Troms fylke (nordsamiska: Romssa fylka, kvänska: Tromssan fylkki) är Norges näst nordligaste fylke, beläget mellan Nordland fylke i sydväst och Finnmark fylke i nordost. Det är det enda fylket som gränsar till såväl Sverige som Finland. Den 1 januari 2017 hade fylket 165 632 invånare[4] och en total area på 25 877 km². Fylket är namngivet efter ön Tromsøya.

Troms fylke
Romssa fylka
Tromsaan fylkki
Troms
Fylke
Fylkesflagga
Troms fylkesvapen
Land Norge Norge
Koordinater 69°9′N 19°24′Ö / 69.150°N 19.400°Ö / 69.150; 19.400
Residensstad Tromsø
Area 41 132,81 km² (2018)[2]
 - land 25 876,85 km² (2018)[2]
 - vatten 16 263,55 km² (2018)
Folkmängd 167 207 (2019)[3]
Befolkningstäthet 6 invånare/km²
Grundad
 - Ersätter Troms og Finnmark
Ledare
 - Fylkesordförande Knut Werner Hansen (2011–) (Ap)[1]
 - Statsförvaltare Bård M. Pedersen
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
ISO 3166-2 NO-55
Geonames 3133897
Fylkets läge i Norge
Fylkets läge i Norge
Fylkets läge i Norge
Wikimedia Commons: Troms
Webbplats: https://www.tromsfylke.no
Redigera Wikidata
Map
Fylkets utsträckning.

Troms fylke har från 2006 ett officiellt samiskt namn, Romssa fylka. De två namnen är jämställda. Lagen slår fast att samiska och norska är likvärdiga språk, och inom ett närmare definierat förvaltningsområde är samiska jämställt med norska i offentliga sammanhang.[5]

Troms fylke har 21 kommuner. Fylkeskommunens och fylkesmannens administration ligger i Tromsø som också är utbildningscentrum med universitet och högskolor.

Geografi

redigera

Fylket har en lång kust med många fjordar och öar. De största öarna, räknat från söder är, Hinnøya, (1/3 del i Troms fylke), Senja, Kvaløya, Ringvassøya, Vannøya (Vanna) och Arnøya. Några av de största fjordarna är Andfjorden och Vågsfjorden i söder samt Malangen, Balsfjorden, Ullsfjorden, Lyngen och Kvænangen i norr.

Lyngsalperna, som ligger mellan fjordarna Ullsfjorden och Lyngen, är ett "landskapsvernområde". Här finner man bland annat fylkets högsta berg, Jiehkkevárri (1.834 meter över havet), med ett rikt och varierat fågelliv samt samiska, kvänska och norska kulturminnen. Lyngsalperna är mycket besökt av turister, speciellt av klättrare och extremskidåkare.[6]

Vegetationen är sparsam i de yttersta delarna, men i de inre delarna av fylket finns stora områden med produktiva skogs- och jordbruksområden.

Tromsø hade 2006 41,4 % av invånarna i fylket.[7]

Historia

redigera

Troms fylke bildades 1866, då dåvarande Finnmarkens amt delades i Tromsø amt respektive Finnmarkens amt. 1919 fick fylket fick sitt nuvarande namn.

Troms og Finnmark fylke

redigera

Stortinget beslutade[när?] att Troms fylke skulle slås samman med Finnmark fylke till storfylket Troms og Finnmark. På samiska blev namnet Dávvin, som betyder längst upp i nord. Det kvänska namnet blev Ruijua, som betyder nordlyslandet / «det nordligste». Avtalet för sammanslagningen blev framförhandlat den 15 februari 2018.[8][9] Finnmarks Arbeiderparti röstade nej till avtalet.[10][11]

Den 1 januari 2020 inrättades Troms og Finnmark fylke genom sammanslagning av Troms fylke och Finnmark fylke. Från och med 2020 och fram till 31 december 2023 var Troms en del av den sammanslagna fylkeskommunen Troms og Finnmark.[12]

De lokalpolitiska myndigheterna i det nya sammanslagna fylket godtog inte sammanslagningen och sökte i juni 2020 om att upphäva sammanslagningen. I juni 2022 godkände Stortinget uppdelningen. Det tidigare fylket Troms og Finnmark är därför på nytt uppdelat i Troms fylke respektive Finnmark fylke sedan den 1 januari 2024.[13][14]

Näringsliv

redigera

Fiske betyder mycket för fylkets ekonomi. Tidigare var detta ofta kombinerat med jordbruk, men i dag är inte detta så vanligt. Andra viktiga näringar är jordbruk och industri. Numera har arbetsmarknaden förändrats och i dag arbetar en stor del av invånarna i offentlig och privat serviceverksamhet eller affärsverksamhet.[15]

Turismen har också blivit en viktig del av näringslivet, både sommartid och på vintern.[16]

 
Norrsken över Storfjorden och Lyngsalperna.

Kommunikationer

redigera

Alla stora öar har broförbindelse. Många Övriga befolkade öar har förbindelse med bilfärjor. Hurtigruten är viktig både för turismen och för gods. Hurtigruten anlöper i Troms Harstad, Finnsnes, Tromsø och Skjervøy. Flygplatser finns i Tromsø (Tromsø flygplats), utanför Harstad (Evenes lufthaven), Bardufoss (Bardufoss flygplats) och Sørkjosen (Sørkjosens flygplats). Vägnätet är relativt bra med E6, E8 och E10 som några av de största vägarna. Det går också snabba båtar mellan de största platserna.[17]

Kommuner

redigera

Sedan återupprättandet den 1 januari 2024 finns det 21 kommuner i Troms fylke.

Senja kommun bildas den 1 januari 2020 genom sammanslagning av kommunerna Lenvik, Torsken, Berg och Tranøy.[18]

Tätorter

redigera

Detta är de största av totalt 42 tätorter den 1 januari 2017. Observera att Statistisk Sentralbyrå i Norge använder en tätortsdefinition som medför att Nordnorges största stad, Tromsø, består av tre tätorter, Tromsø, Tromsdalen och Kvaløysletta. Invånarantalet för dessa tre, alltså Tromsø stad, var 1 januari 2017 64 448.[19]

Tätort Nuvarande
kommun
Folkmängd Areal
(km²)
Befolkningstäthet
(per km²)
Koordinater
Tromsø Tromsø 38 980 13,12 2 971 69°40′N 18°57′Ö / 69.667°N 18.950°Ö / 69.667; 18.950
Harstad Harstad 20 953 11,15 1 879 68°47′N 16°33′Ö / 68.783°N 16.550°Ö / 68.783; 16.550
Tromsdalen Tromsø 16 787 5,01 3 351 69°39′N 19°01′Ö / 69.650°N 19.017°Ö / 69.650; 19.017
Kvaløysletta Tromsø 8 681 3,12 2 782 69°41′N 18°49′Ö / 69.683°N 18.817°Ö / 69.683; 18.817
Finnsnes Senja 4 658 3,27 1 424 69°14′N 18°01′Ö / 69.233°N 18.017°Ö / 69.233; 18.017
Setermoen Bardu 2 464 3,00 821 68°52′N 18°21′Ö / 68.867°N 18.350°Ö / 68.867; 18.350
Skjervøy Skjervøy 2 460 1,29 1 907 70°02′N 20°58′Ö / 70.033°N 20.967°Ö / 70.033; 20.967
Storslett Nordreisa 1 837 1,63 1 127 69°46′N 21°02′Ö / 69.767°N 21.033°Ö / 69.767; 21.033
Silsand Senja 1 583 1,03 1 537 69°15′N 17°56′Ö / 69.250°N 17.933°Ö / 69.250; 17.933
Sørreisa Sørreisa 1 538 1,64 938 69°09′N 18°09′Ö / 69.150°N 18.150°Ö / 69.150; 18.150
Borkenes Kvæfjord 1 508 1,03 1 464 68°46′N 16°10′Ö / 68.767°N 16.167°Ö / 68.767; 16.167
Storsteinnes Balsfjord 1 076 1,10 978 69°14′N 19°14′Ö / 69.233°N 19.233°Ö / 69.233; 19.233
Andselv Målselv 1 030 0,67 1 537 69°04′N 18°32′Ö / 69.067°N 18.533°Ö / 69.067; 18.533
Heggelia Målselv 970 1,55 626 69°03′N 18°30′Ö / 69.050°N 18.500°Ö / 69.050; 18.500
Sørkjosen Nordreisa 864 0,79 1 094 69°47′N 20°57′Ö / 69.783°N 20.950°Ö / 69.783; 20.950
Moen Målselv 847 0,89 952 69°08′N 18°36′Ö / 69.133°N 18.600°Ö / 69.133; 18.600
Lyngseidet Lyngen 819 0,87 941 69°34′N 20°13′Ö / 69.567°N 20.217°Ö / 69.567; 20.217
Evenskjer Tjeldsund 785 0,81 969 68°35′N 16°35′Ö / 68.583°N 16.583°Ö / 68.583; 16.583
Sjøvegan Salangen 780 0,80 975 68°52′N 17°51′Ö / 68.867°N 17.850°Ö / 68.867; 17.850
Andslimoen Målselv 545 0,74 736 69°05′N 18°35′Ö / 69.083°N 18.583°Ö / 69.083; 18.583
Skibotn Storfjord 524 0,95 552 69°23′N 20°17′Ö / 69.383°N 20.283°Ö / 69.383; 20.283
Ersfjordbotn Tromsø 499 0,31 1 610 69°42′N 18°37′Ö / 69.700°N 18.617°Ö / 69.700; 18.617
Hansnes Karlsøy 493 0,49 1 006 69°58′N 19°37′Ö / 69.967°N 19.617°Ö / 69.967; 19.617
Ibestad Ibestad 474 0,70 677 68°47′N 17°10′Ö / 68.783°N 17.167°Ö / 68.783; 17.167
Nordkjosbotn Balsfjord 464 0,70 663 69°13′N 19°34′Ö / 69.217°N 19.567°Ö / 69.217; 19.567
Burfjord Kvænangen 405 0,54 750 69°56′N 22°03′Ö / 69.933°N 22.050°Ö / 69.933; 22.050

Städer

redigera

I Troms fylke finns fyra städer:[20]

Källor

redigera
  1. ^ Troms fylkesting 2015-2019 (på norskt bokmål), läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Arealstatistikk for Norge (på norskt bokmål), Statens kartverk, 27 februari 2018, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Population and changes during the quarter (M) 1997K4 - 2019K2 (på engelska), läs online, läst: 17 november 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”SSB 1”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett#relatert-tabell-1/. Läst 18 juli 2018. 
  5. ^ ”Store Norske leksikon - Samiska”. https://snl.no/samisk. Läst 12 juni 2017. 
  6. ^ ”Store Norske Leksikon-Lyngen”. https://snl.no/Lyngsalpan_landskapsvernomr%C3%A5de. Läst 12 juni 2017. 
  7. ^ ”Store Norske Leksikon - Befolkningsutveckling”. https://snl.no/Troms. Läst 12 maj 2017. 
  8. ^ Troms og Finnmark enige om sammenslåingsavtale, VG. Publicerat den 15 februari 2018. Läst den 10 maj 2018.
  9. ^ Mæland uten nye løfter til Finnmark, VG. Publicerat den 4 mars 2018. Läst den 10 maj 2018.
  10. ^ Soleklart nei fra Finnmark til avtalen om tvangsekteskap med Troms, VG. Publicerat den 4 mars 2018. Läst den 10 maj 2018.
  11. ^ Finnmark-opprøret sprer seg til Troms – ser ikke poenget med sammenslåing, VG. Publicerat den 14 mars 2018. Läst den 10 maj 2018.
  12. ^ ”Utredning og tidsplan - Troms og Finnmark fylkeskommune. Läst 2.11.2022”. Arkiverad från originalet den 2 november 2022. https://web.archive.org/web/20221102134956/https://www.tffk.no/politikk/oppdeling-av-troms-og-finnmark-fylkeskommune/utredning-og-tidsplan/. Läst 23 november 2022. 
  13. ^ ”Oppdeling av Troms og Finnmark fylkeskommune”. Troms og Finnmark fylkeskommune. Arkiverad från originalet den 23 november 2022. https://web.archive.org/web/20221123231815/https://www.tffk.no/politikk/oppdeling-av-troms-og-finnmark-fylkeskommune/. Läst 23 november 2022. 
  14. ^ Regjeringen.no
  15. ^ ”Store Norske Leksikon - Näring”. https://snl.no/Troms%C3%B8_-_n%C3%A6ringsliv. Läst 12 juni 2017. 
  16. ^ ”VG-Turismen”. http://www.vg.no/forbruker/reise/reiseliv/nordlys-turismen-tar-fullstendig-av/a/10072373. Läst 12 juni 2017. 
  17. ^ ”Store Norske Leksikon - Flygplatser och båtar”. https://snl.no/Troms. Läst 12 juni 2017. 
  18. ^ Senja blir én kommune på kommunal-rapport.no den 29 mars 2017”. Arkiverad från originalet den 10 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190210152708/https://kommunal-rapport.no/kommunestruktur/2017/03/senja-blir-en-kommune. Läst 9 februari 2019. 
  19. ^ ”SSB”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett. Läst 18 juli 2018. 
  20. ^ Store norske leksikon