Jukkasjärvi

tätort i Kiruna kommun, Sverige

Jukkasjärvi (finska och meänkieli: Jukkasjärvi; nordsamiska: Čohkkiras) är en tätort i Jukkasjärvi distrikt i Kiruna kommun och kyrkbyn i Jukkasjärvi socken, belägen på norra stranden av ett sel i Torne älv. Byn ligger drygt 17 kilometer öster om Kiruna.

Jukkasjärvi
Čohkkiras
Tätort
Kyrkby
Vy över Jukkasjärvi i juli 2002
Vy över Jukkasjärvi i juli 2002
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Kiruna kommun
Distrikt Jukkasjärvi distrikt
Koordinater 67°51′7″N 20°36′10″Ö / 67.85194°N 20.60278°Ö / 67.85194; 20.60278
Area 138 hektar (2020)[1]
Folkmängd 692 (2020)[1]
Befolkningstäthet 5 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8632[2]
Beb.områdeskod 2584TB101 (1960–)[3]
Geonames 8132806
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Jukkasjärvi
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Pelarsalen i Ishotellet i Jukkasjärvi.

Namnet Čohkkiras betyder mötesplats på nordsamiska.

Historia

redigera

Platsen omnämns första gången 1554, då birkarlen och lappfogden Olof Henriksson (Kaisa) i Niemis innehade fiskerätten där. Han innehade också fiskerätten i den närbelägna sjön Sautusjärvi.

Jukkasjärvi är kyrkbyn i Jukkasjärvi socken, och fick sina första fasta invånare på 1600-talet. Länge bodde enbart församlingens präst och klockare och deras familjer i byn, men från och med 1700-talets andra fjärdedel har ett flertal finskspråkiga nybyggarsläkter slagit sig ned där.

Befolkningsutveckling

redigera
 
Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Jukkasjärvi, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Jukkasjärvi 1940–2020[4][5][6][7][8][9][10][11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1940
  
568 ##
1945
  
605 ##
1950
  
463 ##
1960
  
540 138
1965
  
408 137
1970
  
485 137
1975
  
449 140
1980
  
685 151
1990
  
504 143
1995
  
527 146
2000
  
541 146
2005
  
519 144
2010
  
548 144
2015
  
607 137
2020
  
692 138
Anm.:
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Vid folkräkningen år 1890 var 189 personer skrivna i Jukkasjärvi.[13]

Samhället

redigera

Jukkasjärvi är främst känt för det stora ishotellet, världens största hotell av is och snö och som till och med omnämnts som ett av Sveriges sju underverk.[14] Utöver det har orten också en kyrka, Jukkasjärvi kyrka med den berömda altartavlan, en triptyk skapad av Bror Hjorth, och en livsmedelsbutik (Coop Nära).

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 25 januari 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 239. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 85 
  8. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76 
  9. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 
  13. ^ ”Folkräkningen 1890 - Norrbottens län”. Umeå universitetsbibliotek. Arkiverad från originalet den 19 september 2016. https://web.archive.org/web/20160919044307/http://www2.foark.umu.se/folk/bd/Sok.asp?selarkbild=Jukkasj%E4rvi&txtfnamn=&txtenamn=&ns=exakt&fodd=&selar=Exakt&fodfors=&fscbkod=&hemort=Jukkasj%E4rvi&yrke=&selkon=&selciv=&sortering=&action=S%F6k. Läst 11 juli 2016. 
  14. ^ "What are the Seven Wonders of Sweden?" Arkiverad 4 april 2009 hämtat från the Wayback Machine., About.com, retrieved October 16, 2008.

Externa länkar

redigera