Tjörns kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige

Tjörns kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Skärhamn är kommunens centralort och dess största tätort.

Tjörns kommun
Kommun
Den leende kyrkan på Skärhamn
SloganMöjligheternas ö / Bästkusten
Kommunens vapen.
Tjörns kommunvapen
LandSverige
LandskapBohuslän
LänVästra Götalands län (–)
Göteborgs och Bohus län (–)
CentralortSkärhamn
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd16 118 ()[1]
Areal842,63 kvadratkilometer ()[2]
- därav land167,35 kvadratkilometer[2]
- därav vatten675,28 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet96,31 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°00′N 11°33′Ö / 58°N 11.55°Ö / 58; 11.55
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUddevalla domkrets (–)
Stenungsunds domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1306[3]
Anställda1 375 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1419
GeoNames2668674
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Tjörns kommun omfattar ön Tjörn samt mer än 1 500 omkringliggande mindre öar, holmar och skär, varav flertalet är obebodda. Huvudön är uppskuren av breda vikar och  genomkorsas av ett stort antal sprickdalar. Dalbottnarna är fyllda med lera och används som odlings- och betesmark. Av naturliga skäl har det lokala näringslivet haft en stark anknytning till områdets geografiska läge i havet. Exempel på sådana näringar är; rederier, varv, fiskkonservindustri och hamnrörelse. 

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv, med en rask befolkningsökning fram till mitten på 1990-talet. Kommunpolitiken har dominerats av borgerliga partier.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Klövedal, Stenkyrka och Valla, alla i Tjörns härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1903 bildades Klädesholmens landskommun genom utbrytning ur Stenkyrka landskommun. 1918 bildades Rönnängs landskommun genom utbrytning ur Stenkyrka landskommun.

Inom området fanns följande municipalsamhällen:

  • Bleket inrättades 18 mars 1920, upplöstes vid utgången av 1959.
  • Flatholmen inrättades 24 augusti 1906, upplöstes vid utgången av 1941.
  • Klädesholmen inrättades 29 januari 1886, upplöstes vid utgången av 1959.
  • Kyrkesund inrättades 29 september 1899, upplöstes vid utgången av 1959.
  • Skärhamn inrättades 18 februari 1888, upplöstes vid utgången av 1959.
  • Stora Dyrön inrättades 6 juli 1906, upplöstes vid utgången av 1959.
  • Tjörnekalv inrättades 29 januari 1886, upplöstes vid utgången av 1959.
  • Åstol inrättades 29 januari 1886, upplöstes vid utgången av 1959.

Vid kommunreformen 1952 bildades Tjörns landskommun genom sammanläggning av samtliga landskommuner i området.

Tjörns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tjörns landskommun.[5]

Kommunen ingick sedan bildandet till 2006 i Stenungsunds domsaga och kommunen ingår sedan 2006 i Uddevalla domsaga.[6]

Geografi redigera

Tjörns kommun omfattar ön Tjörn samt mer än 1 500 omkringliggande mindre öar, holmar och skär, varav flertalet är obebodda.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän och är omgiven Skagerrak med Kungälvs kommun och Stenungsunds kommun i öster och Orusts kommun i norr, alla i före detta Göteborgs och Bohus län. Kommunen skiljs från fastlandet av Hakefjorden och Askeröfjorden och från ön Orust av Stigfjorden.

Topografi och hydrografi redigera

Breviks kile på västra sidan och Svanviks kile på östra sidan är breda vikar som skär upp huvudön som genomkorsas av ett stort antal sprickdalar. Dess höjder är kala eller delvis klädda med ljung medan dess dalar är lummiga och med betydande inslag av ädellövträd. Dalbottnarna är fyllda med lera och används som odlings- och betesmark. Ytterkusten är kargare och ytterskärgårdens öar domineras av kala klippor med vindpinade busksnår i skrevorna. Örika vattenområden finns kring huvudön, exempelvis Stigfjorden mellan Tjörn och Orust.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Tjörns kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (15,2 %)
  Skog (32,9 %)
  Öppen myrmark (0,8 %)
  Jordbruksmark (17,0 %)
  Övrig mark (34,2 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns åtta naturreservat i Tjörns kommun: Breviks kile, Säby kile, Tuveslätt och Toftenäs ligger på huvudön medan Kälkerön och Härön utgörs av två andra öar. Inom kommunen ligger också reservatet Stigfjorden som beskrivs som ett "innanhav i miniatyr" och Pater Noster-skärgården.[9]

Ungefär 9,6 procent (16 procent av landytan) av Tjörns kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&02675.&&&&&02 675 hektar.[10]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Klövedals församling, Rönnängs församling, Stenkyrka församling och Valla församling.

 
Distrikt (socknar) inom Tjörns kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[11] Klädesholmen, Klövedal, Rönnäng, Stenkyrka och Valla.

Tätorter redigera

Styre och politik redigera

Styre redigera

Tjörns kommun styrs sedan valet 2022 av Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet med stöd av Sverigedemokraterna och Tjörnpartiet.[12] Tjörn är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

År Partier[13]
1994–1998 S M
1998–2002 M L KD SB KAL C
2002–2006 S KD SB
2006–2010 S L C
2010-2014 M L KD SB C
2014–2018 M L KD C MP
2018–2022 M L KD C MP
2022–2026 M L C

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande C Robert Mattson
Förste vice ordförande L Gun Alexandersson-Malm
Andre vice ordförande S Rosalie Sanyang

Mandatfördelning 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDNYDÖVRTPSBKALCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970752216
75226
4183,2
39
197384281216
8428126
4187,9
40
197681491117
849117
4189,2
37
19799381218
938128
4188,4
329
1982110378210
10378210
4189,2
329
19851101331229
10331229
4188,4
329
19881933241126
933241126
4183,9
2912
19911211313848
1233848
4186,6
2813
19941721213627
17223627
4186,1
2516
19981141332656
14332656
4181,37
2714
20021141352645
14352645
4181,61
2714
20061131252647
13252647
4183,75
2813
201011321222639
132222639
4185,57
2516
20141122332639
122332639
4186,95
2813
2018292452638
292452638
4188,80
2714
20222101552556
210552556
4187,31
  • Övriga 1973 var Skärhamnspartiet (2), Åstols väl (1), Rönnängs bästa (1)
  • Övriga 1976 var Valla folkparti
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2023–2026
Ordförande L Martin Johansen
Förste vice ordförande M Bo Bertelsen
Andre vice ordförande S Peter Bäcklund

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden L Gun Alexandersson Malm M Yvonne Andersson S Anette Johannessen
Kultur- och fritidsnämnden L Benita Nilsson SD Rikard Simensen S Kerstin Gunneröd
Samhällsbyggnadsnämnden M Bengt-Arne Andersson SD Jenn Johansson S Rikard Larsson
Barn- och utbildningsnämnden L Gunnemar Olsson SD Bertil Ahlstrand KD Björn Möller
Valnämnden C Karin Mattson S Benny Halldin

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Av naturliga skäl har det lokala näringslivet haft en stark anknytning till områdets geografiska läge i havet. Exempel på sådana näringar är; rederier, varv, fiskkonservindustri och hamnrörelse. I början av 2020-talet var Tjörn en utpräglad småföretagarkommun. Det största företaget var Wahamn AB som sysslade med hamnverksamhet och bilmontering. De största branscherna var byggindustrin, handel och livsmedlsindustri. Den av tradition starka fiskkonservindustrin, var koncentrerad till Klädesholmen.[7]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Med länsväg 160 har kommunen broförbindelser till Stenungsund via Tjörnbron över Askeröfjorden och till Orust via Skåpesundsbron. Kommunen genomkorsas även av länsväg 169.

I kommunen ligger också Wallhamn, som var Sveriges tredje största containerhamn 2023.[14]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 16 118 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 147:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Tjörns kommun 1970–2020[15]
ÅrFolkmängd
1970
  
9 334
1975
  
10 618
1980
  
11 701
1985
  
12 482
1990
  
13 919
1995
  
14 602
2000
  
14 733
2005
  
15 022
2010
  
14 955
2015
  
15 315
2020
  
16 147

Kultur redigera

Museum redigera

I kommunen fanns ett flertal museum 2023. Bland dessa Nordiska Akvarellmuseet som öppnade i Skärhamn år 2000 och visar akvarellkonst från Europa. Hembygdsmuseet i Bräcke öppnade 1947 och visar Bräcke gård, väderkvarnen i Stordal och i Fjällebro samt stenstugan på Säby ö, vilken ligger i närheten av museet Säbygården. Andra museum är Villa Solfrid, Skärhamns sjöfartsmuseum, Klädesholmens Museum ”Sillebua” och Åstols hembygdsmuseum "Gröna Boden".[16]

Konstarter redigera

Musik redigera

Efter 12 år togs Visfestivalen på Tjörn upp igen 2005. Festivalen, som arrangerades av Visans vänner, hölls då på Bräcke hembygdsgård.[17] Festivalen lades ner igen 2016.

Offentlig konst redigera

Sedan 2020 är Kultur- och fritidsnämnden i Tjörns kommun ansvarig för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö.[18] Då tillämpade inte kommunen den nationella principen 1%-regeln för investering av konst. Kommunen gjorde istället en årlig avsättning i investeringsbudgeten för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö.[19]

Som exempel på den offentliga konsten i kommunen kan nämnas Ylva Kullenbergs Två elefantstolar och Per Agueliis Snigel, båda vid förskolan i Kållekärr, och den årliga sommarutställningen Skulptur i Pilane. Det anordnas också utställningar i konstrummet på Skärhamns bibliotek.[20]

Arkitektur redigera

När sillen kom tillbaka till området under 1700-talet visade staten intresse för fisket och de som ville bosätta sig i området fick skattefrihet och fri tomträtt. Befolkningen växte och relaterade verksamheter, så som salterier, etablerades. De många husen byggdes på klippor och tätt intill varandra i skydd mot blåsten.[21] Typisk för husen är ljusa träfasader, röda tegeltak, proportioner på enkel- och dubbelhusen och husens placering i landskapet tydliga karaktärsdrag för området, i synnerhet i de gamla fiskesamhällena och de traditionella lantbruksmiljöerna.[22]

Kulturarv redigera

Området som utgör Tjörns kommun ligger i en gammal kulturbygd där språk, musik och kulturtraditioner påverkats av förbindelserna över haven med Norge, Island och de brittiska öarna.[16]

Kommunvapen redigera

Blasonering: I av blått och silver ginstyckad sköld en ginbalksvis ställd störtad hummer i motsatta tinkturer.

Vapnet skapades 1977 för kommunen och går tillbaka på ett häradssigill från 1664, där en hummer avbildas. Registrering i PRV skedde 1979.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Tjörn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tj%C3%B6rn. Läst 9 maj 2023. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok.html. Läst 10 maj 2023. 
  10. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 58. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ Andrée, Lasse (13 oktober 2022). ”Klart: Här är partierna som ska styra Tjörn”. sttidningen.se. https://www.sttidningen.se/1.83108719. Läst 21 december 2022. 
  13. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 7 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 December 2019
  14. ^ ”Vallhamn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vallhamn. Läst 9 maj 2023. 
  15. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  16. ^ [a b] ”Kulturarv och museer - Tjörns kommun”. www.tjorn.se. https://www.tjorn.se/kultur-fritid-och-turism/konst-och-kultur/kulturarv-och-museer. Läst 9 maj 2023. 
  17. ^ Bendix, Bengt (7 april 2005). ”Visfestivalen på Tjörn vaknar till liv igen efter 12 års frånvaro”. gp.se. https://www.gp.se/1.1181328. Läst 9 maj 2023. 
  18. ^ Boström, J. (2020-10-26), sid. 5.
  19. ^ Boström, J. (2020-10-26), sid. 7.
  20. ^ ”Bild och form - Tjörns kommun”. www.tjorn.se. https://www.tjorn.se/kultur-fritid-och-turism/konst-och-kultur/bild-och-form. Läst 9 maj 2023. 
  21. ^ ”Vårda, bevara och utveckla Program för Tjörns kulturmiljöer” (PDF). Tjörns kommun. sid. 11. https://www.tjorn.se/download/18.7b9b669c172940b75bdad103/1591795752483/Kulturmilj%C3%B6program%20f%C3%B6r%20Tj%C3%B6rn.pdf. Läst 10 maj 2023. ”I slutet av 1700-talet kom sillen tillbaka, och en fastare form av bebyggelse utvecklades längs Tjörns kustremsa. Staten visade intresse för fiskerinäringen och den som ville bosätta sig i Bohusläns skärgård erbjöds skattefrihet och fri tomträtt. Trankokerier anlades och befolkningen växte explosionsartat genom att arbetslösa människor från städerna och bönder utan egen jord sökte ny utkomst. [...] På 1800-talet började man återplantera den skog som huggits ner under århundraden. Den nya skogen förändrade kulturlandskapet. Samhällena fortsatte att växa och fisket kompletterades med sjöfrakt på 1840-talet. Salterier och konservfabriker anlades och torkställningar för fisk blev en vanlig syn. Hus byggdes inte längre vid bergssluttningarna utan på klipporna, tätt intill varandra för skydd mot blåsten; det var viktigare att ha nära till båten när sillstimmen siktades än att bo i lä.” 
  22. ^ ”Kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer - Tjörns kommun”. www.tjorn.se. https://www.tjorn.se/bygga-bo-miljo-och-trafik/bygga-nytt-andra-eller-riva/kulturhistoriska-byggnader-och-kulturmiljoer. Läst 10 maj 2023. 

Källor redigera

Externa länkar redigera