Öppna huvudmenyn

Styrsö socken i Västergötland ingår i Askims härad, ingår sedan 1974 i Göteborgs kommun och motsvarar från 2016 Styrsö distrikt.

Styrsö socken
Socken
Styrsö church.jpg
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradAskims härad
KommunGöteborgs kommun
Bildad1603
Area24 kvadratkilometer
Upphov tillStyrsö kommun
Karta
Styrsö sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Styrsö sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater57°36′59″N 11°47′00″E / 57.61638889°N 11.78333333°Ö / 57.61638889; 11.78333333
Koder, länkar
Sockenkod1602
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127505 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 23,94 kvadratkilometer varav 23,52 land.[1] År 2000 fanns här 4 449 invånare.[2] I socknen ligger öarna tillika tätorterna Asperö, Brännö, Donsö, Vrångö och Styrsö med sockenkyrkan Styrsö kyrka, samt småorten Köpstadsö. Till Styrsö hör också Vinga fyrplats.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Styrsö socken bildades 1603 genom en utbrytning ur (Västra) Frölunda socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Styrsö församling och för de borgerliga frågorna bildades Styrsö landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Göteborgs kommun.[2] Området utgjorde till 2010 stadsdelsnämndsområdet Södra skärgården och tillhör från och med 2011 stadsdelsnämndsområde Västra Göteborg.

1 januari 2016 inrättades distriktet Styrsö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Askims härad. De indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.[3][4]

Geografi och naturRedigera

Styrsö socken ligger sydväst om Göteborg och omfattar ett antal öar i Kattegatt. Socknen har en skärgårdnatur och saknar skog.[5][1][6]

Socknen omfattar ett trettiotal öar, varav sex är permanent bebodda: Asperö, Brännö, Donsö, Köpstadsö, Styrsö och Vrångö. Öarna är omtyckta som sommarviste för stadsbefolkningen, och under sommaren trefaldigas befolkningen. Öar med enbart fritidsbostäder är Kårholmen, Källö, Sjumansholmen och Vargö.

Centralort för offentlig och kommersiell service är Styrsö tätort. Öarna förbinds sinsemellan och med fastlandet av färjor, men mellan Styrsö och Donsö finns en bro. Privat biltrafik förekommer inte, däremot är moped ett vanligt transportmedel på öarna, numera mer och mer avlöst av eldrivna golfbilar.

Ända in på 1970-talet arbetade, trots närheten till storstaden, de flesta invånarna på hemorten, detta som en följd av de speciella kommunikationsförhållandena. Numera är bara en tredjedel sysselsatta inom Styrsö, medan de flesta pendlar in till staden.

Det finns fyra naturreservat i socknen. Vrångöskärgården ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Vargö, Vinga och Galterö är kommunala naturreservat.

FornlämningarRedigera

 
En av åtskilliga tomtningar som finns på Styrsö.

Cirka 15 boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen.[5][7][8][6] Det finns också åtskilliga tomtningar.[9]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningen ökade tämligen regelbundet från 1 116 1810 till 3 987 1990.[10]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1300 Styrisö och kommer från ön. Förleden innehåller styrir, 'skeppsbefälhavare'.[11]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Styrsö socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  4. ^ Adm historik för Styrsö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Styrsö socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Styrsö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Styrsö sockens hembygdsförening Styrsö – vikingar och badort Läst: 2014-07-18
  10. ^ Folkmängd 1810-1890 Styrsö i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 9/6 2016)
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • 1930-talet : möte mellan gammalt och nytt i Södra skärgården. Göteborg: Melica media. 2007. Libris 10554547. ISBN 978-91-85627-04-2 
  • Danbratt, Folke; Odenvik, Nathan (1966). Styrsö socken : ur dess historia från forntid till nutid. Styrsö: Styrsö kommun. Libris 720346 
  • Danbratt, Folke; Odenvik, Nathan (1993). Styrsö socken : ur dess historia från forntid till nutid. Källförteckning, notapparat, ortnamnsregister samt förkortningsförklaringar utarbetade för boken Styrsö socken. [Styrsö]: [Styrsö hembygdsfören.]. Libris 720347 
  • Engelbrektsson, Frank (2007). Styrsö kustsjukhus : en insulär vård över 60 år. [Styrsö: Frank Engelbreksson]. Libris 10698689. ISBN 978-91-633-1816-0 
  • Fhager, Henry (1983). Styrsö : skärgårdens historia. [Donsö]: [Förf.]. Libris 578522 
  • Landelius, Otto Robert (1924). Styrsö : forntidsbilder och nutidsliv : några anteckningar. Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris 1486330 
  • Sjöholm, Carina (2002). Moderna skärgårdsbor i gammal kultur. Skrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; 73. Uddevalla: Bohusläns museums förl. Libris 8707564. ISBN 91-7686-185-6  S. 75-100.
  • Sjölander, Anna (2003). En slånkes val : en studie av utflyttade storstadsbor på Styrsö. Göteborg: Etnologiska institutionen. Libris 10945691 
  • Styrsö : från istid till nutid : kulturminne, naturområde. Göteborg: Göteborgs arkeologiska mus. 1983. Libris 7749504. ISBN 91-85488-03-8 

Externa länkarRedigera