Ångfartyget Madagascar

Sjöfart är framförandet av fartyg till sjöss. Oftast transporterar fartygen gods och passagerare men några andra syften med sjöfart är krigföring, forskning och fiske. I begreppet "sjöfart" räknas även konstruktion och reparation av fartyg, hamn- och farledsverksamhet, skeppsmäkleri, godstransport till och från hamnarna samt försäkring av gods, fartyg och människor ombord. I Sverige är Transportstyrelsen ansvarig myndighet medan FN-organet International Maritime Organization (IMO) ansvarar för internationella sjöfartsfrågor.[1]

Innehåll

FartygRedigera

Huvudartikel: Fartyg
 
Containerfartyget Emma Mærsk och hennes 7 systerfartyg är de största fartyg som är i bruk i dag. Det största fartyg som någonsin byggts var Knock Nevis.

Ett fartyg är en farkost som kan transportera personer eller gods på vatten.

Juridiskt betecknas fartyg som är längre än 12 meter och bredare än 4 meter som skepp, och måste vara registrerade i Skeppsregistret.[2] Båda måtten måste uppfyllas. Fartyg som inte uppfyller måtten för ett skepp kallas båt.

Alltså är både skepp och båtar juridiskt sett fartyg men trots detta används orden skepp och fartyg synonymt i normalt språkbruk. Juridiskt sett är dock definitionen på fartyg följande; "allt som framförs på vatten och är utrustat med eget framdrivingssystem samt möjlighet att påverka sin kurs". Således klassas även sjöflygplan som fartyg så snart det landat på vatten och är därmed skyldigt att följa sjövägsreglerna.

Oftast flyter de ovanpå, men så kallade ubåtar (undervattensbåtar) kan under färd sänkas ned helt och hållet under vattnet

Fartyg indelas ofta i olika typer:

Antal fartyg i världenRedigera

I världen (2005) fanns 30 936 transportfartyg (alltså alla fartyg exklusive örlogsfartyg, oljeplattformar, bogserbåtar och liknande) med mer än 1 000 bruttoton. Det land med flest av dessa fartyg registrerade var Panama med 5 005 stycken, men bara 617 av dessa var inhemskt ägda. I Sverige finns 205 fartyg registrerade över den nämnda storleken, av dessa är 42 utländskt ägda. 155 fartyg är svenskägda men utlandsregistrerade.[3]

Sjöfartens historiaRedigera

Huvudartikel: Sjöfartens historia

Sjöfart har funnits i tusentals år. Förr använde man rodd- och segelfartyg, senare ångfartyg. I dag har de flesta fartyg dieselmotorer.

Sjöfarten var den viktigaste formen av transport fram till 1800-talet, då järnvägar började byggas. Sjöfarten är fortfarande den viktigaste fraktformen då ca 95% av världens exportgods transporteras av fartyg.

Kommersiell sjöfartRedigera

Uppgifter om den internationella kommersiella sjöfarten finns hos den internationella redareföreningen, ICS, International Chamber of Shipping: Sjöfartsfakta

Skepp kan registreras i nationella eller internationella register.

Exempel på internationella register är NIS (Norwegian International Ships' Register) och DIS (Danish International Ships' Register).

Ibland registreras skepp i vissa andra register, s.k. bekvämlighetsregister. Man säger att skeppet då seglar under bekvämlighetsflagg, Flag of Convenience (FoC). Begreppet FoC har definierats av Internationella Transportarbetarefederationen, ITF.

Exempel på bekvämlighetsflaggor är: Kambodja, Nord Korea och Panama.

En svensk tidning som skriver om sjöfart är Svensk Sjöfarts Tidning, Sjöfartstidningen.

Icke-kommersiell sjöfartRedigera

Fartyg är inte bara transportmedel, de kan också användas till forskning (se oceanografi och forskningsfartyg), bevarande av historiska minnen (se museifartyg) och nöjen (se fritidsbåt och båtsport).

Svensk sjöfartRedigera

Huvudartikel: Svensk sjöfart

Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som en önation.

Förutom att svenskägda skepp registreras i Sverige kan de även registreras i andra register. Det är inte alltid som ett skepp har samma flagga som det land vari skeppet är registrerat.

Under en stor del av 1900-talet var svensk sjöfart världsledande. Än idag finns världsledande rederier i Sverige, t.ex. inom färjesjöfart, biltransportsjöfart och inom tanksjöfarten.

SjökrigsväsenRedigera

Huvudartikel: Sjökrig
 
USS Merrimack brinner

Sjöslag har förekommit under årtusenden, till exempel Slaget vid Salamis 480 f.Kr., men nådde en ny dimension efter slaget mellan örlogsfartygen Merrimack och Monitor i Slaget vid Hampton Roads 1862. Kaptenen på Merimack kallade innan slaget Monitor för en ostbräda med kupan på, då han syftade på storleken och utformningen, eftersom Monitor var platt på ovansidan sånär som på kanontornet som stack upp.

Se även: Flotta

Katastrofer inom sjöfartenRedigera

Huvudartikel: Sjöolycka

I och med att så stora kvantiteter av människor eller gods transporteras ombord på varje fartyg, får fartygsolyckor samt situationer där fartyg beskjutits, torpederats eller minsprängts som resultat av krigshandling ofta väldigt omfattande konsekvenser sett till antalet avlidna, ekonomiska förluster och miljöförstöring.

Se även bärgning.

Exempel:

  • Fartyg som sänkts i krig. Här återfinns de största förlusterna, räknat i antalet förlorade människoliv.
 
Deepwater Horizon i lågor den 21 april 2010, dagen innan förlisningen
 
Amoco Cadiz efter förlisningen
 
Ångbåten Sultana i lågor.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera