Troms fylke
Troms fylke (nordsamiska: Romssa fylka, kvänska: Tromssan fylkki) var Norges näst nordligaste fylke, beläget mellan Nordland i sydväst och Finnmark i nordost. Det var det enda fylket som gränsar till såväl Sverige som Finland. Fylket hade 1 januari 2017 165 632[4]invånare och en total area på 25 877 km². Fylket är namngivet efter ön Tromsøya. Den 1 januari 2020 inrättades Troms og Finnmark fylke, bildat genom sammanslagning av Troms fylke och Finnmark fylke.
| Troms fylke Romssa fylka Tromsaan fylkki | |||
| Troms | |||
| Fylke | |||
 | |||
|
|||
| Land |  Norge
| ||
|---|---|---|---|
| Koordinater | 69°9′N 19°24′Ö / 69.150°N 19.400°Ö | ||
| Residensstad | Tromsø | ||
| Area | 41 132,81 km² (2018)[2] | ||
| - land | 25 876,85 km² (2018)[2] | ||
| - vatten | 16 263,55 km² (2018) | ||
| Folkmängd | 167 207 (2019)[3] | ||
| Befolkningstäthet | 6 invånare/km² | ||
| Grundad | |||
| Upphört | 31 december 2019 | ||
| - Uppgått i | Troms og Finnmark | ||
| Ledare | |||
| - Fylkesordförande | Knut Werner Hansen (2011–) (Ap)[1] | ||
| - Statsförvaltare | Bård M. Pedersen | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| ISO 3166-2 | NO-19 | ||
| Geonames | 3133897 | ||
 Fylkets läge i Norge
| |||
| Wikimedia Commons: Troms | |||
| Webbplats: http://www.troms-f.kommune.no/ | |||
| Redigera Wikidata | |||
Från 2020 är Troms en del av sammanslagna Troms och Finnmark fylkeskommune.[5]
De lokalpolitiska myndigheterna i det nya sammanslagna fylket godtog inte sammanslagningen och sökte i juni 2020 om att upphäva sammanslagningen. I juni 2022 godkände Stortinget uppdelningen. Fylket kommer att bli uppdelat i Troms fylke och Finnmark fylke från 1 januari 2024[6]
Troms fylke bildades 1866, då dåvarande Finnmarkens amt delades i Tromsø och Finnmarkens amt. Fylket fick så sitt nuvarande namn 1919. Troms fylke har från 2006 också ett officiellt samiskt namn: Romssa. De två namnen är jämställda. Lagen slår fast att samiska och norska är likvärdiga språk, och inom ett närmare definierat förvaltningsområde är samiska jämställt med norska i offentliga sammanhang.[7]
Troms fylke hade 24 kommuner. Fylkeskommunens och fylkesmannens administration låg i Tromsø som också är utbildningscentrum med universitet och högskolor.
Stortinget beslutade[när?] att Troms fylke skulle slås samman med Finnmark fylke till storfylket Troms og Finnmark. På samiska blir namnet Dávvin, som betyder längst upp i nord. Det kvänska namnet blir Ruijua, som betyder nordlyslandet / «det nordligste». Avtalet för sammanslagningen blev framförhandlat den 15 februari 2018. Sammanslagningen genomfördes i januari 2020.[8][9] Finnmarks Arbeiderparti röstade nej till avtalet.[10][11]
Den 1 januari 2024 kommer Troms fylke att återupprättas när Troms og Finnmark fylke delas och upplöses.[12]
Geografi redigera
Fylket har en lång kust med många fjordar och öar. De största öarna, räknat från söder är, Hinnøya, (1/3 del i Troms fylke), Senja, Kvaløya, Ringvassøya, Vanna och Arnøy. Några av de största fjordarna är Andfjorden och Vågsfjorden i söder samt Malangen, Balsfjord, Ullsfjord, Lyngen och fjorden Kvænangen.
Lyngsalperna, som ligger mellan fjordarna Ullsfjorden och Lyngen, är ett "landskapsvernområde". Här finner man bland annat fylkets högsta berg, Jiehkkevárri (1.834 meter över havet), med ett rikt och varierat fågelliv samt samiska, kvänska och norska kulturminnen. Lyngsalperna är mycket besökt av turister, speciellt av klättrare och extremskidåkare.[13]
Vegetationen är sparsam i de yttersta delarna, men i de inre delarna av fylket finns stora områden med produktiva skogs- och jordbruksområden.
Tromsø hade 2006 41,4 % av invånarna i fylket.[14]
Näringsliv redigera
Fiske betyder mycket för fylkets ekonomi. Tidigare var detta ofta kombinerat med jordbruk, men i dag är inte detta så vanligt. Andra viktiga näringar är jordbruk och industri. Numera har arbetsmarknaden förändrats och i dag arbetar en stor del av invånarna i offentlig och privat serviceverksamhet eller affärsverksamhet.[15]
Turismen har också blivit en viktig del av näringslivet, både sommartid och på vintern.[16]
Kommunikationer redigera
Alla stora öar har broförbindelse. Många Övriga befolkade öar har förbindelse med bilfärjor. Hurtigruten är viktig både för turismen och för gods. Hurtigruten anlöper i Troms Harstad, Finnsnes, Tromsø och Skjervøy. Flygplatser finns i Tromsø (Tromsø flygplats), utanför Harstad (Evenes lufthaven), Bardufoss (Bardufoss flygplats) och Sørkjosen (Sørkjosens flygplats). Vägnätet är relativt bra med E6, E8 och E10 som några av de största vägarna. Det går också snabba båtar mellan de största platserna.[17]
Tätorter redigera
Detta är de största av totalt 42 tätorter den 1 januari 2017. Observera att Statistisk Sentralbyrå i Norge använder en tätortsdefinition som medför att Nordnorges största stad, Tromsø, består av tre tätorter, Tromsø, Tromsdalen och Kvaløysletta. Invånarantalet för dessa tre, alltså Tromsø stad, var 1 januari 2017 64 448.[18]
Städer är Tromsø, Harstad och Finnsnes.
Kommunindelning redigera
Senja kommun bildas den 1 januari 2020 genom sammanslagning av kommunerna Lenvik, Torsken, Berg och Tranøy.[19]
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Troms fylkesting 2015-2019 (på norskt bokmål), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arealstatistikk for Norge (på norskt bokmål), Statens kartverk, 27 februari 2018, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Population and changes during the quarter (M) 1997K4 - 2019K2 (på engelska), läs online, läst: 17 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ ”SSB 1”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett#relatert-tabell-1/. Läst 18 juli 2018.
- ^ Utredning og tidsplan - Troms og Finnmark fylkeskommune. Läst 2.11.2022
- ^ ”Oppdeling av Troms og Finnmark fylkeskommune”. Troms og Finnmark fylkeskommune. https://www.tffk.no/politikk/oppdeling-av-troms-og-finnmark-fylkeskommune/. Läst 23 november 2022.
- ^ ”Store Norske leksikon - Samiska”. https://snl.no/samisk. Läst 12 juni 2017.
- ^ Troms og Finnmark enige om sammenslåingsavtale, VG. Publicerat den 15 februari 2018. Läst den 10 maj 2018.
- ^ Mæland uten nye løfter til Finnmark, VG. Publicerat den 4 mars 2018. Läst den 10 maj 2018.
- ^ Soleklart nei fra Finnmark til avtalen om tvangsekteskap med Troms, VG. Publicerat den 4 mars 2018. Läst den 10 maj 2018.
- ^ Finnmark-opprøret sprer seg til Troms – ser ikke poenget med sammenslåing, VG. Publicerat den 14 mars 2018. Läst den 10 maj 2018.
- ^ Regjeringen.no
- ^ ”Store Norske Leksikon-Lyngen”. https://snl.no/Lyngsalpan_landskapsvernomr%C3%A5de. Läst 12 juni 2017.
- ^ ”Store Norske Leksikon - Befolkningsutveckling”. https://snl.no/Troms. Läst 12 maj 2017.
- ^ ”Store Norske Leksikon - Näring”. https://snl.no/Troms%C3%B8_-_n%C3%A6ringsliv. Läst 12 juni 2017.
- ^ ”VG-Turismen”. http://www.vg.no/forbruker/reise/reiseliv/nordlys-turismen-tar-fullstendig-av/a/10072373. Läst 12 juni 2017.
- ^ ”Store Norske Leksikon - Flygplatser och båtar”. https://snl.no/Troms. Läst 12 juni 2017.
- ^ ”SSB”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett. Läst 18 juli 2018.
- ^ Senja blir én kommune på kommunal-rapport.no den 29 mars 2017