Enontekis
Enontekis (finska: Enontekiö, nordsamiska: Eanodat, enaresamiska: Iänudâh) är en kommun i Lappland i Finland. Kommunen gränsar i väster till Kiruna kommun i Sverige, i norr till Storfjords, Kåfjords och Nordreisa kommuner i Norge, i öster till Kautokeino kommun i Norge och Enare kommun i Finland samt i söder till de finländska kommunerna Muonio och Kittilä. Enontekis har cirka 1 789 invånare och har en yta på 8 391,35 kvadratkilometer.
| Enontekis Enontekiö Eanodat | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Lappland | |
| Admin. centrum | Hetta | |
| Area | 8 391,35 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 7 950,4 km² | |
| - vatten | 440,95 km² | |
| Folkmängd | 1 789 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 955 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 853 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 0,23 invånare/km²[2][1] | |
| Kommunkod | 047 | |
| Geonames | 660230 | |
| Läge | 68°23′05″N 23°38′20″Ö / 68.38472°N 23.63889°Ö | |
| Språk (2021-12-31)[3] - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga: |
86,4 % 0,8 % 10,1 % 2,1 % | |
| Admin. data | ||
| - Landskapsförb. | Lapplands förbund | |
| - Regioncentrum | Tunturi-Lappi | |
| - Härad | Lappska armens härad | |
| - Skattebyrå | Nordvästra Lapplands skattebyrå | |
| - Försäkringskrets | Norra Finland | |
| - Nödcentral | Lappland | |
| - Räddningsverk | Lappland | |
 Enontekis läge
| ||
| Webbplats: www.enontekio.fi | ||
Enontekis omfattar den Lapska armen (även kallad Finska armen) i landets nordvästra hörn. Finlands högsta punkt ligger i norra Enontekis på Haldefjäll. Centralort i kommunen är Enontekis kyrkoby (Hetta) som också utgör kommunens enda tätort. Den 31 december 2015 hade Enontekis kyrkoby 553 invånare och Enontekis kommun hade då en tätortsgrad på 39,3 %.[4][5]
Enontekis ingår i samernas hembygdsområde, varför nordsamiska är ett officiellt språk i kommunen. Finska är majoritetsspråk medan nordsamiska talas av cirka tio procent av kommunens invånare.[3]
HistorikRedigera
Enontekis bröts ut ur Övertorneå socken 1602 i samband med att en kyrk- och marknadsplats anlades i Markkina på den norra sidan av Könkämäälven strax väster om Karesuando.[6]
Från Enontekis avskildes sedan Jukkasjärvi socken (först kallat Simojärvi) 1606 samt Utsjoki och Kautokeino kommuner 1673. (Kautokeino ligger numera i Norge, men fram till Strömstadstraktaten 1751 var ingen gräns dragen, och både Sverige-Finland och Danmark-Norge gjorde anspråk på området).
Genom freden i Fredrikshamn 1809 kom Enontekis att delas i nordväst-sydostlig riktning längs med Könkämäälven och Muonioälven. Återstoden av Enontekis socken på den finländska sidan behöll sitt namn och fick samma gränser som den nuvarande kommunen. Finländska Enontekis församling bildades 1812 som kapellförsamling (kapellet beläget i Palojoensuu) under Muonio församling och blev självständig församling och eget pastorat 1916.[7] Den svenska delen bildade en ny socken, som kallades ömsom Enontekis, ömsom Karesuando. Det senare namnet fastställdes 1907. Karesuando landskommun upphörde 1971.
På den finska sidan tillkom 1865 ett kapell i Hetta som sedermera blev huvudort i Enontekis. Nuvarande kyrka byggdes 1952.
Ett område med 28 invånare överfördes 1 januari 1974 från Enontekis kommun till Muonio kommun .[8]
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Enontekis kommun 1880–2020[9][10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1880 | 644 | |||
| 1890 | 767 | |||
| 1900 | 953 | |||
| 1910 | 942 | |||
| 1920 | 1 055 | |||
| 1930 | 1 182 | |||
| 1940 | 1 543 | |||
| 1950 | 2 033 | |||
| 1960 | 2 340 | |||
| 1970 | 2 336 | |||
| 1975 | 2 285 | |||
| 1980 | 2 286 | |||
| 1985 | 2 419 | |||
| 1990 | 2 472 | |||
| 1995 | 2 413 | |||
| 2000 | 2 145 | |||
| 2005 | 2 000 | |||
| 2010 | 1 876 | |||
| 2015 | 1 861 | |||
| 2020 | 1 808 | |||
| Anm: För tidsserien 1975–2020 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. | ||||
SpråkRedigera
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2021. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[11][3]
| Språk | Talare 2021-12-31 | |
|---|---|---|
| Antal | Andel (%) | |
| Hela befolkningen | 1 789 | 100,0 |
| Finska | 1 545 | 86,4 |
| Samiska | 180 | 10,1 |
| Svenska | 14 | 0,8 |
| Främmande språk totalt | 50 | 2,8 |
| Engelska | 13 | 0,7 |
| Språk med färre än 10 talare | 37 | 2,1 |
ByarRedigera
- Hetta
- Iitto
- Jatuni
- Karesuvanto
- Kalmakaltio
- Kelottijärvi, se Kelottijärvi
- Ketomella
- Kilpisjärvi
- Kultima
- Kuttanen
- Kyrö
- Leppäjärvi
- Markkina
- Maunu, se Maunu, Sverige
- Muotkajärvi
- Nartteli
- Nunnanen
- Näkkälä
- Palojoensuu
- Palojärvi, Finland, se Palojärvi
- Peltovuoma
- Beattet/Pättikkä (ort i Enontekis, Finland), se Pättikkä (Beattetguoika/Pättikkäkoski)
- Raittijärvi, se Raittijärvi
- Ropinsalmi
- Suonttajärvi, se Suonttajärvi
- Vuontisjärvi, se Vuontisjärvi och Vuontisjärvi
- Vähäniva, se Vähäniva
KlimatRedigera
Inlandsklimat råder i trakten. Årsmedeltemperaturen i trakten är −4 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 14 °C, och den kallaste är december, med −16 °C.[12]
PolitikRedigera
Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[13]
Mandatfördelning i Enontekis kommun, valen 1964–2021Redigera
| Valår | VF | SDP | GRÖN | ÖVR | SAF | C | LFP | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1964 | 2 | 15 |
| 17 | 74,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1968 | 4 | 4 | 9 |
| 17 | 79,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1972 | 2 | 1 | 1 | 11 | 2 |
| 17 | 77,2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 1 | 2 | 11 | 2 | 3 |
| 21 | 82,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 1 | 1 | 2 | 13 | 1 | 3 |
| 21 | 81,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 1 | 1 | 2 | 12 | 5 |
| 21 | 83,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 3 | 12 | 4 |
| 21 | 79,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 1 | 1 | 3 | 13 | 3 |
| 21 | 79,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 1 | 1 | 3 | 16 |
| 21 | 73,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 1 | 1 | 2 | 13 | 2 | 2 |
| 21 | 72,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 2 | 3 | 13 | 1 | 2 |
| 21 | 73,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2008 | 2 | 1 | 2 | 10 | 2 |
| 17 | 71,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2012 | 2 | 3 | 9 | 1 | 2 |
| 17 | 71,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2017 | 1 | 2 | 9 | 1 | 4 |
| 17 | 64,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2021 | 2 | 7 | 1 | 3 | 1 | 3 |
| 17 | 67,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Valresultat i kommunalvalet 2017Redigera
| Parti | Röstfördelning | Mandatfördelning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel % | Antal +− |
Andel % +− |
Antal | +− | ||
| Centern i Finland | 516 | 49,0 | −45 | −0,3 | 9 | 0 | |
| Samlingspartiet | 203 | 19,3 | +42 | +5,0 | 4 | +2 | |
| Johtti Sápmelaccat rs:n yhteislista | 166 | 15,8 | −34 | −1,8 | 2 | −1 | |
| Gröna förbundet | 93 | 8,8 | −23 | −1,4 | 1 | −1 | |
| Kristdemokraterna i Finland | 75 | 7,1 | +19 | +2,2 | 1 | 0 | |
| Finlands Socialdemokratiska Parti* | 0 | 0 | −22 | −1,9 | 0 | 0 | |
| Svenska folkpartiet i Finland* | 0 | 0 | −20 | −1,8 | 0 | 0 | |
| Giltiga röster totalt | 1 053 | 100,0 | — | — | 17 | — | |
| Ogiltiga röster | 9 | 0,9 | — | — | |||
| Valdeltagande | 1 062 | 66,4 | — | −5,4 | |||
| Röstberättigade | 1 599 | — | — | — | |||
Källa:[14]
Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet. I valet ställde Samlingspartiet och Kristdemokraterna upp i ett valförbund.[15]
SevärdheterRedigera
- fästningsområdet i Järämä
- hembygdsmuseet i Enontekis
- kyrkan i Enontekis
- Muotkatakka, den högsta punkten på finska vägnätet, 565 m.ö.h.
- Jyppyrä utsiktsplats i Hetta
- fjället Saana
- Halditjocko (Halde fjäll)
- ödemarkerna i Lapska armen
- Pallas-Yllästunturi nationalpark
- Treriksröset
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- Hederyd, Olof & Alamäki, Yrjö (1993). Tornedalens historia II, från 1600-talet till 1809. ISBN 91-971293-2-1
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ [a b c] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2021”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 24 mars 2023.
- ^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2015”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190829194402/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201500.px/. Läst 17 april 2017.
- ^ ”Tätortsgrad efter område 31.12.2015”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 16 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210516024303/https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_025_201500.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst 17 april 2017.
- ^ ”Markkina”. Museiverket i Finland. http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/default.aspx?sovellus=mjreki&taulu=T_KOHDE&tunnus=47010010. Läst 5 november 2013.
- ^ Hederyd & Alamäki 1993, s. 390
- ^ (på finska, svenska och engelska) (
PDF) Befolkningsrörelsen 1974. Finlands officiella statistik. "VI A : 137". Helsingfors: Statistikcentralen. 1977. sid. 38-39. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/96951/xvamu_a_197400_1977_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 21 november 2021
- ^ ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 27 mars 1973. sid. 294. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/91484/xtia_vael_1880-1975_1979_dig_63.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 17 april 2017.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
- ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2021”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 24 mars 2023.
- ^ ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130806035941/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016.
- ^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 17 april 2017.
- ^ ”Enontekis - Partiernas och gemensamma listornas röstetal”. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_047.html. Läst 20 februari 2018.
- ^ ”Enontekis - Invalda”. Kommunalvalet 2017. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/val047.html. Läst 23 februari 2018.
