Kungälvs kommun

	Kungälvs kommun; Kommun
	Kungälvs stadshus (kommunhus)
Slogan	Med hjärtat i historien och blicken mot framtiden
	; Kungälvs kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–); Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Kungälv
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	682,38 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	362,49 kvadratkilometer
- därav vatten	319,89 kvadratkilometer
Folkmängd	49 068 (2022-12-31)
Bef.täthet	135,36 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°52′00″N 11°58′00″Ö / 57.866666666667°N 11.966666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Göteborgs domkrets (2009-10-19–); Mölndals domsaga (2007-03-01–2009-10-19); Stenungsunds domsaga (–2007-03-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1371
Anställda	3 925 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1482
GeoNames	2698738
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Kungälvs kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Kungälv.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Bohuslän och gränsar i söder till Göteborgs kommun, i sydväst till Öckerö kommun, i nordväst till Tjörns kommun och i norr till Stenungsunds kommun, alla i före detta Göteborgs och Bohus län. I norr ligger även Lilla Edets kommun och i öster Ale kommun, båda i före detta Älvsborgs län.

Kommunen har Göta älv i öster, Nordre älv i söder samt Kattegatt och Skagerrak i väster. Gränsen mellan Kattegatt i söder och Skagerrak i norr går från Pater Noster-skären utanför Marstrand i Kungälvs kommun till danska Skagens norra udde.

Kungälvs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Harestad, Hålta, Kareby, Lycke, Romelanda, Rödbo (till 1974), Solberga, Torsby och Ytterby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungälvs stad och Marstrands stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hermansby (av de tidigare kommunerna Harestad, Lycke och Torsby), Kode (av Hålta, Jörlanda och Solberga), Romelanda (av Kareby och Romelanda) samt Ytterby (av Ytterby). Marstrands stad förblev oförändrad medan Kungälvs stad införlivade Rödbo landskommun.

Kungälvs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungälvs stad, Marstrands stad, Hermansby, Romelanda och Ytterby landskommuner samt delar ur Kode landskommun (Hålta, Solberga). 1974 utbröts och överfördes till Göteborgs kommun området Rödbo och en mindre del av Ytterby.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2006 i Stenungsunds domsaga, från 2006 till 2009 i Mölndals domsaga och den ingår sedan 2009 i Göteborgs domsaga.^[6]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett krenelerat porttorn med två valvbågar, åtföljd till höger av ett svärd och till vänster av ett mot porttornet upprest lejon, alla röda.

Detta vapen har tidigare förts av Kungälvs stad och är baserat på stadens medeltida sigill. Lejonet kommer mest sannolikt från Norges riksvapen. Bohusläns landskapsvapen bygger på Kungälvs vapen. Även staden Marstrand hade ett vapen vars giltighet upphörde när båda städerna blev en del av Kungsälvs kommun 1971. Den nya kommunen valde att föra den gamla staden Kungsälvs vapen oförändrat.

Kungälvs stad
(1951–1970)
Kungälvs kommun
(1971-)
Marstrands stad
(?–1970)

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Kungälvs kommun 1970–2020

År			Invånare
1970			24 242
1975			28 311
1980			29 702
1985			31 745
1990			33 772
1995			36 251
2000			37 191
2005			38 703
2010			41 241
2015			42 730
2020			47 050
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Kungälvs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[7]:

Natur och topografiRedigera

Ett bergigt kustområde med skärgård breder ut sig i väster. Inlandet är kuperat med slättområden som uppodlats samt dalgångar. Den vanligaste jordarten i dalgångarna är lera. Stora morän- och grusförekomster hittas i Dösebacka i Romelanda socken. Det dominerande vattendraget är Nordre älv, vilket erbjuder ett rikt fågel- och växtliv längs stränderna. Kommunen har gott om småsjöar, många av dem i Svartedalens skogsområden.

Grå gnejs och gnejsgranit dominerar berggrunden. Även diorit och glimmerskiffer förekommer västerut. Täljsten har brutits på många platser i Kungälvs kommun. På Älgön, Brattön, Aleklätten i Romelanda socken finns grönsten, samt i Torsby skärgård. Brattön och Älgön består av yngre, vulkaniska bergarter. Dessa har därefter brutit fram i den omkringliggande gnejsberggrunden.

Höjder på över 100 meter finns i den bergsplatå som sträcker sig genom socknarna Romelanda, Kareby, Solberga och vidare norrut. Stora Kattås i Romelanda socken är högsta punkten med 175 meter över havet. Stora skogsområden finns i Svartedalen. Här dominerar barrskogen som huvudsakligen är planterad. I den kuperade odlingsbygden förekommer även lövskog. I Ryrs dal i Lycke socken och på Guddehjälm i Ytterby socken finns även naturskyddad lövskog.

Mellan Marstrand och Nordre älvs mynning finns sälskyddsområden på holmar och skär. Ett flertal fågelskyddsområden har även inrättats.

TätorterRedigera

ÖarRedigera

KommunikationerRedigera

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E6 och Bohusbanan som trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Göteborg och Uddevalla och Strömstad med stopp vid Ytterby och Kode. Kungälv och Marstrand förbinds av länsväg 168.

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022^[8]
Ordförande	M	Thomas Alpner
Vice ordförande	SD	Victoria Dahlqvist

Mandatfördelning i Kungälvs kommun, valen 1970–2022Redigera

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

19

10

12

7

19

10

12

7

49

90,0

44

1973

2

18

13

8

2

18

13

8

49

92,2

41

8

1976

2

18

13

8

1

7

2

18

13

8

7

49

92,1

38

11

1979

2

18

11

7

1

10

2

18

11

7

10

49

91,0

37

12

1982

2

19

1

9

5

1

12

2

19

9

5

12

49

91,7

35

14

1985

2

19

2

6

8

1

11

2

19

2

6

8

11

49

90,9

34

15

1988

2

23

4

9

1

11

23

4

9

11

59

87,0

37

22

1991

2

20

3

2

7

6

4

15

20

3

7

6

4

15

59

88,5

41

18

1994

3

25

4

7

4

2

14

3

25

4

7

4

14

59

88,4

38

21

1998

5

21

4

5

3

6

15

5

21

4

5

3

6

15

59

82,90

35

24

2002

4

24

2

4

8

6

11

4

24

4

8

6

11

59

82,72

35

24

2006

2

23

2

1

5

6

5

15

23

5

6

5

15

59

84,24

36

23

2010

2

18

4

3

6

4

15

18

4

3

6

4

15

59

86,29

34

25

2014

3

18

4

6

5

3

5

3

12

3

18

4

6

5

3

5

3

12

59

87,80

36

23

2018

3

15

2

6

8

4

5

4

12

3

15

6

8

4

5

4

12

59

89,28

31

28

2022

4

17

2

4

11

3

4

12

4

17

4

11

3

4

12

61

86,35

33

28

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

UtbildningRedigera

GrundskolorRedigera

Älvkullen Montessori är en F-9 skola (förskola till Åk9) belägen i centrala Kungälv http://alvkullen.se/
Kastellegårdsskolan är en låg- och mellanstadieskola i Ytterby.^[9]
Diseröds skolan vilket är en låg- och mellanstadieskola i Romelanda.
Kullens skola är en låg- och mellanstadieskola i Munkegärde här finns även förskoleklass.^[10]
Thorildskolan är en högstadieskola i centrala Kungälv.
Munkegärdeskolan är en högstadieskola i området Munkegärde, ca 2 km från centrum.^[11]
Klöverbacken skolan är en låg- och mellanstadieskola i Olseröd
Ytterbyskolan är högstadieskola i Ytterby.^[12]
Strandskolan är en grundskola som bedriver utbildning i årskurserna 1-9.
Friskolan i Kärna är en grundskola som bedriver utbildning i årskurserna F-9.^[13]

GymnasieskolaRedigera

Mimers Hus Gymnasium ligger i centrala Kungälv. På skolan erbjuds både praktiska och teoretiska gymnasielinjer. ^[14]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ https://www.kungalv.se/kommun--politik/organisation/vara-kommunalrad/
^ ”Kastellegårdssskolan”. Arkiverad från originalet den 29 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120529110025/http://kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Kastellegardsskolan-F-6/Om-Skolan2/. Läst 31 maj 2012.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121023151908/http://kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Kullens-skola-F-6/. Läst 25 november 2012.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605053156/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Munkegardeskolan-7-9/. Läst 1 juni 2014.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605051933/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Ytterbyskolan-7-9/. Läst 1 juni 2014.
^ Maria22. ”Hem”. Friskolan i Kärna. https://friskolan.nu/. Läst 4 mars 2022.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605053015/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/Mimers-Hus-Gymnasium/. Läst 1 juni 2014.

Externa länkarRedigera

Kungälvs kommun
Wikimedia Commons har media som rör Kungälvs kommun.
Bilder & media

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-1] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[73c687bc3d33ad97b897a90f2116ec7a678a729a-2] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Stenungsunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[8] ttps://www.kungalv.se/kommun--politik/organisation/vara-kommunalrad/

[9] ”Kastellegårdssskolan”. Arkiverad från originalet den 29 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120529110025/http://kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Kastellegardsskolan-F-6/Om-Skolan2/. Läst 31 maj 2012.

[10] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121023151908/http://kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Kullens-skola-F-6/. Läst 25 november 2012.

[11] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605053156/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Munkegardeskolan-7-9/. Läst 1 juni 2014.

[12] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605051933/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/grundskola/Ytterbyskolan-7-9/. Läst 1 juni 2014.

[13] Maria22. ”Hem”. Friskolan i Kärna. https://friskolan.nu/. Läst 4 mars 2022.

[14] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605053015/http://www.kungalv.se/Barn-och-utbildning/skolportalen/Mimers-Hus-Gymnasium/. Läst 1 juni 2014.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

Areal, befolkning
Kungälvs kommun Kommun
Kungälvs stadshus (kommunhus)
Slogan	Med hjärtat i historien och blicken mot framtiden
Kungälvs kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–) Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Kungälv
Inrättad	1 januari 1971
Areal	682,38 kvadratkilometer (2019-01-01)^[1]
- därav land	362,49 kvadratkilometer^[1]
- därav vatten	319,89 kvadratkilometer^[1]
Folkmängd	49 068 (2022-12-31)^[2]
Bef.täthet	135,36 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	57°52′00″N 11°58′00″Ö / 57.866666666667°N 11.966666666667°Ö / 57.866666666667; 11.966666666667
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Göteborgs domkrets (2009-10-19–) Mölndals domsaga (2007-03-01–2009-10-19) Stenungsunds domsaga (–2007-03-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1371^[3]
Anställda	3 925 (2019-11)^[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1482
GeoNames	2698738
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata