Gällivare kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige

Gällivare kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Gällivare.

Gällivare kommun
Kommun
Gällivare kommunhus
SloganEn arktisk småstad i världsklass.[1]
Kommunens vapen.
Gällivare kommunvapen
LandSverige
LandskapLappland
LänNorrbottens län
CentralortGällivare
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd17 330 ()[2]
Areal16 818,78 kvadratkilometer ()[3]
- därav land15 691,35 kvadratkilometer[3]
- därav vatten1 127,43 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet1,10 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater67°08′00″N 20°39′00″Ö / 67.133333333333°N 20.65°Ö / 67.133333333333; 20.65
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGällivare domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2726[4]
Anställda1 975 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2523
GeoNames606084
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen strax norr om polcirkeln. Västra delen består av fjällområden och den södra delen av skog och myrmark. Linaälven och Luleälven, där två av landets största vattenkraftverk finns, rinner genom kommunen. Två av Sveriges nationalparker är belägna här och det finns rika mineraltillgångar. Dessa har lett till att gruvor anlagts i Aitik och Malmberget vilka fortsatt sysselsätter en stor andel av befolkningen.

Socialdemokraterna har varit starkaste parti i samtliga kommunalval, samtidigt finns inte riksdagspartierna Centerpartiet, Liberalerna eller Kristdemokraterna representerade i kommunfullmäktige.

Administrativ historik redigera

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Gällivare landskommun i Gällivare socken. Där inrättades den 2 juni 1893 Gällivare kyrkostads municipalsamhälle och den 23 december 1908 Malmbergets municipalsamhälle. Det förstnämnda (med namnet avkortat till Gällivare den 7 september 1951[6]) ägde bestånd fram till och med utgången av år 1955, medan Malmberget upplöstes med utgången av år 1959.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7] Vid kommunreformen 1971 bildades Gällivare kommun av Gällivare landskommun.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Gällivare domsaga.[9]

Kommunen ingår sedan 2000 i Förvaltningsområdet för finska och för meänkieli[10] samt sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[11]. Kommunnamnet på finska är Jällivaaran kunta[12], på meänkieli Jellivaaran kunta[13] och Jiellevári gielda (nordsamiska), Jielleváre kommuvnna (lulesamiska)[14].

Geografi redigera

Gällivare kommun gränsar i söder mot kommunerna Jokkmokk och Boden, i öster mot Överkalix och Pajala, samt i norr mot Kiruna i Sverige. I nordväst gränsar kommunen mot Narvik och Hamarøy i Norge. Med en areal på 16 950 kvadratkilometer är kommunen Sveriges tredje största baserat på arealen

Topografi och hydrografi redigera

Gällivare kommun ligger 100 kilometer norr om polcirkeln. Cirka 25 procent av området utgörs av högfjällsterräng.[15] Västra delen av kommunen utgörs av fjällområden. Den södra delen av kommunen upptas av stora skogs- och myrområden.

Det finns 3 649 sjöar i kommunen som är större än en hektar och det rinner mer än &&&&&&&&&&&08000.&&&&&08 000 kilometer vatten.[16] Genom Gällivare kommun rinner Luleälven[17] och Linaälven, en älv som börjar norr om Malmberget och senare rinner ihop med Ängesån vid Linafallet.[18]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[19]

Gällivare kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (0,9 %)
  Skog (49,1 %)
  Öppen myrmark (15,2 %)
  Jordbruksmark (0,0 %)
  Övrig mark (34,8 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

 
Stora Sjöfallets nationalpark.

Det finns två nationalparker i kommunen. Stora Sjöfallets nationalpark bildades år 1910. Söder om parken finns Sarek och norr om parken finns naturreservatet Sjaunja, vilket är Norrbottens största naturreservat och innehåller ett av världens mest skyddsvärda våtmarksområden. Den andra nationalparken är Muddus som bildades år 1942. Andra exempel på naturreservat i kommunen är Kaitum och Lina, vilka skyddar urskogartade fjällnära skogar.[17]

Administrativ indelning redigera

 
Torget i Gällivare, 2012.

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Gällivare församling och Malmbergets församling.

 
Distrikt inom Gällivare kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt[20]Gällivare, Hakkas, Malmberget och Nilivaara.

Tätorter redigera

 
Malmbergets samhälle år 1994.

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Gällivare kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Gällivare &&&&&&&&&&010362.&&&&&010 362
2 Malmberget &&&&&&&&&&&01757.&&&&&01 757
3 Malmberget östra &&&&&&&&&&&01625.&&&&&01 625
4 Koskullskulle &&&&&&&&&&&&0818.&&&&&0818
5 Hakkas &&&&&&&&&&&&0374.&&&&&0374
6 Tjautjas/Čavččas &&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val och fick dessutom egen majoritet i valen 1979, 1994 och 2010.

År Partier
1994-1998[21] S
1998-2002[21] S V
2002-2006[21] S M
2006-2010[21][22] S V NS
2010-2014[21] S
2014-2018 V M MP NS MV
2018-2022 S V MP
2022-[23] S MP

Kommunfullmäktige redigera

Två av riksdagspartierna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, ställde inte upp i kommunvalet 2014. Båda partierna hade åkt ut ur kommunfullmäktige i valet 2006. Folkpartiet åkte ur fullmäktige i valet 2010 men ställde upp i valet 2014 och hade beställt valsedlar.[24]

Presidium redigera

Presidium 2022–2026[25]
Ordförande S Gerd Siverhall
Förste vice ordförande S Lena Lindberg
Andre vice ordförande M Kurt Kalla

Mandatfördelning i Gällivare kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPAPKSKPMVÖVRGFDSDNSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970920435
920435
4182,1
36
19739201524
920524
4186,4
329
197682021523
8202523
4186,5
3011
197962122424
62122424
4186,2
2615
1982720133115
720335
4186,7
2813
19857171214225
71724225
4184,6
2813
19887192122224
719222224
4178,9
2615
19918191122215
8192225
4178,0
2615
1994922211114
92224
4182,1
2219
199813131161114
131364
4175,75
2120
20029132251216
91322526
4174,26
2021
200691921316
919236
4175,61
2120
201072112127
721227
4178,97
2120
201471742227
71742227
4180,51
2318
201851552527
51552527
4180,13
2219
20224955111
495511
3578,55
2015
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen redigera

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 4 tillhör Moderaterna och 3 tillhör Socialdemokraterna medan Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna alla har 2 ledamöter vardera.[26]

Presidium 2022–2026
Ordförande S Birgitta Larsson
Vice ordförande MP Henrik Ölvebo

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden S Inger Junkka MP Stefan Ovrell S Rami Besaiso
Barn- och utbildningsnämnden MP Jenny Johansson Jänkänpää S Maria Åhlén
Miljö-, bygg och räddningsnämnden S Tommy Nyström MP Peter Knekta
Överförmyndarnämnden S Roland Nirlén S Sven Holmqvist
Valnämnden MP Dagmar Nyman S Gunnel Johansson Jänkänpää

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022 redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
M Koskullskulle 35,88  % 30,18  %
S Gällivare Norra 37,95  % 26,93  %
SD Gällivare Södra 22,96  % 15,42  %
MP Gällivare Västra 23,49  % 13,28  %
V Gällivare Centrum 12,18  % 10,33  %
NS Gällivare Södra 3,74  % 2,09  %
L Gällivare Södra 1,48  % 0,71  %
C Gällivare Södra 1,18  % 0,47  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Vänorter redigera

Gällivare kommun har sedan maj 2022 tre vänorter:[35][36]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

När järnvägsförbindelsen med Luleå öppnade 1888 ökade exploateringen av järnmalmsfyndigheterna i Gällivare. Därefter växte Gällivare som administrativt och kommersiellt centrum. Malmtillgångarna ledde till att Malmberget befolkades och i början av 2020-talet var det lokala näringslivet alltjämt starkt beroende av ggruvnäringen.Även flera av kommunens små industrier är relaterade till gruvnäringen då de är legotillverkare åt gruvindustrin. Den största arbetsgivaren var dock i början av 2020-talet den offentliga sektorn.[15]

I Gällivare kommun finns fyra samebyar, tre fjällsamebyar och en skogssameby. Fjällsamebyarna Girjas sameby, Unna tjerusj och Báste čearru bedriver renskötsel ovan odlingsgränsen under barmarksperioden men kan flytta ända ned till kustlandet vintertid. Gällivare skogssameby har hela året sin verksamhet nedanför odlingsgränsen. Tre av samebyarna bildade i mars 2011 ett gemensamt näringsutvecklingsbolag, Ávki AB.

Energi och råvaror redigera

Det finns stora naturresurser i form av vatten och i Luleälven finns två av landets största vattenkraftverk, Vieta och Ritsem.[17]

Bland råvaror återfinns koppar, guld, silver i Aitik[37] och järn i Malmberget.[38]

Industri redigera

Näringslivet i kommunen kretsar kring gruvnäringen och kommunens två stora gruvor, LKAB:s järnmalmsgruva i Malmberget och Bolidens koppar- och guldgruva Aitik. Dessa två gruvor sysselsätter en stor andel av industriarbetarna. De flesta övriga industrier är leverantörer till gruvindustrin.[17] År 2020 hade Boliden 675 anställda i kommunen och var då den största privata arbetsgivaren.[39]

Tjänster och turism redigera

 
Dundret sett från Harrträsk.

Den offentliga sektorn är kommunens största arbetsgivare.[17] År 2020 hade Gällivare kommun 1675 anställda,[39] och år 2022 var ungefär 700 anställda vid Gällivare sjukhus.[40]

I Peltovaara mångfaldspark finns en timrad turiststuga bevarad från 1860-talet. Det är minnen från den tidiga turismen i området.[41] Kommunen lockar turister med upplevelser, att "uppleva allt det vackra som lappland har att erbjuda. Riktiga vintrar, norrsken, vildmark och stora mängder med snö",[42] och turismen till kommunen har ökat.[43] Ett av besöksmålen är skidorten Dundret,[42] ett annat Nikkaluokta[43] med vandringsleder mot Ritsem.[44]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

 
Gällivares flygplats, Lapland Airport.

Genom kommunen går Europaväg 10 och riksväg 45. Därtill går Malmbanan genom kommunen, med station i centralorten Gällivare med regional tågtrafik till Narvik, Kiruna, Boden och Luleå samt nattågstrafik till Stockholm.[17] Gällivare är ändstation på Inlandsbanan. Utanför tätorten finns en flygplats, Gällivare Lapland Airport, med dagliga förbindelser till olika svenska orter.

Gällivare kommun ansvarar för tre lokalbusslinjer inom Gällivare, Malmberget och Koskullskulle.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Statistik redigera

Medelåldern i kommunen är 45,0 år (2011-12-31).[45]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen har gått stadigt utför med ett tapp under 2000-talet som motsvarar 1 procent av folkmängden per år.

Befolkningsutvecklingen i Gällivare kommun 1810–2020[46][47]
ÅrFolkmängd
1810
  
1 240
1820
  
1 116
1830
  
1 318
1840
  
1 612
1850
  
1 870
1860
  
2 443
1870
  
2 691
1880
  
3 253
1890
  
4 279
1900
  
11 745
1910
  
16 245
1920
  
19 164
1930
  
20 228
1940
  
20 824
1950
  
22 479
1960
  
27 670
1970
  
25 413
1975
  
25 406
1980
  
24 711
1985
  
23 532
1990
  
22 421
1995
  
22 050
2000
  
20 037
2005
  
19 077
2010
  
18 425
2015
  
18 123
2020
  
17 462
Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Migration redigera

År 2016 var Gällivare kommun en av de kommuner som hade lägst antal kommunmottagna flyktingar, det vill säga flyktingar som inte själva ordnat eget boende. Antalet mottagna var då 2 per 1 000 invånare.[48]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 585, eller 8,69 procent av befolkningen (hela befolkningen: 18 231 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 065, eller 5,48 procent av befolkningen (hela befolkningen: 19 420 den 31 december 2002).[49]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna redigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Gällivare kommun.[50]

Födelseland 31 december 2021[50]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1   Sverige &&&&&&&&&&015685.&&&&&015 685 89,89 % 80,00 %
2   Finland &&&&&&&&&&&&0307.&&&&&0307 1,76 % 1,31 %
3   Thailand &&&&&&&&&&&&0194.&&&&&0194 1,11 % 0,43 %
4   Burundi &&&&&&&&&&&&0102.&&&&&0102 0,58 % 0,04 %
5   Eritrea &&&&&&&&&&&&&099.&&&&&099 0,57 % 0,46 %
6   Afghanistan &&&&&&&&&&&&&095.&&&&&095 0,54 % 0,60 %
7   Syrien &&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072 0,41 % 1,88 %
8   Norge &&&&&&&&&&&&&071.&&&&&071 0,41 % 0,39 %
9   Tyskland &&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054 0,31 % 0,51 %
10   Filippinerna &&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048 0,28 % 0,16 %

Språk redigera

En del av befolkningen i trakten har historiskt sett varit, och är i viss mån fortfarande, finsk-, meänkieli- eller samiskspråkig. Den finska dialekt som talas i Gällivare kommun kallas för gällivarefinska.

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Kommunvapen redigera

Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke.[51]

Vapnet, vars symboler står för renskötsel och malmbrytning, fastställdes ursprungligen 1948 för Gällivare municipalsamhälle. Sedan detta upplösts fastställdes det åter av Kungl maj:t 1956, nu för landskommunen. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974 enligt de nya reglerna för kommunala vapen.

Idrott redigera

I kommunen finns ett flertal föreningar som är kopplade till natur och vintersporter, exempelvis scouterna, MAIF längdskidor och GSK Alpina.[52] Bland idrottare från Gällivare återfinns världsrekordhållande snowboardåkaren Ingemar Backman,[53] och den förste svenska totalsegraren i Världscupen i backhoppning Jan Boklöv.[54] Andra idrottsprofiler som kan knytas till vintersporter är alpina skidåkaren Thomas Fogdö, längdskidåkaren Lina Andersson samt ishockeyspelarna Petter Granberg och Isac Lundeström.

Även brottning är en populär sport. GSK Brottning har haft många idrottare med i både Olympiska spel och VM,[55] däribland systrarna Sofia Matsson och Johanna Mattsson.[56]

Andra idrottsprofiler är fotbollsspelarna Andreas Alm, Tommy Holmgren och Tord Holmgren.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Gällivare ska bli en småstad i världsklass, Norrländska Socialdemokraten, 23 maj 2013, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951 s. 49 anm. till Norrbottens län fotnot 6”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150607150534/http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx. Läst 13 augusti 2012. 
  7. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  8. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gällivare tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Lag om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (1999:1176)
  11. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  12. ^ ”kommunens sida på finska”. Arkiverad från originalet den 26 april 2023. https://web.archive.org/web/20230426144712/https://gallivare.se/Kommun/Om-kommunen/Minoritetssprak/Suomi/. Läst 26 april 2023. 
  13. ^ enligt minotitet.se
  14. ^ Enligt kommunens webbplats
  15. ^ [a b] ”Gällivare - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/g%C3%A4llivare. Läst 28 april 2023. 
  16. ^ ”Fakta - Gällivare kommun”. www.gellivare.se. Arkiverad från originalet den 13 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220513175850/http://www.gellivare.se/Projekt/Fiskeguiden/Fakta/. Läst 13 maj 2022. 
  17. ^ [a b c d e f] ”Gällivare - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/g%C3%A4llivare. Läst 13 maj 2022. 
  18. ^ ”7. Ängesån - Linaälven - Gällivare kommun”. www.gellivare.se. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160807132645/http://www.gellivare.se/Projekt/Fiskeguiden/Kartor/7-Angesan---Linaalven/. Läst 13 maj 2022. 
  19. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  20. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  21. ^ [a b c d e] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014” (Excel). Sveriges Kommuner & Landsting. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/download/18.44c045bc14d99500c85105f8/1433176992847/skl-maktfordelning-kommuner-landsting-regioner-1994-2014-reviserad-2015-06-01.xlsx. Läst 9 januari 2016. 
  22. ^ Sveriges Radio, 10 november 2006: Nya styret klart i Gällivare Läst 15 januari 2016
  23. ^ Kommunalrådet om nya styret: "En utmaning" Hämtad 2023-04-23
  24. ^ Valmyndigheten, valresultat 2014: Val till kommunfullmäktige i Gällivare - Valsedlar Läst 21 december 2015
  25. ^ Gällivare TromanPublik - Förtroendevalda kommunfullmäktige Hämtad 2023-04-23
  26. ^ Gällivare TromanPublik - Förtroendevalda kommunstyrelsen Hämtad 2023-04-23
  27. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  28. ^ läs online, www.journalisten.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  29. ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 28 september 2023.[källa från Wikidata]
  30. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  31. ^ [a b] läs online, www.svt.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  32. ^ läs online, nsd.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  33. ^ läs online, nsd.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  34. ^ läs online, gallivare.tromanpublik.se , läst: 16 maj 2021.[källa från Wikidata]
  35. ^ Kommunens officiella webbplats[död länk]
  36. ^ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/efter-sok-genom-3-000-hyllmeter-har-ar-det-gamla-avtalet-med-ryska-vanorten
  37. ^ ”Boliden Aitik - Boliden”. www.boliden.com. https://www.boliden.com/sv/verksamhet/gruvor/boliden-aitik. Läst 13 maj 2022. 
  38. ^ ”Gruvverksamhet - Gällivare kommun”. www.gellivare.se. Arkiverad från originalet den 13 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220513182734/http://www.gellivare.se/kommun/Miljo--Halsa/Miljofarlig-verksamhet/Gruvverksamhet/. Läst 13 maj 2022. 
  39. ^ [a b] ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 13 maj 2022. 
  40. ^ ”Gällivare Sjukhus, Gällivare - 1177 Vårdguiden”. 1177. https://www.1177.se/hitta-vard/kontaktkort/Gallivare-Sjukhus-Gallivare/. Läst 13 maj 2022. 
  41. ^ ”Peltovaara i Norrbotten”. www.sca.com. https://www.sca.com/sv/om-oss/var-skog/valkommen-ut-i-var-skog/peltovaara-mangfaldspark/. Läst 13 maj 2022. 
  42. ^ [a b] ”Dundret Lapland”. Dundret Lapland. https://www.dundretlapland.com/. Läst 13 maj 2022. 
  43. ^ [a b] ”Nikkaluokta – en pärla i Gällivare kommun - Gällivare kommun”. www.gellivare.se. Arkiverad från originalet den 13 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220513201326/http://www.gellivare.se/Naringslivet/Nyheter/Nyheter/Nikkaluokta--en-parla-i-Gallivare-kommun/. Läst 13 maj 2022. 
  44. ^ ”Nikkaluokta - Ritsem”. Svenska Turistföreningen. https://www.svenskaturistforeningen.se/guider-tips/leder/nikkaluokta-ritsem/. Läst 13 maj 2022. 
  45. ^ ”Befolkningens medelålder efter region, kön och tid”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2012. http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?rxid=d5421e20-1a20-4027-89a9-81abfd77ea2b. Läst 31 december 2012. [död länk]
  46. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  47. ^ ”CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 2 mars 2016. 
  48. ^ Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige Flyttmönster bland kommunmottagna 2016-2019. SCB. Oktober 2020. sid. 21. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/integration--analys/pong/publikationer/integration--sa-flyttar-nyanlanda-flyktingar-under-de-forsta-aren-i-sverige/. 
  49. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  50. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  51. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 22 november 2008. 
  52. ^ ”Föreningars egna hemsidor - Gällivare kommun”. www.gellivare.se. Arkiverad från originalet den 13 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220513205257/http://www.gellivare.se/kommun/Fritid/Foreningars-egna-hemsidor/. Läst 13 maj 2022. 
  53. ^ Duthie, Andrew. ”Time Traveller: Ingemar Backman Goes Into Orbit in Riksgransen” (på brittisk engelska). Snow Magazine. https://www.snowmagazine.com/features/focus-on/time-traveller-ingemar-backman-goes-into-orbit-in-riksgransen. Läst 13 maj 2022. 
  54. ^ ”Jan Boklöv - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jan-bokl%C3%B6v. Läst 13 maj 2022. 
  55. ^ ”Gällivare Sportklubb - Brottning”. Gällivare Sportklubb. Arkiverad från originalet den 16 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220516062919/http://gellivaresportklubb.se/sektioner/brottning/. Läst 13 maj 2022. 
  56. ^ ”Sofia Mattsson - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sofia-mattsson. Läst 13 maj 2022. 

Externa länkar redigera