Öppna huvudmenyn

Jukkasjärvi socken ligger i Lappland, ombildades 1948 till Kiruna stad och är sedan 1971 en del av Kiruna kommun, från 2016 inom Jukkasjärvi och Vittangi distrikt.

Jukkasjärvi socken
Socken
Kirche Jukkasjärvi.jpg
LandSverige
LandskapLappland
KommunKiruna kommun
Bildad1606
Area14 137 kvadratkilometer
Upphov tillJukkasjärvi landskommun
Jukkasjärvi församling
Karta
Jukkasjärvi sockens läge i Norrbottens län.
Red pog.svg
Jukkasjärvi sockens läge
i Norrbottens län.
Koordinater67°50′47″N 20°37′13″E / 67.84638889°N 20.62027778°Ö / 67.84638889; 20.62027778
Jukkasjärvi tingslag.jpg
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod0172
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126345 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 14 137 kvadratkilometer, varav 13 181 land.[1] År 2000 fanns här 22 253 invånare.[2] Tätorten Kiruna med kyrkan Kiruna kyrka samt tätorten och kyrkbyn Jukkasjärvi med sockenkyrkan Jukkasjärvi kyrka ligger i socknen.

HistoriaRedigera

FornlämningarRedigera

Cirka 15 boplatser från stenåldern är funna och över 1 000 fångstgropar har påträffats. Från den samiska kulturen är ett tiotal offerplatser kända.[3][4][5][6]

Tidigmodern historiaRedigera

När Jukkasjärvi socken bildades i början av 1600-talet bestod befolkningen helt av samer som var organiserade i de två historiska lappbyarna Siggevara och Tingevara.[7]

På 1630-talet började nybyggare flytta in från nedre Tornedalen. Det första nybygget var Kuoksu, som anlades av Jöns Jönsson Pirkkoi från Hedenäset. Omkring 1650 anlades Lainio av Klemet Olofsson Hietaniemi från samma by. Därefter följde Ullatti på 1670-talet, Keinosuando 1673 och Vittangi 1674. Korpralen Olof Mickelsson Törnqvist slog sig ned vid Soutujärvi på 1680-talet och grundade en by som senare förflyttades till Puoltikasvaara och Skaulo vid samma sjö. Parakka anlades också på 1680-talet av Henrik Mickelsson, som kan ha varit same. Andra samiska nybyggen var Piilijärvi (1715), Killingi (1725) och Vettasjärvi (1738).[8] Fram till 1738 tillkom även Soppero.[9] Av dessa överfördes Ullatti, Keinosuando, Soutujärvi, Killingi och Vettasjärvi till Gällivare socken i samband med dess bildande på 1740-talet.[10]

Administrativ historikRedigera

Jukkasjärvi socken bröts 1606 ut ur Enontekis socken under namnet Simojärvi socken som namnändrades till det nuvarande 1673.

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Jukkasjärvi församling och för de borgerliga frågorna till Jukkasjärvi landskommun. År 1913 utbröts ur församlingen Vittangi församling. Landskommunen ombildades 1948 till Kiruna stad som 1971 ombildades till Kiruna kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distrikten Jukkasjärvi och Vittangi, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1913, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Lappland.[11]

GeografiRedigera

Jukkasjärvi socken ligger kring Torne älv och Torneträsk. Socknen är i öster en myrrik skogsbygd med lågfjäll och i väster finns högfjäll där Sveriges högsta höjd Kebnekaise når 2 121 meter över havet.[1][3][4]

Språk och etnicitetRedigera

Nedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".[12]

Årtal Svenskar Finnar Samer Totalt
1860 30 974 746 1 750
1870 56 1 090 637 1 783
1880 22 1 303 648 1 973
1890 55 1 565 636 2 256
1900 351 1 964 733 3 048


NamnetRedigera

Namnet (1556 Juckes träsk) kommer från kyrkbyn och är taget från ett samisk namn också använt för sjön och som har en oklar tolkning.[4][13]

Namnet skrevs vid folkräkningarna 1890 och 1900 Juckasjärvi socken och vid folkräkningen 1910 Jukkasjärvi socken.[14]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Jukkasjärvi socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  4. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  5. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Jukkasjärvi socken
  6. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Jukkasjärvi socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  7. ^ Ruong, Israel (1937) (på mul). Fjällapparna i Jukkasjärvi socken. Geographica, 0373-4358 ; 3. Uppsala. Libris 1241724 
  8. ^ Kuoksu, Erik (2003). Familjeregister för Pajala socken, Kengis bruk och Torne lappmarks nybyggen fram till 1760. D. I, Pajala socken (1. uppl.). Kiruna: Kiruna amatörforskarfören. Libris 9367754 
  9. ^ Hackzell, Anders (1910) [1738]. ”Beskrifning om Torneå och Kemi Lappmarcker”. i Isak Fellman. Handlingar och uppsatser angående finska lappmarken och lapparne, del I. Helsingfors: Finska litteratursällskapets tryckeri. sid. 113–133 
  10. ^ Forsström Gösta, Strand Bo, red (1977). Gällivare kommun: skrifter. D. 2, Gällivare tätort och landsbygd. Luleå: Norrbottens museum. Libris 142308. ISBN 91-85336-08-4 
  11. ^ Adm historik för Jukkasjärvi socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  12. ^ SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  14. ^ Från SCB:s folkräkningar Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkarRedigera