Sida (myndighet)

svensk statlig myndighet
För myndigheten som var verksam 1965–1995, se SIDA (tidigare myndighet).

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida, Swedish International Development Cooperation Agency) är en svensk statlig myndighet under Utrikesdepartementet.

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
Sida logo.svg
DepartementUtrikesdepartementet
SäteValhallavägen 199, Stockholm
FöregångareStyrelsen för internationell utveckling
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete
Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd
Styrelsen för u-landsforskning
Sandö U-centrum
Inrättad1995
GeneraldirektörCarin Jämtin
ÖverdirektörMarie Ottosson
Webbplatswww.sida.se

Myndighetens uppgift är att hantera bidrag eller annan finansiering till stöd för insatser som bidrar till att uppfylla målen för det internationella utvecklingssamarbetet inklusive det humanitära biståndet och reformsamarbetet i Östeuropa.

I början av 2012 hade Sida omkring 600 heltidstjänster, varav en knapp tredjedel är utlandstjänster vid ambassader och generalkonsulat i över 30 samarbetsländer. Personalen i Sverige finns i Stockholm, Härnösand och Visby.

HistorikRedigera

År 1965 bildades SIDA (Styrelsen för internationell utveckling, Swedish International Development Authority), vilken ersatte Nämnden för internationellt bistånd (NIB). År 1968 fastställdes det så kallade enprocentsmålet, att biståndet skulle uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten före 1975.

År 1995 bildades Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) genom sammanläggning av SIDA, Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp), Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) och Sandö U-centrum.

 
Sidas huvudkontor i Stockholm

OrganisationRedigera

Huvuddelen av den Sverigebaserade delen av organisationen finns i Stockholm. I Visby finns administrativa funktioner och i Härnösand ligger myndighetens utbildningsverksamhet för partner. Sida placerar personal på svenska utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) för att genomföra och följa upp svenskt bistånd till länder och regioner, men har inga egna utlandskontor.

Myndigheten har tio avdelningar direkt under generaldirektör och överdirektör. Sida leds av en styrelse med fullt ansvar. Chef för myndigheten är generaldirektören som utnämns av regeringen, liksom överdirektören.

Openaid.seRedigera

Openaid.se är en webbsida där sida redovisar sin biståndsverksamhet.[1] September till sista november 2019 var Openaid-sidan nerstängd med meddelandet "Openaid.se is temporarily down for maintenance".[2][3]

Sida Partnership ForumRedigera

Sida Partnership Forum i Härnösand är en arena för aktörer att utbyta erfarenheter, utveckla idéer, bygga kapacitet och skapa synergier för samverkan.

Sidas generaldirektörer och överdirektörerRedigera

VerksamhetRedigera

Riksdagen och regeringen beslutar om de ekonomiska ramarna och bestämmer vilka länder som utvecklingssamarbetet ska omfatta och hur det ska vara inriktat.

I december 2003 antog riksdagen Sveriges politik för global utveckling (PGU), som styr biståndspolitiken. PGU handlar dock inte bara om biståndspolitik – en huvudtanke i den är att målet om en hållbar och rättvis utveckling i världen ska genomsyra samtliga politikområden.

PGU talar om två perspektiv, som ska genomsyra utvecklingspolitiken: rättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv. Rättighetsperspektivet utgår från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, och från varje människas rätt och folkrätt till ett värdigt liv utan fattigdom. PGU betonar särskilt demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män, och barns rättigheter. De fattigas perspektiv innebär att det är de fattigas behov och intressen som ska styra utvecklingssamarbetet.

PGU definierar också åtta huvuddrag som ska prägla den svenska utvecklingspolitiken. Dessa är:

  • respekt för de mänskliga rättigheterna
  • demokrati och god samhällsstyrning
  • jämställdhet mellan kvinnor och män
  • hållbart nyttjande av naturresurserna och omsorg om miljön
  • ekonomisk tillväxt
  • social utveckling och social trygghet
  • konflikthantering och säkerhet
  • globala gemensamma nyttigheter

Mottagarländer för svenskt biståndRedigera

Svenskt bistånd går till långt över hundra länder runtom i världen. Dels genom att Sverige ger bistånd genom internationella organisationer som FN, Världsbanken och EU, men också genom att Sverige stödjer organisationer som arbetar globalt. En del av biståndet är riktat till specifika länder och det kallas bilateralt bistånd. Det är regeringen som bestämmer vilka länder som ska få sådant stöd. Se Lista över länder som får direkt svenskt statligt bistånd

Tabellen nedan visar de tio länder som fick det största bilaterala biståndet från Sida under 2013[4]

Land Bistånd
 Moçambique 762 miljoner kr
 Tanzania 749 miljoner kr
 Afghanistan 623 miljoner kr
 Kenya 407 miljoner kr
 Kongo, demokratiska republiken 301 miljoner kr
 Zambia 296 miljoner kr
 Bangladesh 239 miljoner kr
 Somalia 226 miljoner kr
 Kambodja 219 miljoner kr
 Sudan och  Sydsudan 210 miljoner kr

Exempel på arbetsområdenRedigera

  • ekonomisk tillväxt för minskad fattigdom
  • kontraktsfinansierat ttekniskt samarbete, det vill säga finansiering av samarbetsländernas köp av tjänster och varor från svenska företag eller myndigheter.
  • hälsa och utbildning
  • naturresurser och miljö
  • urban utveckling
  • humanitärt bistånd och insatser för fred och säkerhet
  • ekonomiska reformer
  • forskning
  • demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter
  • HBT-rättigheter enligt Yogyakartaprinciperna

ForskningssamarbeteRedigera

Till Sveriges mest långsiktiga utvecklingssamarbete hör forskningssamarbetet, som syftar till att stärka forskning i och av låginkomstländer. Den forskning som stöds ska i förlängningen leda till minskad fattigdom och utvecklingen av hållbara samhällen. Forskningssamarbetet bedrevs tidigare av en självständig myndighet (SAREC), som 1995 slogs samman med dåvarande SIDA. Forskningssamarbetet drivs numer av Sidas Enhet för forskningssamarbete inom Avdelningen för partnerskap och innovation[5]. Arbetet styrs av Sveriges strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015-2021[6]. Budgeten var 2020 knappt 1 miljard SEK. Till forskningssamarbetets största framgångar hör bland annat utvecklingen av ett oralt koleravaccin, som nu produceras i miljontals doser per år och skyddar utsatta grupper från den livsfarliga sjukdomen[7].

Stöd genom svenska biståndsorganisationerRedigera

Sida förmedlar medel till medborgarorganisationer för bistånds- och utvecklingsarbete. Stödet bygger på principen att organisationerna själva samlar in pengar från privatpersoner och då kan Sida bevilja statliga medel. Fördelningen är 90–10, det vill säga organisationerna ska visa att de har finansiering för 10 procent av det program de vill genomföra och då skjuter staten (via Sida) till 90 procent av finansieringen. Cirka 15 organisationer har ramavtal med Sida. Några av dessa kanaliserar i sin tur medel till andra mindre svenska biståndsorganisationer. Sida stod 2012 för hela 51 % av Sveriges bistånd[8] vilket oavkortat gått till utveckling inom ovanstående områden.

I juni 2019 omfattade detta följande organisationer:[9]

Ifrågasatt bistånd till GeorgienRedigera

Aftonbladet skrev 2015 om hur Sida-biståndspengar i Georgien använts till otraditionella ändamål som att köpa politiska talkshower och radio- och tv-program om EU- och Natomedlemskap. Sedan 2007 har Sida slutit samarbetsavtal med tre amerikanska organisationer knutna till USAID, vars syfte är att främja USA:s utrikespolitiska intressen, om pengar till olika projekt i Georgien. Sammanlagt 95 miljoner kronor har spenderats. Ett projekt som nämnts är en kritiserad opinionsundersökning där stödet för Nato- och USA-vänliga dåvarande president Micheil Saakasjvili tycktes vara skyhögt men det visade sig efter valet att stödet i opinionsundersökningen var dubbelt så stort som i verkligheten.[10][11]

Stoppat bistånd till African Enterprise Challenge Fund efter korruptionRedigera

Aftonbladet skrev 2019 hur bistånd till African Enterprise Challenge FUND, AECF, stoppats efter att en rapport visat på förekomst av bland annat "signifikant höga löner". Enligt rapporten hade VD:n en månadslön på 245000 kronor.[12]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Sidas öppna data tillgänglig för vidareutnyttjande (PSI-data)”. www.sida.se. http://www.sida.se/Svenska/sa-arbetar-vi/oppenhet-och-anti-korruption/Oppenhet-och-transparens/Sidas-oppna-data-tillganglig-for-vidareutnyttjande-PSI-data/. Läst 17 november 2019. 
  2. ^ ”Openaid.se”. web.archive.org. 25 september 2019. https://web.archive.org/web/20190925020529/https://openaid.se/. Läst 17 november 2019. 
  3. ^ ”Openaid.se” (på amerikansk engelska). https://openaid.se/. Läst 17 november 2019. 
  4. ^ Sida.se
  5. ^ ”Avdelningen för partnerskap och innovation”. www.sida.se. http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Organisation/Avdelningen-for-partnerskap-och-innovation/. Läst 21 augusti 2020. 
  6. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 december 2014). ”Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015 – 2021”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/land--och-regionsstrategier/2014/12/uf201480398udusty/. Läst 21 augusti 2020. 
  7. ^ ”Successful support for cholera vaccines saves thousands” (på engelska). www.sida.se. http://www.sida.se/English/press/current-topics-archive/2019/successful-support-for-cholera-vaccines-saves-thousands/. Läst 21 augusti 2020. 
  8. ^ ”Arrangörspartners | globalforum.nu”. globalforum.nu. Arkiverad från originalet den 25 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160625060359/http://globalforum.nu/arrangorspartners/. Läst 1 juni 2016. 
  9. ^ ”Humanitärt bistånd genom civilsamhället”. www.sida.se. http://www.sida.se/Svenska/Samarbetsparter/aktorsgrupper/Civila-samhallet-organisationer/Stod-till-humanitart-bistand-genom-civilsamhallet/. Läst 21 juli 2020. 
  10. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20145109.ab
  11. ^ http://www.svd.se/naringsliv/sida-miljoner-har-gatt-till-georgiska-talkshower_4266033.svd
  12. ^ ”Sida stoppar miljonbistånd efter korruptionsskandal”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/70Qw6W. Läst 2 september 2019. 

Externa länkarRedigera