Öppna huvudmenyn
Beväringsgossar på Romme hed.
Illustration av Josef Vilhelm Wallander 1864.

Mötesplats eller lägerplats var en plats där soldater eller båtsmän samlades inför de årliga övningarna eller avresa.

ArménRedigera

Mötesplatsen var en kronan ägd eller arrenderad plats, som var upplåten till övningsplats för någon avdelning av de indelta trupperna eller beväringen. Enligt Karl XI:s förordning av 20 oktober 1680 skulle de indelta truppernas årliga sammandragning ske "på en slätt och tjänlig plats vid någon skog eller kronones jägarebacka, hvarest regementet campera kan". Ursprungligen skedde sammandragningarna endast under någon eller några dagar per år för mönstring av trupperna, övandet var ytterst rudimentärt. De enskilda kompanierna mönstrades vanligen även på särskilda kompanimönstringsplatser. Efterhand uppfördes förrådshus, sjukhus och en "salong" för officerarna. På många ställen kom dock sådana byggnader till stånd först vid övergången till 1800-talet, särskilt sedan beväringarna 1813 började mönstras vid dessa platser. Vid mitten av 1800-talet började man uppföra barackbyggnader och senare tillkom allt flera byggnader av olika slag, bland vilka förrådsbyggnaderna var de viktigaste. I den mån kaserner (vanligen i städerna) bli färdiga, övergavs mötesplatserna.

MarinenRedigera

Den plats där båtsmännen inom varje korpralskap på order samlades vid avresa till eller återkomst från stationerna samt till generalmönstring, inspektion m. m

Arméns mötesplatser under indelningsverketRedigera

ReferenserRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Mötesplats, 1904–1926.

Vidare läsningRedigera

  • Byström, Oscar (1914). Från gamla mötesplatser. Stockholm: Norstedt. Libris länk 
  • Björn, E.H. K:son och Kleen, Carl William (red.) m.fl. Sveriges Försvar: historisk översikt av dess allmänna utveckling och de enskilda förbandens liv genom seklerna, del 1-3, Svenska Bokhandelscentralen AB, Stockholm 1927-1928