Sveriges kommunistiska parti (1995)

svenskt parti grundat 1977
För andra betydelser, se Sveriges kommunistiska parti.

Sveriges kommunistiska parti (SKP), före 1995 Arbetarpartiet kommunisterna (APK), är ett svenskt kommunistiskt politiskt parti grundat 1977 som en utbrytning ur Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Partiet uppger sig representera kontinuiteten och det historiska arvet från Marx, Engels och Lenin inom den svenska arbetarrörelsen.[7]

Sveriges kommunistiska parti
FörkortningSKP
LandSverige Sverige
PartiordförandeAndreas Sörensen[1]
Grundat1977 (APK),
1995 (SKP)
HuvudkontorFlyghamnsgatan 1, Skarpnäck
Antal medlemmar630 [2]
Politisk ideologiMarxism-leninism
Internationellt samarbetsorganEuropeisk Kommunistisk Aktion[3]
Färg(er)Röd
Europaparlamentet[4]
Röstandel
0,02 %
Mandat
0 / 20
Riksdagen
Röstandel
0,01 %
Mandat
0 / 349
Regionfullmäktige[5][6]
Röstandel
0,02 %
Mandat
0 / 1 720
Kommunfullmäktige[5][6]
Röstandel
0,01 %
Mandat
0 / 12 614
Webbplats
www.skp.se
Svensk politik
Politiska partier
Val

Historia redigera

Partiet grundades vid en kongress i riksdagshuset 1977. Två av VPK:s riksdagsledamöter tillika partistyrelseledamöter, Rolf Hagel och Alf Lövenborg, övergick vid splittringen till APK, som således fanns representerat i riksdagen fram till valet 1979.

Sitt starkaste stöd har partiet alltid haft i Norrbotten. Partiets organ var Norrskensflamman, som tidigare varit VPK:s organ i Norrbotten. Partiet äger även Fram bokförlag.

Partiets ungdomsförbund hette Sveriges kommunistiska ungdomsförbund och dess studentförbund Marxistiska studenter. Runt 1989–1990 bröt sig SKU loss från APK och förde en tynande tillvaro under en kortare tid som ett oberoende ungdomsförbund.

Efter riksdagsvalet 1979, då partiets tre ledamöter föll ut, kom aldrig i närheten av att vinna mandat i något riksdagsval. Man vann dock mandat i vissa kommuner. År 1990 separerades Norrskensflamman från partiet och blev en oberoende tidning.

År 1995 gick APK i konkurs, det första politiska partiet som led det ödet i Sverige. Partiet reorganiserades då under namnet Sveriges kommunistiska parti. En veteran i partiet och före detta riksdagsledamot, John Takman, ledde en utbrytning och bildade ett nytt parti som även det kallade sig SKP vilket ledde till en konflikt om namnet.[8] Namnet påminde också om det kinavänliga[9] KFML, som använt exakt samma namn i allmänna val före 1986, samt KPML (r), som då använde beteckningen Kommunistiska partiet.[8] Tvisten om beteckningen SKP gjorde att före detta APK mellan åren 1998 och 2006 ställde upp i val under den kortare beteckningen Kommunisterna. År 2010 återupplivades dock beteckningen Sveriges kommunistiska parti.

SKP:s tidning heter RiktpunKt och dess ungdomsförbund heter Sveriges kommunistiska ungdomsförbund,

SKP:s ideologiska hemvist är marxism-leninism.

År 2006 fick SKP sin första kvinnliga partiledare, Gun Isaxon, som valdes på den trettiofjärde kongressen samma år. På 2009 års kongress valdes Victor Diaz de Filippi från Malmö till ny partiledare. På den trettiosjunde kongressen 2017 valdes Andreas Sörensen till partiordförande.

Som första kommunistiska parti i svensk historia ställde partiet upp i Europaparlamentsvalet 2019.[10]

Valresultat redigera

Riksdagsval redigera

Vid det första riksdagsvalet som dåvarande APK ställde upp i (1979) fick partiet 10 725 röster, motsvarande 0,2 % av det totala antalet giltiga röster. Vid valet därpå, 1982, fick man 5 745 röster, motsvarande 0,1 %.

2002 ställde SKP upp i riksdagsvalet under namnet "Kommunisterna" och fick 1182 röster.

SKP fick sammanlagt 438 röster i riksdagsvalet 2006[11] och 375 röster i riksdagsvalet 2010.[12] I riksdagsvalet 2014 fick partiet 558 röster.[13] I riksdagsvalet 2018 ökade SKP till 702 röster.[14] 2022 ökade SKP igen till 1181 röster[15].

2002 2006 2010 2014 2018 2022
1182 438 375 558 702 1181

Europaparlamentsval redigera

I Europaparlamentsvalet 2019 fick partiet 974 röster (0,02 %).[4]

Kommunfullmäktigeval redigera

SKP ställde upp 2018 i val till två kommuner. I Malmö fick SKP 168 röster och 0,08 %.[16] I Uppsala fick SKP 132 röster och 0,09 %.[17]

I kommunvalet 1979 tog SKP, då kallade APK, 20 mandat fördelade på 16 kommuner. På 1980-talet behöll partiet en del stöd, men det minskade allteftersom. Partiet var som starkast i Norrbotten, men ett par starka fästen söderut var Fagersta kommun och Perstorps kommun. Partiet har varit representerat i följande kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Fagersta, Gnosjö, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Kramfors, Pajala, Perstorp, Tidaholm, Värnamo, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.

SKP var fram till 2013 representerat i Gällivare med två mandat[18] och partiet har funnits där sedan dess första val 1979. Dess deputerade blev dock uteslutna ur partiet 2013 på grund av ideologiska skillnader.[19] Under mandatperioden 2002–2006 var partiet representerat även i Pajala.

Se även redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Sörensen ny partiordförande i SKP – RiktpunKt.nu”. riktpunkt.nu. https://riktpunkt.nu/2017/05/sorensen-ny-partiordforande/. Läst 25 oktober 2018. 
  2. ^ Grans, Edvin (3 juli 2023). ”ABF portar kommunistparti – ”Borde ha skett långt tidigare””. Magasinet Konkret. https://magasinetkonkret.se/abf-portar-kommunistparti-borde-ha-skett-langt-tidigare/. Läst 21 september 2023. 
  3. ^ Sveriges Kommunistiska Parti (25 november 2023). ”Uttalande från grundandet av Europeisk Kommunistisk Aktion”. Sveriges Kommunistiska Parti. https://skp.se/2023/11/25/uttalande-fran-grundandet-av-europeisk-kommunistisk-aktion/. Läst 25 november 2023. 
  4. ^ [a b] ”Röster - Val 2019”. data.val.se. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 31 maj 2019. 
  5. ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022. 
  6. ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022. 
  7. ^ PARTIPROGRAM FÖR SVERIGES KOMMUNISTISKA PARTI Läst 2014-09-10
  8. ^ [a b] Mats Carlbom (10 september 1998). ”Röd kamp om tre bokstäver”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/politik/rod-kamp-om-tre-bokstaver/. Läst 21 oktober 2023 (via Mediearkivet). 
  9. ^ Gunnar Brodin, red (2002). SOU 2002:87. Rikets säkerhet och den personliga integriteten. De svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet sedan år 1945. Statens offentliga utredningar, Justitiedepartementet. sid. 21, 160. Läst 21 oktober 2023 
  10. ^ ”Kommunisterna i EU-valet”. https://riktpunkt.nu/2019/03/kommunisterna-i-eu-valet/. Läst 14 april 2019. 
  11. ^ ”Allmänna val 17 september 2006”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/ovriga.html. Läst 25 oktober 2018. 
  12. ^ ”Röster - Val 2010”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 25 oktober 2018. 
  13. ^ ”Röster - Val 2014”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 25 oktober 2018. 
  14. ^ ”Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 25 oktober 2018. 
  15. ^ ”Valpresentation”. resultat.val.se. https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/rike. Läst 18 september 2022. 
  16. ^ ”Malmö - Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/12/80/index.html. Läst 19 september 2018. 
  17. ^ ”Uppsala - Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/03/80/index.html. Läst 19 september 2018. 
  18. ^ ”Gällivare - Valda - Val 2010”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/25/23/valda.html. Läst 25 oktober 2018. 
  19. ^ ”"Det viktiga är att bli av med den här regeringen"”. Sveriges Radio. 30 april 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5520513. Läst 21 juli 2016. 

Externa länkar redigera