Försvarsbeslutet 1996 (regeringens proposition 1995/96:12, 1996/97:4, 1997/98:1D6) fattades i två etapper samt i en tilläggsproposition till 1998 års statsbudget. Etapp 1 antogs av riksdagen den 6 december 1995 och etapp 2 antogs den 13 december 1996. Försvarsbeslutet gick ut på att reducera försvarets grundorganisation för att istället förstärkas vid behov – från invasionsförsvar till anpassningsförsvar. För första gången fick Försvarsmakten även huvuduppgiften att kunna stödja samhället vid stora påfrestningar i fred.

Bakgrund redigera

I mitten av 1990-talet bestod Sveriges armé av fältförband, territorialförband och hemvärn. Riksdagsbeslutet innebar att Armén skulle inrikta sin planering mot 16 brigader (11 infanteri- och norrlandsbrigader, samt två pansar- och tre mekaniserade brigader) och i mitten på 1990-talet bestod Armén av sex fördelningsstaber med stabs- och sambandsförband, ca 100 infanteri-, jägar-, pansar-, artilleri- och luftvärns(robot)bataljoner. Till detta kunde läggas sju artilleriregementen fördelade över riket. Totalt fanns 450 000 soldater till förfogande, varav ca 100 000 bestod av hemvärnets personal. Viktigare vapensystem som hade börjat komma ut till förbanden var nu stridsvagn 121 och 122 och stridsfordon 90. Att notera var den mängd av varianter avseende stridsvagnssystem som fanns, stridsvagn 103, stridsvagn 104 och stridsvagn 121-122. Dessutom innebar beslutet att splitterskydda en stor del av Arméns förband i och med inköp av öststatsfordon såsom pbv 401 (MTLB) och pbv 501 (BMP-1).

Inför beslutet var den stora frågan om vilka orter som skulle bli av med sin brigad, då det totala antalet brigader skulle minskas från 16 till 13 brigader. De orter som det kom det att handla om var Borås, Falun, Halmstad, Linköping, Umeå och Östersund, orter där Försvarsmakten hade en betydande roll på arbetsmarknaden. I ÖB:s förslag, FMP-97, ville Försvarsmakten avveckla Fältjägarbrigaden (NB 5) i Östersund, Dalabrigaden (NB 13) och Hallandsbrigaden (IB 16) i Halmstad och sedan omlokalisera Livgrenadjärbrigaden (IB 4) från Linköping till Kvarn i Borensberg. Genom betydande lobbyverksamhet från Östersund, Falun och Halmstad kom Regeringen Persson i sin proposition att ändra förslaget till att Livgrenadjärbrigaden (IB 4) i Linköping, Älvsborgsbrigaden (IB 15) i Borås och Lapplandsbrigaden (NB 20) i Umeå istället skulle avvecklas, ett förslag som regeringen med Centerpartiets stöd fick igenom i riksdagen den 13 december 1996. [1]

Försvarsbeslutet innebar vidare att Försvarsmakten fick nya uppgifter samt att första steget till att överge invasionsförsvaret togs (det sista steget i lämnandet av invasionsförsvaret togs genom försvarsbeslutet 2004). Det försvar som nu byggdes var mindre men mer kvalificerat och det skulle ha en stor växtkraft. Om det säkerhetspolitiska läget förändrades skulle full krigsduglighet nås inom ett år. På längre sikt skulle Försvarsmakten kunna växa, det vill säga utökas. Organisationen skulle också kunna anpassas för att möta nya hot.

Med beslutet följde att ett antal enheter skulle avvecklas före den 1 januari 1999 och med alla avvecklingsåtgärder genomförda före den 1 januari 2000.

Försvarets andel av BNP under år täckta av försvarsbeslutet[2]
Verksamhetsår Procent av BNP
1996 2,2
1997 2,0
1998 1,9
1999 1,9
2000 1,8

Försvarsmaktsplan 1997 redigera

ÖB:s förslag, även kallad Försvarsmaktsplan 1997 (FMP–97), kom i stora drag att handla om att Försvarsmakten önskade att reducera antalet fördelnings- och försvarsområdesstaber samt reducera verksamheten vid militärområdes- och marinkommandostaberna. Vidare önskade Försvarsmakten avveckla verksamhet vid vissa orter samt omlokalisera verksamhet till andra orter, det i syfte att renodla och skapa större garnisoner inom respektive försvarsgren. Till exempel bestod Halmstads garnison av både armé- och flygvapenförband, där Försvarsmakten önskade avveckla verksamheten i Halmstad, för att centralisera den till andra armé- och flygvapenförband.[3]

Norra militärområdet

Mellersta militärområdet

Södra militärområdet

Regeringens proposition 1996/97:4 redigera

Avvecklade organisationsenheter redigera

Arméfördelningar

Försvarsområdesstaber

Infanteri- och Norrlandsbrigader

Arméflyget

Artilleriet

Ingenjörtrupperna

Luftvärnet

Trängtrupperna

Signaltrupperna

Flygvapnet

Flottan

Kustartilleriet

Marinflyget

Centrum

Skolor

Upprättade organisationsenheter redigera

Försvarsområdesstaber

Försvarsområdesgrupper

Centrum

Marinen

Omorganisationer

Sammanfattning redigera

  • Arméfördelningsstaberna reducerades från 6 till 3,
  • Armébrigaderna reducerades från 16 till 13,
  • Fördelningsförbanden i övrigt reducerades till sitt antal med cirka en tredjedel,
  • Försvarsområdesstaberna reducerades från 26 till 16,
  • Ytstridsfartygen reducerades från 30 till 24,
  • Ubåtarna reducerades från 12 till 9,
  • De rörliga kustförsvarsförbanden bibehölls medan de fasta kustförsvarsförbanden reducerades till cirka hälften,
  • Stridsflygdivisionerna reducerades från 16 till 13,
  • Det lätta attackflyget avvecklades,
  • Flygbasbataljonerna reducerades från 24 till 16.

Regeringens proposition 1997/98:1D6 redigera

Inför 1998 års statsbudget (betänkande 1997/98:FöU1, proposition 1997/98:1D6) lämnade regeringen ett ytterligare förslag om en omorganisation av Försvarsmakten, den så kallade skolutredningen, som gjordes efter försvarsbeslutet 1996, sti­pulerade i en större omorganisation av Försvarsmaktens skolor. Omorganisationen ledde till att arméns, flygvapnets och marinens skolor sammanfördes till försvarsmaktsgemensamma skolor, där syftet var att nå samordningsvinster genom en minskning av antalet utbildningsplatser som bedrev snarlik utbildning. Vidare fastställde riksdagen arméns, flygvapnets och marinens nya organisation som skulle vara införd senast 2001.

Avvecklade organisationsenheter redigera

Upprättade organisationsenheter redigera

Omlokalisering/Omorganiseras redigera

Krigsorganisation redigera

Armén redigera

  • Sex infanteribrigader, fem Norrlandsbrigader, två pansarbrigader och tre mekaniserade brigader. Reduceras till 13 armébrigader senast 2001
  • Serieförberedelser för den måldetekterande artillerigranaten BONUS skall beställas.

Marinen redigera

  • Fyra marinkommandon, ett marindistrikt, en rörlig marin ledningsgrupp och åtta bas- och underhållsbataljoner. Reduceras till fyra marinkommandon, en rörlig marin ledningsgrupp och fem marina underhållsbataljoner senast år 2001.
  • Halvtidsmodifiering av patrullbåtar typ Kaparen skall slutföras.
  • Anskaffning av minröjningsfartyg typ Styrsö skall slutföras.
  • Anskaffning av korvett typ Visby skall fortsätta.
  • Återstående ubåtar typ Gotland skall införas i krigsorganisationen.
  • En ubåt typ Näcken och tre ubåtar typ Sjöormen skall avvecklas.
  • En rörlig kustartilleribrigadledning, 12 kustförsvarsbataljoner, fem amfibiebataljoner, tre kustartilleribataljoner och ett tungt kustrobotbatteri. Utvecklas till två rörliga kustartilleribrigadledningar, sex kustförsvarsbataljoner, sex amfibiebataljoner, tre kustartilleribataljoner och ett tungt kustrobotbatteri senast år 2001.
  • 12 robotbåtar och 12 patrullbåtar, tre minkrigsavdelningar med bl.a. sju minjaktfartyg typ Landsort och två minfartyg, samt en ubåtsavdelning med 12 ubåtar. Utvecklas till två ytstridsflottiljer med sex kustkorvetter, sex robotbåtar och 12 patrullbåtar, tre minkrigsavdelningar med bl.a. sju minjaktsfartyg typ Landsort och två minfartyg, samt en ubåtsavdelning med nio ubåtar, varav två i materielberedskap, senast år 2001

Flygvapnet redigera

  • Tre flygkommandostaber, tre vädercentraler, nio strilbataljoner och 24 basbataljoner. Strilbataljoner skall reduceras till sex och antalet basbataljoner till 16 senast år 2001.
  • 12 JAS 39 Gripen-divisioner.
  • Vädercentral Syd och Vädercentral Nord läggs ned
  • Två divisioner J 35, åtta divisioner JA 37 och sex divisioner AJS 37, reduceras till sju senast år 2001.
  • Utveckling och anskaffning av ny materiel (bl.a. robot 99 och störkapsel för JA 37 och bombkapsel för AJS-systemet
  • JA 37 skall fortsätta att systemmodifieras och att integrationen av robot 99 på skall fortsätta.
  • Sk 37 skall fortsätta att modifieras och tillföras telestörsystem
  • Omsättningen av signalspaningsförbandet från Tp 85 till S 102 B fortsätta
  • Avvecklingen av målflygdivisionen och flygplanssystem 32 skall slutföras under år 1998
  • Den flygburna signal- och radarspaningen i fred samt flygtransportresurserna i Bromma lokaliseras till Uppsala

Gemensamma staber redigera

  • Försvarets internationella centrum omorganiserades den 1 juli 1997 till Försvarets internationella kommando
  • En arméflygbataljon, tre marina helikopterdivisioner och sju flygräddningsgrupper. Reduceras till sex flygräddningsgrupper senast år 2001.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Politiska institutioner och strategiska agerande Arkiverad 22 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 20 oktober 2009
  2. ^ ”Försvarets andel av BNP”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160802085529/http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/ekonomisk-planering-och-redovisning/forsvarets-andel-av-bnp/. Läst 5 oktober 2016. 
  3. ^ Wiktorin, Owe. Programplan för det militära försvarets utveckling 1997–2001 samt anslagsframställningen 1997: Försvarsmaktsplan 1997. Stockholm: Försvarsmakten. sid. 404. Libris 10047046 

Webbkällor redigera

Vidare läsning redigera

  • Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.) 
  • Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.) 
  • Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.) 
  • Wiktorin, Owe. Programplan för det militära försvarets utveckling 1997–2001 samt anslagsframställningen 1997: Försvarsmaktsplan 1997. Stockholm: Försvarsmakten. Libris 10047046