Söderhamns kommun

kommun i Gävleborgs län, Sverige

Söderhamns kommun är en kommun i Gävleborgs län, vars centralort är Söderhamn.

Söderhamns kommun
Kommun
Förvaltningshuset i Söderhamn
SloganDen lilla staden. Den stora naturen. Den nya andan / Öppna Söderhamn – Något att längta till / Nu vänder det!
Kommunens vapen.
Söderhamns kommunvapen
LandSverige
LandskapHälsingland
LänGävleborgs län
CentralortSöderhamn
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd24 785 ()[1]
Areal2 285,95 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 059,41 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 226,54 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet23,40 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater61°18′00″N 17°05′00″Ö / 61.3°N 17.083333333333°Ö / 61.3; 17.083333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHudiksvalls domkrets (–)
Bollnäs domsaga ()
Sydöstra Hälsinglands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2353[3]
Anställda2 975 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2182
GeoNames2676222
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen domineras av en småkuperad kustslätt. Längst i väster övergår slätten i en mer höglänt bergkullterräng. Genom kommunen flyter Ljusnan. I början av 2020-talet hade trä- och skogsindustrin en stark ställning inom kommunens näringsliv och verkstadsindustrin knyter till stor del an till denna sektor .

Sedan 1975 har befolkningstrenden varit negativ. Under 2010-talet har befolkningstrenden åter varit positiv. År 2018 bröts 97 år av socialdemokratiskt styre och Alliansen tog makten. Alliansen fortsätter att styra även under mandatperioden 2022–2026.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Mo, Norrala, Skog (del av), Söderala och Trönö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Söderhamns stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Norrala (av de tidigare kommunerna Norrala och Trönö) och Söderala (av Mo och Söderala) medan Söderhamns stad och Skogs landskommun förblev oförändrade.

Söderhamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Söderhamns stad och landskommunerna Söderala och Norrala samt en del ur Skogs landskommun (området motsvarande Skogs församling).[5]

Kommunen ingick 1971 i Sydöstra Hälsinglands domsaga och från 1972 till 31 oktober 2005 i Bollnäs domsaga och ingår sen dess i Hudiksvalls domsaga.[6]

Kommunen ingår sedan 2018 i Förvaltningsområdet för finska. [7]

Geografi redigera

Kommunen gränsar i öster mot Bottenhavet.

Topografi och hydrografi redigera

Kommunen domineras av en småkuperad kustslätt. Längst I väster övergår slätten i en mer höglänt bergkullterräng. Berggrunden består till största del av gnejs och gnejsgranit, täckt av morän och bevuxen av barrskog. På kustslätten är moränen starkt svallad och blockrik. Sjökomplexet Bergviken–Marmen hittas vid i Ljusnans nedre lopp och vid den, liksom vid dalstråken Norrala–Trönö och Söderala–Mo, finns lermarker och öppen odlingsmark. Söderhamns skärgård har en flikig kustlinje med fjärdar, halvöar och öar.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Söderhamns kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (5,1 %)
  Skog (87,1 %)
  Öppen myrmark (2,9 %)
  Jordbruksmark (4,9 %)
  Övrig mark (0,1 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2022 fanns 14 naturreservat i Söderhamns kommun. Av dessa var sex även klassade som Natura 2000-områden.[10]

Naturreservat Axmar bildades 1978 och omfattar ett område på cirka &&&&&&&&&&&04500.&&&&&04 500 hektar. Länsstyrelsen i Gävleborg beskriver reservatet som "södra Bottenhavskustens största sammanhängande skärgårdsområde". I reservatet trivs arter som ejder, svärta, vigg, småskrake och vitfågel. Området har präglats av Axmar bruk där det tillverkades järn under 250 år.[11] Ett annat exempel på naturreservat I kommunen är Skidtjärnsbergets naturreservat. Det bildades 2008 och omfattar 39 hektar. I reservatet, som utgörs av skogsmark, trivs arter som sötgräs, vedtrappmossa, aspgelélav, svart taggsvamp, rynkskinn och gräddticka.[12]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Ljusne, Mo-Bergviks, Norrala-Trönö, Sandarne, Skogs, Söderala och Söderhamns.

 
Distrikt inom Söderhamns kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt,[13] vilka motsvarar församlingsindelningen 1999/2000:

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tio tätorter i Söderhamns kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Söderhamn &&&&&&&&&&012259.&&&&&012 259
2 Ljusne &&&&&&&&&&&01946.&&&&&01 946
3 Sandarne &&&&&&&&&&&01681.&&&&&01 681
4 Marmaskogen och Söderala &&&&&&&&&&&01585.&&&&&01 585
5 Bergvik &&&&&&&&&&&&0719.&&&&&0719
6 Mohed &&&&&&&&&&&&0550.&&&&&0550
7 Vannsätter &&&&&&&&&&&&0444.&&&&&0444
8 Åsbacka &&&&&&&&&&&&0260.&&&&&0260
9 Vallvik &&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242
10 Trönö &&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215
Centralorten är i fet stil.
Karta

 

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna, vilka samlade 25 av 49 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 fortsatte samla koalition styra kommunen, dock i minoritet. Sverigedemokraterna blev näst största parti, men deras roll som vågmästare bröts genom samarbete mellan de rödgröna och Alliansen.[14] Valet 2018 ledde till att 97 år av socialdemokratiskt styre bröts när Alliansen tog över makten genom en minoritetskoalition. Socialdemokraternas ordförande Alexandra Gard sa att ”För Söderhamns bästa kommer vi nu inte sätta käppar i hjulet utan försöka genomföra en smidig övergång, därefter kommer vi bedriva en aktiv opposition och en socialdemokratisk politik”.[15] Alliansens mandat minskade efter valet 2022 men fortsatte styra i minoritet. Det konstaterades att "Det har vi sett under de här fyra åren att vi ibland får stöd från S och V och bland får vi stöd av SD".[16]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022-2026
Ordförande M Viktor Wärnick
Förste vice ordförande C Lena Dufva
Andre vice ordförande S John Staffas

Mandatfördelning 1970–2022 redigera

ValårVSMPVSSPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970530943
530943
5189,0
47
19736271224
627124
5191,7
429
19765291133
5291133
5191,7
3912
1979431934
431934
5190,3
3813
1982432915
43295
5191,5
3714
1985430746
430746
5188,7
3813
19886282744
628744
5184,6
3615
1991524127426
524746
5184,2
2922
19946283626
628366
5184,4
2724
1998112226136
1122636
5177,26
2625
20021017211434
101711434
5176,42
2823
2006520111210225
520210225
4977,55
2920
20103202167217
32026727
4981,24
2821
20144182287215
418228725
4983,12
2524
20184141811227
414811227
4984,26
2623
2022415108138
41510838
4979,05
3019
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Ordförande: John-Erik Jansson (C)

Vice ordförande: Marjo Myllykoski (M)

Andre vice ordförande: Magnus Flyckt (S)

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Nils Hjärpe 1971 1973 Socialdemokraterna
  Elis Ellqvist 1973 1977 Socialdemokraterna
  Henny Fager 1978 1987 Socialdemokraterna
  Stig Wigren 1987 1998 Socialdemokraterna
  Kjell Nilsson 1998 2002 Socialdemokraterna
  Eva Tjernström 2002 2010 Socialdemokraterna
  Sven-Erik Lindestam 2010 2018 Socialdemokraterna
  John-Erik Jansson 2018- Centerpartiet

Övriga nämnder redigera

Barn- och lärandenämnden

Ordförande: Fredrik Öhlander (C)

Vice ordförande: Jan Nilsson (KD)

Samhällsservicenämnden

Ordförande: Marjo Myllykoski (M)

Vice ordförande: Pär-Olof Stål (C)

Välfärdsnämnden

Ordförande: Anders Ramstrand (KD)

Vice ordförande: Karin Velander (M)

Jävsnämnden

Ordförande: Alexander Hägg (M)

Vice ordförande: Lennart Andersson (C)

Överförmyndarnämnden

Ordförande: Kenth Burvall (C)

Vice ordförande: Per-Yngve Velander (M)

Valnämnden

Ordförande: Maria Svensson (opolitisk tjänsteman)

Vice ordförande: Marjo Myllykoski (M)


Kommunalråd och kommunalråd i opposition

Kommunalråd: Marjo Myllykoski (M)

Kommunalråd: John-Erik Jansson (C)

Kommunalråd: Fredrik Öhlander (C)

Kommunalråd: Anders Ramstrand (KD)

Kommunalråd i opposition: Magnus Flyckt (S)

Vänorter redigera

Söderhamn har tre vänorter: [17]

  Kunda, Estland
  Szczecinek, Polen
  Szigethalom, Ungern

och tre samarbetsorter:

  Brin Navolok, Arkhangelsk, Ryssland
  Os i Hordaland fylke, Norge
  Jakobstad, Finland

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet hade trä- och skogsindustrin en stark ställning inom kommunens näringsliv. Bland företag inom denna sektor återfanns bland annat sågverket Stora Enso Timber, pappersmassafabriken Vallviks Bruk AB och Kraton Chemicals AB som tillverkar talloljeprodukter. Även verkstadsindustrin knyter till stor del an till denna sektor genom företag som exempelvis USNR som tillverkar maskiner till skogsindustrin. Transportmöjligheterna har stor betydelse för det lokala näringslivet.[8] Största privata arbetsgivaren 2022 var Vallviks Bruk AB med 225 anställda. Kommunen själv var den största arbetsgivaren med &&&&&&&&&&&03175.&&&&&03 175 anställda.[18]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

 
AJ 37 Viggen i Söderhamn (serienummer 37031), skänktes av Hälsinge flygflottilj (F 15), som en gåva till Söderhamn i samband med stadens 375-årsjubileum och flottiljens 50-årsårsjubileum år 1995. Flygplanet är uppsatt intill E4:an (avfart 206), där Sveriges första fyrfältsväg öppnades 1999.

Från söder till norr genomkorsas kommunen av Europaväg 4. I södra delen av kommunen går riksväg 83 genom tätorten Skog och vidare till grannkommunen i nordväst. Genom kommunen går även länsvägarna 272 och 301.[8]

Järnvägshistorien i Söderhamns kommun inleds på 1850-talet då ett gällande anläggande av en järnväg mellan Söderhamnsfjärden och sjön Bergviken och mellan Landaforsen och sjön Varpen hölls. Banan invigdes den 15 september 1861. Sträckan Söderhamn–Bergvik köptes upp av staten 1885 och den förlängdes till Kilafors. År 1927 invigdes Ostkustbanan. År 1953 elektrifierades järnvägssträckan Söderhamn–Kilafors, men persontrafiken på sträckan lades ner 1971. Trafiken återuppstod igen 2019 i syfte att avlasta Ostkustbanan.[19]

Söderhamns flygplats började nedmonteras efter att F15 lämnade Söderhamn på 1990-talet.[20] Flygplatsen lades slutligen ner 2011.[21] Omvärldsläget i början av 2020-talet har dock lett till att flygplatsen åter rustats upp och att bland annat kommunen och Länsstyrelsen i Gävleborgs län lyft att flygplatsen ska bli ny statlig beredskapsflygplats.[20] Vidare har kommunen sex hamnar varav den djupaste är Orrskär (12,8 meter).[8]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 24 785 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 106:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Söderhamns kommun 1970–2020[22]
ÅrFolkmängd
1970
  
31 867
1975
  
32 243
1980
  
31 186
1985
  
30 288
1990
  
29 624
1995
  
29 315
2000
  
27 675
2005
  
26 506
2010
  
25 647
2015
  
25 785
2020
  
25 809

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 951, eller 11,59 % av befolkningen (hela befolkningen: 25 456 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 575, eller 5,78 %[23]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Söderhamns kommun 25 456 personer. Av dessa var 2 489 personer (9,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[24]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

I byn Asta finns gården Erik-Anders, en av sju som ingår i världsarvet Hälsingegårdar. Unesco beskriver bland annat att "Gårdarna vittnar om en kultur som har försvunnit idag, men vars byggnader och interiörer med sina variationer, rikedom och kvalitet är exceptionellt väl bevarade och av enastående universellt värde".[25] Bland byggnadsminnen i Söderhamns kommun hittas exempelvis Söderhamns station[26] och kvarteret Hunden.[27]

Kommunvapen redigera

Blasonering: I en sköld av silver en röd pinass med däruti ställda tvenne korslagda musköter av samma färg.

Söderhamns kommunvapen fastställdes av Kungl. Maj:t för den dåvarande Söderhamns stad 1927 och går tillbaka på ett sigill från stadens privilegiebrev (1620). Vid kommunbildningen fanns även vapen för Norrala och Söderala landskommuner. Dock beslöts att registrera stadsvapnet för den nya kommunen hos PRV år 1974.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bollnäs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  8. ^ [a b c d] ”Söderhamn - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%B6derhamn. Läst 14 december 2022. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 14 december 2022. 
  11. ^ ”Axmar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/axmar.html. Läst 14 december 2022. 
  12. ^ ”Skidtjärnsberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/skidtjarnsberget.html. Läst 14 december 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Dahlberg, Markus (15 oktober 2014). ”Så ska Söderhamn styras”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/sa-ska-soderhamn-styras. Läst 14 december 2022. 
  15. ^ Roos, Jimmy (28 september 2018). ”Alliansen tar över Söderhamn – efter 97 år med S”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/alliansen-tar-over-soderhamn-efter-97-ar-med-s. Läst 14 december 2022. 
  16. ^ Eriksson, Jan-Peter (11 oktober 2022). ”Klart med fortsatt nygammalt alliansstyre i Söderhamn”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/klart-med-fortsatt-nygammalt-alliansstyre-i-soderhamn. Läst 14 december 2022. 
  17. ^ ”Vänorter Söderhamn”. Arkiverad från originalet den 6 december 2017. https://web.archive.org/web/20171206214852/http://www.soderhamn.se/kommunochpolitik/projektinternationelltarbete/internationelltarbete/vanorter.4.cd1771b11927f1f0c6800027082.html. Läst 28 maj 2017. 
  18. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 14 december 2022. 
  19. ^ ”Järnvägen 160 år”. www.hembygd.se. https://www.hembygd.se/bergvik/about:blank. Läst 14 december 2022. 
  20. ^ [a b] Dahlberg, Markus (3 mars 2022). ”Ny teknik i tornet – Söderhamn satsar på flygplatsen igen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/ny-teknik-i-tornet-soderhamn-satsar-pa-flygplatsen-igen. Läst 14 december 2022. 
  21. ^ ”Söderhamns flygplats läggs ner”. Svenska Dagbladet/TT. 1 november 2011. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/42a77431-8102-3f7e-9939-93c070edb91a/soderhamns-flygplats-laggs-ner. Läst 14 december 2022. 
  22. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år.”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. 
  23. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
  24. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  25. ^ ”Hälsingegårdar”. Visit Söderhamn. https://www.visitsoderhamn.se/sv/halsingegardar. Läst 14 december 2022. 
  26. ^ ”Söderhamns station, byggd 1886, blev byggnadsminne 1986.”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021016866791/soderhamns-station-byggd-1886-blev-byggnadsminne-1986. Läst 14 december 2022. 
  27. ^ ”Söderhamns kommun vill sälja byggnadsminne”. Söderhamns-Kuriren. https://www.soderhamnskuriren.se/2015-09-02/soderhamns-kommun-vill-salja-byggnadsminne. Läst 14 december 2022. 

Externa länkar redigera