Kiruna kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige

Kiruna kommun är en kommun i Norrbottens län. Centralort är Kiruna. Den är både den nordligaste och ytmässigt största kommunen i Sverige.

Kiruna kommun
Kommun
Kiruna nya stadshus 01.jpg
Kiruna stadshus
Kirunas nuvarande stadshus sedan 2018. Här under uppbyggnad.
SloganEtt rent nöje[1]
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapLappland
LänNorrbottens län
CentralortKiruna
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal20 553,28 kvadratkilometer ()[2]
- därav land19 163,23 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 390,05 kvadratkilometer[2]
Folkmängd22 623 ()[3]
Bef.täthet1,18 inv./km² (land)
Läge
Kiruna Municipality in Norrbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater67°51′17″N 20°13′22″Ö / 67.854722°N 20.222778°Ö / 67.854722; 20.222778
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGällivare domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2783[4]
Anställda2 225 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2584
GeoNames2700801
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Östra delen av Kiruna kommun består av skogslandskap medan den västra består av högfjällsområde. Kring centralorten finns malmförande bergarter, vilka är grunden för det lokala näringslivet men också orsaken till Kiruna stadsomvandling.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ, med undantag för första halvan av 1970-talet och därefter enstaka år. Socialdemokraterna dominerade politiken fram till valet 2018 och har också varit del av de flesta styrande koalitioner under 2000-talet, dock inte under mandatperioden 2018 till 2022 då kommunen styrs av koalition bestående av Centerpartiet, Sjukvårdspartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna.

HistoriaRedigera

1642 hittades magnetit i Masugnsbyn. Malmen i Svappavaara hittas i slutet på 1640-talet eller början på 1650-talet. Det första kända malmprovet från Malmberget dateras till 1660-talet och 1696 nämns namnen Kiirunavaara och Luossavaara för första gången.

Kiruna samhälle började växa upp i slutet av 1800-talet. Kiruna ligger i Jukkasjärvi socken, som sedan urminnes tider varit hem för samer. Dessa var under 1500- och 1600-talen indelade i samebyarna Siggevaara och Tingevaara, men under 1700-talet delades dessa samebyar i fyra nya; Siggevaara blev till Laevas sameby (Kaalasvuoma) och Gabna sameby (Rautusvuoma), medan Tingevaara blev Talma sameby och Saarivuoma sameby. Området fick sina första tornedalska nybyggare under 1600-talets första hälft. Kommunens folkmängd var ringa fram till gruvbrytningen kom igång under 1800-talets sista år.

Sedan slutet på 1600-talet kände man till att området var rikt på järnmalm, men först på 1890-talet tillät gruvbrytningsmetoderna brytning i större skala. Detta bidrog till stor inflyttning till samhället. 1902 stod järnvägssträckan Malmbanan mellan Kiruna och Narvik klar, vilket underlättade malmexporten betydligt. Malmbanan invigdes officiellt av kung Oscar II den 14 juli 1903. Malmbanan elektrifierades redan 1915.

Administrativ historikRedigera

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jukkasjärvi landskommun i Jukkasjärvi socken och Karesuando landskommun i Karesuando socken.

I Jukkasjärvi landskommun inrättades 23 december 1908 Kiruna municipalsamhälle. 1948 ombildades landskommunen till Kiruna stad och municipalsamhället upplöstes. Staden var den ytmässigt största stadskommunen i landet och nummer två i världen efter Mount Isa i Queensland i Australien.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

Kiruna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kiruna stad och Karesuando landskommun.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Gällivare domsaga.[8]

GeografiRedigera

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Lappland och gränsar i öster till Pajala kommun samt i söder till Gällivare kommun, båda i Norrbottens län. I väster gränsar kommunen till Narviks kommun i Nordland fylke, Bardu kommun, Målselvs kommun och Storfjords kommun, alla i Troms og Finnmark fylke i Norge. I norr gränsar kommunen till Enontekis kommun i landskapet Lappland i Finland.

Topografi och hydrografiRedigera

Östra delen av Kiruna kommun består av skogslandskap medan den västra består av högfjällsområde. Fjällområdets berggrund består till stor del av omvandlade fjällkedjebergarter, varav vissa är kalkrika vilket gett en rik flora. Inlandsisen har utsatt berggrunden för erosion och i de områden med bergarter som är mer motståndskraftiga är relifen tydlig, vilket förstärkts ytterligare av de nutida glaciärerna. I exempelvis Kärkevagge vid Abisko har erosionen gjort att det underliggande urberget kommit fram. Högfjällsnatur och formrikedom karaktäriserar Kebnekaisefjällen och Abiskoområdet, som är en del av Kungsleden.[9]

Området som är beläget på den norra sidan om Torneträsk saknar, med undantag för Pältsan som når 1 400 meter över havet, högfjällskaraktär. Där finns istället myrmarker med palsar. Längre österut blir landskapet flackare med mjukare former och förfjällslandslapet utgörs huvudsakligen av myrmark och morän beväxt med skog. Kring centralorten finns malmförande bergarter.[9]

I kommunen ligger Sveriges högsta berg, Kebnekaise, vars sydtopp nådde 2 095 meter över havet och nordtoppen nådde 2 097 meter över havet enligt mätningar gjorda 2021.[10] Fem av Kebnekaises toppar når över 2000 meter över havet.[11]

I Kiruna kommun finns mer än 6 000 sjöar och sex stora älvar.[12] Torneträsk, är Sveriges största oreglerade sjö, men också en av Sverigrs djupaste sjöar. Sjöns maxdjup är 186 meter.[13] De sex stora älvarna är Torneälven, Kalixälven, Rautasälven, Vittangiälven, Lainioälven samt Könkämäälven. Vid Karesuando byter Könlämäälven namn till Muonioälven.[14]

NaturskyddRedigera

I kommunen finns nationalparken Abisko som bildades 1909 som en av de första svenska nationalparkerna. Området används av samerna för att driva renar men har generellt ett rikt djurliv samt de flesta fjällväxter. I området växer exempelvis den mycket sällsynta orkidén lappfela.[15] Vadvetjåkka är en av de mindre nationalparkerna som även den används av samerna som renbetesmark. Området har rikt fågelliv. Läget nära Atlanten gör att området ofta har mulet väder och riklig nederbörd.[16]

Förutom nationalparkerna hade kommunen 18 naturreservat år 2022.[17] Centralorten samt närliggande områden omfattas av bland annat Natura 2000.[18]

Administrativ indelningRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Jukkasjärvi, Karesuando och Vittangi.

 
Distrikt inom Kiruna kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt[19]Jukkasjärvi, Karesuando och Vittangi.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

Det finns sju tätorter i Kiruna kommun enligt tätortsavgränsningen från 2015.[20]

Nr Tätort Folkmängd
(31 december 2018)
1 Kiruna 16 835
2 Tuolluvaara 963
3 Vittangi 765
4 Jukkasjärvi 675
5 Svappavaara 400
6 Karesuando 290
7 Kuttainen 217

Centralorten är i fet stil

Cirka 73 procent av kommunens invånare bor alltså i tätorten Kiruna. Sevujärvi är en av kommunens tre övergivna boplatser.

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

I valen 1970 till och med 1991 hade Socialdemokraterna egen majoritet i fullmäktige.[21]

Efter valet 2006 styrde den så kallade Gränslösa alliansen kommunen. Alliansen bestod av Socialdemokraterna, Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan. I opposition återfanns Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kirunapartiet var för sig.[22] Under sommaren och hösten 2008 påbörjade dock Socialdemokraterna och Kirunapartiet ett samarbete. Detta har så småningom lett till ett maktskifte i kommunen och i samband med ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte den 16 oktober fick kommunen formellt ett nytt styre. Socialdemokraterna och Kirunapartiet bildade egen majoritet och kommunen hade därmed två kommunalråd fram till valet 2010: Lars Törnman och Kenneth Stålnacke.[22]

Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sámelistu/Samelistan fortsatte sitt samarbete i opposition under namnet Gränslösa alliansen. I opposition fanns även Centerpartiet och Vänsterpartiet som ingått valtekniskt samarbete.[22]

Efter valet hösten 2014 ingick partierna Arbetarepartiet Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sámelistu, Moderata samlingspartiet och Feministiskt Initiativ ett samarbete kallat Norrskenssamverkan[23] för mandatperioden 2015-2018. I valet 2018 blev Centerpartiet största parti och ingick samarbetet Allians för utveckling och tillväxt[24] med Sjukvårdspartiet, Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna (23 mandat av 45) för mandatperioden 2019-2022.

År Partier
1994-1998[25] Kirp V MP
hösten 1995-1998[25] Kirp MP
1998-2002[25] Kirp S
2002-2003[25] Kirp V MP
2004-2006[25] S MP M C FP KD
2006-2008[25] S NS M SL KD MP
oktober 2008-2010[25] S Kirp
2010-2014[25] S V SL
2014-2018[26] S V M SL FI
2018-[27] C NS M KD

KommunfullmäktigeRedigera

 
Kommunfullmäktiges sammanträdessal i det tidigare Kiruna stadshus.

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val förutom kommunvalen 1994 och 1998, då Kirunapartiet var större.[21] Näst största parti var Vänsterpartiet i valen 1970-1991, Socialdemokraterna i valen 1994 och 1998, Kirunapartiet i valen 2002 och 2006 och Centerpartiet i valen 2010 och 2014.[21] Samtliga riksdagspartier har funnits representerade i Kiruna kommunfullmäktige, och sedan valet 2014 finns sju av de åtta riksdagspartierna representerade. Folkpartiet åkte ut ur fullmäktige vid sistnämnda val och saknar därmed representation.

Presidium 2018–2022
Ordförande C Mattias Timander Ersatt av Stefan Sydberg (M) fr.o.m. 22 februari 2021[28]
Vice ordförande NS Birgitta Pounu

Källa:[29]

KommunstyrelseRedigera

 
Kommunstyrelsens sammanträdessal i det tidigare Kiruna stadshus.
Presidium 2018–2022
Ordförande C Gunnar Selberg
Första vice ordförande NS Dick Vånsjö Ersatt av Sten Nylén (NS) fr.o.m 1 december 2020[30]
Andra vice ordförande M Stefan Sydberg

Källa:[31]

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav fem tillhör Centerpartiet och lika många har Socialdemokraterna. Moderaterna har två medan Vänsterpartiet, Samelistan och Sjukvårdspartiet har en ledamot var.[32]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden C Agneta Björnström (ersatt av Anne Kotavuopio-Jatko (L) fr.o.m 22 februari 2021) C Elisabeth Fors
Kultur- och utbildningsnämnden C Annica Henelund C Rune Lans
Miljö- och byggnämnden - Sten Nylén M Lars-Johan Dalhägg
Överförmyndarnämnden SJVP Ulf Isaksson C Ann-Christin Lahti
Valnämnden C Thore Johansson C Kenneth Paulsson

Mandatfördelning i Kiruna kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPAPKFIKirpSLSDÖVRNSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197092313612
923362
4580,4
40
19739226413
922643
4583,3
387
19768245413
824543
4582,8
369
197972523314
7252334
4583,3
3213
198282712115
82725
4585,1
3114
198582612314
826234
4582,5
3213
1988825112314
825234
4577,2
2916
199182312326
8232326
4577,9
2817
1994814215114
8142154
4582,9
2916
1998516116115
516165
4576,78
2619
20026152152113
61521523
4576,07
2619
200651611124213
516112423
4577,23
2520
2010616142118114
6164284
4580,48
2619
201441511121131312
41523132
4582,55
2619
2018312212241513
3122224153
4583,29
2520
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
C Jukkasjärvi 39,73  % 32,89  %
S Kiruna sydost 33,16  % 25,17  %
NS Östermalm 11,15  % 8,73  %
V Kiruna sydost 8,90  % 6,95  %
M Jukkasjärvi 9,80  % 6,57  %
SL Kiruna nordost 32,74  % 4,07  %
FI Högalid 5,82  % 3,53  %
SD Lombolo västra 6,68  % 3,20  %
Kirp Bolaget-Triangeln 4,24  % 2,93  %
KD Kiruna nordost 14,81  % 2,77  %
MP Luossavaara-Abisko 2,32  % 1,28  %
L Kiruna nordost 1,90  % 1,24  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Lars Törnman (Kirp) 1 januari 1995[33] 31 december 2003[33]
  Kenneth Stålnacke (S) 1 januari 2004[34] 31 december 2010[34]
  Kristina Zakrisson (S) 1 januari 2011[35] 31 december 2018[35]
  Gunnar Selberg (C) 1 januari 2019

VänorterRedigera

Kiruna kommun har två vänorter:[36]

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Gruvbolaget LKAB dominerar det lokala näringslivet. Produktionen inom gruvindustrin har ökat men antalet anställda minskat, ändå utgör gruvindustrin fortsatt basen för näringslivet. Att antalet anställda minskat har lett till en omställning som inkluderar tjänsteproduktion, data- och informationsteknologi, rymd- och miljöforskning, drift och tillsyn av satelliter, datamottagning och fjärranalys. Radiotjänst i Kiruna AB avvecklades under 2019. Förutom gruvindustrin finns också en omfattande verkstadsindustri liksom turistnäring. Dessutom fanns i början av 2020-talet omkring 700 renägare, vilka är viktiga både för sysselsättning och kulturen.[9]

TurismRedigera

Ett av kommunens stora turistattraktioner är Ishotellet i Jukkasjärvi, vilket sedan 2016 är världens enda året runt öppna ishotell. Hotellet har byggts upp sedan 1989 och i början av 2020-talet lockade det omkring 70 000 turister, varav 70 procent var utlänningar.[37] Andra besöksmål är exempelvis Kebnekaise, vars fjällstation årligen besöks av över 20 000 personer.[38]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

 
Kirunas tillfälliga järnvägsstation sedan 2013.

Från nordväst till sydöst genomkorsas kommunen också av E10 och järnvägen Malmbanan som trafikeras av regiontågen Norrtåg mellan Kiruna station och Luleå centralstation, samt fjärrtågen NarvikKirunaBodenStockholm. E45 löper i nord-sydlig riktning i kommunens östra delar. I Vittangi tar länsväg 395 av åt sydöst. Utanför Kiruna ligger Kiruna flygplats. Länstrafiken Norrbotten har ett antal busslinjer i kommunen. Kiruna kommun ansvarar för fem lokala busslinjer i centralorten.

Utbildning och forskningRedigera

Det finns flera institutioner och företag som sysslar med forskning i kommunen. Däribland Institutet för rymdfysik (IRF), europeiska samarbetsorganisation för jonosfärforskning (EISCAT Scientific Association), raket- och satellitbasen Esrange samt LKAB Kimit som forskar på sprängmedel och sprängteknik.[9]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Kiruna kommun 1810–2020[39][40]
ÅrFolkmängd
1810
  
1 408
1820
  
1 621
1830
  
1 763
1840
  
2 021
1850
  
2 357
1860
  
2 989
1870
  
3 147
1880
  
3 266
1890
  
3 604
1900
  
4 314
1910
  
12 728
1920
  
14 783
1930
  
19 661
1940
  
19 427
1950
  
20 348
1960
  
28 194
1970
  
30 639
1975
  
31 194
1980
  
29 705
1985
  
26 862
1990
  
26 149
1995
  
25 826
2000
  
24 314
2005
  
23 135
2010
  
22 944
2015
  
23 178
2020
  
22 664
Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 785, eller 11,98 % av befolkningen (hela befolkningen: 23 241 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 269, eller 9,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 23 555 den 31 december 2002).[41]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländernaRedigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Kiruna kommun.[42]

Födelseland 31 december 2021[42]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1   Sverige &&&&&&&&&&019639.&&&&&019 639 87,07 % 80,00 %
2   Finland &&&&&&&&&&&&0714.&&&&&0714 3,17 % 1,31 %
3   Thailand &&&&&&&&&&&&0220.&&&&&0220 0,98 % 0,43 %
4   Eritrea &&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209 0,93 % 0,46 %
5   Norge &&&&&&&&&&&&0186.&&&&&0186 0,82 % 0,39 %
6   Afghanistan &&&&&&&&&&&&0122.&&&&&0122 0,54 % 0,60 %
7   Somalia &&&&&&&&&&&&0107.&&&&&0107 0,47 % 0,67 %
8   Tyskland &&&&&&&&&&&&0101.&&&&&0101 0,45 % 0,51 %
9   Syrien &&&&&&&&&&&&&081.&&&&&081 0,36 % 1,88 %
10   Filippinerna &&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069 0,31 % 0,16 %

SpråkRedigera

Kommunen var en av de första kommunerna som blev förvaltningskommun för samiska, men tillhör också förvaltningsområdet för finska och meänkieli.[43]

KulturRedigera

FestivalerRedigera

Sedan 1986 anordnas den årliga Kiruna snöfestival den sista veckan i januari. Festivalen arrangeras till stor del utomhus och inkluderar bland annat Världsmästerskapen i Snöslungerace, hundspannsåkning, renrace, hantverksmässa, konståkning, musikframträdanden, dans samt snölekpark för barn.[44] Sedan år 2000 anordnas även den årliga Kirunafestivalen som år 2022 för sista gången anordnas i den gamla stadskärnan. Festivalen anordnas helgen efter midsommar.[45]

ArkitekturRedigera

Under 1920-talet ökade befolkningen i Kiruna och den bebyggelsen som gjordes under den tiden har präglat arkitekturen i kommunen. Husen som byggdes var förhållandevis stora och inkluderade ofta en extra lägenhet avsedd för uthyrning. Husen byggdes allt oftare i sten och med slutna kvarter. LKAB byggde också upp bostadsområden.[46] 1930-talets extrema funkisvillor byggdes aldrig i kommunen, även om några hus med drag av stilen finns.[47] Under 1940-talet byggdes exempelvis Jägarskolan, en anspråkslös byggnad som är gömd bland annan bebyggelse i syfte att byggnaden inte skulle upptäckas.[48] Efter att Kiruna blev stad 1948 började de gamla trähusen att rivas. Staden förtätades och punkthus kom till Kiruna under 1950-talet.[49] Brutalismens ideal kom till Kiruna under 1960-talet och exempel från denna tid är Gamla stadshuset och kvarteret Ortdrivaren.[50] Under 1970-talet revs Centralskolan vilket skapade en folkstorm. I och med detta skyddade flera gamla byggnader och rivningen av gamla byggnader som påbörjats under 1950-talet stoppades.[51]

Då LKAB tagit allt mer av kommunens mark i anspråk genom går Kiruna en stadsomvandling.[52] Den nya stadskärnan invigs i september 2022.[53]

KulturarvRedigera

I kommunen fanns 2 321 registrerade fornlämningar hos Riksantikvarieämbetet år 2022.[54] Samma år fanns sex registrerade byggnadsminnen.[55] Dessutom är åtta områden utpekade som riksintresse för kulturmiljövård.[56]

Ett annat kulturarv är Kiruna kyrka. Kyrkan invigdes 1912 och beskrivs av Svenska kyrkan som "en av Sveriges största träbyggnader och ett unikt byggnadsverk".[57] Även Jukkasjärvi kyrka är ett kulturarv. Det är en av Lapplands äldsta bevarade byggnader. Dess äldsta delar är från 1607. Kyrkans altartavla är av Bror Hjorth. Orgeln är från 1990-talet och är dekorerad av den välkände samiske träsnidaren och konstnären Lars-Levi Sunna.

KommunvapenRedigera

Huvudartikel: Kiruna kommunvapen

Blasonering: Sköld delad av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en fjällripa av silver med röd beväring, därest dylik skall förekomma.[58]

Vapnet innehåller ett järnmärke för ortens järngruvverksamhet och en fjällripa, eftersom Kiirunavaara betyder "fjällripeberget". Vapnet fastställdes för staden Kiruna 1949.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ läs online, www.kiruna.se.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite sida 18 i pdf:en
  7. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gällivare tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c d] ”Kiruna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kiruna. Läst 25 juni 2022. 
  10. ^ ”Kebnekaise - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kebnekaise. Läst 25 juni 2022. 
  11. ^ ”Emma och Anton besteg Sveriges högsta toppar”. Klätterförbundet. 13 maj 2021. https://www.klatterforbundet.se/2021/05/13/emma-och-anton-besteg-sveriges-hogsta-toppar/. Läst 25 juni 2022. 
  12. ^ ”Fiske”. Kiruna Lappland. https://kirunalapland.se/fiske/. Läst 25 juni 2022. 
  13. ^ ”Fakta om Torneträsk | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/de-stora-sjoarna/fakta-om-tornetrask-1.157806. Läst 25 juni 2022. 
  14. ^ ”Geografi”. kiruna.se. https://kiruna.se/kommun--demokrati/kommunfakta/geografi.html. Läst 25 juni 2022. 
  15. ^ ”Abisko”. Kiruna Lappland. https://kirunalapland.se/resmal-i-kiruna/abisko/. Läst 25 juni 2022. 
  16. ^ ”Nationalparksfakta - Vadvetjåkka nationalpark - Sveriges nationalparker | Vadvetjåkka nationalpark - Sveriges nationalparker | Välj nationalpark” (på svenska). Sveriges nationalparker. http://www.nationalpark.se/park/vadvetjakka-nationalpark/nationalparksfakta/. Läst 25 juni 2022. 
  17. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 25 juni 2022. 
  18. ^ ”Riksintressen”. kiruna.se. https://kiruna.se/stadsomvandling/startsida/besokare/bakgrund/riksintressen.html. Läst 25 juni 2022. 
  19. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  20. ^ ”Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden”. SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/tatorter-2015--befolkning-landareal-andel-som-overlappas-av-fritidshusomraden/. Läst 6 juni 2019. 
  21. ^ [a b c] Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  22. ^ [a b c] Kommunens officiella webbplats Arkiverad 19 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ ”Kiruna kommun Norrskenssamverkan”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160617120549/http://www.kiruna.se/PageFiles/978/Norrskenssamverkan%20SLUTGILTIG.pdf?epslanguage=sv. Läst 21 maj 2016. 
  24. ^ ”Allians för utveckling och tillväxt”. https://kiruna.se/download/18.d9ec095172e6db963760679/1597157148553/Allians%20f%C3%B6r%20utveckling%20och%20tillv%C3%A4xt.pdf. Läst 15 april 2022. 
  25. ^ [a b c d e f g h] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  26. ^ Sveriges Radio, 14 oktober 2014: Fi tar plats i Kirunas kommunledning (Läst 11 januari 2016)
  27. ^ Sveriges Radio, 27 oktober 2018: Kirunapartiet petas ur kommunledningen (Läst 27 oktober 2018)
  28. ^ ”Ny ordförande i kommunfullmäktige”. kiruna.se. https://kiruna.se/arkiv/nyhetsarkiv/nyheter/2021-02-22-ny-ordforande-i-kommunfullmaktige.html. Läst 5 oktober 2021. 
  29. ^ ”Kommunfullmäktige”. Förtroendemannaregistret. Kiruna kommun. http://trointweb.kommun.kiruna.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=kf. Läst 19 november 2018. 
  30. ^ ”Klart: Han blir nytt vice kommunalråd i Kiruna – NSD”. nsd.se. https://nsd.se/artikel/lqney38l. Läst 5 oktober 2021. 
  31. ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Förtroendemannaregistret. Kiruna kommun. http://trointweb.kommun.kiruna.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=KS. Läst 2 februari 2018. 
  32. ^ Kiruna.se: Kommunstyrelsen Läst 21 januari 2019
  33. ^ [a b] ”Historik för Törnman, Lars (S)”. Förtroendemannaregistret. Kiruna kommun. Arkiverad från originalet den 8 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170308221212/http://trointweb.kommun.kiruna.se/troint/historik_person.asp?inr=44. Läst 8 mars 2017. 
  34. ^ [a b] ”Historik för Stålnacke, Kenneth (S)”. Förtroendemannaregistret. Kiruna kommun. http://trointweb.kommun.kiruna.se/troint/historik_person.asp?inr=1. Läst 8 mars 2017. 
  35. ^ [a b] ”Historik för Zakrisson, Kristina (S)”. Förtroendemannaregistret. Kiruna kommun. Arkiverad från originalet den 8 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170308223237/http://trointweb.kommun.kiruna.se/troint/historik_person.asp?inr=188. Läst 8 mars 2017. 
  36. ^ ”Kiruna kommun - vänorter”. https://kiruna.se/kommun--demokrati/kommunfakta/vanorter.html. Läst 15 april 2022. 
  37. ^ ”Icehotel prisas för exportframgångar inom turism och PR”. ICEHOTEL. https://www.icehotel.com/sv/icehotel-prisas-exportframgangar-inom-turism-och-pr. Läst 25 juni 2022. 
  38. ^ ”Bestiga Kebnekaise – den ultimata guiden”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/pLk9RW. Läst 25 juni 2022. 
  39. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  40. ^ ”CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 2 mars 2016. 
  41. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  42. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  43. ^ Dahlgren, Maria (22 januari 2019). ”Kiruna bland de äldsta” (på samiska). Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7131623. Läst 26 juni 2022. 
  44. ^ ”Snöfestivalen”. Snöfestivalen. http://www.snofestivalen.com/. Läst 25 juni 2022. 
  45. ^ ”Kirunafestivalen 2022”. Tickster.com. https://www.tickster.com/sv/events/2h1daj5b8zvftl6/2022-06-30/kirunafestivalen-2022. Läst 25 juni 2022. 
  46. ^ ”Hej mitt 20tal!”. kiruna.se. https://kiruna.se/konst-och-kulturhistoria/startsida/arkitektur/tidstypiskt/hej-mitt-20tal.html. Läst 26 juni 2022. 
  47. ^ ”Hej mitt 30tal!”. kiruna.se. https://kiruna.se/konst-och-kulturhistoria/startsida/arkitektur/tidstypiskt/hej-mitt-30tal.html. Läst 26 juni 2022. 
  48. ^ ”Hej mitt 40tal!”. kiruna.se. https://kiruna.se/konst-och-kulturhistoria/startsida/arkitektur/tidstypiskt/hej-mitt-40tal.html. Läst 26 juni 2022. 
  49. ^ ”Hej mitt 50tal!”. kiruna.se. https://kiruna.se/konst-och-kulturhistoria/startsida/arkitektur/tidstypiskt/hej-mitt-50tal.html. Läst 26 juni 2022. 
  50. ^ ”Hej mitt 60tal!”. kiruna.se. https://kiruna.se/konst-och-kulturhistoria/startsida/arkitektur/tidstypiskt/hej-mitt-60tal.html. Läst 26 juni 2022. 
  51. ^ ”Hej mitt 70tal!”. kiruna.se. https://kiruna.se/konst-och-kulturhistoria/startsida/arkitektur/tidstypiskt/hej-mitt-70tal.html. Läst 26 juni 2022. 
  52. ^ ”Stadsomvandlingen - så hänger allt ihop”. kiruna.se. https://kiruna.se/stadsomvandling/startsida/besokare/bakgrund/vem-ansvarar-for-vad/stadsomvandlingen---sa-hanger-allt-ihop.html. Läst 26 juni 2022. 
  53. ^ ”Startsida”. kiruna.se. https://kiruna.se/stadsomvandling/startsida.html. Läst 26 juni 2022. 
  54. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 26 juni 2022. 
  55. ^ ”Byggnadsminnen i Norrbotten - Norrbottens museum”. norrbottensmuseum.se. https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kunskapsbank/k-maerkt/byggnadsminnen-i-norrbotten.aspx?lang=en. Läst 26 juni 2022. 
  56. ^ ”Riksintressen”. kiruna.se. https://kiruna.se/konst-och-kulturhistoria/startsida/kulturmiljoer/riksintressen.html. Läst 26 juni 2022. 
  57. ^ ”Kiruna kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/jukkasjarvi/kiruna-kyrka. Läst 26 juni 2022. 
  58. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas

Externa länkarRedigera