Kuttainen
Kuttainen (nordsamiska: Guhttás) är en tätort i Karesuando distrikt (Karesuando socken) i Kiruna kommun, starkt präglad av den kristna väckelserörelsen laestadianism. Byn ligger i nordligaste Lappland efter riksväg 99 vid Muonioälven och svensk-finska gränsen, i östligaste delen av Kiruna kommun, ett par mil sydost om Karesuando och cirka 20 mil norr om polcirkeln.
| Kuttainen | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Kiruna kommun |
| Distrikt | Karesuando distrikt |
| Koordinater | 68°23′0″N 22°49′28″Ö / 68.38333°N 22.82444°Ö |
| Area | 56 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 211 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,8 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Karesuando |
| Postnummer | 980 16 |
| Tätortskod | T8704[2] |
| Beb.områdeskod | 2584TB104 (1965–)[3] |
| Geonames | 604889 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
På den andra sidan av Muonioälven ligger den finska byn Kuttanen,[4] som är mindre än den svenska orten Kuttainen.
Historia redigera
Byn anlades 1660 av Per Hindersson Aasa från Juoksengi och bar då namnet Tullinkisuando. Per Eriksson Kuttainen från Haapakylä, som blev husbonde på nybygget vid 1660-talets slut, gav byn dess nuvarande namn. En stor del av byns befolkning härstammar från Per Eriksson Kuttainens svärson, nämndemannen Anders Andersson Karist-Kuttainen.[källa behövs]
Lokalpolitikern Lars Törnman som startade Kirunapartiet kommer även han från denna släkt.[källa behövs]
Enligt tidningen Hem & Hyra har Kuttainen jämte nio andra tätorter sämst samhällsservice i Sverige.[5] År 2018 utsågs Kuttainen till "Sveriges grymmaste håla".[6][7]
Näringsliv redigera
Kuttainen är en gammal jordbruksby. Här finns en butik.[8]
En ekonomisk förening i Kuttainen driver fårskötsel på ön Isosaari sedan 2009.
Utbildning redigera
I Kuttainen fanns en F-6 skola,[8] och tidigare fanns här även en mindre folkskola, dit samebarn utackorderades under vinterhalvåret för att studera.[9]
Demografi redigera
2010 hade byn Sveriges yngsta befolkning, varannan invånare var samma år yngre än 20 år.[8]
Religion redigera
Kuttainen är starkt präglad av laestadianskt kristna ideal där gamla traditioner lever kvar, och här finns den laestadianska fridsföreningen Kuttainens Fridsförbund.[10]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Kuttainen 1960–2020[11][12][13][14][15][16][17] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 189 | ¤ | ||
| 1965 | 269 | 55 | ||
| 1970 | 270 | 55 | ||
| 1975 | 259 | 60 | ||
| 1980 | 290 | 57 | ||
| 1990 | 370 | 57 | ||
| 1995 | 396 | 60 | ||
| 2000 | 343 | 60 | ||
| 2005 | 364 | 59 | ||
| 2010 | 333 | 60 | ||
| 2015 | 218 | 57 | ||
| 2020 | 211 | 56 | ||
Anm.: Ny tätort 1965
¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare | ||||
Vid folkräkningen år 1890 fanns det 137 personer som var skrivna i Kuttainen.[18] År 2009 uppgick antalet folkbokförda till 367 personer, sedan dess har befolkningen minskat.
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 23 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Kartor, vägbeskrivningar, flygfoton, sjökort & mycket mer på eniro.se”. Eniro. http://kartor.eniro.se/m/hSzCb. Läst 13 augusti 2016.
- ^ Norrbotten, P4 (7 juni 2021). ”Fem av orterna med sämst samhällsservice ligger i Norrbotten”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/fem-av-de-tio-orterna-med-samst-samhallsservice-i-landet-ligger-i-norrbottens-lan. Läst 20 december 2021.
- ^ Norrbotten/ Sameradion, P4 (20 maj 2018). ”Kuttainen är Sveriges grymmaste håla”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6956923. Läst 20 december 2021.
- ^ Unga, Maria (21 maj 2018). ”Kuttainen - grymmaste hålan i Sverige – Kuriren”. kuriren.nu. Arkiverad från originalet den 20 december 2021. https://web.archive.org/web/20211220151406/https://kuriren.nu/nyheter/kuttainen-grymmaste-halan-i-sverige-nm4837418.aspx. Läst 20 december 2021.
- ^ [a b c] Johanna Wreder (20 augusti 2010). ”Här är varannan under 20”. Arbetet. http://arbetet.se/2010/08/20/har-ar-varannan-under-20/. Läst 9 juli 2016.
- ^ ”Vinterkurser för lappska barn.”. Ystadsposten. 25 februari 1895. https://tidningar.kb.se/2621898/1895-02-25/edition/168759/part/1/page/3/?q=%22Kuttainen%22.
- ^ ”Kuttainens Fridsförbund - Kyrktorget.se - Kyrkornas webbplats.”. www.kyrktorget.se. https://www.kyrktorget.se/kuttainen.fridsforbund. Läst 20 december 2021.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 104. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 26 oktober 2016.
- ^ ”Folkräkningen 1890 - Norrbottens län”. Umeå universitetsbibliotek. Arkiverad från originalet den 9 juli 2016. https://archive.is/20160709102554/http://www2.foark.umu.se/folk/bd/Sok.asp?selarkbild=&txtfnamn=&txtenamn=&ns=exakt&fodd=&selar=Exakt&fodfors=&fscbkod=&hemort=Kuttainen&yrke=&selkon=&selciv=&sortering=&action=S%F6k. Läst 9 juli 2016.
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.