Öppna huvudmenyn

Torslanda socken i Bohuslän ingick i Västra Hisings härad, uppgick 1967 i Göteborgs stad och området ingår sedan 1971 i Göteborgs kommun (stadsdelen Torslanda) och motsvarar från 2016 Torslanda distrikt.

Torslanda socken
Socken
Torslanda kyrka.jpg
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradVästra Hisings härad
KommunGöteborgs kommun
Bildadmedeltiden
Area23 kvadratkilometer
Upphov tillTorslanda landskommun
Torslanda församling
Karta
Torslanda sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Torslanda sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater57°43′30″N 11°46′08″E / 57.725°N 11.76888889°Ö / 57.725; 11.76888889
Koder, länkar
Sockenkod1611
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127677 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 23,07 kvadratkilometer varav 22,84 land.[1] År 2000 fanns här 12 921 invånare.[2] Tätorterna Hjuvik, Andalen och Tumlehed samt den före detta tätorten Torslanda (sedan 2010 sammanväxt med tätorten Göteborg) med sockenkyrkan Torslanda kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Torslanda socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Torslanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Torslanda landskommun. Landskommunen utökades 1952, uppgick 1967 i Göteborgs stad som 1971 ombildades till Göteborgs kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Torslanda-Björlanda församling.[3] Området är numera en del av stadsdelen i Göteborg med namnet Torslanda.

1 januari 2016 inrättades distriktet Torslanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Västra Hisings härad. De indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och naturRedigera

Torslanda socken ligger väster om Göteborg på sydvästra Hisingen med viss skärgård. Socknen är en småkuperad bergsterräng med odlingsbygd i sänkor.[6][1][7]

I socknen finns två naturreservat. Nordre älvs estuarium som delas med Björlanda socken i Göteborgs kommun, Harestads socken i Kungälvs kommun och Öckerö socken i Öckerö kommun ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Sillvik är ett kommunalt naturreservat.

FornlämningarRedigera

Omkring 170 fornlämningar är kända, av vilka cirka 100 är boplatser från stenåldern. I Tumlehed finns hällmålningar där fyra skepp, en hjort och fyra fiskar avbildas; dessa kan sannolikt också dateras till stenåldern. Ett flertal gravrösen på bergen är från bronsåldern, och från järnåldern finns spridda gravar och två fornborgar.[8][7]

BefolkningsutvecklingRedigera

1810 uppgick befolkningen till 655 och 658 1820. Därefter minskade den till 594 1840 och ökade till 700 1880. Till 1910 minskade folkmängden på nytt till 551 för att sedan öka till 10 762 1990. Den stora expansionen ägde rum efter 1960 då folkmängden fortfarande var så låg som 787 invånare.[9]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1388 Thorlandum och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller gudanamnet Tor och land.[10]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Torslanda socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  5. ^ Adm historik för Torslanda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Torslanda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Folkmängd 1810-1890 Torslanda i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6/6 2016)
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Aeroklubben i Göteborg, 60 år, 1918-1978: Torslandaepoken. [Säve]: [Aeroklubben Motor i Göteborg]. 1978. Libris länk 
  • Hisingsbygd: Björlanda-Torslanda hembygdsförenings årsskrift. Torslanda: Fören. 1981-. Libris länk 
  • Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 3,Tjörn, Inland och Hisingen. Örebro. sid. 249-251. Libris länk. http://runeberg.org/aehbhob/3/0253.html 
  • Jonsson, Oscar (1977). Västra Hisingens gamla skolor: en bok om gamla skolor i Björlanda, Torslanda, Rödbo. Göteborg: Sällsk. för folkundervisningens befrämjande inom Göteborgs stift. Libris länk 
  • Kleen, Inga-Lisa; Nyström, Lars; Wahlin, Bertil (1976). Torslanda i modern tid: en skrift om kommunen som blev en stadsdel i Göteborg. Göteborg: Göteborgs kommun. Libris länk 
  • Nilson, Allan T. (1956). Några blad ur näringslivets och byggnadsskickets kulturhistoria i Torslanda socken. [Torslanda]. Libris länk 
  • Torslanda: en sockenskildring. [Torslanda]: [Kommunfullmäktige]. 1956. Libris länk 
  • Torslanda: flygplatsen på framsidan. Flyghistorisk revy, 0345-3413 ; [Specialnr 2007]TNF-bok ; 54. Saltsjöbaden: Trafik-nostalgiska förlaget. 2007. Libris länk. ISBN 978-91-85305-48-3 
  • Wessberg, Werner (1995). Västra Hisingen: en bygd i förvandling. Torslanda: Björlanda-Torslanda hembygdsfören. Libris länk 

Externa länkarRedigera