Ockelbo kommun

kommun i Gävleborgs län, Sverige

Ockelbo kommun är en inlandskommun i Gävleborgs län. Centralort är tätorten Ockelbo.

Ockelbo kommun
Kommun
Ockelbo station street side.JPG
Ockelbo järnvägsstation
SloganPlats att växa
Kommunens vapen.
Ockelbos kommunvapen
LandSverige
LandskapGästrikland
Hälsingland
LänGävleborgs län
CentralortOckelbo
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal1 128,99 kvadratkilometer ()[1]
- därav land1 064,72 kvadratkilometer[1]
- därav vatten64,27 kvadratkilometer[1]
Folkmängd5 876 ()[2]
Bef.täthet5,52 inv./km² (land)
Läge
Ockelbo Municipality in Gävleborg County.png
Kommunen i länet.
Koordinater60°53′00″N 16°43′00″Ö / 60.883333333333°N 16.716666666667°Ö / 60.883333333333; 16.716666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGävle domkrets (–)
Sandvikens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2288[3]
Anställda575 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2101
GeoNames2687516
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Genom kommunen löper den så kallade norrlandsgränsen. Västra delen av kommunen utgörs av kuperad barrskogsterräng och den östra  är relativt låglänt. Etableringen av Norra stambanan gjorde att flera småföretag sökte sig till Ockelbo och det som idag utgör centralorten blev en betydande stationsort. Successivt har näringslivet omvandlats till det differentierade näringsliv som kommunen har idag.

Nästintill årligen minskade kommunens befolkning fram till 2015. Därefter har trenden vänt. Centerpartiet och Socialdemokraterna har styrt kommunen i koalition från 2006 till 2022.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Ockelbo socken och en del av Skogs socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Ockelbo kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ockelbo landskommun och en del ur Skogs landskommun (området som utgjorde Lingbo församling).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 26 april 2004 i Sandvikens domsaga och ingår sen dess i Gävle domsaga.[6]

GeografiRedigera

Kommunen ligger huvudsakligen i den nordvästra delen av landskapet Gästrikland, men en mindre del norr (Lingbo distrikt) ligger i landskapet Hälsingland.

Topografi och hydrografiRedigera

 
Sidsjön nära byn Källsjön 2014.

Den så kallade norrlandsgränsen löper genom Ockelbo kommun och blockig morän täcker urbergsberggrunden. Västra delen av kommunen utgörs av kuperad barrskogsterräng med många sjöar och myrar i de lägre terränglägena. Den östra delen är relativt låglänt med lerig odlingsmark och slättområden kring tätorterna Ockelbo och Åmot. I det östra området finns också klapperstensfält så som vid Lappåsen i nordöst. Genom kommunen löper två större rullstensåsar, en nord–sydlig genom centralorten och en nordväst–sydöstlig utmed Jädraån.[7]

NaturskyddRedigera

År 2022 fanns fyra naturreservat i Ockelbo kommun: Kroksjö öga, Latåsen, Lundbosjön och Trollberget. Av dessa var ett även klassat som Natura 2000-område, Lundbosjön.[8]

Kroksjö öga utgörs av ett dödislandskap med skog och myrmark.[9] Även Latåsen utgörs av skog och i reservatet hittas rödlistade arter som violettgrå tagellav, kötticka och ullticka.[10] Lundbosjön är ett variationsrikt naturreservat. Den oreglerad Testeboån omges av svämlövskog och frodiga strandängar. I reservatet finns också Sveriges nordligaste naturliga förekomst av ek.[11] Naturreservatet Trollberget utgörs primärt av skog där har rödlistade arter knutna till död granved påträffats, så som rynkskinn och ullticka.[12]

Administrativ indelningRedigera

 
Distrikt inom Ockelbo kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Ockelbo församling.

Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt[13] – vilka motsvarar församlingsindelningen den 31 december 1999, just före de slogs samman till en församling – Lingbo, Ockelbo och Åmot.

TätorterRedigera

År 2021 bodde 58,2 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[14] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det tre tätorter i Ockelbo kommun:[15]

Nr Tätort Folkmängd
1 Ockelbo &&&&&&&&&&&02984.&&&&&02 984
2 Lingbo &&&&&&&&&&&&0288.&&&&&0288
3 Åmot &&&&&&&&&&&&0210.&&&&&0210
Centralorten är i fet stil.
Karta

 

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Centerpartiet och Socialdemokraterna tog över makten 2006 och fortsatte därefter styra efter valen 2010 och 2014. På frågan om varför Socialdemokraterna i Ockelbo inte sanarbetar med något av de andra rödgröna partierna svarade kommunalrådet Magnus Jonsson (S) 2014 att "S och C är de två största partierna och Centern har alltid tagit ansvar oavsett om det gällt positiva och negativa saker och framförallt har det en del med personkemin att göra".[16] Efter valet 2018 backade Socialdemokraterna men kunde fortsatt styra i majoritet tillsammans med Centerpartiet under mandatperioden 2018–2022.[17]

KommunfullmäktigeRedigera

PresidiumRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Anna Schönning
Förste vice ordförande C Lena Schenström
Andre vice ordförande Sd Jonny Lindblom

Mandatfördelning i Ockelbo kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970231242
231242
4185,4
347
1973231323
231323
4189,1
338
1976231422
231422
4190,0
2813
19791211423
211423
4189,8
2615
19822231213
223123
4189,8
2615
19852221124
2221124
4186,9
2615
19882161822
216822
3183,1
2010
199121518113
21583
3184,0
2110
19943171712
31772
3183,2
1714
19989111613
91163
3178,74
1615
2002614182
61482
3174,99
1615
20064151713
41573
3177,09
1615
2010*215125114
215254
3180,99
1714
201411515522
155522
3183,89
1813
201821218512
212852
3184,67
1714
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

* Under mandatperioden blev först ett av Sverigedemokraternas och senare även ett av Moderaternas mandat vakanta på grund av att ledamöter avsade sig sina platser.[18]

NämnderRedigera

I kommunen finns sex nämnder. Förutom de som presenterats nedan finns även Valnämnden och de kommungemensamma nämnderna Västra Gästrikland samhällsbyggnadsnämnd och Överförmyndarnämnden Västra Gästrikland.[19] Dessa är gemensamma för kommunerna Ockelbo, Hofors och Sandviken.[20][21]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsen[22] S Magnus Jonsson C Marit Rempling
Socialnämnden[23] S Anna Engblom C Birgitta Åstrand
Utbildnings- och kulturnämnden[24] S Anna Schönning S Torbjörn Nyholm

Internationella relationerRedigera

Ockelbo är en del av en alltmer globaliserad värld och vill genom vårt internationella arbete ge möjlighet till kontakt med andra länder. 
– Ockelbo kommun, [25]

Syftet med kommunens internationella arbete är dels att lära av andra men också att marknadsföra kommunen. Det internationella arbetet inleddes med vänortssamarbete med nordiska vänorter och då avsåg samarbetet kultur.[25] Senare har kommunen etablerat ett vänortssamarbete med den amerikanska staden Stromsburg, en ort som grundades 1872 av emigrerade Ockelbobor.[26]

Efter Sverige gick med i EU har kommunen gått med i ett samarbete för små landsbygdskommuner inom EU, Charter of European rural Communities.[25] Samarbetet innebär bland annat att Ockelbo har en vänort i respektive EU-land.[27]

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Ursprungligen utgjordes troligtvis basnäringarna av boskapsskötsel med fäboddrift, jakt och fiske. Lågteknisk järnframställning där myrmalm användes förekom under förhistorisk tid. Under 1600-talet utvecklades järnhanteringen och Ockelbo blev en järnbruksbygd. Till detta uppstod binäringar i form av kolning, tjärbränning och sågning samt körslor för brukens behov. Men tillgången på malm var liten och behövde fraktas från Svärdsjö, Torsåker och Norberg till de bruk som kom att gå under namnet Ockelboverken, bland annat Wij, Brattfors, Åbron, Jädraås och Åmot. Det blev allt svårare att få avsättning för järnet och runt sekelskiftet 1700 koncentrerades verksamheten till ett fåtal bruk.[28]

 
Smedjan i Jädraås. Lancashiresmedjan hade valsverk, ånghammare och ångmaskin. 1905 togs en lancashiresmedja med fem lancashirehärdar och en ångsmälthammare i bruk.

Industrialismen började göra sig gällande i Ockelbo efter 1860-talet. Etableringen av Norra stambanan gjorde att flera småföretag sökte sig till Ockelbo. Under 1870-talet inleddes en sågverks- och massaepok och avverkning och sågning av trävaror får en helt annan omfattning än tidigare. Två större sågverk etablerades under denna tid Bosågen och Frankssons såg. Det som idag utgör centralorten blev en betydande stationsort och därefter växte ett modernt samhälle fram. Successivt har näringslivet omvandlats till det differentierade näringsliv som kommunen har idag.[28]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

Kommunen genomkorsas av länsväg 272 (även kallad Tidernas väg) som fungerar som regional led för gods och arbetspendling, besökare till kommunen men också som genomfartsled för långväga transporter. Genom kommunen går även länsvägarna 302 och 303.[29]

Järnhanteringen som växte fram under 1600-talet krävde bra kommunikationer. Därför byggdes ett järnvägsnät upp från Vintjärns gruvor till Norrsundet, Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg.[28] En del av denna, Jädraås-Tallås Järnväg, används numer som museijärnväg.[30]

 
Jädraås stationshusområde vid Jädraås-Tallås Järnväg 2020.

Genom kommunen går även Norra stambanan som är hårt belastad på vissa sträckor genom området. På sträckorna Mo Grindar-Holmsveden, Kilafors-Bollnäs och Ramsjö-Ånge-Bräcke är banan dubbelspårig.[29]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Nästintill årligen minskade kommunens befolkning fram till 2015. Därefter har trenden vänt vilket kan härledas till inflyttning från utlandet.[7]

Befolkningsutvecklingen i Ockelbo kommun 1970–2020[31]
År Folkmängd
1970
  
6 725
1975
  
6 410
1980
  
6 663
1985
  
6 438
1990
  
6 484
1995
  
6 478
2000
  
6 189
2005
  
6 051
2010
  
5 936
2015
  
5 849
2020
  
5 884

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 634, eller 11,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 765 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 271, eller 4,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 101 den 31 december 2002).[32]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ockelbo kommun 5 765 personer. Av dessa var 547 personer (9,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[33]

KulturRedigera

KulturarvRedigera

 
Wij valsverk (Vi 1:150) 2010.

År 2022 fanns två riksintressen för kulturmiljövård. Ockelbo och Vi är beläget mitt i Ockelbo socken. Där möts den förhistoriska färdvägen på Enköpingsåsen och Testboåns förhistoriska vattenled. Området visar ortens utveckling från järnåldern till början av 1900-talet. Mot gränsen till Dalarna ligger kommunens andra riksintresse för kulturmiljövård, Jädraås bruk och Tallås. Detta samhälle etablerades i mitten av 1800-talet när Ockelboverken lät uppföra en masugn vid Jädraån. Området är av riksintresse dels på grund av dess karaktär "som ett tydligt avgränsat, isolerat samhälle som är omgivet av skog" men också för den bebyggelsestruktur som uppkom mellan 1850- till 1950-talet, anpassad efter de olika verksamheternas behov.[29] År 2022 fanns även två byggnadsminnen: Brattfors bruk och Wij valsverk.[34]

KommunvapenRedigera

Huvudartikel: Ockelbo kommunvapen

Blasonering: SkölDetta område visar ortens historiska utveckling från järnåldern till början av 1900-talet.d genom granskura kluven i silver, vari tre stolpvis ställda gröna ringar, och grönt, vari en stolpvis ställd smideshammare i silver.

Hammaren syftar på järnhantering, granskuran på skogsbruk och ringarna på kommunens tidigare tre församlingar. Även om blasoneringen specificerar en granskura (dvs. en grantoppskura) så avbildas vapnet alltid med en grankvistskura.

IdrottRedigera

Kommunen har etablerat Ungdomsgalan där priser delas ut för bland annat Årets idrottstjej och året idrottskille men också årets ledare och årets lag/grupp.[35]

 
Erik Lundgren och "Ferrarin".

Bland de kända idrottarna i kommunen hittas bland annat racingföraren Ockelbo-Lundgren som bland annat tävlade i Kristianstads GP 1955 för Mercedes fabriksstall.[36]

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2022 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2022, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Ockelbo - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ockelbo. Läst 22 augusti 2022. 
  8. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 23 augusti 2022. 
  9. ^ ”Kroksjö öga”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/kroksjo-oga.html. Läst 23 augusti 2022. 
  10. ^ ”Latåsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/latasen.html. Läst 23 augusti 2022. 
  11. ^ ”Lundbosjön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/lundbosjon.html. Läst 23 augusti 2022. 
  12. ^ ”Trollberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/trollberget.html. Läst 23 augusti 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2101&id2=null. Läst 22 augusti 2022. 
  15. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 22 augusti 2022. 
  16. ^ Mälstam, Staffan (25 september 2014). ”S och C fortsätter styra Ockelbo”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5997785. Läst 22 augusti 2022. 
  17. ^ Styret i Ockelbo klart – S och C fortsätter tillsammans”. SVT Nyheter. 21 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/styret-i-ockelbo-klart-s-och-c-fortsatter-tillsammans. Läst 22 augusti 2022. 
  18. ^ Gefle Dagblad 2013-10-22 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 2014-11-25
  19. ^ ”Kommunens organisation— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/. Läst 22 augusti 2022. 
  20. ^ ”Västra Gästriklands samhällsbyggnadstjänst— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Vastra-Gastriklands-samhallsbyggnadstjanst/. Läst 22 augusti 2022. 
  21. ^ ”God man, förvaltare, förmyndare”. sandviken.se. https://sandviken.se/omsorgstod/ekonomisktstodochkonsumentvagledning/godmanforvaltareformyndare.4.195dd5bf960ef47f87fff1716.html. Läst 22 augusti 2022. 
  22. ^ ”SAMMANTRÄDESPROTOKOLL” (PDF). Ockelbo kommun. 24 maj 2022. https://www.ockelbo.se/PageFiles/77433/KS_Protokoll_220524.signerad.pdf. Läst 22 augusti 2022. 
  23. ^ ”Socialnämnden— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Socialnamnden/. Läst 22 augusti 2022. 
  24. ^ ”Utbildnings- & kulturnämnden— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Utbildnings---kulturnamnden/. Läst 22 augusti 2022. 
  25. ^ [a b c] ”Internationellt arbete— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete1/. Läst 23 augusti 2022. 
  26. ^ ”Stromsburg— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete1/Stromsburg/. Läst 23 augusti 2022. 
  27. ^ ”European Charter— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete1/European-Charter1/. Läst 23 augusti 2022. 
  28. ^ [a b c] ”Kommunomfattande översiktsplan” (PDF). Ockelbo kommun. Oktober 2012. https://sandviken.se/download/18.636a137a153c332a5bc56fa/1480358152741/%C3%96versiktsplan.pdf. Läst 22 augusti 2022. 
  29. ^ [a b c] ”ÖVERSIKTSPLAN 2040” (PDF). Ockelbo kommun. 27 september 2020. https://www.ockelbo.se/Documents/Kommunstyrelse/Samr%25C3%25A5dshandling_%25C3%2596P2040_Ockelbo_kommun_minskad.pdf. Läst 22 augusti 2022. 
  30. ^ ”Jädraås-Tallås Järnväg – Ångtågsresan i Gästrikland”. https://jtj.org/. Läst 22 augusti 2022. 
  31. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. 
  32. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
  33. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  34. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa;jsessionid=61C55ED5A6E58BCF1222AF6F8613A044?inventeringId=21120000024075&page=relationer. Läst 22 augusti 2022. 
  35. ^ ”Nominera ungdomar— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. https://www.ockelbo.se/Invanare/Kultur-fritid/Ungdomsgalan/Nominera-ungdomar/. Läst 22 augusti 2022. 
  36. ^ ”Eric Lund | Artiklar | Ockelbo-Lundgren. Racerföraren, uppfinnaren och plastmissionären”. Eric Lund. https://ericlund.se/artiklar/ockelbo-lundgren-racerforaren-uppfinnaren-och-plastmissionaren. Läst 22 augusti 2022. 

Externa länkarRedigera