Öppna huvudmenyn

Vittangi församling

församling i Norra Norrbottens kontrakt i Luleå stift.

Vittangi församling är en församling i Norra Norrbottens kontrakt i Luleå stift. Församlingen ligger i Kiruna kommun i Norrbottens län och ingår i Kiruna pastorat.

Vittangi församling
Församling
Lannavaara minneskyrka.jpg
LandSverige
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
KommunKiruna kommun
Bildad1913
Upphov tillVittangi distrikt
Medlemmar1 575 (84 %) ()[1]
Folkmängd1 867 ()[1]
Karta
Vittangi församlings läge i Norrbottens län.
Red pog.svg
Vittangi församlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat68°02′51″N 21°58′33″E / 68.047583333333°N 21.9757°Ö / 68.047583333333; 21.9757
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod258402
Pastoratskod111202
KyrkoarkivSE/HLA/1010228
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Vittangi församling bildades som en kapellförsamling den 1 januari 1913 (enligt beslut den 8 november 1912) genom en utbrytning ur Jukkasjärvi församling av församlingens östra delar. Vittangi församling bestod enligt beslutet av byarna Kuoksu, Lainio, Masugnsby, Merasjärvi, Parakkavaara, Piilijärvi, Soppero (Lannavaara), Svappavaara, Sappisadsi (Taitsavaara), Vittangi och Vuopio. Dessutom skulle lägenheter som i framtiden kunde uppstå nedanför odlingsgränsen ingå i Vittangi församling, likaså skulle samtliga av samerna i Jukkasjärvi församling ingå i kapellförsamlingen. Vittangi kapellförsamling skulle ha gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen med moderförsamlingen.[2] Den nya församlingen hade 2 617 invånare (31 december 1912) när den bildades.[3]

Enligt beslut den 11 oktober 1918 skulle samerna som hörde till Taima, Rautusvuoma och Kaalasvuoma byalag från och med 1 maj 1919 kyrkoskrivas i Jukkasjärvi kyrkby och deras kyrkobokföring skulle tas hand om av komministern i Jukkasjärvi istället för komministern i Vittangi.[2] Den 1 maj 1919 överfördes därmed 475 invånare från Vittangi församling till Jukkasjärvi församling.[4]

Enligt beslut den 21 april 1922 blev gränsen mellan Jukkasjärvi och Vittangi församlingar exakt uppdragen.[2]

Enligt resolutionen den 11 juli 1918 var komministern i Vittangi ansvarig för kyrkobokföringen i kapellförsamlingen.[5] Mellan 1930 och 1940 upphöjdes Vittangi från en kapellförsamling och ingick i en kyrklig samfällighet med moderförsamlingen Jukkasjärvi.[6]

Den 1 januari 1995 överfördes ett område med 9 personer till Vittangi församling från Karesuando församling.[7]

PastoratRedigera

  • 1 januari 1913 till 1 januari 1949: Annexförsamling i pastoratet Jukkasjärvi och Vittangi.
  • (Enligt beslut den 6 augusti 1948) 1 januari 1949 till 2014: Eget pastorat.[8][9]
  • Från 2014: Församlingen ingår i Kiruna pastorat.[10]

ArealRedigera

Vittangi församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 6 280,0 kvadratkilometer, varav 6 030,4 kvadratkilometer land.[11]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Vittangi församling 1915–2015[12][13][14][15][16][17]
ÅrFolkmängd
1915
  
2 732
1920
  
2 435
1925
  
2 763
1930
  
2 942
1935
  
3 485
1940
  
3 813
1945
  
3 956
1950
  
3 798
1955
  
3 803
1960
  
3 854
1965
  
3 736
1970
  
3 455
1975
  
3 464
1980
  
2 995
1985
  
2 657
1990
  
2 568
1995
  
2 506
2000
  
2 193
2005
  
2 005
2010
  
1 935
2015
  
1 856
Anm: 1915, 1925 och 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1920-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1975-2015: befolkning enligt 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på de fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Sveriges församlingar är därför lägre än hela rikets befolkning.

KyrkobyggnaderRedigera

Series pastorumRedigera

Ämbetstid Namn
1949-1959 Axel Kuno Åberg
1960-1968 Lars Göran Byström
1 juli 1969-1 juli 1975 Johan Sigvard Andersson
1975-1978 Carl Göran Bäckström
1978-tidigast 1982 Leo Esko Johansson

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  • Ivar Hylander, red. Luleå stift 1904-1981. Församlingar och prästerskap. Kungl. Skytteanska Samfundet. sid. 131-132 

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan
  2. ^ [a b c] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 82. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite
  3. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1912. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1913. sid. 29. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1912.pdf. Läst 8 maj 2018 
  4. ^ (  PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1919. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1920. sid. 35 & 39. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1919.pdf. Läst 8 maj 2018  Arkiverad 9 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 255. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 28* & 205. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 9 oktober 2014 på WebCite
  7. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1994 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning c, sida 186 (Läst 25 mars 2015)
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 182. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  10. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2018. 
  11. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 49. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 8 maj 2018. 
  13. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 8 maj 2018. 
  14. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 8 maj 2018. 
  15. ^ (  PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 8 maj 2018  Arkiverad 22 augusti 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  17. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 8 maj 2018. 

Externa länkarRedigera