Institutet för rymdfysik

svensk statlig förvaltningsmyndighet

Institutet för rymdfysik (IRF) är ett statligt svenskt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. Huvudkontoret ligger i Kiruna och verksamhet finns också i Umeå, Uppsala och Lund. Institutet utför avancerad forskning avseende plasmaegenskaper i rymden och jordens närhet. Rymdväder, norrsken, jonosfären samt magnetosfären kring jorden och andra himlakroppar hör till institutets specialområden. Forskare och ingenjörer vid institutet utvecklar, bygger och styr vetenskapliga instrument på marken, ombord på höghöjdsballonger, sondraketer och rymdsonder.

Ingång till Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Organisatorisk historik redigera

Institutet grundades 1957 av Kungliga Vetenskapsakademien under namnet Kiruna Geofysiska Observatorium (KGO). Det blev en statlig myndighet 1973 med namnet Kiruna Geofysiska Institut (KGI).[1][2]

Verksamheten i Uppsala startade 1952 som Uppsala jonosfärobservatorium inom FOA och överfördes till Kiruna Geofysiska Institut 1976. Verksamheten i Lund började 1996. Till IRF hör också Lycksele jonosfärobservatorium som överfördes 1970. Mätverksamheten i Lycksele startade 1957 i FOA:s regi. På Jämtön i Norrbotten har IRF en mätstation för infraljud.

Forskningsverksamhet redigera

 
Institutet för rymdfysik och Kiruna Rymdcampus

Instrument i rymden redigera

 
IRF flyger mätinstrument bland annat på Cassini, nu i bana runt Saturnus. Sensorn till IRF:s instrument, en Langmuirprob, syns i denna bild som en liten pinne med en kula i änden nederst till vänster på rymdfarkosten, alldeles till vänster om den stora parabolantennen.

IRF deltar i flera stora internationella samarbetsprojekt där såväl satelliter som markbaserad utrustning används. I både Kiruna och Uppsala bygger IRF instrument som flygs på satelliter och rymdsonder. För närvarande analyseras data från sådana instrument som hjälper oss att bättre förstå plasmafysikaliska processer i solvinden samt kring kometer och planeter. De mycket framgångsrika svenska satelliterna Viking och Freja, med IRF-instrument ombord, har ökat våra kunskaper om norrskensprocesser i jordens magnetosfär. IRF hade instrument på de svenska mikrosatelliterna Astrid 1 och 2 (1995 och 1998), och IRF:s egen nanosatellit Munin (sex kilogram) sändes upp november 2000.

Några av de satelliter och rymdsonder som IRF har instrument med på:

Några av de satelliter och rymdsonder som IRF har haft instrument med på:

Samlingssida om IRF i rymden 1968 →

Norrskensforskning från marken redigera

 
Norrsken över Abisko.

Experiment utförs med forskningsradar, såsom EISCAT med sändare i Tromsø och på Svalbard, och tre mottagare, varav en i Kiruna. Dessa används bland annat för att studera de processer som ger upphov till norrsken. Norrskenets tre-dimensionella fördelning studeras med ALIS (Auroral Large Imaging System) ett avbildande multi-stationssystem som använder tomografiska rekonstruktionsmetoder, AI-metoder och avancerad IT. Systemet består av sex stationer med avancerade CCD-kameror samt ett kontrollcentrum.

Om mätsystemet ALIS_4D

Observatoriemätningar redigera

Kontinuerliga mätningar görs vid IRF av:

  • jordmagnetiska fältet
  • norrsken
  • kosmiskt radiobrus
  • jonosfärens egenskaper

Atmosfärsforskning vid IRF redigera

 
Pärlemormoln i stratosfären.

Atmosfärsforskningen är inriktad på studier av:

  • ozon i meso- och stratosfären
  • strato- och mesosfäriska moln
  • strato- och mesosfäriska vindar kopplingen mellan olika atmosfärsregioner (till exempel transport av ämnen mellan troposfären och stratosfären)
  • utbredning av mekaniska vågor.

Radar, optiska mätmetoder, sondraketer och ballonger används för att studera atmosfären.

Kontinuerliga mätningar görs av:

  • atmosfäriska spårgaser (ozon)
  • atmosfäriska vindar
  • infraljud


Testanläggningen IRF SpaceLab redigera

Testanläggningen IRF SpaceLab i Kiruna erbjuder industri och forskargrupper en omfattande möjlighet att testa och kvalificera rymdrelaterad hårdvara för satelliter, raketer, ballonger och markbaserad teknik. IRF har utvecklat instrument för satelliter, raketer och ballonger sedan 60- talet och har all nödvändig utrustning och expertis för att kunna simulera den hårda miljö som olika instrument står inför.

IRF SpaceLab

IRF:s föreståndare redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Kungl. Maj:ts proposition angående Vetenskapsakademins och dess institutioners framtida ställning och verksamhet m.m, 1973:59
  2. ^ Backman, Fredrick (2015) (på engelska med svensk sammanfattning). Making Place for Space : a history of 'Space Town' Kiruna 1943-2000 / Fredrick Backman. Libris 17896251. ISBN 9789176012444 
  3. ^ Nyheter, S. V. T. (13 april 2023). ”Nu är rymdsonden Juice på väg”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rymdsond-aker-till-jupiters-manar-for-att-leta-efter-livstecken. Läst 14 mars 2024. 

Externa länkar redigera