Vittangi
Vittangi (finska: Vittanki; nordsamiska Vazáš) är en tätort i Vittangi distrikt (Jukkasjärvi socken) i Kiruna kommun. Vittangi ligger vid selet Vittangisuanto där Vittangiälven rinner ut i Torne älv i Norra Lappland.
Vittangi | |
Vittanki | |
Tätort | |
Skylten "Välkommen till Vittangi".
| |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Lappland |
Län | Norrbottens län |
Kommun | Kiruna kommun |
Distrikt | Vittangi distrikt |
Koordinater | 67°40′37″N 21°38′42″Ö / 67.67694°N 21.64500°Ö |
Area | 180 hektar (2018)[2] |
Folkmängd | 760 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 4,222 inv./hektar |
Grundad | 1674 |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Vittangi |
Postnummer | 980 10 |
Riktnummer | 0981 |
Tätortskod | T8912[3] |
Beb.områdeskod | 2584TB107 (1960–)[4] |
Geonames | 8132809 |
Ortens läge i Norrbottens län
| |
Wikimedia Commons: Vittangi | |
SCB:s tätortsavgränsning SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Väg E45 går genom samhället.
HistorikRedigera
Vittangi by grundades 1674 av Henrik Mickelsson Kyrö från Pello och är kyrkort i Vittangi församling. Platsen omnämns dock redan 1554, då birkarlen Olof Joensson Pajari i Kainuunkylä fiskade där.[källa behövs]
År 1594 skattade Siggevara lappby för fiskevattnet Nedre uisangh som anses åsyfta Vittangisuanto.[5]
BefolkningsutvecklingRedigera
Befolkningsutvecklingen i Vittangi 1920–2020[6][7][8][9][10][11][12][13][14][15] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1920 | 600 | ## | ||
1940 | 1 168 | ## | ||
1945 | 1 011 | ## | ||
1950 | 957 | ## | ||
1960 | 1 155 | 153 | ||
1965 | 1 311 | 154 | ||
1970 | 1 274 | 196 | ||
1975 | 1 278 | 180 | ||
1980 | 1 195 | 224 | ||
1990 | 905 | 217 | ||
1995 | 878 | 217 | ||
2000 | 851 | 217 | ||
2005 | 789 | 217 | ||
2010 | 784 | 227 | ||
2015 | 791 | 200 | ||
2020 | 760 | 180 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. |
SamhälletRedigera
Vittangi är den största tätorten på Kiruna landsbygd och har ett rikt föreningsliv och många företag för sin storlek. Här finns livsmedelsaffär och bensinstation. Byn har även en F–9-skola.
Vittangi kyrka, invigd av Lars Levi Laestadius 1854, ligger vid sjön Julkatteenjärvi. Intill kyrkan finns en minnessten över byns grundare, rest av Vittangi hembygdsförening.
Ett Folkets hus finns i byn, startat år 1935.[16]
Sjön Julkatteenjärvi är mycket fågelrik och är ett fågelskyddsområde. Nordost om Vittangi ligger även myren Ripakaisenvuoma som är mycket fågelrik och ingår i Natura 2000.[17]
Byar runt Vittangi är exempelvis Masugnsbyn som 1642 blev starten för Malmfälten. Övriga näraliggande byar är: Svappavaara, Parakka, Kuoksu, Vivunki, Lainio, Merasjärvi, Nurmasuando, Nedre Soppero, Övre Soppero och Lannavaara.
KlimatRedigera
Vittangi har det officiella svenska rekordet över lägst månadsmedeltemperatur på –27,2 °C. Denna uppmättes i februari 1985.[18]
OrtnamnetRedigera
Vittangi: På finska lyder ordet ”Vittanki”, på nordsamiska ”Vatsasj” (med det första ”a” kort, det andra långt). Det finska namnet har en gång för mycket länge sedan lånats från det samiska, vilket på den tiden lydde ungefär ”Vidsandtj”. Det samiska ”ds” återgavs av finnarna med ”ts”, varur sedermera i tornedalsfinskan utvecklats ett ”tt”, liksom t.ex. högfinskans ”metsä” (skog) i tornedalsfinskan uttalas ”mettä”. Det avslutande ”-ndj” har finnarna i en hop namn återgivit med ”-nki”, vilket av svenskarna uttalas med ”-ngi”, med ”äng-ljud” och utan ”g”. Vad ”Vittangi” betyder är okänt, eventuellt från skandinaviska ”Hvitanger”. I alla händelser har namnet från början tillkommit icke blott den by, som givit namn åt socknen, utan även förekommit i namnen på det stora sel i Torneälven vid vilket kyrkbyn är beläget (finska ”Vittankisuvanto”), på den betydande Vittangiälven (samiska ”Vatsasjätno”), som här faller ut i Torneälven, och på dess källsjö, finska ”Vittankijärvi”, samiska ”Vatsasjjaure” med fjället finska ”Vittankivaara”, samiska ”Vatsasjvarre” på dess södra strand. Det är mycket vanligt, att ett och samma namnelement på detta sätt förekommer i namnen på flera utefter samma vattendrag. [19]
VittangisjukanRedigera
Några av byns invånare bär på en mycket sällsynt genmutation som gör att de inte känner någon smärta. Denna genetiska sjukdom kallas Norrbottnisk ärftlig smärtokänslighet eller Vittangisjukan.[20]
BildgalleriRedigera
NoterRedigera
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 24 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ruong, Israel (1937) (på flera språk). Fjällapparna i Jukkasjärvi socken. Geographica, 0373-4358 ; 3. Uppsala. Libris 1241724
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 Arkiverad 30 januari 2016 på WebCite
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 9 oktober 2014 på WebCite
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 25 oktober 2014 på WebCite
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 238. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 85
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 78
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 59. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 15 januari 2015 på WebCite
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016.
- ^ ”Föreningen Folkets Hus i Vittangi u p a - Verksamhet & Status”. www.allabolag.se. https://www.allabolag.se/7973000693/verksamhet. Läst 28 april 2021.
- ^ Naturvårdsverket, Myrskyddsplan för Sverige, Sidan 12-13[död länk]
- ^ SMHI, Svenska temperaturrekord
- ^ Karl Bernhard Wiklund (1868-1934) (1928). Norrbottens svenska ortnamn i: Georg Bergfors & Albin Neander;”Norrbotten II – läsebok för skola och hem” , Hembygdsböckerna. Uppsala: J A Lindblads förlag. sid. 333f
- ^ Jan Minde (2006,). ”Norrbottnian congenital insensitivity to pain”. doktorsavhandling (Umeå: Medicinska fakulteten vid Umeå universitet (Lund: Wallin & Dalholm) (2006)). http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:144411.
Vidare läsningRedigera
- Dokumentärfilmen Med svenska lappar på vårflyttning
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör Vittangi.
- Vittangi hembygdsförening