotö och Öckerö, och från Öckerö finns bro vidare till Hälsö. Från Burö färjeläge på Hälsö går avgiftsfri bilfärja till de så kallade nordöarna, Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Från centrala Göteborg finns bussförbindelser från Nils Ericsonterminalen till färjeläget Lilla Varholmen. Vissa bussar följer med färjan och fortsätter till hållplatser på Hönö och Öckerö.
Det finns åtta grundskolor i kommunen och dessa är belägna på sju av kommunens tio öar.[24] Två av skolorna har högstadium – Brattebergskolan, årskurs 3-9 och Hedens Skola, årskurs 3-9.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 688, eller 5,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 645 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 536, eller 4,47 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 981 den 31 december 2002).[27]
På öarna påträffas ibland offerkast, lokalt kallade döingarösen. Detta eftersom den som påträffade ett ilandflutet lik var skyldig att täcka liket med stenar eftersom man inte kunde begrava liket i vigd jord då man inte visste om personen varit kristen. Enligt sägnen "måste man kasta en sten eller gren på rösena samtidigt som man säger ramsan Jag kastar en sten på dina gamla ben, där ska du ligga till domedag". I annat fall sägs det att den dödes osalige ande kommer hemsöka en.[29]
Blasonering: I blått ett stim sillar av silver - ordnade tre, två, tre, två - och däröver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en blå roddbåt.
Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Öckerö landskommun 1956, men fastställdes aldrig av Kungl Maj:t. Det registrerades hos PRV enligt det nyare regelverket år 1979 med den nuvarande blasoneringen, som skiljer sig något från den ursprungliga.
.png)
Sverige
Norge
Finland
Tyskland
Thailand
Afghanistan
Storbritannien
Syrien
Danmark
USA
Wikimedia Commons har media som rör Öckerö kommun.