Daniel Fallström

svensk författare, skådespelare, journalist och teaterkritiker

Carl Daniel Fallström, född den 26 oktober 1858 i Gävle, död den 19 januari 1937 i Stockholm, var en svensk författare, skådespelare, journalist och teaterkritiker.

Daniel Fallström
Daniel Fallströms mest typiska yttre drag var hans mycket yviga mustascher.
Född26 oktober 1858[1][2][3]
Gefle församling[4][2][1], Sverige
Död19 januari 1937[1][5][3] (78 år)
Engelbrekts församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[6]
kartor
Medborgare iSverige[7]
SysselsättningJournalist, teaterkritiker[5], författare[5][1], poet[1]
Redigera Wikidata
Daniel Fallström med hustrun Anna (född Larsson) i makarnas hem på Runebergsgatan i Stockholm. Ur ett reportage i Vecko-Journalen 1925.

Biografi

redigera

Fallström utbildade sig först till skådespelare, men drogs snart mer mot det litterära. Han arbetade som journalist för Figaro 1878–1881 och därefter för Aftonbladet 1881–83, även som Pariskorrespondent. Han arbetade senare som journalist för en rad andra tidningar och tidskrifter, samt var teateranmälare i Nya Dagligt Allehanda 1906–09 och från 1909 i Stockholmstidningen.[8] Under sin tid som utrikeskorrespondent i Paris även skrev sin första novellsamling Novelletter. Hans första större diktsamling I vinterqväll kom ut 1887, men rymde dikter skrivna så tidigt som 1881. Han utkom därefter flitigt med nya diktsamlingar, och blev snabbt en uppburen och flitigt anlitad poet, inte minst vid olika tillfälliga högtidligheter som invigningar och jubileer. Som deklamatör av sin egen poesi attraherade han inte minst Stockholms kvinnliga publik.

1889 skrev Fallström librettot till Helena Munktells opera I Firenze.

Utöver de olika tillfällighetsdikterna var historiska motiv, hyllningar till kvinnan, natur- och stämningslyrik, patriotiska maningar och Stockholmsskildringar återkommande teman i Fallströms diktning. Hans stil var utpräglat romantisk, och han var en flyhänt och inspirerad stämningspoet snarare än någon utstuderad stilist.

Fallström medverkade en månad i Ernst Rolfs Fenixkabaré 1918, detta som ett led i Rolfs försök att ge plats även åt den finare litteraturen inom kabaret- och varietévärlden.

Många av Fallströms dikter har tonsatts av så olikartade kompositörer som å ena sidan Hugo Alfvén och Wilhelm Peterson-Berger, och å den andra Fred Winter. Den mest kända Fallströmtonsättningen är kanske Rosen och fjärilen, som sjöngs in på skiva av Ingvar Olsson 1954, samt Annina, tonsatt av Oskar Merikanto.

Fallström är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[9]

Bibliografi (urval)

redigera

Samlade upplagor och urval

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e f] Carl Daniel Fallström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15126, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Gävle Heliga Trefaldighets kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserien, SE/HLA/1010056/C I/16 (1856-1859), bildid: C0031025_00133, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 2 april 2018, ”Oct,26, 10/11,312,Carl Daniel....Grosshandl(are)? Carl TThun Fällström”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Fallström,_Daniel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 2 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, läs online, läst: 6 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Fallström, CARL DANIEL, Svenskagravar.se, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris, 16 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  9. ^ Hitta graven

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera