Nikkaluokta
Nikkaluokta (nordsamiska: Nihkkáluokta, meänkieli: Nikkulahti),[1] är en by i Gällivare kommun, vid gränsen till Kiruna kommun. Närmaste tätort är Kiruna, 66 kilometer österut. Nikkaluokta är känt som utgångspunkt för vandringar i Kebnekaiseområdet, bland annat på Kungsleden, samt för att inneha många köldrekord.[2][3]
| Nikkaluokta | |
| By | |
 Turistanläggningen Nikkaluokta Sarri
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Gällivare kommun |
| Koordinater | 67°51′1″N 19°0′45″Ö / 67.85028°N 19.01250°Ö |
| Grundad | Omkring 1910 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Geonames | 2689715 |
  Nikkaluoktas läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Nikkaluokta | |
Geografi redigera
Nikkaluokta ligger där dalgångarna Vistasvagge och Ladtjovagge mynnar ut i Paittasjärvi i Kalixälvens vattensystem. Byn ligger vid länsväg 870:s västra ändpunkt, där allmän väg tar slut och vandringslederna till Kebnekaisemassivet och övriga fjällen tar vid. Den ligger i gränslandet mellan Laevas sameby och Girjas sameby.
I Nikkaluokta finns fjällanläggningen Nikkaluokta Sarri samt Nikkaluokta kapell, som ligger på byns högsta punkt. Sommartid finns även en helikopterbas. Västerut, 5,6 kilometer från Nikkaluokta, i sjön Ladtjojaure börjar båtleden upp mot Ladtjovagge och Kebnekaise fjällstation. Vid sjön finns en turistanläggning med uthyrningsstugor och restaurangen Enoks.[4][5]
Vandringsleden mellan Nikkaluokta och Kebnekaise fjällstation är 19 kilometer.
Byn har tiotalet bofasta familjer. Huvudnäringen idag är turism. Renskötsel, konst, slöjd och transporter är också en del av försörjningen.
Historik redigera
I området har det funnits samiska bosättningar sedan flera tusen år tillbaka.[ifrågasatt uppgift] De första fast bosatta invånarna slog sig ned i Nikkaluokta omkring 1910. Det var renskötande familjer – njargajohttit - som under svåra vintrar förlorade sina renhjordar och sökte annan försörjning. Nikkaluokta låg på flyttleden och var en bra boplats. Där fanns möjlighet till fiske, jakt och, som det visade sig senare, arbete med transport och service. En av de första familjerna 1911 var Nils Olsson och Maria Sarri, som så småningom fick 14 barn.[6]
Landsvägen mellan Kiruna och Nikkaluokta, på norra sidan av sjöarna Kaalasjärvi, Holmajärvi, Laukkujärvi och Paittasjärvi, blev klar omkring 1957.[7]
Personer från Nikkaluokta redigera
- Enok Sarri, väderobservatör och väderspåman.
- Lasse Sarri, fjällförare och medhjälpare i Operation Sepals 1944–45.
- Henrik Sarri, samisk turistpionjär, grundare av NikkaluoktaTuristTrafik och NikkaluoktaTurist.
I medier redigera
I de svenska pass som trycktes och distribuerades år 2022 är viseringssidorna dekorerade med ortnamn, bland dem Nikkaluokta. Dock är ortnamnet i passet felstavat "Nikkaloukta". [8]
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Per Holmlund och Anna Schytt: Kebnekaises glaciärer, sid. 11, ISBN 978-91-89021-05-1
- ^ ”Kvicksilvret frös i Nikkaluokta”. SMHI. 9 december 2013. Arkiverad från originalet den 1 april 2014. https://web.archive.org/web/20140401130626/http://www.smhi.se/Bloggar/vaderleken/2013/12/09/kvicksilvret-fros-i-nikkaluokta/. Läst 11 december 2013.
- ^ Nikkaluokta Sarri:s webbplats, läst 2013-12-11
- ^ Sarri storsatsar på fjällturismen i Norrbottenskuriren den 11 mars 2016]
- ^ Familjen Sarri satsar på Kebnekaiseturismen på Norrlandsfondens webbplats den 22 mars 2016 Arkiverad 3 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Enok Sarri död i Aftonbladet den 29 november 2004
- ^ Broarna i Norrbottens län – inventering av kulturhistoriskt värdefulla broar, rapport 2005:4 frän Länsstytelsen i Norrbottens län 2005, om Akkarjåkkabron sidorna 128–129 Arkiverad 21 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Ortsnamn är felstavat i nya passen: ”Mer än lovligt pinsamt””. SvT. 28 april 2022. https://www.svt.se/kultur/ortsnamn-stavades-fel-i-passet-polisen-far-skaffa-tippex. Läst 20 februari 2024.