Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver, åtföljd ovanför av två och nedanför av ett ankare av guld.
Gävle stad hade sedan 1500-talet använt en sköld med bokstaven "G" som vapen. 1940 ville svenska marinen förse den nybyggda jagaren Gävle med stadsvapnet. Riksheraldikern ville emellertid inte godta detta vapen (bokstäver anses olämpliga i inom heraldiken), och en diskussion initierades om ett nytt vapen för Gävle. Det nuvarande vapnet var ett förslag från riksheraldikern, som efter långa debatter, slutligen kunde antas av stadsfullmäktige. Det fastställdes av Kungl. Maj:t 1941. Efter kommunbildningen fanns ett förslag att utöka antalet ankare till fem, ett för var och en av de äldre enheter som ingår i kommunen. Detta avslogs dock och vapnet registrerades oförändrat i PRV år 1974.
Även de fyra landskommunerna som lades samman med Gävle (Hamrånge, Hedesunda, Hille och Valbo) hade vapen, vars giltighet upphörde i samband med sammanläggningarna 1969 respektive 1971.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 16 951, eller 17,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 98 314 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 733, eller 10,66 % av befolkningen (hela befolkningen: 91 276 den 31 december 2002).[9]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Gävle kommun 98 314 personer. Av dessa var 13 329 personer (13,6 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]
Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunfullmäktige i samtliga kommunfullmäktigeval, och har även haft egen majoritet från valet 1970 till och med valet 1988. Sedan valet 1991 har socialdemokraterna endast haft egen majoritet vid ett val, 1994. Socialdemokraterna styrde kommunen oavbrutet, i olika konstellationer, i 96 år fram till januari 2016. Sedan 1 januari 2016 styr Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna (fd Folkpartiet) och Kristdemokraterna i minoritet, efter att Sverigedemokraterna som innehaft vågmästarposition i kommunfullmäktige sedan valet 2014 valt att stödja Allianspartiernas budget.[12] Inför budgetåret 2018 valde dock Sverigedemokraterna att istället stödja den röd-gröna budgeten.[13]
Näst största parti i kommunfullmäktige var Centerpartiet i valen 1970-1979, och Moderaterna i valen från och med 1982 och framåt, förutom i valet 1988, då Folkpartiet var fullmäktiges näst största parti.
Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 4 tillhör Socialdemokraterna, 3 tillhör Moderaterna, medan Miljöpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har alla 1 ledamot vardera.[14]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2020 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2020, Statistiska centralbyrån, 12 maj 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
^läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
Sverige
Finland
Irak
Somalia
Syrien
Europeiska unionen: Övriga länder
Iran
Turkiet
Thailand
Kina
Polen
Norge
Tyskland
Afghanistan
/
Bosnien och Hercegovina
Danmark
Sovjetunionen
Island
