Öppna huvudmenyn

Öckerö kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige

Öckerö kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Öckerö.

Öckerö kommun
Kommun
Öckerö vapen.svg
Vapensköld för Öckerö kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Bohuslän
Domkrets Göteborgs domkrets
Läge 57°42′40″N 11°38′50″Ö / 57.71111°N 11.64722°Ö / 57.71111; 11.64722
Centralort Öckerö
Areal 25,88 km² (2015-01-01)[1]
287:e största (av 290)
 - land 25,75 km²
 - vatten 0,13 km²
 - storstadsområde 3 694,45 km²(2018[2])
Folkmängd 12 952 (2018-09-30)[2]
178:e största (av 290)
 - storstadsområde 1 025 355 (2018[2])del av Stor-Göteborg
Befolkningstäthet 502,99 invånare/km²[2][1]
17:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 278 invånare/km²
GeoNames 2687508
Kommunkod 1407
Tätortsgrad (%) 98 (2015)[4]
Antal anställda 925 ()[3]
Öckerö Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.ockero.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän och i norra Kattegatt, väster om Göteborgs kommun och Kungälvs kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Öckerö socken där Öckerö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

I kommunen fanns följande municipalsamhällen, samtliga inrättade 3 september 1915 och upplösta 31 december 1959:

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Öckerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Öckerö landskommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Sävedals domsaga och kommunen ingår sedan 1974 i Göteborgs domsaga.[6]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I blått ett stim sillar av silver - ordnade tre, två, tre, två - och däröver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en blå roddbåt.

Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Öckerö landskommun 1956, men fastställdes aldrig av Kungl Maj:t. Det registrerades hos PRV enligt det nyare regelverket år 1979 med den nuvarande blasoneringen, som skiljer sig något från den ursprungliga.

HistoriaRedigera

Under vikingatiden tillhörde öckeröarna de norska kungarna och den delen av kustremsan som kallades Älvsyssel, med tingsplats där nuvarande Bohus fästning i Kungälv ligger. Senare under 1200-talet byggde kung Håkon Håkonsson av Norge hus på Öckerö eftersom han ofta låg där med sin flotta.

Vid mitten av 1700-talet gick sillen till, sillperioden, och fiskelägena blomstrade under ca 50 år.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Öckerö kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
8 478
1975
  
9 219
1980
  
9 842
1985
  
10 260
1990
  
11 008
1995
  
11 590
2000
  
11 827
2005
  
12 231
2010
  
12 449
2015
  
12 682
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 688, eller 5,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 645 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 536, eller 4,47 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 981 den 31 december 2002).[7]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Öckerö kommun 12 645 personer. Av dessa var 605 personer (4,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

GeografiRedigera

Öckerö brukar räknas till Göteborgs norra skärgård. Kommunen omfattar tio bebodda öar som alla ligger mellan Vinga och Marstrand. Öarna heter Grötö, Hyppeln, Källö-Knippla, Björkö, Fotö, Hälsö, Kalvsund, Rörö, Hönö och Öckerö. Övriga öar har ingen åretruntbefolkning. Hönö är den till ytan största av öarna och har den största befolkningen.

Öckerö är jämte Gotland den enda kommun i Sverige som saknar fast landförbindelse.[9] Till Björkö och Hönö finns avgiftsfria bilfärjeförbindelser, Björköleden och Hönöleden, från Lilla VarholmenHisingen i Göteborgs kommun. Från Hönö finns broar till Fotö och Öckerö, och från Öckerö finns bro vidare till Hälsö. Från Burö färjeläge på Hälsö går avgiftsfri bilfärja till de så kallade nordöarna, Källö-Knippla, Hyppeln och Rörö. Från Björkö och Öckerö går det personfärja till Kalvsund och Grötö. Från centrala Göteborg finns bussförbindelser från Nils Ericsonterminalen till färjeläget Lilla Varholmen. Vissa bussar följer med färjan och fortsätter till hållplatser på Hönö och Öckerö.

IndelningarRedigera

 
Öckerö kommuns valdistrikt

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Öckerö distrikt.[10]

TätorterRedigera

KommunikationerRedigera

Kommunen förbinds med länsväg 155 av bilfärja på Hönöleden och Björköleden som trafikeras av Trafikverket Färjerederiet mellan Lilla VarholmenHisingen och Hönö respektive Björkö. Från Björkö går personfärja till Kalvsund, Grötö och Öckerö.

PolitikRedigera

Kommunen styrs sedan 2010 av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som ingår i den så kallade Öckeröalliansen. Kommunalråd 2011-2014 var Arne Lernhag från Moderaterna.[11]

Vid valet 2014 minskade Öckeröalliansens mandat från 27 till 24. Liberalerna och Moderaterna gick back flera procentenheter men Kristdemokraterna gick framåt och vann två mandat. Samtliga oppositionspartier ökade sina röstetal. Arne Lernhag blev åter kommunalråd för perioden 2015-2018.[11] Kommunalrådet är kommunens enda heltidspolitiker.[12]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande KD Anne-Lie Sundling
Förste vice ordförande M Jim Adolfsson
Andre vice ordförande S Thomas Wijk
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden M Kent Lagrell KD Lisbeth Lindquist
Bygg- och miljönämnden FP Göran Ohlsson M Bengt Olausson
Barn- och utbildningsnämnden KD Robertho Settergren FP Vera Molin
Valnämnden S Jan-Åke Simonsson M Stig Ottosson

Mandatfördelning i Öckerö kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPÖVRSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19709712310
9712310
4185,9
36
19731889411
889411
4190,5
37
19761178411
1178411
4191,1
338
197911167511
1167511
4189,6
329
198212235514
12235514
4190,4
36
198511327513
1327513
4189,7
347
198812326612
12326612
4187,2
3011
1991114114812
1144812
4189,0
329
1994114413711
1443711
4188,2
2417
19982112131012
211231012
4184,38
2714
2002212241011
212241011
4184,35
2813
2006111341012
11341012
4186,74
2714
201019317713
937713
4188,14
2615
201429334911
29334911
4189,02
2516
201828344119
28344119
4190,91
2516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  9. ^ Nationalencyklopedin; uppslagsord 'Öckerö'
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ [a b] Göteborgs-Posten, 14 september 2014: Valet på Öckerö Läst 25 juni 2015
  12. ^ Öckerö kommun, Kommun och politik: kommunens organisation Läst 25 juni 2015

Externa länkarRedigera