Discord-server for svenskspråkiga Wikipedia?redigera
Jag såg att det finns ett projekt på Meta som ett flertal språkversioner av Wikipedia deltar i (däribland enwiki), som innebär att gemenskapen har en Discord-server. Det ser inte ut som att detta har diskuterats tidigare här så jag tänkte kolla hur intresset ser ut kring detta. Detta skulle ge upphov till ett modernare sätt att kommunicera privat med användare – än både IRC och e-post då.
Det finns säkert många som inte vet vad Discord är, så jag förklarar lite enkelt: det är en blandning av IRC och Skype. Självklart skull detta inte ersätta Bybrunnen och KAW, utan snarare komplettera med en plattform där man kan chatta mer allmänt. Discord blev stort någon gång kring 2016 och sedan dess har popularitet ökat för varje år som gått.
Wikimedia har också utvecklat en Discord-bot som går att ta del av, för att koppla sin Discord-användare till Wikipedia-kontot – om man skulle vilja det.
Både och. Det finns ett externt program som jag tror de flesta använder (och även en app till iOS och Android), men det går utmärkt att köra i webbläsaren också. – MaolDB29 maj 2021 kl. 10.24 (CEST)[svara]
Jag förstår, och kan delvis hålla med dig, samtidigt som jag tror att Discord kanske hade kunnat fungera som någon slags brygga för nya användare att komma in i wikigemenskapen då många (framförallt yngre generationer) använder tjänsten, och då skulle det varit en bra plattform för dem att kunna ställa frågor på. Jag är tyvärr lite tveksam till hur många som hade använt till exempel Mattermost – möjligtvis redan etablerade användare. Svårare att locka folk till något de inte hört talas om tror jag. – MaolDB29 maj 2021 kl. 10.43 (CEST)[svara]
De behöver inte ens veta att det är Mattermost. Om vi länkar dit räcker det att kalla det för en chat, och när man väl är där är det intuitivt nog att vem som helst kan förstå hur det fungerar. Den stora nackdelen med en Discord-server är ju att all data hamnar hos tredjepart som det är oklart om vi kan lita på och det borde rimligtvis mer skrämma än locka någon. ♥Ainalidiskussionbidrag29 maj 2021 kl. 11.02 (CEST)[svara]
Personligen kör jag Discord ytterst motvilligt. Den är säkert bra i sammanhang där man behöver realtidskommunikation och där det som sades tre minuter tidigare inte längre är relevant, men vill man ha lite mer beständighet finns det många andra lösningar som är bättre. Slack är till exempelvis mycket likt Discord men där har man i alla fall möjlighet att skapa nya trådar. /ℇsquilo1 juni 2021 kl. 14.26 (CEST)[svara]
Jag vägrar Discord. Det var ett forum jag ville kommentera på... men för mycket personlig info måste registreras... Vill någon annan köra, så ok. Det finns säkert även annat som fungerar liknande. Visst, OM det får in nya bra användare. Men hur kommer de då in, om de är beroende av Discord? Mvh Jan Janwikifoto (diskussion) 2 juni 2021 kl. 17.35 (CEST)[svara]
De flesta som hänger på Discord misstänker jag gör som majoriteten av internetanvändarna - dvs hänger inte bara på en sajt/app. Däremot finns det nog vissa generationsskillnader kring var man hittar folk i dag, och vilka system folk är vana vid att använda och inte. Fler och fler föreningar, företag och till och med skolor startar Discordservrar för att lättare nå ut och kommunicera med just sin målgrupp. Jag använder också helst open source etc, men problemet med WMF-chatten är ju att folk inte hittar till den (eller vet hur det ska användas) - särskilt inte personer som inte redan är "superanvändare" av wikimediaprojekten. //Vätte (diskussion) 15 juni 2021 kl. 18.05 (CEST)[svara]
Nja. Det finns hostade instanser som man kan betala för hos många olika företag, på samma sätt som att det går att betala någon för att köra en Mediawiki eller Wordpress åt en om man inte har en egen server. Men det är open source och det går att installera på en egen server. Vilket redan har skett, https://chat.wmcloud.org/wikimedia/ ligger på Wikimedias servrar och är inget som varken någon volontär eller Wikimedia betalar för. ♥Ainalidiskussionbidrag18 juni 2021 kl. 09.12 (CEST)[svara]
Det kan i sammanhanget vara värt att notera att IRC inte drivs på Wikimedias servrar utan just nu på libera.chat efter en nylig flytt från freenode där problem uppstod när de fick ny ägare. Så vill man undvika sådana problem och merarbete som det kan innebära så ska man definitivt föredra lösningar som inte ligger på andras servrar, för deras välvillighet kan ändras med tiden. Så i min bok hellre Wikimedias Mattermost-instans än de IRC-kanaler som ligger i andras nätverk. ♥Ainalidiskussionbidrag18 juni 2021 kl. 09.18 (CEST)[svara]
Dold kategori:Artiklar med kritik av artikelämnet i första meningenredigera
Ah, nu ser jag att den är dold. Då var det ett betydligt mindre väsentligt att lyfta här. Ber om ursäkt att jag tog upp tid med min fråga. dnm(d | b)15 juni 2021 kl. 09.35 (CEST)[svara]
Jag tror det är bra frågan lyfts här så att det kan diskuteras innan något sådant läggs in. Vad är syftet? Den är dold, så det verkar vara för de som redigerar, men varför? Vad är kritik? Att något är pseudovetenskapligt? Högerextremt? Ser att andra reagerat med, såsom ett ip som återställde Hamas då denne inte såg annat än fakta. Adville (diskussion) 15 juni 2021 kl. 09.49 (CEST)[svara]
Denna kategori skapades med anledning summeringen i ovanstående diskussion, t.ex. punkten "Inledningen (första meningen) bör bara innehålla fakta som uppfattas okontroversiella, och beskrivning av positionering som ej är entydig bör tas upp i senare meningar/stycken." Kategorin hänvisar till Wp:Kritik som ger liknande krav, och som räknar upp ett antal kritiska epitet (högerextrem, vänsterextrem, pseudovetenskap, och många andra). Artiklar som har sådana epitet i första meningen har fått kategorin, men ska alla tas med blir kategorin väldigt stor. Bör kategorin avgränsas på något vis? Tomastvivlaren (diskussion) 15 juni 2021 kl. 11.33 (CEST)[svara]
Försedde kategorin med följande text: "Se Wikipedia:Kritik för bakgrund. Kategorin är avsedd för artiklar om åsiktsinriktningar, personer, partier, tidskrifter, med mera, som redan i första meningen innehåller omtvistade eller värdeladdade kritiska epitet som artikelämnets förespråkare sannolikt inte håller med om. Sådana artiklar kan potentiellt ha NPOV-problem." Tomastvivlaren (diskussion) 16 juni 2021 kl. 11.05 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Jag kommenterade på Bertil Pettersson (företagare), där jag kanske tyckte att inledningen inte var helt lyckad, men där jag också förklarar varför jag i en del av de övriga fallen kan tycka den förefaller okej, utan att ha tittat särskilt noga.FBQ (diskussion) 15 juni 2021 kl. 11.25 (CEST)[svara]
Adville: Jag har skrivit det mesta av wp:kritik (som bara har status som essä men jag hoppas att den en dag ska kunna utvecklas till supplement till Wp:NPOV). Även user:dnm har bidragit till sidan. Jag har tydliggjort en del av Ygers sammanfattning ovan i essän, men egentligen fanns redan kravet att inte lägga in kritiska epitet först i inledningen.Tomastvivlaren (diskussion) 15 juni 2021 kl. 12.06 (CEST)[svara]
@Tomastvivlaren: Jag vet inte om du reflektera över problemet med begreppen "kontroversiellt" och "okontroversiellt"? I essän beskrivs det kontroversiellt att kalla något pseudovetenskap och konspirationsteori. Det är något jag invänder mot. Exempelvis har du mallat artikeln Chemtrails, antagligen för att det står att det är en konspirationsteori, och nu fått mothugg. Du mallade även Neurolingvistisk programmering, antagligen för att det står att det är pseudovetenskap. Att på något sätt påstå att saklighet och neutralitet ligger i att framställa varje fenomen som likvärdigt ett annat, är varken sakligt eller neutralt. Vad som uppleves som ett negativt värdeomdöme för någon är en saklig redogörelse för en annan. Du bör omgående stoppa din mallning och invänta synpunkter från fler. dnm(d | b)15 juni 2021 kl. 14.46 (CEST)[svara]
Ja, frågan är vilka epitet som är omtvistade och värdeladdade, och som få skulle använda som självepitet, och som Wikipedia därför bör vänta lite med för att inte framstå som att vi tar ställning. Mitt experiment med denna dolda kategori visar att beteckna en åsiktsriktning som höger/vänsterextrem redan i en artikels första mening ses som mer kontroversiellt än att beteckna den som pseudovetenskap (trots att uppfattningens förespråkare knappast vill kalla den det - märkligt). Eller som konspirationsteori (förståeligt - förespråkarna kan mycket väl tala om en konspiration, och på saklig grund är det sällan en bedömningsfråga vad som är konspirationsteori). Förekommer det organisationer som vill bli kallade höger/vänsterextrema? Tomastvivlaren (diskussion) 15 juni 2021 kl. 15.02 (CEST)[svara]
Min spontana reflektion är denna: Vad organisationer gillar och inte gillar är en för mig en ointressant fråga. Jag skriver ett uppslagsverk. Inte en pamflett på en PR-byrå. dnm(d | b)15 juni 2021 kl. 15.13 (CEST)[svara]
På vilket sätt är det ointressant? Det framgår tydligt i bekrivningen att kategorin omfattar artiklar där värdeomdömen redan fälls i den inledande meningen. I många fall är det fullt berättigat, men i andra fall som rör levande personer kan det gränsa till förtal. Oavsett vilket så är kategorin användbar för att samla kontroversiella artiklar som kan ha neutralitetsproblem. Ricjac15 juni 2021 kl. 18.31 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Jag vet inte om jag missförstått detta eller inte, men menar Tomastvivlaren att denna kategori bara är ett experiment för att statuera ett exempel i diskussionen? Då är det väldigt provocerande gjort. Jag är inte här för att provocera eller testa hur folk reagerar, utan jag är här för att skriva ett neutralt och faktabaserat uppslagsverket. Faktabaserat i den definitionen som var innan ”vita medelålders män” började känna sig kränkta… (Dvs när de medelålders männen inte försökte ändra på fakta.) ska Wikipedia skriva ut vad saker är i ingressen, och sedan i brödtexten kunna utveckla det utifrån de givna källorna, eller skall Wikipedia bli ett nytt megaMetapedia? Skall vi skapa en kränkthetsbarometer som visar när vi måste radera källor byggda på fakta och forskning för att någon person i Långtbortistan blev kränkt i vänster lilltå, eller skall vi bygga ett neutralt uppslagsverk? Var denna kategori ett experiment så anser jag att den skall raderas snarast så att inte fler användare börjar lägga in den i artiklar. Jag har redan återställt två användare. Adville (diskussion) 15 juni 2021 kl. 18.35 (CEST)[svara]
Vad är syftet med mallen, Ricjac? Vilka kriterier skall uppfyllas för att den skall vara där? Vad är kritik, och vad är fakta? Är väl källbelagda saker utifrån forskning kritik (dvs åsikt) eller fakta? (Ex pseudovetenskapligt anses som kritik verkar det som, men det är lätt att visa vad som stämmer enligt forskning, tex kollodialt silver är pseudovetenskapligt är det då ”kränkande” att skriva att typ Anders Sultan håller på med pseudovetenskapliga saker då han säljer sådant? Med källa… innan en sådan här kategori läggs in måste den vara klart och tydligt beskriven vad syftet är med den. Inte bara smyga in den och hoppas alla andra är tysta. Adville (diskussion) 15 juni 2021 kl. 18.48 (CEST)[svara]
Kriterierna står i artikelbeskrivningen och är avgränsade nog för en dold kategori. Jag lägger ingen värdering i om det som skrivs är rätt eller fel, moraliskt eller omoraliskt, gott eller ont. Allting handlar om verifierbarhet. Du har inte svarat på om du anser dig stå över policyn om att förutsätta goda avsikter, av dina handlingar att döma så tycks svaret vara relativt eller nekande. Ricjac15 juni 2021 kl. 18.59 (CEST)[svara]
Jag förstår inte ditt inlägg här ovanför, Ricjac. Detta är en ny kategori. Som du märker har den stött på patrull. Kritik. Och därför har jag bett om att den inte skall läggas in i fler artiklar under diskussionens gång. Då andra användare börjar göra det efter vädjan återställde jag detta utifrån den vädjan som står på bybrunnen. Enligt den policy vi har, som har lett till att andra användare blivit blockerade för att fortsätta malla artiklar i kategorier under pågående diskussion så har jag inte gjort något fel. Oavsett om den som mallade gjorde det i god tro. Jag skrev på användarnas diskussionssidor att jag återställde dem utifrån diskussionen som pågår. Så. Vad anser du att jag har gjort fel här? Har du problem med det, ta gärna upp det på wp:kaw. Adville (diskussion) 15 juni 2021 kl. 19.08 (CEST)[svara]
Adville Om du har välmotiverade invändningar mot kategorin utifrån Wikipedias syfte, inte personliga preferenser, så är det rimligt att du framför din kritik här och nu. Det går inte att både ha och äta kakan samtidigt. Ricjac15 juni 2021 kl. 19.13 (CEST)[svara]
Vad har policyn om att förutsätta goda avsikter att göra med att, enligt praxis, återställa editeringar som görs under diskussion om det raderade, Ricjac? Policyn om att förutsätta goda avsikter handlar främst om att inte vidta åtgärder som blockeringar eller liknande mot personer som kanske inte har handlat i ord avsikt. Den säger absolut ingenting om att en inte får återställa deras handlingar. / TernariusDisk15 juni 2021 kl. 19.25 (CEST)[svara]
Men jag kritiserade inte återställningen per se utan resonemangen och tonfallet som förs här, vilket är den lämpliga platsen för en pågående diskussion eftersom det är den som det hänvisas till. Om Adville motsätter sig denna så är det rimligt att diskutera detta utan att förutsätta onda avsikter eller dunkla politiska motiv. Ricjac15 juni 2021 kl. 19.49 (CEST)[svara]
Efter att jag sagt att mall ingen skall stoppas under pågående diskussion har, så klart, Jaruyo lagt in mallen i massa artiklar om högerextrema objekt. Jag skrev på hans användarsida att jag återställer det så att diskussionen kan fortgå. Det är nu gjort. Vill personen medverka i diskussionen är det helt ok, men att obstruera på det sättet under pågående diskussion är inte ok. Adville (diskussion) 15 juni 2021 kl. 16.57 (CEST)[svara]
På vilket sätt är den här mallen ett hinder för svwp? Jag ser den som en tillgång utan att sympatisera med vare sig nazism eller pseudovetenskap och vill därför uttala ett starkt stöd för Tomastvivlaren och dennes insats. Tyvärr som det påpekats längre upp finns det framför allt två användare som har ett osunt beskyddarskap kring alla artiklar som rör "högerextremt" (eller än mer extremt än så), ni vet vilka ni är. Ricjac15 juni 2021 kl. 18.23 (CEST)[svara]
Jag lade in några artiklar i kategorin, Adville, bland annat sådana om artikelsubjekt som du/Dnm har gått in och stämpat som "högerextrema" under ert arbete med detta. Jag såg att du har gått in tagit bort kategoriseringarna nu så jag hoppas att du lägger tillbaka dem igen när frågan har diskuterats klart.
För övrigt skulle jag åter vilja vädja till er "tysta" användare att gå in och delta i den här diskussionen nu. Jag råkar veta att det är många som håller med mig i den här frågan men inte vågar gå in i debatten av rädsla för att få Dnm/Adville-gänget efter sig. Detta är dock en mycket viktig principiell fråga som i grunden handlar om huruvida vi ska låta politiska särintressen kontrollera innehållet på sajten. Hälsn. Jaruayo (diskussion) 15 juni 2021 kl. 18.31 (CEST)[svara]
Det handlar inte om politiska särintressen, utan om neutralitet. Att inte skriva ut vad ex David Duke är för någon (högerextrem) person med källa, utan kalla det för ”kritik i första meningen”) är ju bara löjeväckande. Han grundade en KKK-gren. Skall vi inte kunna skriva han är högerextrem utan att ”några användare” på svwp känner sig kränkta och anser att ”dnm/adville” skrämmer andra till tystnad? (Så du vet Jaruyo. Jag sitter i Finland och skriver och Dnm någonstans i Sverige. Vi är inte en person) Adville (diskussion) 15 juni 2021 kl. 18.43 (CEST)[svara]
David Duke kan snarare ses som ett exempel på när det är väl motiverat med värdeuttryck i den inledande meningen och där neutralitet inte går att uppnå. Tyvärr tycks du tro att alla som redigerar på svwp i en sådan artikel är sympatisörer till en sådan vedervärdig figur. Med tanke på din överreaktion med floskler och halmdockor likt "kränkta vita män" så kanske du ser högerextremister i varje buske. Vad är det om säger att jag är vit, man eller kränkt? Ricjac15 juni 2021 kl. 18.53 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Tack. Ett bra exempel. Jag ÅTERSTÄLLDE ett ip. Ingen källa på högerextrem i ingressen få vi undviker det… men källa 7,8,9 visar på det nere i löptexten. Jag återställer vad källorna säger. Är det förtal, vilket du hävdar så är det ju källorna som förtalar subjektet. Är det fel i källorna bör subjektet och du, om du anser det är fel, som bör påpeka det så att källorna ändrar det. Vi på Wikipedia skall INTE dölja den fakta som står i verifierbara och trovärdiga källor. Eller tycker DU att vi skall dölja fakta? Adville (diskussion) 15 juni 2021 kl. 18.55 (CEST)[svara]
Jag säger inte att det är alltid fel med "högerextrem" som attribut i vare sig en inledande mening eller ingress (fast det senare omfattar kategorininte) och jag kan inte förstå varför du protesterar högljutt mot dess existens. I så fall borde Wikipedias existens vara stötande nog. Ricjac15 juni 2021 kl. 19.06 (CEST)[svara]
@Ricjac: Det finns ett flertal mallar för att märka upp artiklar som inte är skrivna ur neutral synvinkel. Du kan titta i {{POV}} och de mallar som är länkade där. Om du tycker något är fel i artikeln David Duke, välj då en av de mallarna och skriv en motivering till varför något behöver ändras. Om du tycker att de mallarna inte duger för det du vill anmärka på i artikeln, förklara då varför. Som jag ser det är Kategori:Artiklar med kritik av artikelämnet i första meningen fullständigt överflödig. Enda anledningen att märka upp artiklar på ett sådant sätt är för att göra gemenskapen uppmärksam på att något behöver förbättras. Plumbum208 (diskussion) 15 juni 2021 kl. 19.42 (CEST)[svara]
Jag har inte skrivit att något är fel med artikeln om DD. Det är dock ett exempel på en artikel med en värdering i den inledande meningen och av diskussionen ovan att döma så tycks det vara något som inte ses som optimalt för en artikel även om det sannolikt är motiverat i det här enskilda fallet. Det är iofs tänkbart med en ingress som inte innehåller alla värdeomdömen i den allra första meningen, men den frågan bör på tas på respektive artikels diskussionssida. Ricjac15 juni 2021 kl. 19.58 (CEST)[svara]
Jag startade huvdråden med frågat kring inledningemeningen och begreppet högerextrem i "svåra" artiklar, där efterhand huvudbudskapet blev högerextrem bör undvikas utan att ha attribueras och bör också undivas att ges som huvudvärdering, innan det står vad artiklen är om. Det har varit många som gett stöd att detta är en relevant frågeställning och att en något mer precis praxis bör utvecklas. Vi har sedan i ett konkret, havlsvårt fall (AfS), tagit fram fyra exempel på hur det går skriva, där alla dessa fyra uppfyller dessa grundprundprincper och dessutom inte undviker begreppet högerextrem. Jag själv är inte överförtjust i dolda åtgärdskategorier, men Wikipedia skall vara öppet för egna initiativ, och TomasT har nu fått explicit stöd av två andra, och själv ser jag inget konstigt i ett föröka hitta paralleller till problemtiken vi arbetat med i Afs. OCh i andan Var djärv ser jag ingen anlening stoppa en sådan dold kategori eller användingen av den i angivt syfte. (och om den missbrukas eller det blir fel, är det ju lätt att med Bot ta bort dessa kategorier) Yger (diskussion) 15 juni 2021 kl. 19.40 (CEST)[svara]
Yger, du missar att kategorin har fått kritik från ”2 andra” + exempelvis Plumbum här ovanför. Skall man införa en sådan kategori så skall det föregås av en diskussion. När vi införde kategorin om ”projekt neutralitet” diskuterades det INNAN på bybrunnen. Hade det varit en ny användare som gjorde så hade det varit lätt att förklara, och förståeligt, men en erfaren användare som ”är djärv” utan att ens ta upp det för diskussion innan… och fortsätter malla fast andra opponerar sig. Det är inte rätt. När Dan Koehl gjorde så blockerades han direkt för att diskussionen skulle avslutas först (Dan hade i princip inte fel i det han gjorde, men han avvaktade inte utgången som hade blivit ”fortsätt”). Vad är skillnaden här, bortsett från att Dan hade varit i konflikter innan? Vad är det för fel på de befintliga åtgärdsmallarna? Vad tillför denna, mer än att vissa kränkta minoritetsgrupper ”under 4%” och pseudovetenskapliga objekt kan malla sin artikel för att visa de är missnöjda med vad EXTERNA och I vanliga fall klassade som BRA KÄLLOR skriver om dem? Trött jag blir på detta tjafs. Vi skriver inte i ett ”alternativmedia” utan ett uppslagsverk. Adville (diskussion) 15 juni 2021 kl. 20.11 (CEST)[svara]
För att göra något nytt behöver man inte ha allas godkännande, det räcker att man inte har konsensus emot sig, och jag uppattar inte fyra stöd två emot och en tveksam som skäl stoppa något konstruktivt som inte heller påvekar läsarnas upplevelser (de ser ju inte kategorin).Yger (diskussion) 15 juni 2021 kl. 20.16 (CEST)[svara]
Tack Yger. Utifrån det resonemanget du för ser jag att jag har stöd att radera denna kategorin. Det är en som skapat den och två som håller med, och du halvt. Det betyder att jag har ett indirekt stöd av alla de admins som inte har uttalat sig, och dessutom av alla de som inte är admin som inte uttalat sig i att kategorin inte behöver finnas. Det gäller ju att vara djärv. Så därför kan jag radera den. Skulle jag ha fel får ”någon” påpeka det på bybrunnen, men då måste denna fö stöd från fler än några stycken för annars har inte denne konsensus. Bra. Då kör vi. Adville (diskussion) 15 juni 2021 kl. 20.22 (CEST)[svara]
Adville, vad sysslar du med egentligen? Nu har du självsvåldigt gått in och tömt hela kategorin på artiklar. Sluta nu med detta barnsliga beteende och lägg tillbaka artiklarna i kategorin igen, inklusive mina. Hälsn. Jaruayo (diskussion) 15 juni 2021 kl. 20.45 (CEST)[svara]
Agerandet från Adville kan rimligen inte ses som något annat än demonstrativt och destruktivt. Att först hänvisa till diskussionen och när ingen konsensus nås så plockas ett helt annat kort fram ifrån rockärmen... Ricjac15 juni 2021 kl. 21.10 (CEST)[svara]
Att en kategori är "Dold" betyder inte att den är totalt osynlig, det betyder bara att den inte syns i respektive artikel (om man inte har loggat in och ändrat i sina inställningar). Alla kan dock se kategorin och dess innehåll genom att titta på sidan Kategori:Artiklar med kritik av artikelämnet i första meningen.
I sakfrågan tycker jag som Plumbum208 att kategorin är överflödig, men den är mer besläktad med Kategori:Kontroversiella artiklar än med de åtgärdskategorier som Plumbum208 (indirekt) pekar på. Jag uppfattar inte detta som en "åtgärdskategori", trots att den ligger i kategoriträdet Kategori:Artiklar med åtgärdsbehov vars mål är att tömmas genom att "åtgärda" alla de artiklar som ligger i kategorin, men här finns det kanske delade meningar. Det där med "potentiellt NPOV" som står i kategoribeskrivningen känns lite svajigt. Antingen har artikeln problem med NPOV och ska då åtgärdskategoriseras, eller så har den inte problem med NPOV och då ska den inte ligga i en åtgärdskategori.
Om syftet med kategorin inte är att vara en åtgärdskategori utan mer en kategori för artiklar som det kan vara värt att "hålla ett öga på", tycker jag att den kan ersättas med Kategori:Kontroversiella artiklar som, om jag har förstått rätt, har precis det syftet. För den kategorin finns det redan en mall, {{Kontroversiell}}.
(Redigeringskonflikt) Principen för att införa något nytt, om andra användare opponerar sig, är att först diskutera och sedan utgå ifrån konsensus. Inte ”radera inte förrän vi är klara”. Så… jag utgick ifrån den principen som du, Yger, skrev och antog att den tysta majoriteten tycker vi skall följa de principer vi brukar följa: diskutera först, ändra sedan. Jag har även förklarar för Tomastvivlaren vad jag gjort och tackat honom för att han avvaktade vidare mall ung innan diskussionen är klar. Inget ont om honom, som handlar i god tro. Nu Frankrike-Tyskland. Mvh Adville (diskussion) 15 juni 2021 kl. 20.55 (CEST)[svara]
Du menar underkategori antar jag. Underkategorier brukar vi bara skapa om huvudkategorin är, eller löper risk att bli, en så kallad överbefolkad kategori som innehåller flera hundra artiklar. Innan dess finns sällan något behov av att skapa en understruktur.
Jag gissar att kategorin, möjlig underkategori, som det skrivs om i tråden skulle, om alla artiklar som uppfyller villkoret kategoriseras i den, så skulle det gissningsvis röra sig om 50-100 artiklar och då har jag bara tittat på sådana artiklar som länkar till/från högerextremism och pseudovetenskap. Förmodligen finns det mer i och kring vänsterextremism och religiösa avarter också. Ricjac15 juni 2021 kl. 21.24 (CEST)[svara]
Jag tycker dolda kategorier främst bör användas för rena åtgärdskategorier, där det finns något som bör åtgärdas eller möjligen granskas och där kategorin sedan tas bort. En "permanent" kategori som bygger på att en artikel är utformad på ett visst sätt, och dessutom med mer eller mindre godtyckliga urvalskriterier för vad som är "kritik", verkar vara en dålig idé. Vill man ha gemensamma bevakningslistor över artiklar tycker jag man i första hand bör skapa listor på någon projektsida.
En undran till de tre som vill ha denna kategori: Har ni aktiverat neutralitets-SÄ? Det är en existerande kategori som behöver underhållas en del, men där kontroversiella artiklar kan läggas in. Då ser man lätt om det sker förändringar i artiklar som är kontroversiella. (Även där haltar det en del: ”vad är kontroversiell?”, men den kategorin finns. Där finns både högerorganisationer vänsterextrema artiklar liksom en del pseudovetenskapliga och om kontroversiella personer. Jag tror det är något åt det hållet som Tomastvivlaren tänkte mot (även jag har tänkt lite under natten på detta och försökt få en konstruktiv tanke som för detta framåt mot något bra). Mvh Adville (diskussion) 16 juni 2021 kl. 06.25 (CEST)[svara]
Tack, Larske. Hann inte svara. I ovan länk i nästa rubrik finns själva SÄ så man ser vad man får. Projektet är delvis avsomnat, och kategorin raderades och återskapades efter diskussion på bybrunnen för några månader sedan. Jag tror att om fler engagerade sig i just neutralitets SÄ så kunde det vara ett bra verktyg. Själv har jag haft för lite tid. Mvh Adville (diskussion) 16 juni 2021 kl. 09.53 (CEST)[svara]
Avsikten med denna underhållskategori var att få ett sakligt underlag till diskussionen omkring Ygers sammanfattning ovan, och om motsvarande formuleringar på Wp:kritik. Dvs om när vi bör senarelägga kritiska omdömen till efter en saklig beskrivning, och vilka kritiska omdömen som bör behandlas på samma försiktiga vis som "högerextrem". Att få en lista över vilka artiklar som berörs av det vi diskuterar här. I stort sett var det endast dnm som nappade på det och tog upp frågan om vad vi menar med kontroversiella kritiska epitet. Experimentet misslyckades således. Det hade varit mer begripligt om kategorin hade raderats när diskussionen här var klar och hade nått koncensus, men nu fick den leva i 20 timmar. Många av artiklarna ingår i Kategori:Wikipedia:Projekt_neutralitet. Vi har skapat många kategorier förr utan att någon har krävt att det ska diskuteras först, och detta var dessutom en underhållskategori med 25-30 artiklar. Tråkigt att en av er valde att beskriva experimentet som en provokation. Jag blir glad om någon jobbar vidare med wp:kritik.Tomastvivlaren (diskussion) 16 juni 2021 kl. 11.01 (CEST)[svara]
Hej, jag skulle villa lägga till en dynamisk karta till Porkalaområdet av dess gräns 1944-1955. Om jag förstått rätt, så kan Maplinks-mallen visa en .map-fil av gränsen från Commons. Men hur ritar jag av historisk kartan till en .map fil, eller alternativt till en KML fil som kan konverteras till map? Jag försökte mig lite på saken med QGIS, men det känns som överkurs. Finns det någon enklare lösning, eller helt annat approach som skulle fungera? Tack för tips! Robert (diskussion) 17 juni 2021 kl. 14.23 (CEST)[svara]
Under diskussiossidan om Våldsdådet i Vetlanda finns det beskrivet avsnitt Vetlanda-Posten, finns beskrivet hur man kan använda geojson.io/; [2] och [3]. Det är den här .map filen som beskrivs:commons:Data:Vetlanda stabbing.map. Det är väldigt splittrat beskrivet hoppas det ändå fungerar so hjälp. Någon gång ska jag samla ihop det materialet lite tydligare.--LittleGun (diskussion) 17 juni 2021 kl. 15.21 (CEST)[svara]
Porkalaområdets gräns 1944–1955.
@Robertsilen: Du kan "rita av" olika områden, linjer och punkter på en karta med geojson och få ut dina figurer i geojson-format. All lägga in den i Commons kan vara bra om det är en stor mängd data och/eller du vill att den ska vara tillgänglig från alla Wikipediaprojekt, men annars går det ju att lägga den lokalt i mallanropet i artikeln, se exemplet här till höger som jag gjort genom att i geojson "rita av" kartan i artikeln som du länkade till.
@Kitayama, EPIC, Essin, Nalle&Lisa, Maundwiki, Martinogk, Thoasp, Blåmes, YesDi, Paracel63: Startade Wikipedia:Projekt alla platser-städning/Avbottade artiklar i natt. Tanken med sidan är att ni alla som hjälper till att göra Lsjbotskapade geografiartiklar till riktiga artiklar kan lägga in sina arbeten på sidan. Ungefär som Wikipedia:Månadens artiklar, men utan gräns för antal bytes och bara gällande botskapade artiklar då. Målet är väl att se och läsa nya intressanta saker om geografiska platser samtidigt som vi kan motivera varandra att fortsätta kämpa med projektet. Och vem vet, blir det lite intresse kring detta kanske vi till och med kan börja dela ut priser?
Det var bara en snabb idé jag fick, och hade varit kul att läsa vad ni skriver om de generiska robotartiklarna till. Så "avbottar" ni någon artikel, kom gärna ihåg att lägga in den på sidan! Hade varit kul att få till en liten samling i varje fall. Taggade även några som jag vet ibland redigerar robotskapade artiklar. Hoppas vi kan göra det här till en grej, det hade varit kul!
Omdirigeringssida behöver ändras till "vanlig" sida.redigera
Det finns ett släkte insekter tillhörande ordningen Tvåvingar som heter Bibio, men i dagsläget omdirigeras tyvärr uppslagsordet Bibio till sidan för arten Bibio ciliatus, trots att släktet dessutom omfattar ytterligare drygt 250 andra arter. Följaktligen behöver sidan Bibio ändras så att den blir en "vanlig" sida för släktet istället för en omdirigeringssida, på samma sätt som till exempel sidan för det närbesläktade Mystropsychoda. Dessvärre har jag för märvarande inte riktigt tid att ta hand om det själv, men om någon annan känner sig manad..? :-)
Val till WMF:s styrelse - inbjudan till kandidaterredigera
Hej alla,
Valet till styrelsen för 2021 är snart förestående. Det behövs kandidater från samhället för att fylla de lediga platserna.
Wikimedia Foundations styrelse övervakar Wikimedia Foundations verksamhet. Styrelsen består av förvaltare från gemenskapen och utsedda förvaltare. Varje förvaltare har en treårig mandatperiod. Wikimedias community har möjlighet att rösta på community trustees.
Wikimedias bidragsgivare kommer att rösta för att fylla fyra platser i styrelsen 2021. Detta är en möjlighet att förbättra representationen, mångfalden och expertisen i styrelsen som ett team.
Egenskaper
Wikimedia är en global rörelse och söker kandidater från det bredare samhället. Kandidaterna bör fundera på vilka erfarenheter och perspektiv de kommer att bidra till styrelsen. Ideala kandidater är i linje med Wikimedias uppdrag och är eftertänksamma, respektfulla och samhällsorienterade. Styrelsen vill hitta perspektiv och röster som är underrepresenterade och viktiga för vår rörelse. De bör bidra med det som Wikimedia behöver av en ny förvaltare.
Åtagande
Förtroendemännen har en treårig mandatperiod och kan sitta i upp till tre på varandra följande mandatperioder. Tidsåtgången är cirka 150 timmar per år, exklusive resor. Denna tid är inte jämnt fördelad över året. Tiden är koncentrerad till möten. Man förväntar sig att förvaltarna ska delta i minst en av styrelsens kommittéer.
Krav
Engelska är styrelsens affärsspråk. Kandidater behöver ha en grundläggande förståelse för engelska, men stöd och utbildning ingår i introduktionen. Kandidatansökningarna kommer att översättas till flera språk för att nå en bred målgrupp av väljare.
Ansökan
Kandidater från alla projekt och gemenskaper som uppfyller kraven för Wikimedias förvaltare är välkomna. Om du känner någon som skulle kunna bli en bra förvaltare, uppmuntra dem att ställa upp i valet. Kandidater kan hitta information och lämna in sin nominering på sidan Ansök om att bli kandidat.
(Ursäkta att jag använder mig av automatiserad översättning - om du vill hjälpa till med att översätta nyheter om styrelsevalet, hör av dig till mig, jag skulle uppskatta din hjälp mycket!). DBarthel (WMF) (diskussion) 18 juni 2021 kl. 10.27 (CEST)[svara]
I have no problem with you using a translation tool when writng on Bybrunnen. But please add the original text too. It would make it easier to sort out any confusion. LittleGun (diskussion) 19 juni 2021 kl. 08.56 (CEST)[svara]
@LittleGun:@Adville:@Larske: Thank you very much, I will take care of it in the future. Being not a native speaker of Swedish makes it troublesome to find the best way, so I appreciate your feedback a lot. Here is the original text:
Hello all,
The 2021 Board of Trustees election is coming soon. Candidates from the community are needed to fill the available seats.
The Wikimedia Foundation Board of Trustees oversees the Wikimedia Foundation's operations. Community trustees and appointed trustees make up the Board of Trustees. Each trustee serves a three-year term. The Wikimedia community has the opportunity to vote for community trustees.
Wikimedia contributors will vote to fill four seats on the Board in 2021. This is an opportunity to improve the representation, diversity, and expertise of the Board as a team.
Traits
Wikimedia is a global movement and seeks candidates from the broader community. Candidates should think about what experiences and perspectives they will bring to the Board. Ideal candidates align with the Wikimedia mission and are thoughtful, respectful, and community-oriented. The Board would like to find perspectives and voices that are under-represented and essential for our movement. They should bring what Wikimedia needs from a new Trustee.
Commitment
Trustees serve a three-year term and can serve up to three consecutive terms. The time commitment is about 150 hours per year, excluding travel. This time is not evenly spread throughout the year. The time is concentrated around meetings. The expectation is that Trustees serve on at least one of the Board’s committees.
Requirements
English is the language of business for the Board. Candidates need a basic understanding of English, but support and training are part of onboarding. Candidate applications will be translated into several languages to reach a broad audience of voters.
Apply
Candidates from all projects and communities who meet the requirements of Wikimedia Trustees are welcome. If you know someone who could be a good trustee, encourage them to run for election. Candidates can find information and submit their nomination on the Apply to be a Candidate page. DBarthel (WMF) (diskussion) 19 juni 2021 kl. 10.39 (CEST)[svara]
Just nu står som aktuell händelse på huvudsidan: "V, SD, KD och M hotar regeringen Löfven med misstroendeförklaring över ett utredningsförslag om fri hyressättning vid nyproduktion." Stämmer detta med verkligheten? Den känns fel. KD och M har inte opponerat sig mot utredningsförslaget om fri hyressättning vid nyproduktion. Kan något mer politisk bevandrad få till en bättre formulering som tar utgångspunkt i att SD hr begärt omröstning om misstroendeförklaring? --北山 Kitayama (diskussion) 19 juni 2021 kl. 10.38 (CEST)[svara]
Jag har tagit bort punkten tills en bättre formulering har diskuterats fram här.
Det är ju "bara" Sverigedemokraterna som formellt står bakom misstroendeförklaringen. Så här kanske:
Sverigedemokraterna, representarade av 36 ledamöter, har lämnat in en misstroendeförklaring mot regeringen Löfven. De räknar med att det finns stöd från samtliga partier utanför januariavtalet efter att Vänsterpartiet hotat fälla regeringen på grund av ett uttredningsförslag om fri hyressättning vid nyproduktion.
Om vi överlåter åt nyhetsmedierna att sköta sin uppgift — att följa en pågående utveckling — så kan WP publicera det som tillhör uppdraget för ett uppslagsverk — att sammanfatta och ge perspektiv. Och på måndag vet vi nog bättre hur den här processen kommer att utvecklas. Till dess finns väl inte mycket att säga? Janders (diskussion) 19 juni 2021 kl. 13.00 (CEST)[svara]
Sommar och sol, i alla fall där jag är, och med det är det dags för årets tävling om sommarvärdar/pratare. Inspirerad av hjältarna i Projekt Fredrika omfattar årets tävling både Sveriges Radios sommarvärdar och Radio Vegas sommarpratare, samt själva programmen och annat runt som går att koppla till programmen. Artiklar här samt både objekt på Wikidata och strukturerad data på Commons ger poäng, och den som har flest när veckan är slut får den fina gröna rosetten.
Efter de senaste diskussionerna på SFFR, så satt jag och tittade efter listor som var liknande de där konsensus var radera, då kom jag över den här lösningen Lista över svenska musiker, omdirigering av listan till Kategori:Svenska musiker. Lösningen var ju från 2013. Är det mellanmjölk (typisk kompromiss), eller något som skall bort? Ghostrider21 juni 2021 kl. 22.49 (CEST)[svara]
Är inte talmansrundor en svensk egenhet? I de flesta andra länder ligger det väl på statschefen att nominera en statsminister (eller regeringsmedlemmar). Regeringsbildning vore kanske ett bättre uppslagsord att utveckla?
För ett tag sedan tog jag upp att jag tycker att vi borde göra samma sak med svenska Wikiversity som med svenska Wikinews, se här, men det blev inte så mycket eftersom det inte är ett stort projekt. De anledningar jag tog upp då ser tyvärr ut att fortfarande vara giltiga och genom en snabb koll av senaste ändringar visar i princip enbart global spam och det som inte är global spam är antingen massmeddelandeutskick eller klotter. Det finns inga lokala administratörer eller byråkrater, listan över dessa är inaktuella och nyligen fick jag lägga en begäran på Meta för att få bort en klottersida där. Jag anser att ett projekt som bara ligger och samlar damm som ingen tar hand om är att museimärka. Åsikter? EPIC (diskussion)15 juni 2021 kl. 20.51 (CEST)[svara]
Fast det har vi väl (tyvärr) inte gjort än? Jag tycker att vi ska ta bort alla "På andra projekt-länkar" till insomnade projekt på samtliga sidor. ✍️GeMet 💬 den18 juni 2021 kl. 23.16 (CEST)[svara]
Jag har nu tagit bort länken till svenskspråkiga Wikiversity på vår huvudsida. Nu när det projektet är officiellt museiklassat, känns det som en rimlig åtgärd. @GeMet: jag tror alla de andra "På andra projekt"-länkarna går till nu aktiva projekt.
En helt annan fråga är den långsiktiga utvecklingen för de här projekten, där även ett antal andra projekt aldrig fått någon riktig fart på svenska. Alla har vi våra utgångspunkter, men ibland fantiserar jag om en framtid där Wikipedia kan härbärgera även andra skrivande systerprojekt… Kan NE.se integrera uppslagsverk och ordbok i samma gränssnitt, borde Wikipedia kunna det (bl.a. via kategorisystemet). Fördelarna är många, inte minst närheten till gemensamma resurser som mallar, layoutpraxis, källhänvisningar och nätverket av etablerade skribenter. Mina två ören.--Paracel63 (diskussion) 21 juni 2021 kl. 12.17 (CEST)[svara]
Jag kollade senaste ändringar precis och hittade fyra klotterredigeringar som hade legat i två hela dygn. Det känns inte som om någon kommer ta hand om det här projektet om ens någonsin. Ett alternativ är att lägga en begäran på m:Proposals for closing projects. I Wikinews fall stängdes projektet mest på grund av inaktivitet men för Wikiversity känns det ännu värre. EPIC (diskussion)21 juni 2021 kl. 12.29 (CEST)[svara]
"På andra projekt"-rubriken i vänstermarginalen har fortfarande länkar till svenskspråkiga Wikinews och WiktionaryWikiversity. De länkarna kanske någon gränssnittsadministratör kunde ta bort (länkar till museimärkta projekt ger nog inte så mycket)? @JohanahoJ, Larske, Nirmos:?--Paracel63 (diskussion) 23 juni 2021 kl. 13.23 (CEST)[svara]
Jag har nu lagt ett förslag om stängning här efter förslag från två användare på Meta och för att en mjuk stängning inte kommer att stoppa spambots och klotter. EPIC (diskussion)23 juni 2021 kl. 16.32 (CEST)[svara]
Hjälp med en formulering, står det här orden BIRGER och HERTOG?redigera
Kära Wikipedianer, jag blir lite förvirrad av två administratörers agerande, och vill gärna ge er frågan, vad ni anser att det står här?
hertog Birges brother?
Kan någon mer än jag möjligen läsa orden Birger, och Hertog? Enligt en admin behöver jag stöd för detta, och det vore mycket snällt om ni vill svara nedan, och jag tror och hoppas verkligen, att ni inte behöver riskera repressalier för detta, om ni stöder mig i att man kan läsa orden Birger och Hertog.
Kung Erik (Eriksson) och hertig Birger kungör att det inför dem och ”rikets råd” med biskop Vilhelms av Sabina samtycke stadfästs att Nydala kloster skulle uppbära en skeppa korn varje år från bönderna i ”Nydingeland östher och vester” och i Östbo, Sunnerbo och Västbo härader i Finnveden. Vittnen var biskop Kol, hertig Birgers bror Karl och hans son med samma namn, herr Holmger, herr Magnus Bengtsson m.fl.
latin: Wij Erich med gudz nade Swerigis koning oc birghe aff samme naade Hertog i Swerige hilsa alla the thetta breff see eller höre ewerdelige med gudh The ærende oc tingesthe som hantheeris oc skee i thiden plega forwares oc varactige giöres med ord oc skriffuelse paa thet at the ey skwle i framtijden forgangis aff myndet Thi skall thet allom mannom vitherlikit ware at i vore daghe bleff skicket oc stadfest indhe for oss oc rigissens raad med werdige fadhers i Gudhi her villam biscop i sabin
Kung Magnus och hans moder hertiginnan Ingeborg upplåter sin gård Husaby (nu i Ö. Husby socken, Östkinds härad) på Vikbolandet till Knut Erengislessons barn.
Jag läser från latinet inte bara att Birger jarl hustru kallas hertiginna (ducissa), historikerna på Riksarkivet/Medeltidsbreven, har inte läst latinet korrekt, eftersom det dessutom står på latin, att hon är ÄNKA till en hertig (ducis relicta)?:
Omnibus presentes litteras inspecturis Magnus dei gracia rex swecie et norwegie ac ingeburgis eiusdem gracia ducissa sweorum. domini ducis E. relicta, salutem in domino sempiternam.
Den senare texten handlar ju inte om Birger jarls hustru utan om den norska prinsessan Ingeborg, som var mor till Magnus Eriksson. Hon var mycket riktigt änka efter hertig Erik Magnusson. Tostarpadius (diskussion) 22 juni 2021 kl. 23.29 (CEST)[svara]
Angående texten ovan där Birger jarl på svenska kallas hertig, hävdar Andejons är en förfalskning, vilket skulle bevisas av någon på 1700-talet. Men enligt den svenska historikern Dick Harrisson var det första uppdraget som Birger Jarl utförde en medling mellan munkarna i ett kloster i Nydala och bönder från Östbo Härad. En konflikt som bör vara den ovan beskrivna, varför Harrisson inte tycks anse dokumentet vara ett falsarium, se https://www.birgerjarl2010.se/
Om dokumentet ovan INTE är förfalskning enligt Harrison, och verkligen är från 1238, så var Birger Hertig redan 1238, 10 år innan han blev jarl. Vilhelm av Sabina nämner honom också som Dux och att "han regerade hela Sverige", alltså innan han blev jarl 1248. Bara två andra personer före Birger har kallats Dux på latin, medan ett flertal jarlar har INTE kallats Dux. Åsikten från Ugglan, daterad år 1910, att Dux skulle vara översättning för jarl (fram till Birgers söner?) tycks inte vara särskilt vederhäftig. Dan Koehl (diskussion) 23 juni 2021 kl. 00.06 (CEST)[svara]
Det dokument Harrison åsyftar är troligen [1], från 1236. Konflikten finns belagd i ännu äldre dokument, så det är möjligt att det kan vara något ännu äldre som också åsyftas. (i den av Dan åberopade förfalskningen står inget om att Birger skulle ha varit kungens utsände).
OBS vi har ingen aning om huruvida det var en förfalskning, allt vi vi vet är att någon på 1700-talet trodde det. Grunderna för denna gissning är okända. Men vad som vore otroligt är om en relativt intelligent människa som eventuellt skapar en förfalkning, skulle använda en titel för Birger, som alla skulle anse vara fel. Om jag har lånat pengar av enbankkamrer i Kisa, och förfalskar ett dokument att jag betalat tillbaka summan, så är jag inte så dum att jag kallar honom cykelhandlare, så att alla genast inser att det är en förfalskning. Så vi har här uppenbarligen två teorier, den ena att ett dokument är en förfalskning, det andra en teori från 1910, att ordet Dux skulle vara en översättning av ordet jarl och inget annat, vilket står i kontrast med Birgers hertigkrona (Sveriges historia känner inte till några jarlakronor?) och hans sjärtan i vapnet som ingen annan i Bjälboätten förde. teorin från den anonyme personen 1910, är inte ett bärande skäl till att inte alla de källstödda omnämnanden av Birger måste cencureras och frånhållas svenska folket. raderingen av detta material, där varenda punkt stöds av källor pga av att Andejons valt att tro att den anonyme 1910 utgör något sorts bevis för någonting är att betrakta som ägande av en artikel och brott mot Wikipedias regler. Artiklar skall inte ta ställning, eller utgöra enskilda personers agendor. Andejons enda källa, står i numerär kontrast mot det tital källor jag uppvisat, varför Ygers radering av mitt arbete, också är att betrakta som en mycket tveksam gärning, att den skulle vara för Wikipedias bästa, utan snarare ett troligt utslag av att favorisera Andejons agenda. Sådant skall inte förekomma på Wikipedia, admins skall beivra det, inte ta initiativ till det. Dan Koehl (diskussion) 23 juni 2021 kl. 12.42 (CEST)[svara]
Rätt plats för denna diskussion är Diskussion:Birger jarl och där har två seniora uttalat Eftersom den läsning av källorna som Dan Koehl förespråkar inte är etablerad inom den akademiska världen kan vi inte presentera den i våra artiklar. Här är det vetenskaplig konsensus som gällerYger (diskussion) 23 juni 2021 kl. 12.54 (CEST)[svara]
Jag tycker det är viktigt med exponering av radering av källbelagda uppgifter till förmån för agendor. Enligt NPOV skall flera sidor representeras på Wikipedia, och du har bla raderat en professors syn, och hänvisar till ett "vetenskapligt konsensus" som inte existerar, Det finns ingen länk till något "vetenskapligt konsensus" och frågan diskuteras å flera håll, vilket borde få belysas här, istället för att en admin raderar ett tiotal källor, understödjande en agenda, som bygger på ett påstående om konsensus. vetenskaplig konsensus är något som inte existerar, forskare har inte dessa, och det ingår inte i den evetenskapliga metodiken. Det enda som gäller är att leda saker i bevis. Din och Andejons agenda är INTE bevisad. det är viktigt att Wikipedia användarna får insyn i hur man bryter mot reglerna, och tar bort NPOV mallar, tvärtemot föreskrifterna. Dan Koehl (diskussion) 23 juni 2021 kl. 13.28 (CEST)[svara]
Birger jarl, den första svensken som avbildats med svensk medeltida hertigs krona, och den andra i ordningen titulerad Dux Sweciae efter Birger Brosa.En dansk hertigs krona.En norsk hertigs krona.
Av vilken anledning @Yger:, uppmärksammade du då inte redigerinskrigaren, och ombad honom låta bli att redar källbelagt material, som tydligen störde hans agenda? Varför raderade du källbelagt material, upplagt med stöd av Wikipedias regler? varför tog du parti? Varför bröt du mot Wikipedias regler? Dan Koehl (diskussion) 23 juni 2021 kl. 14.20 (CEST)[svara]
Varför raderade du uppfattning från en professor, och hävdar ovan att det finns vetenskapliga konsensus, vilket är hitte på? Varför tar ddu parti i en artikels utformning som skall följa Wikipedias regler, inte din och Andejons åsikter?Dan Koehl (diskussion) 23 juni 2021 kl. 14.22 (CEST)[svara]
Varför måste man gå till engelska Wikipedia för att få läsa fakta https://en.wikipedia.org/wiki/Duke#Nordic_countries varför skall olika KÄLLBELAGDA synpunkter på Birger cencureras och hindras att presenteras på grund av 2 personers ÅSIKTER? Där du sedan på diskussionssidan skapar ett ultimatum för mina redigeringar, i form av att min största fiende på svwiki skall förväntas stödja dem, fast han redan visat att han har en agenda? Du gör honom därmed ÄGARE till artikeln, ytterligare ett regelbrott. Var någonstans i reglerna kan du länka till, är ett dylikt sätt att jobba beskrivet, och vad är försvaret för att bryta mot NPOV, och ta bort NPOV mallar för att det passar er, också emot reglerna? Dan Koehl (diskussion) 23 juni 2021 kl. 14.29 (CEST)[svara]
Det är du som återlagt din version trots kritik, det är defintionen att du är den som redigeringskrigar. Oc oberoende vem som är "skyldig" är det jag gjorde bara att återställa till verionen innan dagens redigeringar. öOm du kan finna fler som på disksionssidan uttrycker stöd för din version, kan den läggas in oberoende av Andejons syn. Nu är det dock så att på diskussionssidan är det istället två som uttryckt att din verion har fundamental brister och invänder mot att din version läggs in. Och då blir det tvärtom.Yger (diskussion) 23 juni 2021 kl. 14.49 (CEST)[svara]
Yger, du har från sidan Hertig, 1. raderat den förste sevensken avbildad med hertigkrona 2. dansk hertigkrona 3. norsk hertig krona. Med argumentering av din åsikt att jag bedrivit redigeringskrig när jag lagt in dem. Du har raderat andra åsikter än Andejons, tex Prof. Jan Svanberg in Furstebilder från folkungatid ISBN 91-85884-52-9 pp. 104-106. På vilket sätt agerade du i syfte att göra Wikipedia bättre, och skydda projektet, med denna radering, där du censurerar intressanta uppgifter så att läsarna inte kan se dem? A vilken anledning skall svenska folket inte få se skandinaviska hertig kronor i artikeln, utan bara brittiska och på vilket sätt skadar det Wikipedia att läsare får se Birgers hertig krona? föf HÄR är inget nämnt om att dokumentet där Birger benämns hertig, skulle vara en förfalksning : https://sok.riksarkivet.se/dokument/sdhk/621.pdf och ÄVEN om det skulle vara en förfalksning, är det likväl en indikation om att han av sin samtid var känd som HERTOG. Dan Koehl (diskussion) 23 juni 2021 kl. 15.09 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Frågan bör diskuteras på artikeldiskussionssidan. Tyvärr saknar jag såväl kunskaper som intresse för det som diskuteras, men konstaterar att det finns gott om andra användare som har såväl intresse som kunskaper inom olika "grenar" av ämnesområdet "historia". Mitt bidrag begränsar sig därför till följande tabell med aktiva användare som möjligen kan bidra konstruktivt till diskussionen, baserat på att de har skrivit om "historia" i sin användarpresentation.
Användare, aktiva under 2021, som på sin användarsida har skrivit ordet historia
Användare
Utdrag från användarsidan där ordet historia nämns
Tack Larske, jag upplever att frågan har förskjutits från ämnet hertig till maktmissbruk av två administratörer. Detta kan lika gärna diskuteras här. Jag vet att man helst försöker skymma diskussionerna från Wikipediakollektivet, innan man igen blockerar mig när jag igen ifrågätter adminbrott, men jag av den anledningen ser jag helst att man diskuterar här. Det är viktigt att folk får insyn i hur maktmissbruket går till, med vilka lgner det motvireas, och hur kompisgängen skapar sina små "konsensus" för att förhindra en användare att redigera, trots att han följer regler om källor och verifierning, samt hur det blir mer och merutbrett med ÄGARE till artiklar. detta är allmänna frågor som fler än de som är intresserade av titeln Hertig, har rätt att ta del av. Dan Koehl (diskussion) 23 juni 2021 kl. 15.28 (CEST)[svara]
Att dessutom börja kalla användare SENIORER och använda detta som argument mot en användare som ännu mer SENIOR saknar stöd i reglerna, och är såcäl osmakligt som föga ärofullt för en admin. Jag vill annars gära se en länk till vilka som är seniorer, och hur det utgör någon sorts verifiering av expertis om medeltiden. Jag har bara läst åsikter, och Wikipedia är inget forum. Själv har jag inte hävdat någon åsikt, vad jag gjort är att ha infört källbelagt material, vilket Andejons har en personlig agenda kring, och Yger har raderat. 23 juni 2021 kl. 15.35 (CEST)Dan Koehl (diskussion)
Frågor som rör eventuellt maktmissbruk av administratörer hör hemma på KAW och inte här. Vad gäller NPOV kan den riktlinjen rimligen inte användas som stöd för att presentera nya tolkningar av primära källor. Vi använder dylika endast när deras betydelse är uppenbar (som kyrkoböcker för födelse- och dödsuppgifter), men i första hand stöder vi oss på redan publicerade bearbetningar av materialet. Uppslagsverk har aldrig varit platsen för presentation av ny forskning och bör inte heller vara det i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 23 juni 2021 kl. 20.45 (CEST)[svara]
Det framgår inte med tydlighet varför bilder på Birger jarl, norsk hertigkrona och dansk hertig krona (raderade av Yger från sidan hertig) är ny forskning? Vad skulle vara "nytt" med detta? Dan Koehl (diskussion) 24 juni 2021 kl. 18.44 (CEST)[svara]
Eftersom det är en slutsats som du har dragit själv, den finns inte publicerad i någon verifierbar källa. Alltså originalforskning. /ℇsquilo24 juni 2021 kl. 19.38 (CEST)[svara]
Om detta påstående vore sant, så skulle jag laddat upp dessa bilder, men det har jag inte. norsk och dansk hertig krona har någon annan än jag, nämligen @Trondivers: definierat. Bör Yger radera dem också? Dan Koehl (diskussion) 24 juni 2021 kl. 19.43 (CEST)[svara]
För tredje eoch sista gången. Jag har inte raderat någon info utan återställt till en tidigare version i enlighet med riktlingen för redigeringakrig, efter att du återlagt info som ifrågsattas, istället som för att diskutera det ifrågsatta.Yger (diskussion) 24 juni 2021 kl. 20.07 (CEST)[svara]
Hej. Vad har hänt med förstasidan? Jag menar alltså huvudsidan som vanliga oinloggade läsare kommer till när man går in på Wikipedia, eller klickar på loggan längst upp till vänster.
Sedan i går ser den normal ut överst i rutorna Utmärkt artikel och Aktuella händelser, men under strecket i Aktuella händelser blir det mycket mindre text. Sedan är det minimal text resten av sidan, i rutorna Visste du att, Dagens datum, Dagens Skandinaviska artikel och utvald bild.
Det är så liten text att det är svårt att läsa texten på en vanlig dataskärm.
Mvh En flitig läsare 87.241.92.18024 juni 2021 kl. 12.32 (CEST)[svara]
Oavsett om ni firar midsommar eller inte, så önskar jag er en trevlig fortsättning på veckan. Kanske blir det slappande i hängmattan? Wikipediasugna kan ägna sig åt tex Veckans Tävling eller fotografera inför kommande Wiki Loves Monuments, nästa års Wiki Loves Earth eller någon bild som saknas i en artikel.
Ni kan också att lägga sju wikipedia-artiklar under kudden imorron och se vad som händer. ;-)
Även jag vill önska alla en trevlig midsommarhelg, alldeles oavsett hur Ni firar denna. Om Ni avstår från att fira hoppas jag ändå att den extra ledigheten blir till glädje! Tostarpadius (diskussion) 25 juni 2021 kl. 12.07 (CEST)[svara]
Många gula tröjor på Topp 100-listan över mest visade svwp-artiklar igårredigera
Topp 100-listan från igår har helt "intagits" av artiklar om klädmode, speciellt gula tröjor. Några enstaka artiklar om perfiera företeelser som partiledare, marknadshyror och nyval samt om japansk kultur (sumobrottning och teceremonier, sushi och wasabi) och bålgetingar har också lockat läsarnas intresse, men annars är det mest artiklar relaterade till fotboll i listan, se följande översikt där antalet visningar för respektive artikel också presenteras.
Tack för statistiken! Det är ju intressant vilken räckvidd vi har. Inte bara i antalet läsare utan att folk är nyfikna och klickar vidare och läser om gamla mästerskap och spelare. Av nyfikenhet, har du något automatiserat sätt att knåpa ihop denna tabell? En annan relaterad fråga, jag experimenterade (genom import från meta) lite med Användare:Ainali/Mall:Sidvisningsgraf för några år sedan, men lyckades inte lista ut något sätt att få datumen och siffrorna på svenskt format (vilket är en blocker för att lägga den i rätt namnrymd). Har du något tips på hur det skulle kunna fixas? Exempel med statistiken för Alexander Isak de senaste 30 dagarna som fås genom {{Användare:Ainali/Mall:Sidvisningsgraf|30|Alexander Isak|width=300|height=150}}:
Tabellen ovan har jag skapat med ett litet skript (20 rader python-kod) som bara "stuvar om" den information som redan finns i den Topp 100-lista som är länkad i tabellhuvudet. Det skulle nog gå att få det snyggare, med exempelvis lika stora bilder, om man vill, men syftet var idag bara att få det lite mer kompakt än originallistan så att man lättare kan få en överblick av alla gultröjorna utan att behöva scrolla så mycket.
När det gäller att få tillägget "graph" att prata svenska vet jag inte om eller i så fall hur det är möjligt. De borde vara ett allmänt problem för många språkversioner. Har du kollat om det finns något ärende i Phabricator om det?
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Och igår var det ett helt annat tema för de mest visade svwp-artiklarna.
Intressant nog är artikeln Regeringskrisen i Sverige 2021/Misstroendeförklaringen mot regeringen Löfven II 2021 först på 87:e plats. Det kan ha med namnbyte att göra, men säkert också för att Wikipedia inte är platsen som besöks för att få nyheter. Artiklar som ger bakgrundsinfo eller kompletterande info däremot, de ligger alla högt. Jag tror det är samma med att covid inte vara förra årets mest lästa artikel, utan spanska sjukan. Det är i sig inget argument mot att skriva om aktiuella relevanta saker när det finns relevant info, men det visar att vill man verkligen hjälpa till med "allmänintresset", så görs det bäst i "runt-i-kring-artiklarna". LittleGun (diskussion) 22 juni 2021 kl. 07.47 (CEST)[svara]
Det är även en kvalitetsfråga. De artiklar som försöker följa ett förlopp i realtid tvingas ofta förlita sig på sämre källor, dvs massmedier som skriver med ett annat annat tidsperspektiv och kunskapsunderlag än vad som står till buds när ett ämne har "mognat", förklarats och analyserats under en tid. Så "nyhetswikipedianismen" bidrar sällan med några stora värden i den stora strömmen av kunskapsförmedling. De artiklarna kan vara stimulerande för författarna, men är egentligen ganska artfrämmande i ett uppslagsverk. Janders (diskussion) 22 juni 2021 kl. 08.02 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Midsommarafton sätter också sina spår i visningsstatistiken. Förutom artiklar som innehåller "Midsommar" i namnet finns det markanta årliga, ofta dagssmala, toppar i följande artiklar som alla finns på Topp 100-listan för 25 juni 2021, se även tabellen nedan.
Helan går (på plats 11 med 2 879 visningar, 137 gånger fler än normalt)
Matjessill (på plats 15 med 2 191 visningar, 49 gånger fler än normalt)
Små grodorna (på plats 19 med 1 910 visningar, 106 gånger fler än normalt)
Jordgubbe (på plats 23 med 1 692 visningar, 13 gånger fler än normalt)
Kubb (spel) (på plats 34 med 1 476 visningar, 58 gånger fler än normalt)
Snaps (på plats 59 med 1 011 visningar, 17 gånger fler än normalt)
Pors (på plats 68 med 958 visningar, 20 gånger fler än normalt)
Dart (på plats 81 med 853 visningar, 9 gånger fler än normalt)
{{Hjälp tack}} används i dagsläget bara i ett fåtal artiklar. Men för mig känns den överflödig. Vi vill ju att folk/läsarna skall börja redigera i alla artiklar – inte bara de som har denna mall i sig. Jag föreslår att vi pensionerar mallen. Vad säger ni? ✍️GeMet 💬 den25 juni 2021 kl. 16.38 (CEST)[svara]
Man skulle ju kunna tänka sig en hjälp-mall, men som sätts på diskussionssidan, och med en önskan om något specifikt snarare än hjälp i allmänhet. I och för sig har vi {{brister}}, men detta skulle kunna vara en mildare variant där något kanske inte är direkt fel, men där en användare skulle vilja ha hjälp att beskriva eller uttrycka något på ett lättförståeligt sätt. ♥Ainalidiskussionbidrag26 juni 2021 kl. 09.17 (CEST)[svara]
Det finns en fördel med illustrationsbehovsmallen, nämligen att artikeln hamnar i en kategori, där man kan finna artiklar, som behöver bilder. Jag brukar nyttja det när jag ger mig ut för att fotografera på semestern, då jag hittar artiklar relaterade till de orter jag besöker.--Historiker (diskussion) 25 juni 2021 kl. 22.54 (CEST)[svara]
Så använde jag också illustrationsbehovsmallen tidigare, men jag har gått över till att använda m:WikiShootMe i stället för geografiska platser. För föremål som inte är geografiska platser är den fortfarande mycket användbar. /ℇsquilo25 juni 2021 kl. 23.50 (CEST)[svara]
Mallen illustrationsbehov används i vissa fall på ett mycket märkligt sätt. Exempelvis är artikeln Bandirektör i behov av utökning, men jag har svårt för att se vad en porträttbild på en slumpvis utvald bandirektör skulle tillföra denna. /Annika (diskussion) 26 juni 2021 kl. 09.33 (CEST)[svara]
Jag håller helt med dig. Om det är svårt att förstå tycker jag att vi kan plocka bort mallen (från den artikeln). Och om det är något speciellt som behöver illustreras vill jag slå ett slag för utökad användning av parametern anm= i mallen där sådant kan förklaras. ♥Ainalidiskussionbidrag26 juni 2021 kl. 17.05 (CEST)[svara]
Det är precis därför den här mallen behövs. Det är lätt att hitta alla artiklar som saknar bilder (och lika enkelt att sortera bort förgreningssidor och liknande). Men alla artiklar som saknar bilder har inte ett illustrationsbehov. Mallen används för att särskilja de som har ett illustrationsbehov från de som inte har det. /ℇsquilo27 juni 2021 kl. 19.31 (CEST)[svara]
Jag har redan flera gånger framför min syn att det är synd att stora delar av Sveriges befolkning bedömer att Wikipedia är ett vänsterprojekt, styrt av socialdemokrater och PK-folk och i och med detta inte går att lita på. Och att vi då missar vår vision "kunskap till alla" när dessa grupper inte vill ta till sig de fakta som finns i Wikipedia. Och att denna bedömning bygger på hur vi i ett 50-tal artiklar tar upp fenomen som ligger i vänster-högerskalan, dvs 0,002% förhindrar att man tror på de övriga 99,998% av våra artiklar. Jag har därför länge försökt se om det går formulera om dessa känsliga artiklar, utan att påverka korrektheten, så dess innehåll inte retar upp denna grupp så mycket. Och termen högerextrem retar mest. I artikeln Nya tider blev konsensus att det inte gick ta bort det epitetet, men det gick efter ett arbete i artikeln fria tider, och även artikeln Swebbtv har blivit mer gillad av de arga utan att det blivit försköningar (youtubes skrivningar är i sig tillräckligt förödande).
Den artikel som senaste månaden har varit i fokus med många redigeringar från denna grupp arga är Alternativ för Sverige där högerextrem dyker upp alldeles i början. Med tanke på att de verkar förespråka skicka ?hem? alla invandrare som inte har svenskt medborgarskap, så kan det kanske vara svårt att undvika använda starka ord, men ändå. Kan det finnas en möjlighet skriva om den i den mildare modellen S ser sig som X och Y medan a klassar den som f och b som g eller tom att dessa bedömningar lägga i ett eget avsnitt och ej i ingressen. Yger (diskussion) 10 juni 2021 kl. 14.42 (CEST)[svara]
Generellt tycker jag att det är bäst att börja denna typ av artiklar med en ingress med rena faktauppgifter (källbelagda). Att placera ett parti politiskt är alltid en bedömningsfråga och Wikipedia bör inte ta ställning till vilken bedömning/epitet som är riktig. Det bästa är därför, menar jag, att i ett speciellt avsnitt redogöra för både partiets egen karakteristik och de bedömningar/beteckningar/analyser som gjorts av andra. Alltså ungefär som Yger föreslår. --Chandra Varena (diskussion) 10 juni 2021 kl. 15.22 (CEST)[svara]
Om inte ” "den rasideologiska miljöns tydliga parlamentariska alternativ" (expo i artikeln) skall kunna klassas som högerextremt, bara för att några personer inte skall bli kränkta så undrar jag vilka mer som inte skall klassas som vad de är. NMR? Ska vi ha en kränkthetsbarometer, eller gå utifrån verifierbar fakta? Adville (diskussion) 10 juni 2021 kl. 15.57 (CEST)[svara]
Min poäng är inte alls kränkthet utan saklighet. Det finns ingen entydig definition på högerextremism (eller vänster-d:o) och därför bör vi nöja oss med att referera hur källorna benämner partiet eller rörelsen ifråga.--Chandra Varena (diskussion) 10 juni 2021 kl. 16.04 (CEST)[svara]
Vi kan naturligtvis skriva att enligt Expo (och alla de andra källorna) är XX högerextrem. Men vi bör inte göra några värdeomdömen till våra egna. Om de flesta kritiker skriver att YY är en dålig roman - ska vi då skriva i ingressen att YY är en dålig roman? Nej menar jag,. Vi ska skriva att YY är en roman som av de flesta kritiker (källbelagt) har ansetts dålig. --Chandra Varena (diskussion) 10 juni 2021 kl. 16.26 (CEST)[svara]
Är högerextrem ett värdeomdöme? Trodde det var en politisk position, som vänsterextrem (som aldrig kritiseras när jag lägger in det). "ett dåligt högerextremt parti" är ett värdeomdöme... ibland kan ordet fascist användas som värdeomdöme (vanligt bland sydamerikaner), men ofta även som politisk position. Adville (diskussion) 10 juni 2021 kl. 16.57 (CEST)[svara]
jag är inte ute efter att skrivar emot vad källor anger. Men måste högerextrem stå först i ingressen, det ger inge möjlighet problematisera den politiska positionen eller ge kontext åt den positionen? Om den läggs lite senare kan det stå mer om positioner av olika aktörer och också vad de skriver om sig själv. Och måste vi alltid ha med ordet högerextrem, ofta har ett fenomen klassats som 5-6 olika saker, varför låter vi då den klassningen dominera? Jag anser en term som invandrarkritisk eller invandrarfientlig ger bättre värde till läsare än h-extrem.Yger (diskussion) 10 juni 2021 kl. 17.06 (CEST)[svara]
Jag skulle nog säga att högerextrem är ett värdeomdöme om inte partiet använder det om sig själv. Nyliberalism är på motsvarande vis ett värdeomdöme från de som inte gillar Liberalernas eller Centerpartiets ideologi. När man anger en politisk ståndpunkt om ett parti som partiet inte själv uttrycker borde det vara ganska okontroversiellt att ange vem det är som anser detta. T.ex. att AfS är högerextremt enligt Nyheter24 och Västerbottens-Kuriren. Hade AfS själva kallat sig högerextrema hade det i min värld varit mindre kontroversiellt, och knappast ett negativt värdeomdöme. Sen undrar jag om Nyheter24 och Västerbottens-Kuriren verkligen är vederhäftiga källor i sammanhanget? Tanzania (diskussion) 10 juni 2021 kl. 17.17 (CEST)[svara]
Enligt bland annat dokumentet Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? på Riksdagens webbplats betraktas "högerextrem" som ett värdeladdat omdöme. Det anser jag i princip avgör frågan. Disembodied Soul (diskussion) 10 juni 2021 kl. 17.22 (CEST)[svara]
Jag tycker att Yger kommer med rimliga invändningar mot att använda uttrycket högerextrem alltför mycket och alltför tidigt. Man kan tänka sig om Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ i ingressen på deras artiklar skulle beskrivas som vänsterextrema så skulle samma personer som insisterar att högerextrem måste användas om Sverigedemokraterna och AfS protestera högljutt. Därmed inte sagt att uttrycken saknar helt berättigande, men det krävs en viss fingertoppskänsla för en saklig och verifierbar framställning. Ricjac10 juni 2021 kl. 17.35 (CEST)[svara]
Jag tycker att Yger har en poäng. Visst kan man diskutera om det är ett värdeomdöme eller ej. Men för mig ligger det en värderande air över begreppet, liksom motsvarande med förledet "vänster". Orsaken är nog helt enkelt att när begreppen kritiseras, så sker det ofta utifrån just en värdering och känsla. Om det var väldefinierade objektiva begrepp skulle de inte ifrågasättas och kritiseras som just värderande. Vidare tycker jag att det är olämpligt att låta traditionell nyhetsjournalistik stå för definitionerna. Ordbruket i nyhetsmedierna är inte alltid helt övertänkt i alla nyanser och förekomsten av beteckningar som höger- respektive vänsterextremism kan nog aldrig verifiera att termen är objektivt definierad och därmed korrekt, bara att den har används i det sammanhang man refererar till. Janders (diskussion) 10 juni 2021 kl. 17.39 (CEST)[svara]
Förstår inte jämförelsen med Vänsterpartiet eller Sd. AfS är ganska så mycket till höger om Sd, och de blev ju utkastade från Sd för att vara för extrema… självklart kan man använda hlgerextremist som ett skällsord, precis som fascist, men när man skriver om ett politiskt partis eller organisations hemvist och använder det utifrån källor (ex expo och dn, inte nyheter24) så är det positionen och inte skällsordet som används. Vi skriver ju ett uppslagsverk och inte en blogg. Adville (diskussion) 10 juni 2021 kl. 17.43 (CEST)[svara]
Även om inte företrädarna gillar det måste det finnas en gräns när man faktiskt börjar kalla högerextremister för högerextremister. Det är inte underligare än att vi kallar platt-jord-idéer för pseudovetenskap och inte "sanningen som Konspirationen inte vill skall komma ut". Frågan är snarast vilket stöd vi skall kräva för att göra det.
Rent sakmässigt kan jag hålla med dig, nazister tycker jag entydigt förtjänar kallas för högerextrema. Men min poäng är inte i sig vilka fenomen som ÄR högerextrema (efter källor) utan att ordet har fått en värderande underton betydligt mer än termen pseudovetenskap som jag absolut tycker vi skall ha kvar och skriva ut tydligt tidigt i en ingress. Och att för över 15% av Sveriges befolkning fungerar termen högerextrem omnämnt tidigt som ett rött skynke som blockerar att de personerna att läser mer av artikeln och att vi då motarbetar vår ambition att sprida kunskap till alla.Yger (diskussion) 10 juni 2021 kl. 21.10 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ hej Yger, så länge ämnen behandlas likvärdigt så ser jag inget problem med att klassa den ena eller andra organisationen som -extrem. Men det kan se märkligt ut när organisationer på yttersta högerkanten beskrivs som högerextrema i Wikipedia, men organisationer som Revolutionär Kommunistisk Ungdom inte beskrivs som vänsterextrema, trots att de verkar förorda en väpnad revolution och fått sitt statsbidrag indraget under 00-talet. För egen del har jag omarbetat artikeln Våldsbejakande extremism i Sverige för ett tag sedan och försökt beskriva alla tre dominerande extrema ismer (vänster- höger- och islamism) på ett likvärdigt vis. TusenOrd (diskussion) 11 juni 2021 kl. 07.56 (CEST)[svara]
Jag har lagt in både högerextrem och vänsterextrem (revolutionära fronten, innan den flyttades och den sidan nu är omdirigering) i artiklar. Enda gången det blir diskussion är just i högerextrema artiklar, som i AfS. Aldrig annars. Inte en kommentar om RF att det var fel. Så det är stor skillnad på vilka som förste var man står och inte. När det gäller ditt kommunistiska exempel så är det väl bara att hitta en bra källa? Det är inte mitt fokusämne. Adville (diskussion) 11 juni 2021 kl. 10.15 (CEST)[svara]
Adville: Nej, jag tror inte det är så enkelt som att hitta en bra källa. T ex har informationen om den brittiska vänsterprofilen Jeremy Corbyns skandaler med hans kontakter till Irish Republican Army och Hamas raderats ur eller aldrig lagts till i artikeln. Dessa saker är förstås välkända för alla som läser brittisk dagspress. De som är oroliga för att "svwp uppfattas som vänstervridet" tror jag är de bästa kandidaterna till att förbättra nämnda artiklar och skapa konsensus för att materialet hör hemma där så att det inte raderas. Det är inget jag tänkte prioritera under den närmaste tiden. mvh TusenOrd (diskussion) 12 juni 2021 kl. 14.47 (CEST)[svara]
Tack för god diskussion, som jag upplever varit mer entydig och kommit längre än tidigare diskussioner i samma ämne. Mitt försök till summering
högerextrem är en oprecis term som brett uppfattas som värderande och av en del av våra läsare uppfattas provocerande. Detta gör att användandet av termen utan attribuering är problematisk och betydligt mer så än begrepp som pseudovetenskaplig, alternativmedicin och konspiratorisk som har mer precis innebörd. Termen (höger)populistisk är ett mellanting men uppfattas mindre provocerande än högerextrem av våra läsare.
inledningen (första meningen) bör bara innehålla fakta som uppfattas okontroversiella, och beskrivning av positionering som ej är entydig bör tas upp i senare meningar/stycken. I artikeln swebbtv innehåller första meningen inget om position, i artikeln fria tider används det mer beskrivande epitetet "invandrarkritisk" som inte lett till ilska reaktioner från våra läsare. I artikeln centerpartiet används socialliberalt och grönt parti vilket är hur de själva beskriver sig och som inte ifrågasatts av andra.
efter den första meningen som beskriver vad fenomenet är så kan positionering beskrivas i senare meningar/stycken. Exempel Bulletin (webbtidning) har i andra meningen Bulletin har en högerprofil och tidningens ledarsida betecknar sig sedan april 2021 som frihetligt konservativ, swebbtv har ett eget stycke med egen syn och med citat från hur andra ser på webbplatsen. Fria Tider har dels positionering i mening två och tre i inledningen och sedan et helt avsnitt om Politisk inriktning. Att efter första meningen ha med termen högerextrem med attribuering till vem som skriver så, kan vara OK
att ange högerextrem utan attribuering och i första meningen bör bara ske i de mest extrema fenomenen, närmast nazistiska, där bara en mycket liten del (<2%?) av befolkningen sympatiserar med webbplatsen/tidningen/partiets uttalanden.styreker efter invändningar
Antalet sympatisörer till något kan aldrig vara en faktor i hur något ska beskrivas. I så fall kan ju inte ens Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet kallas nazistiska då de hade långt fler röster än dina gränser i de allmänna valen. Med det sagt så håller jag med om attribuering är nödvändigt (sedan har vi väl kanske inte stilistiskt löst om ingressen ska ha noter eller om de ska komma senare i artikeln). ♥Ainalidiskussionbidrag11 juni 2021 kl. 08.36 (CEST)[svara]
Förlåt att jag blandar mig, men jag reagerar på att hela den här diskussionen startade med exemplet Alternativ för Sverige, och att man ska bara kunna använda termen om färre än 2% sympatiserar med dem. Förutom Ainalis uppenbara invändning vill jag även påpeka att AfS fick lite drygt 20 000 röster i valet 2018, vilket motsvarar 0,31% av rösterna (de låter dock på sociala medier som om de vore ett medelstort riksdagsparti, men det är ju en annan sak än att faktiskt vara det). Med tanke på att de består av avhoppade och utkastade SD:are är det väl ett ovanligt okontroversiellt fall för termen. /Grillo (diskussion) 11 juni 2021 kl. 09.44 (CEST)[svara]
Jag tycker inte heller att man skall fokusera på nazism, i så fall snarare på tankegods. Avståndstagande från parlamentarisk demokrati, ifrågasättande av grundtankar som likhet inför lagen och alla människor lika och okränkbara värde (givetvis upp för debatt vad det innebär men det går ju ändå att identifiera tankar som avsevärt skiljer sig från allmänt vedertagna) känns i så fall som bättre utgångspunkter.FBQ (diskussion) 11 juni 2021 kl. 09.47 (CEST)[svara]
Jag stryker den del ovan. Mitt intresse inte när det går använda epitetet utan attribuering, utan var i texten det används och att vi bör tona ner, inte för det är fel utan för att väldigt många reagerar negativt. För minoriteter är det självklart vi visar hänsyn hur den minoriteten reagerar på olika epitetet, och här när det handlar om en icke precis term tycker jag visst vi även kan visa denna grupp hänsyn. (och det var 0,31 % som röstade på dem, men många fler inom SD sympatiserar med deras tankegods)Yger (diskussion) 11 juni 2021 kl. 10.27 (CEST)[svara]
Jag fortsätter nog debatten här: Jag tycker det är litet anmärkningsvärt att summera resultatet av en debatt som pågått i mindre än ett dygn. Rätt eller fel riskerar det att uppfattas som ett försök att forcera fram ett beslut.
Enligt förslaget skall vi minska användningen av beskrivningen "högerextrem", inte primärt för att den skulle vara felaktig, utan i ett försök till något slags "appeasement" vis-a-vis krafter som tar illa vid sig av att organisationer som Alternativ för Sverige beskrivs som just högerextrema. Jag måste säga att exemplet är illa valt. Att försöka förhindra att "högerextrem" används om ett öppet antisemitiskt parti gränsar emm till historieförfalskning. Som andejons påpekar måste det finnas en gräns när vi faktiskt börjar kalla högerextremister för vad de är.
Och Yger, var härstammar uppgifterna om att "stora delar av Sveriges befolkning bedömer att Wikipedia är ett vänsterprojekt, styrt av socialdemokrater och PK-folk" från? Är det en personlig bedömning eller någon slags opinionsundersökning? Vilken, i så fall, nämner en yttre källor i en sådan här debatt måste de verkligen redovisas för att debatten inte skall flyta ut helt. På samma sätt, när du hävdar "att för över 15% av Sveriges befolkning fungerar termen högerextrem [...] som ett rött skynke", var härstammar dessa uppgifter ifrån? Med tanke på den väldigt exakta formuleringen ("15 %") anar jag någon källa bakom. Vilken, om så är fallet? Det var avsiktligt som jag använde termen appeasement i inledningen. Främst ville jag visa att jag givetvis inte tror att förslaget skulle emanera ifrån några sympatier för begreppet, utan fullt ärligt ha sin grund i tron att om vi gör små eftergifter för att de som skriker om vänsterextremism, så skall de upphöra med sitt skrikande. Jag tror att det är fel; problemet är, att så länge det inte klart definierats vilka de är som betraktar Wikipedia som ett vänsterprojekt, och som enligt premisserna tydligen skall upphöra med detta synsätt om vi inte längre beskriver dem som "högerextremister", åtminstone inte i ingresserna, så länge är det svårt att debattera troligheten i ett sådant synsätt.
Precis som Adville har jag reagerat över att det aldrig uppstår någon diskussion kring "vänsterextrem". Om vi nu använder någon eftergiftspolitik (vilket jag inte tycker vi skall göra) varför skall den bara vara riktad mot en sidas krav? I debatten uppkom t.o.m. kritik mot användningen av nyliberalism, trots att det är ett väl avgränsat begrepp (läs artikeln om begreppet) som används i många artiklar! Om ett parti börjar införa nyliberala begrepp i en för övrigt socialliberal politik, måste vi väl kunna få skriva om det? / TernariusDisk11 juni 2021 kl. 12.47 (CEST)[svara]
Jag tycker absolut att vi ska ha samma policy i förhållande till "vänsterextrem". Inte heller detta är något absolut och tydligt definierat begrepp. Den uppfattade graden av "extremism" hos en grupp eller parti beror på bedömarens egen politiska position, och WP ska inte ha NÅGON politisk position. --Chandra Varena (diskussion) 11 juni 2021 kl. 13.10 (CEST)[svara]
Chandra Varena, du har rätt i att vi inte skall skriva utifrån våra egna politiska positioner. Vi skall följa bra källor. Eftersom jag är en av de som jobbar väldigt mycket med artiklar inom extremismspektrat, och neutralitet, de senaste valen så blir det konstigt att se som om jag lagt in min politiska position i artiklar när jag försökt lägga in neutrala källor (expo är en auktoritet när det gäller rapporter om svensk högerextremism, som använts av både borgerliga och vönsterregeringar. Det har även suttit en moderat i styrelsen). Eftersom det var jag som källbelade revolutionära fronten som vänsterextrem kan jag lova dig att jag inte är högerextrem… och vise versa om de högerextrema som jag källbelagt. Vi måste förhålla oss neutrala och använda vad källorna skriver. Adville (diskussion) 11 juni 2021 kl. 13.24 (CEST)[svara]
@Adville: jag ber om ursäkt om du tolkade det som jag skrev som ett angrepp, det var inte alls min tanke. Det jag menar är att eftersom varken "högerextrem" eller "vänsterextrem" är tydligt definierade begrepp så finns det en mycket stor gråzon (åt båda håll) där en grupp/parti kan bedömas som extrem eller ej. Därför ska vi inte påstå att gruppen ÄR extrem utan i stället tala om att källa XX anger att den är extrem (och, i förekommande fall, att källa YY anger något annat). --Chandra Varena (diskussion) 11 juni 2021 kl. 13.38 (CEST)[svara]
@Ternarius: tack för din (förödande) återkoppling. Jag får intrycket vi har olika bilder av hur de kanske 15% av Sverige befolkning som aktivt använder alternativa media för att få sin bild av verkligheten ser på hur saker och ting är. Utan på minsta sätt sympatisera med dessa har jag läst hur de skriver om saker och ting och Wikipedia. Och hur dessa media skriver om Wikipedia som otillförlitligt, som gör att dessa grupper då även förkastar mycket i Wikipedia som inte alls har med höger-vänster att göra. Jag prövar igen. Jag skulle vilja det står Afs är nationalistiskt och betraktas om högerextremt och högerpopulistiskt istället för att det är högerextremt. Om du tittar på källorna till högerextremt så är det mycket i bisatser i olika media, och genom att skriva är gör vi själva en värdering istället för att redovisa källäget Yger (diskussion) 11 juni 2021 kl. 13.47 (CEST)[svara]
@Yger: Det är mycket tråkigt att du betecknar mitt tidigare inlägg som "förödande", en beteckning som jag kanske inte hade väntat mig från dig. Jag konstaterar att du fortfarande inte givit några källor till storleksuppgifterna jag efterfrågade. Tvärtom verkar åtminstone uppgiften om 15%, som jag faktiskt trodde var förankrad i någon opinionsundersökning, vara en egen uppskattning. Var det det du menade med förödande? I så fall har jag kanske litet lättare att smälta ditt ordval.
Enligt (bl.a.) min uppfattning är det tydligt att motståndet mot "högerextremism" på svwp inte motsvaras av någon liknande reaktion från vänsterhåll. Naturligtvis förekommer det diskussioner, när vänsterorganisationer ftt beteckningen "vänsterextrem" tillagd, men den allomfattande reaktionen mot all användning av "högerextrem", som förekommer på den motsatta sidan, lyser med sin frånvaro. Exempelvis betecknas Revolutionära Fronten sedan länge som vänsterextremistisk, utan något motstånd mot beteckningen. De enda inläggen på artikeldiskussionen gjordes i november 2014 av Adville och dnm, som båda argumenterade för att "vänsterextrem" var en korrekt beteckning. Antifascistisk aktion betecknas som "vänsterextremistisk"; debatten på artikeldiskussionen var inte heller där särskilt omfattade, med enbart två relativt okända (och nu inaktiva) företrädare för att "vänsterextremistisk" skulle bort, medan flera kända namn (bl.a. Adville, för att ta någon som vill behålla "högerextremist" i den här debatten) var för att "vänsterextremistisk" behölls. Globalisering underifrån betecknas som "vänsterextremistisk" utan någon debatt på diskussionssidan. Ingen hade heller något att invända mot att Röda brigaderna beskrevs som vänsterextrema.
Den skillnaden mellan behandlingen av vänsteråsikter och höger-d:o är någonting jag verkligen betraktar som förödande. För du kan väl inte vara medveten om att svwp från visst vänsterhåll beskrivs lika kränkande som från högerhåll. En sådan här inställning lär inte minska deras kritik. Iofs kan jag leva med den kritiken, som i regel kommer från debattörer som har sina åsikter grundmurade utan någon avsikt att förändra dem. Men det är ju olyckligt om de faktiskt får argument för att de behandlas olika. Någon eftergiftspolitik tror jag emellertid inte på vare sig för dem eller deras motståndare. Det är förödande om Wikipedia skulle moderera sina texter så de inte förargar de mera extrema av deras läsare. / TernariusDisk11 juni 2021 kl. 15.39 (CEST)[svara]
Ett PS: Jag är medveten att den här typen av diskussioner gärna blir påtagligt oförsonliga, och då lätt lockar halmdockor. (För undvikande av missförstånd vill jag betona att jag inte syftar på dig, Yger; du har aldrig använt den debattekniken.) Jag vill därför påpeka att jag i inget av de uppräknade exemplen ovan anser att beteckningen "vänsterextrem" var felaktig eller ens olämplig; det var inte därför jag tog upp dem. / TernariusDisk11 juni 2021 kl. 15.50 (CEST)[svara]
med förödande menar jag att du väljer att inte diskutera det jag faktiskt tar upp, utan väljer en infalsvinkel jag aldrig haft. Och att du använder retoriska knep ("är det korrekt att du inte slår du inte din fru på torsdagar") som gör det blir omöjligt få till ett förnuftigt meningsutbyte. (och detta är mtt sista inlägg i denna ordväxling)Yger (diskussion) 11 juni 2021 kl. 17.02 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Jag beklagar om du anser jag har använt en retorisk fråga; det var inte min mening, men det utesluter ju självfallet inte att jag kan ha missuppfattat dig och ändå gjort så. Och använd gärna den korrekta termen – "retoriskt knep" antyder att jag skulle ha använt billiga knep för att förvränga det du skrivit (tyck gärna att jag ägnar mig åt petitesser, men du är inte den enda som kan bli sur). I vilket fall som tycker jag du kunde kosta på dig att specificera exakt vad du menade. Du kommer förmodligen inte att gilla att jag påpekar det, men det är andra gången du kommer med luddiga påståenden i den här debatten. Den första var när du kom med tämligen precisa storleksuppgifter angående opinionen, som visade sig vara personligt tyckande. Jag frågar alltså: Vad exakt i mitt tidigare inlägg betraktade du som en retorisk fråga? Var det mitt påstående att jag trodde du ville göra eftergifter till högerkritikerna? Jag beklagar, men det du skriver om att du ville visa "hur de kanske 15% av Sveriges befolkning som aktivt använder alternativa media för att få sin bild av verkligheten ser på hur saker och ting är" är luddigt; på vilket sätt visar det att jag borde förstått att min redovisade uppfattning av vad du menade var avsiktligt falsk, och inte bara en missuppfattning till följd av otillräckliga argument från din sida?
Eller var det för att jag hävdade att exemplet Alternativ för Sverige var illa valt? Du började ju faktiskt hela tråden med det, och även andra har kritiserat dig för den saken. Du får ursäkta, jag vet faktiskt inte vad i mitt inlägg du tyckte var en retorisk fråga, och om du kommer med en sådan anklagelse, som förutsätter en medveten avsikt, så tycker jag faktiskt det vore snyggt om du åtminstone förklarade vad du menade – även om du nu bestämt dig för att bli trött på diskussionen. / TernariusDisk11 juni 2021 kl. 17.57 (CEST)[svara]
förslaget skulle emanera ifrån några sympatier för begreppet anyder du funderar på om jag är seriös och opartisk. försök att forcera fram ett beslut. antyder jag manipulerar. nog så, slut här för min del.Yger (diskussion) 11 juni 2021 kl. 18.36 (CEST)[svara]
Jag skrev, som förklaring till kopplingen till min liknelse med eftergiftspolitik, att jag "främst ville [...] visa att jag givetvis inte tror att förslaget skulle emanera ifrån några sympatier för begreppet". Användningen av "appeasement" var alltså i gott syfte, jag ville visa att jag inte trodde dig om några lägre motiv. I stället menar du att det skulle antyda att jag "funderar på om [du] är seriös och opartisk". I alla andra lägen skulle jag tolket det som en halmdocka, Yger. Jag tror emellertid inte du använder det i något illvilligt syfte, utan på allvar tror att det verkligen är min avsikt med inlägget, men jag kan omöjligtvis förstå hur du tänkt.
Ditt hävdande att min skrivning om "försök att forcera fram ett beslut" skulle tolkas som att jag anklagade dig för att manipulera är inte lika obegriplig, men du beskriver bara hälften av vad som skedde. Jag skrev om ditt försök till summering bara 18 h efter första inlägget: "Rätt eller fel riskerar det att uppfattas som ett försök att forcera fram ett beslut." Jag nämnde aldrig ordet "manipulering", och menade inte heller att du hängav dig åt det avsiktliga förvrängande av sanningen som en manipulation vanligen innebär, men skrivningen "rätt eller fel" innebar möjligheten att du ville avbryta vidare diskussion för att få fram ett beslut vid en tidpunkt då de flesta ännu höll med dig. Jag trodde inte att det var på grund av någon önskan att styra debatten, utan på grund av att du började bli trött på den. Det är någonting du uttryckt vid många debatter när de börjat bli litet stuliga, och en åsikt som jag tror att många med mig har full förståelse för (även om jag tyckte den var olycklig vid den här tidpunkten). Dessutom öppnade jag, som jag ser det, med mitt "Rätt eller fel" för andra tolkningar.
Men alltnog: Jag har alltid betraktat dig som en stor tillgång för Wikipedia, och som något av en vän i projektet. Om du nu skulle välja att säga upp den (kanske inbillade) vänskapen, som din tämligen otyglade vrede och dina ovänligheter tycks tyda på, så beklagar jag det mycket. Men hur mycket jag än rannsakar mina njurar och mitt hjärta kan jag inte se att det enbart skulle vara mitt fel, eller enbart mina missuppfattningar. Under alla omständigheter tycker jag som du att det vore bra om vi lämnar ämnet. / TernariusDisk11 juni 2021 kl. 19.38 (CEST)[svara]
Det är synd att diskussionen har tagit en så hård vändning – frågan är viktig, men känslig. Personligen tycker jag att det är en styrka hos Wikipedia att uppslagsverket har ett lika högt förtroende oavsett politisk ståndpunkt – från SD till V. Det är inte många instanser i samhället som har det, och det är något vi behöver vårda. Jag märker dock även i mina bekantskapskretsar att det har börjat skava. Egentligen började det nog med frågan kring MED, men har förstärkts med exempelvis benämningen av GAB som högerextremt. Det är jätteviktigt att Wikipedia har integritet nog att inte låta sig påverkas av missnöje med enskilda artiklar. Däremot tycker jag att det är lika viktigt att vi har tydliga principer, som gäller så stora delar av dessa kontroversiella områden som möjligt. Några konkreta förslag från min sida:
Vi bör märka upp alla artiklar som är kontroversiella på det här sättet (både till höger och vänster).
Märkningen kan vara osynlig, men användas för att rendera en projektsida, där man också kan formulera några principer som används genomgående. Dessa principer kan också hänvisas till när någon hävdar att det finns slagsida åt höger eller vänster.
Märkningen skulle också kunna vara synlig, alltså som en mall (likt {{pågående sport}}, fast uppenbart över längre tid). Jag arbetade lite för några månader sedan med Rassemblement_National_(Frankrike), ett annat kontroversiellt parti, som dels hade en hel del värdeomdömen, men också många utdaterade stycken. Politiska partier i synnerhet är ju föränderligt materia – de ändrar åsikter, vinner eller förlorar val, byter partiledare. Skulle man kunna använda en mall för att tydliggöra för läsare att den här artikeln handlar om ett aktuellt politiskt parti, och därefter länka till en sida om 1) hur man läser och tolkar informationen i en sådan artikel 2) hur man uppdaterar informationen, om man märker att den är utdaterad?
Jag har försökt mig på en ändring i stil med hur jag gärna skulle se liknande artiklar i Alternativ för Sverige, se den här redigeringen. Gör den gärna ogjord om det är för tidigt eller inte passar. Men om man skulle skapa några principer kring hur den här typen av artiklar borde se ut skulle jag förorda att man har med både hur partiet beskriver sig självt, hur det beskrivs i traditionell och vederhäftig media (inte Nyheter24..) och helst – om det finns – hur det beskrivs i forskningen. Tanzania (diskussion) 12 juni 2021 kl. 13.17 (CEST)[svara]
Mycket bra! Du atribuerar bedömingarna, tonar ner (tar bort) vad tidningar skrivit i bisatser och börjar med deras egen beskrining, alla tre saker som jag tycker diskussionen i den inledande disksionen pekade på. Yger (diskussion) 12 juni 2021 kl. 13.27 (CEST)[svara]
@Chandra Varena: Varför i hela friden skulle politisk ideologi tas bort ur faktamallen? Om uppgiften kan stå i artikeln kan den även stå i faktamallen. Det är ju rätt centrala uppgifter. Jag som arbetar exempelvis med ungdomar på högstadiet och gymnasiet vet hur ovärderliga dessa rutor är för yngre människor. Politisk position är heller inget problem att ha där. De är inget problem på EnWP och jag ser inget skäl varför det skulle vara ett problem här, så länge uppgifterna är källbelagda. dnm(d | b)13 juni 2021 kl. 10.42 (CEST)[svara]
Tack Larske! Då finns ju mycket av det jag föreslog redan. Med den skillnaden, möjligtvis, att det jag menade med 1.2 är att det skulle vara för läsaren i artikeln snarare än på diskussionssidan. Kanske är det värt att ta den här diskussionen som avstamp för ett uppvaknande av neutralitetsprojektet? Tanzania (diskussion) 12 juni 2021 kl. 18.37 (CEST)[svara]
"Högerextrem"-stämplarna är ett stort problem - man ser direkt att det är personer som är ideologiskt fientligt inställda till artikelsubjekten som ligger bakom ingresserna och försöker skriva en på näsan. Det förstör naturligtvis trovärdigheten för uppslagsverket. Grundproblemet är dock att det finns en liten grupp drivna användare som tycks använda Wikipedia som plattform för att sätta pejorativa epitet på meningsmotståndare, och att dessa användare tillåts att hållas. När folk då drar slutsatsen att det är "PK-vänstern" som styr och ställer här är det kanske inte helt obefogat.
När det gäller Expo tycker jag inte att de borde användas som källa över huvud taget i dessa sammanhang. Det är en tydligt ideologiskt driven stiftelse/tidskrift långt ute på vänsterkanten vars uttryckliga mål är att bekämpa politiska motståndare på högerkanten. Hälsn. Jaruayo (diskussion) 12 juni 2021 kl. 20.49 (CEST)[svara]
…och så vaknar de gamla trollen till liv. Skriver på näsan att de som lagt in högerextrem med bra och tillförlitliga källor måste ha gjort det av politiska anledningar. Inte för att det är så enligt källorna. Välkommen tillbaka Jaruayo. Länge sedan sist. (Trött man blir). Adville (diskussion) 12 juni 2021 kl. 21.19 (CEST)[svara]
Jag vet att vi har varit oense i tidigare diskussioner, Adville, men du har nog mycket att vinna på att anlägga en mer civiliserad ton och argumentera i sak istället för att kalla andra användare för "troll" och liknande. Hälsn. Jaruayo (diskussion) 12 juni 2021 kl. 21.28 (CEST)[svara]
Jag tycker, som jag har nämnt tidigare, att "extremkaraktäriseringarna" , både vänster- och högervarianterna, är olämpliga eftersom de beskriver ett relativt, inte fixerat, läge som är tolkningsbart för var och en beroende på hur man själv relaterar till det som beskrivs. Men vad gäller Expo finns det nog inte så mycket att ifrågasätta. De är i praktiken landets främsta experter när det gäller rasism och främlingsfienlighet - erfarna och oberoende med en bred förankring i samhället. Det innebär inte att WP i alla lägen bör använda sig av deras terminologi och bedömningar. Expo ska käll- och relevansvärderas som alla andra. Men att döma ut dem på politiska grunder (och placera dem "långt ut på vänsterkanten") är helt omotiverat. Kunskap om, och analys av, främlingsfientlighet har inget med höger eller vänster att göra. Janders (diskussion) 12 juni 2021 kl. 21.45 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Kanske inte troll (ber om ursäkt för det. Var otydlig), eftersom hen redigerar ganska frekvent i historieartiklar (och gör det bra vad det verkar), men trollbeteende att komma in och säga att alla som lägger in ordet högerextrem är politiskt aktiva mot högern (poviga) och att den stiftelse som skapats just för att undersöka rasism och högerextremism och är experter till regeringen inte skulle vara bra nog för Wikipedia. Det hem gjorde var ett indirekt påhopp på mig, då jag och Dnm är de som jobbat mest under några år med att se till att Wikipedia inte föll för högerextremas påtryckningar, ex genom att ”folk” på NMR:s diskussionssidor ville ha ”information om Dnm och Adville. Jag anser fortfarande att vi skall använde tillförlitliga källor för att skriva vad organisationer är, även om organisationens egna medlemmar känner sig kränkta. Självklart skall vi vara kritiska och undersöka källorna var gång de läggs in, men fakta är fakta, även om den är obekväm för några. Adville (diskussion) 12 juni 2021 kl. 22.15 (CEST)[svara]
Jag har ingenting med några NRM-diskussioner att göra. Men nej, det inte automatiskt "fakta" att någon är "högerextrem" bara för att någon journalist på Expo har dragit till med det. Att ett litet antal våldsorganisationer på vänsterkanten benämns som "vänsterextrema" i sina Wikipediaartiklar motiverar inte heller att alla som är kritiska till invandringspolitiken ska klassas som högerextremister. Hälsn. Jaruayo (diskussion) 12 juni 2021 kl. 22.27 (CEST)[svara]
En av Expos mest framträdande profiler proklamerade exempelvis nyligen att hon "inte pallar med vita människor" och att hon "hatar män". Det är helt absurt att låta en sådan person bestämma hur hennes meningsmotståndare på högerkanten ska betecknas, för att inte tala om att behandla hennes åsikter som "fakta". Hälsn. Jaruayo (diskussion) 12 juni 2021 kl. 22.56 (CEST)[svara]
Folk uttrycker sig egendomligt, förenklat, ogenomtänkt eller vårdslöst lite här och där i samhället. I olika sammanhang och olika kontexter. Men det innebär inte att man på något generellt sätt bör döma ut deras arbetsgivare eller den verksamhet som de arbetar (i detta fall arbetat) inom. Titta på sakfrågorna och bedöm dem istället. Det ska vi göra med all information som vi förmedlar vidare här, oavsett vem som står bakom den. Janders (diskussion) 12 juni 2021 kl. 23.24 (CEST)[svara]
Varken "högerextrem" eller "vänsterextrem" är tydligt definierade begrepp. I WP:s artiklar om respektive begrepp betonar vi helt riktigt detta och ger ett antal olika definitioner och beskrivningar med angivande av källor. Dessa beskrivningar är ibland motsägande sins emellan, helt enkelt för att olika källor tolkar begreppen olika. Därmed är varje klassicering som höger- eller vänsterextrem en bedömning som kan diskuteras, och det avspeglar sig också i vår egen diskussion om frågan. Utan entydiga definitioner finns inga fakta om eventuell extremism, däremot kan och bör vi förmedla vad olika källor (faktiskt!) bedömer saken. "Källa AA anger att YY är ...extremt" är ett verifierbart faktum. --Chandra Varena (diskussion) 13 juni 2021 kl. 07.47 (CEST)[svara]
Generellt Återigen är det "högerextrem" som är det primära problemet som startar en lång diskussion. Det känns märkligt att det ständigt är där vi startar, men det säger väl något om vilka tangentbordskrigare som definierar problemställningarna på Internet idag. Sällan eller aldrig startar en tråd med ett ifrågasättande av "vänsterextrem" som term. Jag ser dock att diskussionen ifrågasätter båda, vilket är rimligt om man ifrågasätter det ena, men det känns väldigt märkligt.
Exempelvis: Revolutionära fronten är en vänsterextrem organisation och inte en organisation med vänsterprofil. Det handlar inte om någon Wikipediavärdering. Det är vad trovärdiga källor anger (allt från statliga myndigheter till experter inom området) och vi ska skriva vad trovärdiga källor anger. Varför ska vi överhuvudtaget reflektera kring vad någon personligen känner inför fakta på Wikipedia eller om de upplever sig kränkta av det som står, så länge det är väl källbelagt?
Vi har haft dessa diskussioner flera gånger förr och då landat i två varianter där extrem-definitionerna kan skrivas ut: första varianten är utan attribuering och andra varianten med attribuering. Med attribuering har primärt gällt Expo (vi har sällan eller aldrig skrivit ut andra källor även om jag tycker attribueringar är allmänt föredömligt och ökar trovärdigheten, dock ej i ingressers första meningar), för att tillmötesgå Expos kritiker. Vi har även kommit fram till att definitionerna (höger- och vänsterextrem) får finnas med i ingresserna eftersom ingresserna sammanfattar artikeln som helhet och ska ge en nyanserad -- inte tvättad -- bild av det som är källbelagt i artikeln. Vi har även sagt att vi ska undvika källhänvisningar i ingresser.
Frågan om Expo tycker jag inte är rimlig att diskutera igen. Den har vi diskuterat så många gånger och det har landat i samma varje gång. När något nytt kommer upp då kan frågan lyftas och diskuteras, men samma "jag tycker"-argument kommer inte ge något konkret eller vettigt än spaltmetrar med text till ingen nytta. dnm(d | b)13 juni 2021 kl. 10.19 (CEST)[svara]
Kloka påpekanden. Ett annat problem är rationaliseringarna och skiftet av fokus i debatten. När länkar till EXPOs kritik av vänsterantisemitism läggs in, som argument mot högerflygelns beskrivning av EXPO som en vänsterorganisation, ja då börjar de angripa enskilda representanter. Alternativet är att påstå att deras motståndare i debatten vill "att alla som är kritiska till invandringspolitiken ska klassas som högerextremister". Här har enbart partier långt till höger om SD tagits upp. Om påståendet vore sant skulle "vänstersidan" inte bara anklaga SD, utan även L och M för "högerextremism", vilket den givetvis inte gör. Den sortens överdrifter gynnar inte debatten. / TernariusDisk13 juni 2021 kl. 10.50 (CEST)[svara]
@Yger: Vi har ändå diskuterat detta förr och ibland varit överens och ibland inte. Men jag blir ändå förvånad och vill direkt lyfta det med dig.
Påståendet att Wikipedia uppfattas som ett vänsterprojekt är något du framfört tidigare. Nu gör du det här igen. Det är en väldigt allmän beskrivning men samtidigt ospecifik och jag undrar vart du fått informationen ifrån?
Du säger att den deskriptiva termen "högerextrem" fungerar som ett rött skynke för 15% av befolkningen, varför vi inte når vår ambition att sprida kunskap till alla. Vart får du 15% ifrån?
Du har strukit förslaget om <2% av befolkningen, men sedan när är storleksförhållanden relevant för hur vi ska beskriva något (kopplar också till frågan ovan om 15%)? Saklighet tar aldrig hänsyn till sådant och trovärdiga källor styr. Det är inte mindre viktigt att vara saklig och trovärdig för fenomen som har stöd från mindre än 2% av befolkningen än de som har stöd av över 2% av befolkningen. Personligen anser jag inte att något stöd, oavsett storlek, ska styra hur vi skriver i artiklar på Wikipedia.
Hela diskussionen får mig att tänka på ett sluttande plan och jag undrar vilken kunskapssyn Wikipedia ska bygga på, ifall den information vi förmedlar ska vara tillrättalagd för den som läser? Du måste medge att hela den här diskussionen bottnar i frågan om ett tillrättaläggande; inte med hänsyn till trovärdiga källors innehåll, utan i en diffus utgångspunkt som ska visa hänsyn till antagna personliga känslor och upplevelser av kränkthet. Jag säger inte att du vill göra om Wikipedia till ett en:safe space för högerextremister, men att ge efter på sakligheten riskerar vi vår trovärdighet -- det är poängen jag vill göra.
När jag var liten blev jag ofta ansatt av vissa av mina släktingar. Jag var en odygdig pojke enligt dem. De lyfte handen och visade lillfingret och kastade ständigt frasen "Ger man djävulen lillfingret, tar han hela handen". Det är värt att fundera på om vi verkligen ska börja ge efter för känslor hos personer som sällan eller aldrig är intresserad av nyanserade och sakliga redogörelser av fakta. dnm(d | b)13 juni 2021 kl. 11.07 (CEST)[svara]
Det är verkligen synd att inte fler "neutrala" användare tycks vara villiga att delge sina synpunkter i den här frågan. Nu, precis som alltid, dundrar ju bara Dnm-Adville-gänget in i samlad trupp och "sätter tonen" för diskussionen och omöjliggör att vi kan komma vidare. Hälsn.Jaruayo (diskussion) 13 juni 2021 kl. 11.26 (CEST)[svara]
Tur då att du med din ”neutralitet” visar alla andra hur vänsterstyrd ex expo är. Kan det vara så att det är skillnad på neutralitet och ”neutralitet”? Att man genom att använda bra tillförlitliga källor om ett ämne och skriver vad källorna anger då är man neutral, medan det finns ”folkneutraliteten” där ”folk” tycker att ex expo är inte experter utan vänstervridande (fast både borgerliga och vänsterregeringar använt dem som experter? Adville (diskussion) 13 juni 2021 kl. 11.37 (CEST)[svara]
Tagga ner lite nu, Adville. Jag har inte påstått att jag själv är neutral i frågan, utan jag syftar på att det vore intressant att höra från andra användare än dem som ständigt dyker upp i dessa diskussioner. Hälsn. Jaruayo (diskussion) 13 juni 2021 kl. 11.42 (CEST)[svara]
Den här diskussionen har kommit att handla om skillnader i ordbruk mellan politiska riktningsbeskrivningar (vä/hö) som bygger på beteckningen extrem. För mig är problemet inte på något sätt kopplat till vad som beskrivs som extremt. Problemet handlar om semantik och betydelsen respektive tolkningen av själva ordet "extrem", oavsett prefix. Beskriver det ett objektivt, fixerat och tydligt definierat sakläge, eller beskriver det en bedömning och värdering av ett sakläge. Om detta kan vi ha olika uppfattningar. Men för mig är det uppenbart att ordet kan tolkas på olika sätt - dels som de objektivt sett yttersta punkterna på en tydlig skala (begreppen noll respektive hundra centimeter på en en meter lång tumstock), dels som "ytterområden" på denna skala. Var och en har möjlighet att bedöma dessa ytterområden, position och storlek helt subjektivt när de betraktar skalan från sina respektive personliga positioner. Det är här vi har ett problem. Den som i första hand uppfattar ordet "extrem" som något relativt sin egen uppfattning eller relativt andra positioner, reagerar naturligtvis på andra signaler än den som uppfattar ordet som tydligt definierat med fasta värden. Ett dagsakuellt exempel: Den som följer den politiska debatten på sociala medier har nog noterat att Centern får kritik för att vara allt för "extremt". Samtidigt definierar Centern sig själva som mittens mitten, d v s så långt från extrempositioner som man kan tänka sig. Vem har rätt? Objektivt? Sakligt? Utan egna värderingar? Tja, det får väl var och en avgöra själv. Och det är just det som är poängen. Och till Jaruayo vill jag bara vädja: Försök att undvika politiserade omdömen om andra. Debatten blir mycket enklare då. Janders (diskussion) 13 juni 2021 kl. 12.13 (CEST)[svara]
Jag försöker medvetet undvika artiklar om svensk politik men har ändå under en längre tid noterat att på diskussionssidorna och historiken för sånt som från vänsterhåll ses som "högerextremt" eller på "högerkanten" (jag tänker främst på Sverigedemokraterna) så tenderar de två användare som Jaruayo nämner att kämpa med näbbar och klor för att vinkla/bevara status quo i en för dem önskad riktning, oavsett om förändringar är attribuerade eller inte. Ricjac15 juni 2021 kl. 09.03 (CEST)[svara]
dnm Som jag svarade Ternarius var jag, när jag startade tråden, omedveten hur olika vår insikt är i hur alternativmedia beskriver Wikipedia och att vi därför har olika utgångspunkter. Och min bakgrund till att jag startade tråden var:
Följare till alternativmedia ökar och språkbruket i dessa media sprider sig till media i gränsområdet, tänk Bulletin och ledarredaktionen på Svd under 2019-1020 under Arpi. Och jag har följt hur dessa uttrycker sig om Wikipedia, som är mycket likartat, en i mängden: tex Hur Wikipedia styrs av vänstern och finansintressen. Och jag tar inte till fler länkar utan konstaterar att både Erik Luth och Jaruayo vidimerar det jag skriver
Jag patrullerar ju allt dygnet runt och noterar då när det göra ilskna försköningar och annat i kontroversiella artiklar. Jag har då noterat att artiklar om "höger"fenomen har numera färre "uppsnyggningar" än bara några år sedan, och sedan att det är inte de "värsta" skrivningar om dessa som tas bort utan just begreppet "högerextrem. Och Jaruayo vidimerar ju att det ÄR ett "rött skynke". Så våldsbejakande för stå kvar men inte högerextrem (och vänsterextrem har jag aldrig sett blivit borttaget). Och istället för att säga att "pöbeln inte skall bestämma" har jag i några fall gått i klinch och upptäckt att en skarpare skrivning (mer konkret) om högerfenomenen accepteras bara begreppet försvinner.
när du och jag inför valet 2010 bekämpade de krafter som ville skiva in högervinklingar i svwp tyckte jag högerextrem kunde användas, men redan efter det valet blev jag mer fundersam. Och nu uppfattar jag det numera blivit ett direkt pejorativt ord och olämpligt, som ju även janders utvecklar.
Jag är nöjd av att diskussionen inledningsvis visade på en bred önskan att tona ner användandet av begreppet. Jag tycker sedan Chandra Varena på ett bra sätt tar upp behovet att alltid attribuera ett användande av detta begrepp (och ofta andra epitet) och att Janders på ett mycket bra sätt tar upp både begreppets olämplighet ur förståelsesynpunkt och också att vi inte kan bygga epitetet utifrån bisatser i mediaartiklar. Och Tanzania har bättre än jag formulerat varför vi behöver ändra hur vi skriver om position och användandet av begreppet högerextrem. Han ändring av artikeln alternativ för Sverige var lysande! Och kan enligt mig mycket väl tjäna som förebild i andra liknande fall. Yger (diskussion) 13 juni 2021 kl. 14.08 (CEST)[svara]
@Yger: Jag tycker faktiskt det är ointressant hur alternativmedia beskriver Wikipedia. Alternativmedia är just alternativ eftersom den utpräglat företräder särintressen utanför det normala höger-vänster-politiska spektrumet i alla dess delar (gränserna mellan ledare, nyheter och debatt är utsuddade) och agerar som en propagandakanal för dessa särintressen. När Wikipedia börjar böja sig för dessa, accepterar deras sanningar osv blir vi ur trovärdighetssynpunkt inte bättre än Metapedia. Vi appellerar genom eftergifter till en försvinnande minoritet av opinionsbildare och debattörer och börjar tappa majoriteten istället. Deras marknadsföringsproblem är inte Wikipedias att lösa.
Att Bulletin angränsar alternativmedia är inte konstigt. Det är en medveten strategi och ingen intäkt för att media inom det vanliga politiska spektrumet, som inte driver politiserad opinionsjournalistik, närmat sig alternativmedians syn på Wikipedia. Bulletin försöker fiska i samma vatten och att kritisera Wikipedia blir därför ett steg i detta, men det är föga trovärdigt. Kritiken de lyfter av Wikipedia är en politiserad sådan. Deras kritik omfattar inte de fenomen som beskrivs som vänsterextrema. Tvärtom anser de att allt mer bör beskrivas som just vänsterextremt och högerextremismen anges som någon ny politisk mitt. Att vänsterextrem aldrig blivit borttaget beror på just det jag skrev tidigare om vilka som är de definierade tangentbordskrigarna idag. Ska man ge efter för påtryckningar från ytterkantsgrupper? Stärker det trovärdigheten? Blir de nöjda eller ges de blodad tand?
Att Jaruayo vidimerar dig i detta är föga förvånande och ett varningsflagg. Däremot instämmer jag i Chandra Varenas mening om att attribuering är bra och jag är inte främmande för att vi ska utveckla vårt sätt att skriva ingresser, däremot vänder jag mig direkt emot " i andra liknande fall". Om AfS blir accepterat så som den ser ut nu anser jag att det ska löpas linan ut för alla organisationer, partier med mera. Det är dock tveksamt om det gör uppslagsverket bättre. Jag är inte helt övertygad om AfS inledning, även om jag inte är främmande för formen och i vilken ordning något ska anges eller på vilket sätt det ska anges. Jag gjorde exempelvis förändringar i Kajsa Ekis Ekman idag. Attribueringar är bra. Det är dock tveksamt om det är bra i ingresser (kan bli klumpigt och långrandigt med "enligt NN" med mera i ingresser), men jag håller frågan öppen för egen del ifall bra förslag utarbetas i lugn och ro. Attribueringar kan göra texter mycket längre än sammandragna referat och sammanfattningar. Det är nämligen referaten och sammanfattningarna som ofta får kritik från särintressena och när de skrivs ut så mallas det för Ovikt istället. Moment 22.
Jag tycker däremot att det är mycket beklagligt att denna diskussion inte fick ha sin gång innan förändringar gjordes. Det känns forcerat, precis som Fria Tider forcerades en gång i tiden. Den stora stridens tid är dock förbi, känns det som, och det är skönt. 2010 var ett jobbigt år och många artiklar var kapade av högerextremister direkt knutna till fenomenen det sedan varit strid om (fria tider, nya tider osv). De flesta, utom kanske en, tycks ha lagt ned. Sakligheten har därför brett ut sig och ett mer vuxet och nyanserat uppslagsverk har givits utrymme att formas. Jag tror det finns större möjligheter att utveckla bra ramverk med mera när polariseringarna dämpats i gemenskapen. Exempelvis, mitt förslag om Bedömning av trovärdiga källor skulle varit helt omöjligt för bara några år sedan och hade mynnat ut i världskrig runt 2015 och tidigare. Jag instämmer därför i bilden du ger att det är mest ordet högerextrem som tas bort, dock är jag helt övertygad om att om vi tar bort den deskriptiva termen så kommer de ge sig på annat, enligt talesättet ger man djävulen ett finger tar han hela handen.
Men som sagt: Det kan mycket väl vara dags att utvärdera hur vi ska formulera oss i ingresser, men låt diskussionen landa innan förändringar görs. dnm(d | b)13 juni 2021 kl. 17.11 (CEST)[svara]
Du tycker det är ointressant hur alternativmedia beskriver Wikipedia och jag ser det som oerhört relevant och viktigt. En allt större del av befolkningen får sin verklighetsbild från alternativmedia och om de får itutat att Wikipedia bara är lögn, så fråntar vi de människorna att med behållning ta till sig Wikipedia som kunskapskälla. Och denna polarisering när vi lever i olika verklighetsbubblor är jag oerhört oroad för. Och att då i onödan använda ord som de uppfattar som pejorativt blir kontraproduktivt, speciellt när själva hårda faktat går få fram bättre med andra skrivningar. Och Jaruayo vidimerar mig att många uppfattar högerextrem som en röd flagga och det är hen mycket lämpad uttals sig om Yger (diskussion) 13 juni 2021 kl. 18.20 (CEST)[svara]
@Yger: Jag förstår inte riktigt varför just Jaruayo skulle bestiita några speciella expertkunskaper i den här frågan (eller hur jag nu skall beskriva det faktum att du refererar till vederbörande. Hens formulering i den här diskussionen, "[Expo] är en tydligt ideologiskt driven stiftelse/tidskrift långt ute på vänsterkanten vars uttryckliga mål är att bekämpa politiska motståndare på högerkanten", motsägs t.ex. tämligen ordentligt av denna sökning på Expo. Du hänvisar givetvis till vilka personer du vill, men kan det då inte vara lämpligt att beskriva varför du hänvisar till dem? / TernariusDisk13 juni 2021 kl. 18.44 (CEST)[svara]
@Yger: Ditt inlägg lyfter en del frågetecken som du gärna får reda ut så jag är med på noterna:
Jag tar gärna del av det undersökningsmaterial du bygger påståendena dina på och har du statistik på att Wikipedia tappar i sökningar och läsningar på grund av denna känsla, eller är det personliga antaganden du gör? Om Ja, vad baseras de på?
Skulle du tycka det var bra om SVT anpassade sin nyhetsrapportering efter alternativmedias åsikter om SVT och SVT:s nyhetsrapportering?
Ja, att Jaruaryo berörs högst personligen av detta håller jag med om, men i övrigt drar vi inte samma slutsats av det.
Klart det är olyckligt med polarisering, men ett sätt att överbrygga polarisering handlar inte alltid om att vika sig för den andra, exempelivs att delvis erkänna att vaccin ger alzheimers när detta faktiskt är direkt felaktigt, att jämställa tankar om att jorden är platt med vetenskap när detta är ovetenskapligt osv. Fakta är ändå fakta och bra och trovärdiga källor är ändå det trots ett fåtals invändningar mot innehållet i dem.
Men som jag skrev ovan är jag inte främmande för att utveckla vårt sätt att formulera en rad saker. Det känns dock som att hela denna diskussion är en polarisering när vi inte låter fakta och våra principer styra våra diskussioner. Det är nämligen en helt annan hänsyn och diskussion när man ska ge efter för påtryckningar och påstådda upplevelser. Men har du som sagt källor på dessa, tar jag gärna del av dem. Det kan få mig att ändra uppfattning,s å jag läser dem gärna. dnm(d | b)13 juni 2021 kl. 18.52 (CEST)[svara]
@Jaruayo:. Jag hör nog till dem som "ständigt dyker upp i dessa diskussioner", eftersom jag är engagerad i balans och korrekthet hos det vi förmedlar. Men jag känner mig mycket främmande inför epitetet "Dnm-Adville-gänget" och tror att det gäller även andra i denna långa diskussion. Blir det flera som deltar så är det förstås bra - men jag kan inte se att Dnm eller Adville har förhindrat det.--Chandra Varena (diskussion) 13 juni 2021 kl. 12.20 (CEST)[svara]
Problemet är generellt. Vi undviker att skriva att någon "är en amerikansk rockmusiker" och om vi kan skriva att någon "är en amerikansk musiker". Varför? För att vi inte vill skämma ut oss och ta ställning i rena bedömningsfrågor redan i ingressen. Breda benämningar som 100% av läsarna delar ges alltså företräde framför smala epitet som kanske 80% av läsarna accepterar och resten känner tveksamhet inför. Är det dessutom fråga om negativa epitet som "extremist" och liknande riskerar ordvalen rentav att bli pinsamma för oss. En riktlinje mot bruk av epitet i ingressen vore utmärkt, men jag vill i så fall förespråka en generell restriktivitet som inte bara gäller politiska ämnen och inte bara gäller i första meningen. Att skriva att en viss tidning har kallat en svensk författare för "konspirationsteoretiker" är bara snäppet bättre än att inleda artikeln med att författaren ifråga "är en svensk konspirationsteoretiker" följt källor i en fotnot. Jag föreslår att en eventuell kommande riktlinje tar sikte på generell restriktivitet med epitet i ingressen, oavsett om det handlar om politik eller ej. Följaktligen bör "glamourmodell" och "rockmusiker" få ge vika för "modell" och "musiker" i framtiden. För problemet gäller inte bara politiska ämnen, även om jag delar Ygers analys att den ökade politiska polariseringen i svensk debatt medför ökade krav på neutralitet från vår sida. Annars kan vi framstå som ett uppslagsverk som bara riktar sig till en del av befolkningen.SwedeMiker (diskussion) 14 juni 2021 kl. 21.47 (CEST)[svara]
Vadå "är korrekt"? Vem avgör det? Epitet bör användas restriktivt men är inte förbjudna. Om man ska fila på en riktlinje så bör den kanske säga att först när det finns konsensus för ett epitet så kan man använda detta. Det är alltså den som vill sätta ett epitet av typen "rock" som har bevisbördan för att det finns konsensus. Tills konsensus uppnåtts bör Bruce få vara "musiker" och inte "popmusiker" eller "rockmusiker" exempelvis (varav båda är fullt gångbara för övrigt). Den engelska artikeln om Bruce Springsteen undviker helt epitet och det bör vara utgångspunkten tills någon kan visa att konsensus finns för införande av epitet.SwedeMiker (diskussion) 14 juni 2021 kl. 22.52 (CEST)[svara]
I detta fall skulle det enkelt kunna avgöras genom att se hur etablerade och trovärdiga källor i ämnesområdet beskriver subjektet. Så jag menar att vi ska vara så precisa som möjligt i inledningsmeningen som vi kan se att auktoritära källor är. Det hjälper bara läsaren att få en snabb förståelse av subjektet. Dessutom behöver ingen användare starta en metastudie för att kunna göra detta, det ska räcka med en bra källa för det. Om trovärdiga källor sedan använder olika beskrivningar, ja då får man ta en särskild diskussion, men någon konsensus ska inte behöva bildas innan annat än om det föreligger uppenbar kontrovers. (Att peka på en annan språkversion har föga betydelse då de har andra policies och skrivregler än vad vi har.) ♥Ainalidiskussionbidrag15 juni 2021 kl. 22.55 (CEST)[svara]
Det finns tusen etablerade och trovärdiga källor på att Tove Lo är en popsångerska, GP och DN bland annat, men vi håller oss ändå till "artist" och "sångerska" för att det framstår som mest sakligt. Hur auktoritativa källorna är saknar betydelse eftersom det inte handlar om vad som är sant utan vad som ser sakligt ut när vi skriver det i ingressen. Det är två helt skilda saker. Blir det diskussion bör det därför åläggas den som vill föra in ett epitet att visa konsensus för detta. Därtill kommer problemet som Sextvåetc är inne på nedan, att epitet sällan är strikt definerade. Och som Ricjac påpekar kan en skribent lätt göra ett osakligt urval av källor. SwedeMiker (diskussion) 16 juni 2021 kl. 22.23 (CEST)[svara]
Vem har sagt att inte även "artist" och "sångerska" kan framstå som osakligt? Saklighet handlar snarast om att välja ord med omsorg och precision, så att ordvalet framstår som välgrundat, inte att undvika vissa uttryck bara för att värderingen framstår något tydligare för vissa.
Om vi gör värderingar vad vi skriver kan vi inte skriva någonting värt att läsa. Den som inte redan vet vilken typ av musik Tove Lo sjunger in bör kunna läsa det redan i inledningen, och inte leta upp det i den ännu mer onyanserade faktarutan. Den som inte vet något om om Julio Igelsias bör faktiskt få länken till crooner, och inte behöva sitta och gissa om han kanske sjunger opera.
"Julio Iglesias är en spansk smörsångare" är ett lika seriöst sätt att inleda en artikel på som "Jimmie Åkesson är en svensk rasistpolitiker" eller liknande. Det är "sångare" och "politiker" som gäller där, sen kan källor som pratar om smörsång och rasism finnas i artikeln, men det är sällan en god idé i ingressen.SwedeMiker (diskussion) 26 juni 2021 kl. 01.46 (CEST)[svara]
Det finns inlägg längre upp här (hittar det inte nu) som försöker förklara att vi måste följa goda källor som säger att X är vänster/högerextremt, även om "vänster/högerextremt" inte är väldefinierat. Det låter lite knas i mina (politiskt obevandrade) öron. Om vi har källor som säger att "jorden är rund" och skriver ut det, men saknar en definition om vad "rund" är, har vi inte sagt något vettigt alls. 62 mm (diskussion) 15 juni 2021 kl. 08.33 (CEST)[svara]
Sextvåetc: För mig så låter det som ett exempel på blind auktoritetstro, i synnerhet om urvalet av källor är skevt. Därmed inte sagt att det inte kan finnas fall där det är berättigat. Ricjac15 juni 2021 kl. 19.18 (CEST)[svara]
Medhåll. Ribban för att få sätta epitet i ingresen (negativa eller andra) får naturligtvis inte gå vid att en "källa" har använt epitetet. Då skulle ingresserna bli fullständigt nedlusade av epitet eftersom det alltid går att hitta journalister/forskare som uttrycker sig förklenande/förhärligande om det mesta här i världen. Om vi däremot slår fast att införandet av nya epitet kräver stark konsensus, och att huvudregeln är inga epitet, då skulle vi nog slippa många ingresser som ger ett vinklat intryck, och i princip inte hamna i redigeringskrig om huruvida epitet bör införas. Uteblivna epitet skadar ju inte, men däremot kan användningen av epitet få en artikel att se vinklad ut.SwedeMiker (diskussion) 15 juni 2021 kl. 19.32 (CEST)[svara]
Utifrån diskussionen ovan har Tanzania gjort en ändrad inledning i artiklen Alternativ för Sverige, vilket fått gillande av flera. Några har dock inte gillat den och därför tagit ett förslag på en alernativ text, utan attribuering av vårdeomdömen ochefter nytt förslag tagits fram med annan ordning mellan egen beskrivning och beskrivning given av andra. Synpunkter från fler önskas (på Diskussion:Alternativ_för_Sverige#Inte_snyggt_agerat).Yger (diskussion) 14 juni 2021 kl. 05.47 (CEST)[svara]
Nu gör du en oärlig återgivning av läget, Yger. Jag sa tydligt att jag accepterar med eller utan attribuering. Ternarius förtydligade detta för dig efter att du avfärdat förslaget, uppenbart utan att läsa helheten. Förslagen är alltså likvärdiga förutom i vilken ordning information anges. Fundera på vilket bidrag du gör med inlägg som ovan till polariseringen du säger dig vilja minska. De som inte håller med dig förtjänar mer respekt än så här. dnm(d | b)14 juni 2021 kl. 08.53 (CEST)[svara]
Jag vill tacka Dnm för att lyckats få till något mycket bra i denna artikel. Full hänsyn och lyhördhet till de synpunkter som förss fram. Sedan att fått till ett epitet i första meningen (nationslistiskt) som både partiet och omgivningen håller med om, och sedan ett excellent ideologi avsnitt. Ett mer konkret och detaljerad beskrivning än bara en oattribuerad "dödskalle" märkning ("högerextrem") där summen är betydligt mer förståelig vad partiet står för (och förödande) än den tidigare versionen. Något att ha referera till som "best practice" i fortsatta diskussioner i likartade ämnen.Yger (diskussion) 20 juni 2021 kl. 19.50 (CEST)[svara]
Stenmur från malmbanans lokstall vid Riksgränsen, vinnare 2020!
Knappt har Wiki Loves Earth tagit slut, så är det hög tid att förbereda för Wiki Loves Monuments! Förutom allt annat som ingår i förberedelserna är en viktig del att få fram en bra jury, och där vill jag som alltid ha med några härifrån för att få med bra Wikipediaögon i arbetet. Klara än så länge är Historiker (då han både är gemenskap och Wikimedia Sverige) och Magdalena Arbetetsmuseum (med full koll på alla Arbetslivsmuseum). Sjöhistoriska museet har lovat medverka, och förhoppningsvis får jag snart besked från Riksantikvarieämbetet också. Till det ser jag gärna en eller två personer till som kan avsätta ungefär åtta timmar utspritt under några veckor i oktober för att gallra och bedöma alla bilder som kommer. Intresserade får gärna säga till här eller ta kontakt på annat sätt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 15 juni 2021 kl. 16.23 (CEST)[svara]
Bump på att det fortfarande är av intresse med någon mer i årets WLM-jury. Klartecken sen senast från Sjöhistoriska, och att Karolina Matts som är intendent och ansvarig för k-märkningen av fartyg kommer att vara med. Intresserade får gärna säga till eller ställa frågor. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 28 juni 2021 kl. 14.22 (CEST)[svara]
även en liten test med sommartema görs med att hitta utegym med hopp om att hitta Öppna data CC0 släpps och att bilder tas se d:Wikidata:WikiProject_Outdoor_Gyms - känns som Öppna data om var utegym finns borde ligga i allas intresse... ;-)
Lite OT: Var med på ett informellt möte med folk som jobbar med Öppna data och ett projekt NSÖD / deras gitlab . En fråga som jag bollar vidare finns det öppna data som Wikipedia önskar få från kommunerna? exempel vad som finns www.linkoping.se/open, Södertälje, karta med svenska kommuner som vi hittat Öppna data hos och lagt in i Wikidata...
Tackar för kommentarer men BUS handlade om bilder och copyright, Umeå kommuns dataset har du här det är bara var konsten finns och i bästa fall vem som skapat det som en textsträng och att datat är copyright CC0 dvs, följer Wikidatas licens krav
har haft en dialog med Umeå kommun nyligen där jag försökte pusha lite för mer visioner med Öppna data och att Wikipedia skall vara en del av deras vision se mitt svar Maria Umeå kommun
Finns någon sammanställning av vilken typ av fel man kan hitta i LSJ-bot-skapade artiklar?
I faktamallen till den artikel som numera heter Muräna (Medelhavet) uppgav samma auktorsnamn och årtal på båda latinska namnvarianterna, vilket är en smula orimligt. [2]. Jag snappade via enwp att det äldre latinska namnet en gång gavs av Linné, 90 år tidigare.
När jag ser i Atherinella guija att även denna fisk har två latinska namn, givna av samma auktor samma år, blir jag ju en smula misstänksam att detta inte stämmer. Finns någonstans där man kan lista misstänkta systematiska fel? --Hjordmån (diskussion) 25 juni 2021 kl. 16.38 (CEST)[svara]
Teoretiskt går det givetvis att en person samma år beskrivit två arter som senare kommit att betraktas som samma. I fallet Atherinella guija är det ju dock så att artnamnet är identiskt. Hildebrand gav den när han beskriv den namnet thyrina guija. Den har senare omklassificerats och då fått namnet atherinella guija (hittar inre vem, hittar första beläggen på 1980-talet).FBQ (diskussion) 29 juni 2021 kl. 07.22 (CEST)[svara]
Såg att bostadsområden i Visby, t ex Bingeby, samlas i kategorin "Områden i Visby". Finns det någon anledning till att de kallas områden och inte stadsdelar (och följaktligen inte finns med i kategorin Stadsdelar i Sverige)? --Alpacka (diskussion) 29 juni 2021 kl. 09.15 (CEST)[svara]
Vet ej - men vad är egentligen en stadsdel? Jag antar att den måste ligga i en stad eller då i Sverige en "före detta" stad. Måste den ligga inom den före detta stadens område? Måste den då ha varit en integrerad del av i bebyggelsen eller räcker den om det är det idag? Ingå i en SCB-ort med samma namn som den f.d. staden? Bingeby ligger visserligen inom Visby stads område, men låg då Visby var stad en bra bit ut från stadsbebyggelsen. Spelar karaktären roll? Bingeby består ju mest av hyreshus, men kan ett villaområde i motsvarande läge kallas stadsdel? FBQ (diskussion) 29 juni 2021 kl. 09.44 (CEST)[svara]
Begrepp som används är bostadsområden, kommundelar och stadsdelar. För bostadsområden (områden) krävs ingen officiell klassificering. För stadsdel och kommundel krävs att kommunen använder dessa begrepp och listar de som kallas så.Yger (diskussion) 29 juni 2021 kl. 10.09 (CEST)[svara]
I vissa kommuner i Sverige stämmer det att stadsdel är ett av kommunen definierat område, i andra kommuner används det synonymt med område. För orter utanför Sverige använder vi ordet stadsdel som synonym till område. Har Gotlands kommun officiella stadsdelar? Vet ej. Använder Gotlands kommun ordet stadsdel? Ja. --Kitayama (diskussion) 29 juni 2021 kl. 10.46 (CEST)[svara]
Angående frågan om Gotlands kommun använder stadsdelar vill jag väl säga tja. Det enda tillfälle jag sett det användas av dem är i samband med det pågående utbyggnadsprojektet vid Visborg. Sedan används det även av andra, en bok kallar Klinten i Visby innerstad för en stadsdel (vilket ju knappast kan ses som fel, men kanske med begränsad implikation), gotlandsbostäder kallar kvateret Bläckfisken 3 för en ny stadsdel i Visby. Visby har upptagningsområden för sjukvård, valkretsar med mera men inga stadsdelar som används. Om något så är det områden som används, sedan tror jag inte de heller är någon formell indelning som används. FBQ (diskussion) 29 juni 2021 kl. 11.46 (CEST)[svara]
Visborg-Terra nova utgör någon form av avgränsning utifrån paketleveranser, taxi, statistiska undersökningar m. m. Vet inte om det är kopplat till postnummerområden. FBQ (diskussion) 29 juni 2021 kl. 11.55 (CEST)[svara]
Ett ord som "stadsdel" är inte på något sätt definierat på någon "officiell" eller "nationell" nivå utan används lite olika i olika kommuner och i olika sammanhang. Stockholms kommun är sedan 1920-talet indelat i ett antal stadsdelar (f.n. 117). Dessa har ingen administrativ funktion, men det offentliggörs statistik med dessa som bas. Stadsdelarna är sedan grupperade i stadsdelsområden under en stadsdelsnämnd. Dessa är betydligt färre och har en viss administrativ funktion. I dagligt tal kallas dessa också ofta för just stadsdelar, vilket kan förvirra. I andra kommuner kan motsvarande områden ha andra beteckningar (primärområde i Gbg till exempel). Det är helt upp till kommunen själv att avgöra. Ibland används ordet stadsdel helt enkelt om ett nytt område som ska bebyggas, oberoende av statistisk eller administrativ indelning, som i detta exempel: https://taby-park.se. Vi vill ofta gärna ha en enhetlig definition på saker och ting, men det går inte alltid.--Andhanq (diskussion) 29 juni 2021 kl. 11.58 (CEST)[svara]
Ja, det är väl lite därför jag i Visbys fall är bättre att tala om områden. I vissa fall går det att med ganska goda skäl kalla det stadsdel, även om område också går bra. I andra fall blir det mycket mer tveksamt, och för att undvika frågan tycker jag nog område är bättre som kategori.FBQ (diskussion) 29 juni 2021 kl. 12.18 (CEST)[svara]
När jag gick igenom alls artiklar om svenska kommuner och tätorter tog jag bara med som indelningar det som kommunen själv listade. Dvs jag skulle då ej listat områden i Visby som stadsdelar. Sedan finns det ändå exempel tex Jönköping som listar stadsdelar som Jönköpings kommun inte listar (de listar ist kommundelar).Yger (diskussion) 29 juni 2021 kl. 12.28 (CEST)[svara]
Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu":
A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp
B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp
C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp
D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp
E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp
F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp
Vid månadsskiftet fanns inga avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.
Såväl antalet Utmärkta artiklar (+13) som antalet Bra artiklar (+8) och antalet Rekommenderade artiklar (+2) har ökat under månaden.
-- Larske (diskussion) 1 juli 2021 kl. 05.07 (CEST)[svara]
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.
Hej! Tänkte skriva artiklar om samtliga fotbollsförbund i världen och har en fråga, ska det officiella namnet användas som artikelnamn eller det svenska ditot? Tänker att det blir tydligare om man skriver det svenska namnet och sedan tydligt i artikeln skriver med emfas det riktiga namnet på ursprungsspråket.
Exempel på artikel: Federación Dominicana de Fútbol. Kommukativa (diskussion) 30 juni 2021 kl. 17.08 (CEST)[svara]
Dominikanska fotbollförbundet, officiellt Federación Dominicana de Fútbol, är ett specialidrottsförbund som organiserar fotbollen i Dominikanska Republiken och ..."
Det uppfyller definitivt kravet på tydlighet. Jag skulle vilja påstå POMMF också, även om man aldrig någonsin hittar ett enda omnämnande på svenska om "Dominikanska fotbollförbundet" så är det så självklart begripligt. Nu verkar de ligga omdirigerade från "Landets namns fotbollsförbund", alltså Dominikanska republikens fotbollsförbund. Det må vara hänt, och funkar också, men att använda officiella namnet är mycket otydligt.--LittleGun (diskussion) 30 juni 2021 kl. 17.51 (CEST)[svara]
Speciellt om vi kommer till länder som Thailand, Japan och Kina som använder andra alfabet och därav behöver transkriberas i artikelnamnet(!) vilket ju bara är opraktiskt. Då är det definitivt bättre att översätta och standardisera översättningarna och skriva ut i ingressen vad förbundet heter på originalspråk och transkribera där istället. Sabelöga (diskussion) 30 juni 2021 kl. 18.01 (CEST)[svara]
Inser att mallen behöver ändras efter det att jag standardiserat samtliga namn i kategorin. Det får bli efter jag är klar med samtliga artiklar som jag tar upp det här i diskussionen. Med vänliga hälsningar. @Fredde 99:Kommukativa (diskussion) 30 juni 2021 kl. 22.45 (CEST)[svara]
Kommukativa, Fredde 99, och \\\D.S.Skåningen: Jag tycker inte det blev så snyggt. Jag tycker inte att artikelns svenska namn behövs i mallens huvud alls, men jag har gjort två förslag i Diskussion:Anguillas fotbollsförbund. Malltest1 som har artiklnamnet i mindre kursiv text under officiella, "riktiga" namnet, och Malltest 2 som helt tagit bort artikelns titel. Jag tycker som sagt vi ska använda den som finns i Malltest 2. Det är då inte längre förvånande med en obegriplig titel på t ex grönländska, eftersom det är tydligt förklarat med artikelnamn och intro. LittleGun (diskussion) 1 juli 2021 kl. 11.54 (CEST)[svara]
Jag har gjort om mallen så att det blir som Malltest1. Det är i varje fall bättre än innan.
Sen tog jag bort lite annan lull-lull som jag tyckte försämrade. Bland annat var radavståndet och utrymmet för texten i huvudet för hoptryckt och trångt. LittleGun (diskussion) 1 juli 2021 kl. 14.51 (CEST)[svara]
Svenska Fotbollförbundet tillämpar ett lite udda skrivsätt, nämligen utan foge-s mellan fotboll och förbund. Orsaken är oklar, men förmodligen tyckte några när det bidades 1904 att det lät bättre, och sedan har det förblivit så. Väldigt många gör nog "fel" utan att tänka på det ens. När det gäller översättningar av andra länders motsvarande organisationer bör kanske ett mer "generiskt" skrivsätt användas. Eftersom det svenska förbundet heter just måste det naturligtvis skrivas så,. Men artiklar om andra förbund bör rubriceras till exempel Egyptens fotbollsförbund följt av namnet på landets språk. --Andhanq (diskussion) 1 juli 2021 kl. 19.09 (CEST)[svara]
Håller med, vi måste inte konsekvent ha ett beskrivande namn på svenska som namn för alla artiklar, tex det svenska. Så här skrev jag på Kategoridiskussion:Fotbollsförbund i en tio år gammal diskussion Vissa förbund, som det svenska (Svenska fotbollförbundet) och kanske danska (Dansk boldspil union) och norska Norges Fotballforbund kan gott ha kvar officiella namnet, men om priset är att vara konsekvent för att slippa sånt som Federata Shqiptare e Futbollit som artikelnamn, så fine. LittleGun (diskussion) 2 juli 2021 kl. 08.12 (CEST)[svara]
Finlands Bollförbund skall naturligtvis behandlas på samma sätt som Sveriges Fotbollförbund. Den allmänna frågan om hur man behandlar sådana namn känns som den dyker upp med jämna mellanrum, tror den mest utförliga diskussionen som förts var om namn på militära enheter.
Kometer har vi haft diskussioner om. Det vi kom fram till då var att vi följer IAUs transkribering när vi använder de vetenskapliga beteckningarna. (För att de då är beteckningar, inte namn.) Men när vi använder generiska namn, så försvenskar vi transkriberingen. 62 mm (diskussion) 2 juli 2021 kl. 14.21 (CEST)[svara]
I Kategori:Olympiska kommittéer är det övervägande namn på svenska, men även officiella namn hittas. Jag stöder artikelnamn på svenska, möjligen med undantag för närbesläktade språk. Genom att ge artiklarna svenska namn slipper vi också ta ställning i de fall där förbunden har flera officiella namn på olika språk. bbx (diskussion) 2 juli 2021 kl. 15.39 (CEST)[svara]
Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (47 stycken) respektive utökningar (27 stycken) under juni. Här stod Boberger och Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 232 nya och 69 utökade artiklar i projektet. I listningen för juni inkluderades de allra flesta av våra nya artiklar på minst 10 000 byte.
Nu är det juli, och vi kan rösta på juni månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 37 nya och 21 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 juli 2021 kl. 23.03 (CEST)[svara]
I Facebook-gruppen Svenska Wikipedia har det diskuterats Projekt Runeberg, ett projekt som vi här på Wikipedia har haft stor nytta av. Artiklar som bygger Nordisk familjebok eller källbeläggs från kataloger, uppslagsverk och andra böcker (alla inskannade och tillgängliga på Projekt Runeberg) finns det många av här. Just nu verkar aktiviteterna på Projekt Runeberg ha minskats till ett minimum, bland annat beroende på brist på resurser och personal, verkar det som. Någon som vet om det finns risk för att Projekt Runeberg helt skulle försvinna från horisonten? Paracel63 (diskussion) 7 juni 2021 kl. 15.28 (CEST)[svara]
@Paracel63: Tack för det förtydligandet av länken. Det var tråkiga nyheter, då det är ett projekt, som gör stor nytta genom att tillgängliggöra äldre verk, vars upphovsrätt har gått ut. Som skribent på Wikipedia finner man ofta relevanta källor där.--Historiker (diskussion) 7 juni 2021 kl. 19.16 (CEST)[svara]
Salgo - jag tror inte några kulturarvsinstitutioner kommer att få pengar till detta. Får de det blir det i form av anslag för ett projekt över ett par år som upphör när pengarna tagit slut, och då är ju kanske lika bra att låta bli. Men någon med mycket goda regeringskontakter och engagemang kanske kan försöka få fram resurser. FBQ (diskussion) 8 juni 2021 kl. 20.00 (CEST)[svara]
Att ha referenslitteratur tillgängliga på nätet (som statskalendern) är ett "måste" för oss wikipedianer. Även andra böcker är det av stort värde ha tillgängliga. Och Runeberg var föregångare i att hjälpa till med detta. Men nu är det många som gör sådant och mest tänker jag på KB. Jag tror Lars har rätt att projekt Runeberg som teknisk produkt är utdaterad och även arbetsmodellen/processen är inte längre unik och kanske inte helt optimal idag, då det närmast är ett myndighetesansvar ombesörja skanning.Yger (diskussion) 8 juni 2021 kl. 21.08 (CEST)[svara]
Man kan ju hoppas. Visst, kan jag se poänger i att sidans upplägg är föråldrat, samtidigt finns ju i dagsläget inget alternativ. Litteraturbanken som han nämnde har ju helt fokus på kanske inte renodlat skönlitterära texter men texter som kulturalster, inte facklitteratur (med Svenska Akademien som huvudman tror jag inte man kommer att satsa på något bredare perspektiv), och om runeberg är lite svåröverskådligt så är ju wikisource ännu sämre, det ser jag inte som något alternativ. Jag hoppas i alla fall att Lars väljer att låta sidan ligga kvar, och det vore trevligt om han faktiskt ville fortsätta i liten skala. Som jag ser det är de korrekturgranskade renskrifterna inte det viktiga. Men, det är ju hans val.FBQ (diskussion) 8 juni 2021 kl. 23.40 (CEST)[svara]
Angående offentliggörandet, innebär det att den tredje upplagan av Nordisk familjebok aldrig kommer läggas upp på webbplatsen, eller är det inte så, lägger de fortfarande upp böcker? Grey ghost (diskussion) 10 juni 2021 kl. 20.55 (CEST)[svara]
På vilket sätt är upplägget föråldrat? Det är fullständigt överlägset vanliga inskanningar, genom att varje sida redovisas för sig. Statskalendern finns även på annat håll, men de årgångar som presenteras på Projekt Runeberg är betydligt mer användbara. Tostarpadius (diskussion) 12 juni 2021 kl. 22.11 (CEST)[svara]
Ja, jag använder det så gott som enbart som källa för artiklar och då är detta att man går direkt till sidan en stor fördel. Det jag har sett fram emot den senaste tiden, bortsett från fler statskalendrar och årgångar av "Vem är det", är de sista banden av "Svenska män och kvinnor". Då kanske de aldrig publiceras i denna form. Jag hoppas nu bara att det som redan finns där inte försvinner. Det skulle verkligen ställa till det för oss. Tostarpadius (diskussion) 18 juni 2021 kl. 19.58 (CEST)[svara]
Jag välkomnar den här diskussionen. Frågan om den långsiktiga stabiliteten i Projekt Runeberg behöver lösas, även om det inte är någon kris på 2–3 års sikt. Förändringen som skedde i december 2020 är snarare ett steg mot en säkrad stabilitet, ett undanröjande av ett hot mot projektet. Bakgrunden är förstås historisk. Projekt Runeberg är ett pionjärprojekt som jag startade 1992. En massa nyutveckling pågick cirka 1998–2005 och då skapades hela det system med korrekturläsning som har använts sedan dess. Hela utvecklingen var snabb, anarkistisk och slarvig, en "rapid prototype" utan skrivna specifikationer eller dokumentation. Det var flera utvecklare inblandade och alla har därefter övergivit projektet, som har rullat vidare med den programvara som finns. Den kanske allvarligaste bristen är att programvaran saknar begreppet "inloggning". Det finns inga registrerade användare och därför inte heller något sätt att stänga av en användare som missköter sig. När en överentusiastisk användare vägrar lyda tillsägelser, fanns inget annat sätt att stoppa honom än att stänga av all korrekturläsning och uppladdning. Dessa funktioner finns kvar, men det är bara jag som kan använda dem. Jag har scannat några böcker i år, men inte många. Situationen med "den överentuasiastiska" har eskalerat under flera år och tog allt mer av mitt fokus. Det blev nästan ett heltidsjobb för mig att städa upp saker som denne hade misslyckats eller slarvat med. Jag känner mig mycket lättad och lugnad efter avstängningen. Antalet som läser Projekt Runeberg är oförändrat högt. Övriga korrekturlässare och uppladdare blev förstås missnöjda, och några har gått över till svenska Wikisource, men skaran av aktiva medarbetare har alltid varit mycket liten jämfört med alla som bara passivt läser.
Jag hade hoppats att Wikisource skulle "växa upp" och kunna överskugga hela Projekt Runeberg, ungefär som Wikipedia växte upp och gjorde susning.nu onödig. Men många verk från 1900-talet, som Vem är det, Statskalendern eller Nordisk familjeboks sportlexikon, kommer ju inte att bli insläppta i Wikisource på grund av den puritanska synen på upphovsrätten.
En väg framåt vore förstås att omarbeta programvaran till Projekt Runeberg. För att bli bra, kräver det ett formellt arbetssätt med genomtänkta specifikationer och professionella utvecklare, alltså ungefär som WMDE driver utvecklingen av Wikidata. Det kräver i sin tur långsiktig finansiering och en organisatorisk hemvist. Jag undersökte 2012 möjligheterna för att komma dit, men såg inga sådana möjligheter då. I stället skaffade jag med WMSE:s hjälp en snabbare scanner och fick projektet att växa i volym från 0,6 till 3,1 miljoner boksidor (från 30 till 150 hyllmeter). Detta var alltså ett desperat alternativ till den rätta lösningen. Nu 2021 är ju läget inte detsamma som 2012. Exempelvis har norska Nasjonalbiblioteket avslutat sin digitalisering av all norsk litteratur, WMSE har vuxit till en större och stabilare organisation, Googles bokscanning är inte längre i startgroparna utan nästan helt bortglömd, och Litteraturbanken har dragit igång flera lovande delprojekt för storskalig digitalisering. Men en mycket stor förändring är också en mättnad i intresset för digitaliserade böcker. Folk strömmar inte längre till varje nyscannad bok. Varför ska man då egentligen scanna fler? Vi kanske behöver ta hand om de böcker vi har? Tills vidare finns alltså Projekt Runeberg kvar för alla som vill läsa, men nytt material tillkommer inte lika snabbt. Jag har nu i några år kört en årlig insamling av pengar, som täcker mina kostnader, men det räcker ju inte till att avlöna utvecklare. --LA2 (diskussion) 26 juni 2021 kl. 23.40 (CEST)[svara]
Det är svårt att veta. Servern har ungefär 7 anrop i sekunden i medeltal över dygnet. Varje sidvisning motsvarar kanske 3 anrop (HTML-sidan, logotypen och faksimilbilden), men en hel del av detta är robotar som indexerar samlingen och inte riktiga användare. En typisk dag som 6 juni loggade servern 488.115 anrop = 5,64 per sekund och dessa anrop kom från 12.453 olika IP-adresser. Om vi är generösa och säger att det är 453 olika webbrobotar så återstår alltså 12.000 olika mänskliga användare. Om det tidigare kunde vara 12 olika korrekturläsare inne på samma dag (ovanligt många), så går det alltså tusen passiva läsare på varje korrekturläsare. --LA2 (diskussion) 29 juni 2021 kl. 23.28 (CEST)[svara]
Även jag tackar för uppdateringen och förklaringen! Jag förstår problemet med utvecklarresurserna. Att ta hand om de böcker som finns i projektet kan vara en rimlig prioritering och jag anser det vara viktigt att rädda det arbete som gjorts för framtiden. Det är ett stort och värdefullt arbete som lagts ned och att förlora det vore synd och slöseri.--Historiker (diskussion) 29 juni 2021 kl. 20.14 (CEST)[svara]
Runebergs öppna gränssnitt är på många vis överlägset nationalbibliotekens och Litteraturbankens arkiv. Även om innehållet är duplicerat fyller Runeberg en funktion. Tack till LA2 med förhoppningar om en ny vår för Runeberg. bbx (diskussion) 30 juni 2021 kl. 00.05 (CEST)[svara]
Att varje enskild ny bok lockar procentuellt färre nya läsare är ju ofrånkomligt i takt med att materialet växer, så länge läsarbasen är densamma. Sedan har jag ju tidigare föreslagit att satsa på facklitteratur. Skönlitteraturen upplever jag oftast går att hitta ändå och litteraturbanken har ju också den. Jag tror också det är vettigare att satsa på svåröverkomliga, dyra verk. Ja, de kostar mer att införskaffa som jag när jag föreslog det fick till svar men det är nog lättare att få människor som kanske inte har råd eller möjlighet att komma över verken att skjuta till pengar för scanningen och mer därtill. Men, det är ju inte jag som skall bestämma det. FBQ (diskussion) 4 juli 2021 kl. 19.50 (CEST)[svara]
Wikimediarörelsen har möjlighet att rösta för valet av nya styrelseledamöter från gemenskapen och anslutna organisationer. Styrelsen förväntas välja de fyra kandidater som fått flest röster till att tjänstgöra som styrelseledamöter. Röstningen stänger den 17 augusti 2021.
(Ursäkta att jag använder mig av automatiserad översättning - om du vill hjälpa till med att översätta nyheter om styrelsevalet, hör av dig till mig, jag skulle uppskatta din hjälp mycket!).
The Wikimedia movement has the opportunity to vote for the selection of community-and-affiliate trustees. The Board is expected to select the four most voted candidates to serve as trustees. Voting closes 17 August 2021.
The Wikimedia Foundation Board of Trustees oversees the Wikimedia Foundation's operations. The Board wants to improve their competences and diversity as a team. They have shared the areas of expertise that they are currently missing and hope to cover with new trustees.
För alla som eventuellt är intresserade av svensk geografi och administrativa indelningar och dessutom roade av frågesport kommer här en liten fråga på temat onödigt vetande.
Meddela gärna här att ni har ett förslag på svar, men för att inte avslöja svaret för tidigt kan ni väl vänta till i morgon klockan 18 med att skriva själva svaret på frågan.
Fråga:
Vilket är det högsta antalet av de nuvarande svenska kommunerna som har en gemensam gränspunkt, alltså en punkt som ligger på gränsen till så många kommuner som möjligt? Och vilka är dessa kommuner?
Det finns en punkt i vilken fem svenska kommuner möts. Vad gäller punkter där fyra eller fler svenska kommuner möts, se Svar 2 nedan.
De fem kommunerna är
Många kommuner möts i punkter likt treriksröset. Men hur många punkter finns det där fyra eller fler kommuner möts? På nationell nivå känner jag bara till Moresnet som mötte Belgien, Nederländerna och Tyskland i en enda punkt. 62 mm (diskussion) 3 juli 2021 kl. 11.18 (CEST)[svara]
Menar du länder, inte kommuner? Jag känner till ett existerande "fyrriksröse" på internationell mivå, alltså mellan suveräna nationer. Är det kl. 18 imorgon med som gäller eller var det mer en faktafråga? LittleGun (diskussion) 3 juli 2021 kl. 19.33 (CEST)[svara]
Okej, fyrriksröset jag tänkte på var alltså Botswana, Namibia, Zambia och Zimbabwe. Jag har ingen aning om vad som gäller för stater. Om det finns fler "fyrriksrösen" eller om fyra är max överhuvudtaget. LittleGun (diskussion) 4 juli 2021 kl. 11.59 (CEST)[svara]
Jaha, hoppsan. Så var det inte enligt mina uppgifter, det påstods att det fanns en punkt i floden. DN skriver som du.:[DN]. Till och med att det är två treriksrösen 150 meter emellan varandra. LittleGun (diskussion) 4 juli 2021 kl. 19.42 (CEST)[svara]
Det finns säkert ett bredare intresse. Personligen tänker jag att Larry Sanger hoppade av projektet (sa upp sig, han var anställd att skapa en encyklopedi) så fort det började (alltså 20 år sedan) och han har aldrig tyckt det var bra. Han tyckte att den ursprungliga iden, Nupedia, var en bättre idé och att Wikipedia skulle vara en modererad stödfunktion till Nupedia, och hoppade av med stor bitterhet. När hans projekt inte flög så verkar han ha blivit än mer bitter.
Hade han någon gång sagt "Wow, det funkar. Till och med NPOV funkar", då hade det varit intressantare än någon som i 20 år sagt "Vad var det jag sa, bara skit" om en hygglig framgångssaga. Hårdraget, men ungefär så. LittleGun (diskussion) 1 juli 2021 kl. 09.33 (CEST)[svara]
Det finns dock en lärdom för oss all i denna kritik~(fast den präglas av Larryilska). När det gäller kontroversiella artiklar gäller det att vara ödmjuk och inte i onödan skriva folk på näsan, även om det finns goda källor. Jag har sett på Epoch Times och jämfört hur det beskrivs på olika språkversioner., och enwp väljer mer konfrontativa formuleringar än någon av de andra versioner. Anglosaxiska världen är hårt polariserad vilket även återspeglas i hur ämnen återges. Jag har ju själv drivit detta att inte skriva att något ÄR högerextremt men BESKRIVS som högerextremt, och är glad vi nu fått något liknande konsensus runt detta.Yger (diskussion) 1 juli 2021 kl. 10.17 (CEST)[svara]
Absolut, och det är inte fel att lyssna på kritiker. Med det sagt tycker jag det är OK med en blänkare någon gång ibland (vart tionde år?) till vad Sanger skriver i sin blogg. Men, om det hamnar en blänkare här för varje kritiskt blogginlägg han gör skulle jag också reagera som Sabelöga. Eller till och med tycka att det vore överdrivet i "Wikipedia i media". Och jag tycker också man ska vara tydlig med att trots att han är grundare har han alltid varit emot policybeslutet att vem som helst kan redigera (eller rättare publicera). Och redan 2002 slog fast att trollen styr Wikipedia och att Wikipedia fungerar som om de intagna sköter dårsjukhuset. Så att man inte tror att det är något nytt under solen. LittleGun (diskussion) 1 juli 2021 kl. 10.53 (CEST)[svara]
Efter att ha läst delar av Singers långa text och kommit under fund med att han verkar tycka att det är POV för att man inte använde "nya konservativa alternativmedia" som källa och att de konservativa därför inte får tillräckligt mycket utrymme på wikipedia så kan jag förstå att vissa tycker detta är viktigt för oss att läsa. Dock håller jag med LittleGun här att det inte är mycket nytt under solen, och inte mycket vi behöver bry oss om på svwp. Visst är det bra om vi diskuterar vilka källor som skall anses godtagbara, och varför... men det gör vi ju, och Dnm gjorde en utmärkt sida (har ej länk nu Här är länk!) som tog upp just detta, med utgångspunkt från enwp då det gällde engelska nyheter. Den sidan borde läggas till som något vi bör luta oss mot för att vara neutrala (dvs inte använda media som lägger in politik i nyheterna, som ex Breitbart, Junge Freihiet eller Nya tider). Adville (diskussion) 1 juli 2021 kl. 15.41 (CEST)[svara]
Utvecklingen på engelskspråkiga Wikipedia är rätt bedrövlig. Det går knappt att läsa artiklar som berör politiska företeelser (åtminstone amerikanska sådana) längre eftersom det är så ensidigt och ofta framstår som ren "propaganda", som Sanger konstaterar. Det tycks ha blivit mycket värre efter att Trump blev vald till president 2016. Sedan dess har ju även medierna i USA blivit allt mer politiserade och aktivistiska. Hälsn. Jaruayo (diskussion) 1 juli 2021 kl. 17.48 (CEST)[svara]
Personer/grupper med en specifik agenda kan naturligtvis "kidnappa" vissa ämnen. Då gäller det framför allt "kontroversiella" ämnen, som dock inte uppfattas som "stora". På spanskspråkiga Wikipedia märks detta tydligt när det gäller artiklar om Falklandsöarna, som skiljer sig mycket från artiklar på de flesta andra språk (inte för att jag tolka allt som skrivs i alla versioner, men det är en känsla man får). Där är det nog en grupp argentinska "aktivister" som ser till att det formuleras "rätt" för att stämma med de anspråk landet gör på ögruppen. Danskspråkiga Wikipedia var för ett tiotal år på samma sätt väldigt ensidig när det gäller gamla konflikter med Sverige. I vissa artiklar om Skåne kunde man nästan tro att Freden i Roskilde inte riktigt erkändes. Men där har det blivit mycket bättre. Eftersom jag inte kan tolka innehållet vet jag inte hur artiklar på kinesiskspråkiga Wikipedia behandlar Taiwan, men kan tänka mig att det "kämpas" en del där. När det gäller "större" politiska frågor är nog risken liten att fanatiska nynazister skulle börja skriva hyllningsartiklar om Hitler (eller att motsvarande kommunister skulle börja glorifiera Stalin, Mao eller Pol Pot). Sådan skulle nog upptäckas väldigt snabbt och återställas. --Andhanq (diskussion) 1 juli 2021 kl. 19.37 (CEST)[svara]
Problemet som Sanger tar upp är det motsatta som du tar upp Andhanq i första meningen. Att majoriteten av oss inte ger minoritetsuppfattningar utrymme för att vi är hemmablinda och bara känner till den etablerade uppfattningen i västvärlden/Sverige/i nutid/bland dagens intellektuella. Många kritikavsnitt i slutet av artiklar om minoritetsuppfattningar, och många artiklar namngivna "Kritik mot uppfattning X" och liknande, ger inte företrädarna för uppfattningen något utrymme alls. Vi är sämre än enwp på den punkten. Se Wp:kritik som listar en del sådana artiklar. Tomastvivlaren (diskussion) 1 juli 2021 kl. 21.03 (CEST)[svara]
Jag tycker nog att vi ger Sanger lite för mycket utrymme. Visst, han kan räknas som en av grundarna (han var anställd och fick en uppgift och löste den briljant). När Jimbo Wales tyckte att man kunde använda hans bebis på ett annat sätt (att direkt publicera materialet utan granskning, för att han noterade att det blev bra, att amatörerna diskuterade innehållet och att något faktiskt producerades) så slog han bakut. Han krävde auktoriteter och toppstyrning. Han har slagit bakut sedan dess, i snart 20 år. På den tiden har möjligen Wikipedia gått från en auktoritetsföraktande amatörernas julafton, till rejäl etablering och starkt erkännande och sedan möjligen bottnat i ett kulturmarxistiskt monster. Fast Sanger har konstant bara haft negativ kritik, han har snarare en rak linje, rakt ned från amatörernas julafton till kulturmarxistiskt monster. Erkännande har han aldrig givit.
Jag vet inte hur det är på enWP, men det finns "risker" med att ge alla företrädare samma tyngd. Det exemplifieras till exemepl med att "kreationismen inte har samma tyngd som big-bang och evolutionsteorin för jordens och livets uppkomst, plattjord-förespråkare har inte samma tyngd som geologiska forskningen för jordens form etc". Resultaten och ideerna från båda kan redovisas i uppslagsverket, men i artiklarna om universums skapelse, livets uppkomst och jordens form är viktningen inte 50-50, utan 0-100. LittleGun (diskussion) 1 juli 2021 kl. 21.32 (CEST)[svara]
Nu är du ju lite jobbig som blandar in rena vetenskapliga ämnen som exempel. (Skämt) De visar ju att man inte kan eller får ge samma vikt till marginaliserade yttringar, även om de för tillfället råkar skrika högst på internet, för då blir det POV. Det vill ju inte de som lyssnar på Sanger skall komma fram när det gäller politiska artiklar där det finns ett mer uttalat vi-dom-fenomen, där ”dom” oftast är de mer petrifiera högerextrema yttringarna som har bra mediekunskap och då syns mer på nätet (med propaganda istället för kall fakta). Ser man inte igenom den bubblan för moderna ämne (inte krigshändelser på 1800-talet) så fastnar man lätt i en inte så bra källanvändning i dessa ämnen. Frågan är då:klarar man inte av att vara källkritisk om moderna företeelser, hur källkritisk är man då när man skriver om andra världskriget eller tidigare historia? Blir de artiklarna historiskt korrekte, eller färgas de av ett POV-perspektiv? Adville (diskussion) 2 juli 2021 kl. 02.45 (CEST)[svara]
Det är väl alltid enklare att hantera historien än samtiden? Vi "vet" idag vad som hände i WW2 och vem som var den onde och vem som var den gode. Under tiden kriget pågick var det inte självklart och knappast direkt efter heller. Ta och läs lite av de samtida kommentarerna om Norges krav på självständighet som finns på Wikisource. Jag har läst mycket av det och man blir mörkrädd när man ser hur de politiskt "smarta" personerna som ledde det här landet argumenterade. Att våra förfäder överlevde med dessa vid rodret förvånar. Eller, de gjorde de ju inte, hälften av min släkt emigrerade... 62 mm (diskussion) 2 juli 2021 kl. 06.15 (CEST)[svara]
Nu tycker jag väl att det är Sanger som gör det jobbigt för sig själv genom att blanda in rent vetenskapliga ämnen i sina exempel. Nu har ju Trump gjort sig till en tacksam måltavla där. Det är ju inte så att historiska händelser är oproblematiska. Vi har ju bland annat haft kontroverser i frågan om korstågen där vissa användare menat att vi fört fram en oförsonlig kritik mot korsfarararna, eller i fråga om inkvisitionen där användare velat hävda att antalet dödsdomar är klart överdrivna, att den inte alls var så hemsk och protestanterna varit värre. Jag tycker det viktiga här är att vi försvarar forskningskonsensus. Vi kommer alltid ibland att hamna i gungfly när det gäller balans åt frågor och exakta formuleringar. Det bästa är om vi kan enas om entydiga regler så att vi snarare kan hänvisa till principer och fastställda definitioner snarare än att behöva argumentera varje enskilt för att behöva ta hänsyn till vilka som för tillfället skriker högst om orättvisa. Det var ju annars intressant när jag försökte titta på "swebb-TV":s artikel om Hur Wikipedia styrs av vänstern och finansintressen och vilka som delat den. Alla som gjorde det var överens om att hemliga intressen styrde wikipedia. De var däremot helt oense om vilka dessa var - bara att de hindrade deras syn att komma till tals.FBQ (diskussion) 5 juli 2021 kl. 10.40 (CEST)[svara]
Faktarutor för personer innehåller ofta ordet "ämbete" även när det inte handlar om höga offentliga befattningar. Jag menar att det är fel. Det är inget ämbete att vara ordförande för en förening eller ingå i styrelsen för ett politiskt parti. Se till exempel Omar Mustafa. Jag skulle tro att vi är överens om detta och hoppas att någon av er som kan redigera mallar kan fixa till detta. Till exempel byta ut "ämbete" mot "uppdrag" i mallen. Chandra Varena (diskussion) 5 juli 2021 kl. 09.13 (CEST)[svara]
Äv om ämbetsman är en hög ställning behöver inte et ett ämbete vara högt (jämför prästämbetet och filosofism ämbetsexamen). Det förutsätter dock någon sorts offentligrättslig ställning. – Ett bättre ord för mallen är "befattning". Roufu (diskussion) 5 juli 2021 kl. 13.05 (CEST)[svara]
Det är ju faktamallen för politiker och då heter det väl ämbete? Problemet är ju att användare kan använda mallar till andra saker än vad de är egentligen avsedda för. Det är bara byta mall till Mall:Faktamall biografi och lägga in de saker han har gjort där. DIEXEL (diskussion) 5 juli 2021 kl. 17.11 (CEST)[svara]
Befattning tycker jag är ett ord som passar bra. Det omfattar även ämbeten. Tjänst duger nog också. Inom militären är man noga med att skilja på tjänst och befattning, men i en biografi är det inte särskilt viktigt. /ℇsquilo5 juli 2021 kl. 18.04 (CEST)[svara]
Befattning är nog bästa förslaget hittills. Det borde kunna innefatta även uppdrag som görs på volontär basis och som inte innebär att man är anställd, varken av "det offentliga" eller av någon organisation eller företag. --Chandra Varena (diskussion) 6 juli 2021 kl. 13.28 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Jag har inventerat vilka värden som används för parametrarna befattning, befattning2, befattning3 och så vidare i artiklar med mallen {{Infobox politiker}}. Resultatet finns i Sandlådan i form av två tabeller (som avspeglar läget i svwp igår på förmiddagen):
Tabell 1 med alla artiklar som använder {{Infobox politiker}} och dess värden på "befattningsparametrarna".
Notera att de tre artiklarna, Mario Monti, Jimmy Baker och Denisé Cassel som har använt parametern befattning1behöver pysslas om lite eftersom mallen inte stöder någon parameter med det namnet.
Tabell 2 med alla olika värden som används på "befattningsparametrarna" med dess frekvenser.
Hej och god sommar allesammen. Jag har en liten diskussion med en annen användare och vill gärna höra med flera vad ni menar.Se her
Det gäller alltså detta med att länka till något. I detta fall menar den andra användaren att det är riktigt att skriva ((Vålerenga Fotball|Vålerenga IF)) och jag menar man skall skriva ((Vålerenga Fotball)) eller ((Vålerenga Fotball|Vålerenga )).
När man gör på den andra användarens sätt så står det alltså Vålerenga IF i texten, men när man trycker på länken kommer man inte till den sidan utan man kommer till Vålerenga Fotball. Jag har kollat på andra wiki och vad jag kan se så är det bara i Sverige man gör så här på motsvarande sida. Vålerenga IF har ju en egen sida, men detta gäller ju fotbollsklubben Vålerenga fotball.
Det är ju också helt fel att det skall stå Vålerenga IF i fotbollstabellen. Det gäller ju Vålerenga fotball. Varför skall man blanda in en paraplyorganisation här?
For att ta ett exempel på nåt annat. När man skriver "Mitsubishi Galant" i en artikkel och skall länka den till sin rätta sida skriver man ju ((Mitsubishi Galant)) i texten, och inte ((Mitsubishi Galant|Mitsubishi)).
Namnet man klickar på skall ju stämma med den sidan man blir skickad till. Fint att få höra vad ni andra menar i den här saken. Ha en strålande fin dag. Mvh Colosseum (diskussion) 6 juli 2021 kl. 11.37 (CEST)[svara]
Jag är inte så intresserad av idrott. Traditionellt sett har ju uppdelningen i sektioner sällan varit särskilt strikt, ekonomin har ofta varit gemensam och idrottare har ofta sysslat med olika idrotter inom klubben. Idag är ju klubbarna ofta mer professionaliserade med mer strikta skott mellan sektionerna. Men det betyder ju inte att vi alltid har artiklar om de enskilda sektionerna. Hur man vill skriva och vad som är lämpligast här får andra avgöra
Du tar dock upp exempel med bilmärken och menar att länken alltid bör gå till det som är uppslagsordet i texten. Jag menar att det är direkt olämpligt. Här handlar det om en vanlig bilmodell men ett ovanligare är det möjligt att det inte har artikel och då är det bättre att länka enbart till märket. Företaget kan ha bytt namn, då kan bilmodellen heta något helt annat än vad företaget som tillverkat den idag heter, och då behöver länken fortfarande gå till artikeln om företaget som står under sitt nuvarande namn. Det gäller även andra saker som bytt namn. Ibland går det att lösa med omdirigeringar men ord kan ha flera betydelser, ibland är det bättre att garantera att länken går rätt - sidor kan flyttas eller göras om till grensidor, den kan ursprungligen ha skapats som rödlänk men blivit blå av att det skapats en artikel. Eftersom du dock föreslår att det kan stå ((Vålerenga Fotball|Vålerenga )) verkar det som du är med på att det är okej att länkar inte behöver skriva ut den exakta länken, utan det handlar om hur man pratar om olika lagnamn. Om man talar om Vålerenga i fotboll, säger man då Vålerenga Fotball eller Vålerenga IF? Jag menar att man i Sverige aldrig använder sektionsnamnen på det sättet. Pratar man om Djurgården i hockey upplever jag att man säger Djurgår'n eller Djurgårdens IF - aldrig Djurgården Hockey - så vida det inte är i ett sammanhang där det behöver förtydligas eller handlar om organisationen snarare än laget. Möjligt att man gör annorlunda i Norge.FBQ (diskussion) 6 juli 2021 kl. 12.04 (CEST)[svara]
Exemplet jag skrev på bil var inte så bra.. borde ha varit en modell med egen sida, till exempel "Outlander". Men tillbaka till fotboll. Ja, man kan gärna skriva ((Vålerenga Fotball|Vålerenga )), dels för att det blir lite kortare i en tabell, dels för att Vålerenga är namnet man använder normalt. Altså, svar på din fråga: man säger "Vålerenga". Men att låta det stå Vålerenga IF i tabellen tycker jag blir totalt felaktigt. Det är ett namn jag aldrig har hört att man använder i forbollssammanhang. Mvh Colosseum (diskussion) 6 juli 2021 kl. 13.02 (CEST)[svara]
Redkonflikt: Jag tycker att vi ska använda "paraplyorganisationens" namn. Jag skulle tro att pratar man i Vålerenga i fotboll, så säger man bara Vålerenga. Men, det står VIF för Vålerenga IF i emblemet och det är ett etablerat namn för klubben. Sen heter sektionen mer precist Vålerenga Fotball, men i det här fallet tycker jag POMMF och etablerat går före.
Jag är själv inte helt konsekvent, utan skriver ofta Djurgården Fotboll och Djurgården Hockey, så för det ber jag om ursäkt.
Detta gäller alltså generellt, inte bara för Vålerenga. I "fallet" Vålerenga startade Vålerenga Fotboll 1989, så emblemet hänger ju kvar sen gammalt. Men igen, Vålerenga IF har inget att göra i en fotbollstabell, tycker jag. När man trycker på länken så kommer man ju i alla fall inte dit, man kommer ju till Vålerenga fotball. Då bör det också stå ((Vålerenga fotball)) eller ((Vålerenga fotball|Vålerenga)) i länken. Ser man t. ex. på englands motsvarande sida så gör de ju så att de bara skriver ((Vålerenga fotball|Vålerenga)). Det blir mycket mer riktigt, tycker jag. Mvh Colosseum (diskussion) 6 juli 2021 kl. 14.42 (CEST)[svara]
Det beror på vad man menar med "riktigt". Det är genomgående så för klubbar som gett sina sektioner egna ben och namn, "IF:et", "IK:et" etc lever kvar. Det är samma sak som att Globen heter Avicii Arena, Bono heter Paul David Hewson, Arlanda heter Stockholm Arlanda Airport etc. Ändå har artiklarna namnen Globen, Bono och Arlanda. Jag vill påstå att det ibland är riktigt att ha etablerade namn istället för officiella. LittleGun (diskussion) 6 juli 2021 kl. 15.53 (CEST)[svara]
Kanske det finns andra platser det passar, men när det gäller dessa fotbollsklubbarna och fotbollstabellen blir det väldigt konstigt för mig att man skriver IF i tabellen. Mycket bättre att bara skriva Vålerenga, tycker jag. Mvh Colosseum (diskussion) 6 juli 2021 kl. 17.49 (CEST)[svara]
Wikipedia skall ju normalt följa etablerad praxis. Här är allsvenskans egen tabell [4]. Här är tabellen på Text-TV - där används IF osv ibland och ibland inget alls. [5]. Jag gjorde ingen avancerad sökning men jag ser ingen etablerad tidning som verkar använda tillägget fotboll i sina tabeller.FBQ (diskussion) 6 juli 2021 kl. 18.11 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) För svenska, norska och danska klubbar har vi som regel alltid skrivit med förkortningen, då dessa i regel är kändare med sina förkortningar, om laget har en sådan förkortning d.v.s. För klubbar utanför Skandinavien (engelska, spanska m.m), tas "FC" och "CF" bort, då dessa är i regel kändare utan sina förkortningar. Att du igen tar upp vad andra språkversionen gör, vilket är fortfarande irrelevant för svenskspråkiga wikipedia, då olika språkversioner gör på olika sätt. Börjar tröttna på att säga det då du verkar totalt ovillig att faktiskt förstå vad som skrivs. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 6 juli 2021 kl. 18.16 (CEST)[svara]
\\\D.S.Skåningen Tonen du använder är belärande, otrevlig, spydig och du tror visst du är redaktör här inne. Därför lägger jag det ut här så man förhoppningsvis kan få ordentliga svar. Jag förstår väldigt bra det du skriver, men ser inte att det förklarar varför du absolut vill skriva in Vålerenga IF i en fotbollstabell. Du förstår tydligen inte att det finns olika sätt att göra detta på, olika åsikter mm. Inget på wikipedia är fast bestämt, det borde du veta. Normalt är också att man ser på vad andra wikipedialänder gör, ofta England. Visst kan Sverige har egna speciella "regler". Just därför försöker jag att ifrågasätta och fråga varför man gör så. Jag kan inte se att du kommit nåt bra svar just i denna saken med fotbollstabeller.
Colosseum Fast som det framgår av exemplen skrivs även (åtminstone oftast) även FF / IFK / osv. Uppenbart går det (så vida det inte som i några fall funnits lag från samma stad i samma serie) att skriva utan klubbnamnstillägg men med är vanligast. Ingenstans skrivs sektionsnamn. FBQ (diskussion) 6 juli 2021 kl. 18.58 (CEST)[svara]
@Colosseum~nowiki: Undvik påhoppen nästa gång, det hjälper dig knappast. Jag tror ingenting, jag förklarade för dig hur det fungerar på svwp men du läste bevisligen inte vad jag faktiskt skrev och när man får upprepa sig tröttnar man och självklart ändras tonen (knappast en olämplig ton oavsett). Jag förstår visst att det finns olika sätt att skriva på, olika språkversioner gör på olika sätt fortfarande. Jag har inte förklarat?! Det står både i inlägget direkt över ditt här och på malldiskussionssidan, ett uppenbart bevis på att du faktiskt inte läser vad jag skriver. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 6 juli 2021 kl. 18.47 (CEST)[svara]
Inget påhopp alls, ingen idè att du försöker provosera. Jag försöker diskutera saken, men har konstaterat att du påstår att jag inte läser, du markerat bokstäver, er generelt spydig och kommer med härskartekniker. Läs här
Jag har varit med här så pass länge att jag orkar inte den typen diskussioner. Det är fint med sakliga argument, men argument av typen "jag har rätt, du har fel", fungerar dåligt. Inte så man diskuterar saker, varken på svensk wikipedia eller nån annan. Detta är ett samarbetsprojekt.
FBQ Det enklaste och bästa är att skriva ((Vålerenga fotball|Vålerenga)), tycker jag. Då blandar man inte in IF. Nu står det Vålerenga IF, men klickar du kommer du till Vålerenga fotball(helt rätt), men varför skall det då stå Vålerenga IF i tabellen? Det är egentligen bara det jag undrar. Jag tycker det är fel.
Jodå, påhopp är det även om du inte ser det. Jag försöker inte provocera, jag har förklarat för dig redan och om någon försöker provocera, så är det faktiskt du, du beter dig som en enfrågeanvändare (d.v.s en person som fortsätter ställa samma fråga fast du redan fått svar på ställda fråga). Absolut, jag ändrade tonen i slutet, men du borde ha förstått vad jag faktiskt skrivit, vilket du uppenbarligen inte gjort då du säger samma sak här, och ingen annan här håller heller med dig. Du har fått svar på varför IF står med bakom Vålerenga. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 6 juli 2021 kl. 20.34 (CEST)[svara]
Colosseum; "Tonen du använder är belärande, otrevlig, spydig och du tror visst du är redaktör här inne." Det kan man väl kalla påhopp.
Din åsikt har kommit fram. Du har i den här tråden skrivit den i dina samtliga sex inlägg. Du har inte fått medhåll, avvakta om det kommer fler åsikter. LittleGun (diskussion) 7 juli 2021 kl. 05.29 (CEST)[svara]
Bara för att vi gjort på ett sätt på svwiki betyder det inte att vi inte kan ändra och göra på ett annat sätt, om det finns bra argument för det. Att ha med IF efter Vålerenga behöver inte betyda att man hänvisar till paraply-organisationen, då IF finns kvar både i url och logga för fotbollsklubben. Det som jag tycker är avgörande är hur fotbollsklubben normalt skrivs i annan svenskspråkig media. Och hur det görs har jag inte koll på. Boivie (diskussion) 7 juli 2021 kl. 08.53 (CEST)[svara]
"Vålerengen" och "Vålerenga" dominerar, någon gång med IF efter och bara VIF någon gång. På sportjournalisters vis tas sporten för given, även om det för ett ovant öga kanske inte alls framgår i artikeln. Vad som hänt i större klubbar som Vålerengen, Djurgården och Hammarby är att klubbarnas specialsektioner för fotboll vuxit sig så stora att det är opraktiskt att dela organisation med pyttesektioner som t ex frisbeesektionen i Hammarby IF eller att låtas fotbollsektionen i Djurgårdens IF konkurrera om uppmärksamhet med hockeysektionen.
I strikt mening är det en helt egen organisation, men traditionellt räknas de till moderorganisation, och de använder dess loggor etc. I en artikel om fotboll, tex fotbollsturneringen Champions league, är det alltså brukligt att utelämna sektionsnamnet, även om sektionen är fristående med i stort sett bara historiska kopplingar. LittleGun (diskussion) 7 juli 2021 kl. 09.15 (CEST)[svara]
LittleGun Det var inget påhopp. Jag bara beskrev hur jag blir behandlad av D.S.Skåningen. Synd du inte ser det. Det borde reageras på att "kända" användare möter en vanlig fråga på det sätten "hen" gjorde redan på diskussionssidan till saken. Man skall respektera varandras åsikter här inne. Jag respekterar "hens" åsikt men inte den belärande tonen och sättet "hen" använder för att berätta att "så är det bara". Varför inte administratörerna reagerer på sånt förstår jag inte.
Jag tycker inte det är en beskrivning hur du blev behandlad, det är ett "betyg på användaren". Dåligt betyg. Möjligen var det så du upplevde detta. Men, visst. D.S Skåningen var aningen tvärsäker, jag delar inte den tvärsäkerheten. Men, du säger faktiskt samma sak i varje inlägg då är det lätt hänt att man blir övertydlig. Och kanske har D.S Skåningen lika bergfast sanning som du. Jag ser ändå inget som förtjänar reprimanden "Tonen du använder är belärande, otrevlig, spydig och du tror visst du är redaktör här inne". Men, okej. Ni har diametralt olika åsikt. Den härvan får ni reda ut själva. LittleGun (diskussion) 7 juli 2021 kl. 11.40 (CEST)[svara]
Ja, jag var (är) tvärsäker, eftersom det är precis så vi gjort i många år, det är hur praxis fungerar. Och vad jag kan se av den här diskussionen, för nu, är det inget som lär ändras. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 7 juli 2021 kl. 12.56 (CEST)[svara]
\\\D.S.Skåningen Oj oj, nej, visste självklart inte, och varför i alla dagar skulle det vara provoserande att kalla dig "hen"??
LittleGun Ja, jag upplevde det precis så. Jag har haft diskussioner med Skåningen tidigare och också då upplevt det samme. Jag försöker förklara att det är min åsikt, medan han säger "så är det", utan vilja till att diskutera saken. Det blir inte bättre med den arroganta tonen. Det är sånt jag reagerar starkt på.
Nämnde att vad jag tidigare har sett är det inte några andra land där man använder Vålerenga IF i fotbollstabellen för motsvarande sida. Gör alla andra fel och Sverige rätt?
Detta gäller ju inte bara Vålerenga. Det är flera lag i Eliteserien i Norge med samma "problem". Det är ju också ganska intressant varför man i Norge (de bör ju veta detta med Norge bäst), bara skriver namnet Vålerenga i tabellen.
Är det inte också så att namnet man klickar på är den sidan man skall komma till? Altså borde då namnet i tabellen då vara Vålerenga eller Vålerenga fotball.
Fint med flera seriösa svar. Kan fortfarande inte se varför man i Sverige absolut skall göra annorlunda.
Jag hoppas att du vet att ordet "hen" är negativt laddat för en del personer? Så använd det bara för personer som är bekväma med att kallas det. Du behöver inte förklara att det är din åsikt? Jag vet att det är din åsikt, men din åsikt skiljer sig från praxis på svwp, och praxis på svwp har jag redan förklarat för dig, flera gånger. Och återigen ställer du samma fråga som du redan har fått svar på - mer än en gång, vilket är blockeringsgrundande, så du vet. Jag inte vilja diskutera? Nu skämtar du hoppas jag? \\\D.S.Skåningen (diskussion) 7 juli 2021 kl. 13.26 (CEST)[svara]
Nej, "hen" är absolut inte negativt när jag använder det, och har aldrig hört någon "klaga" på det heller, förrän nu.
Jag la frågan på den här sidan, för att få höra vad andra användare tycker. Du kommer nu också med en slags blockeringshot, för att jag önskar att någon faktisk kan förklara, eller diskutera sakligt. Du svarar, stort sett, att så har det varit och så skall det vara. Det är inte att diskutera saken. Igen, konstigt att inte administratorerna reagerar på sättet du använder i trådarna. Att jag reagerar på detta beror på att det används av en del användare, både i Norge och Sverige. Man ger sken av att man kan bäst och vet bäst och alla andra har fel. När jag ser den typen av argument reagerar jag väldigt negativt.
Det finns inte nåt facit på vad man skall göra. Jag har absolut inte nåt facit. Jag önskar en diskussion så att flera kan säga vad de tycker. Inga pekfingrar utan seriösa argument. Det är så det skall fungera på wikipediadiskusjoner. Mvh Colosseum (diskussion) 7 juli 2021 kl. 15.05 (CEST)[svara]
Jodå, hen är ett negativt laddad för en del personer (det är en av anledningarna varför vi använder i det endast i artiklar om personer som definierar sig som "könsneutrala"). Du kan inte avgöra något sådant åt andra, bara för att ett ord inte är negativt laddad för dig betyder det inte att det finns folk som det inte är negativt laddat för. Jag har inte kommit med något blockeringshot, jag förklarade för dig att ställa samma fråga gång på gång, när man har fått svar på frågan, är blockeringsgrundande. Det är en upplysning, inte ett hot. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 7 juli 2021 kl. 15.22 (CEST)[svara]
Jag skrev at "hen" inte är negativt, när jag använder det, betyder det just det. Har aldrig upplevd någon reagere på detta. När du skriver blockeringsgrundande kan man inte förstå det på annat sätt än jag skrev. Helt onödigt av komma med.
Detta har nu gått ifrån sitt ämne, det spelar ingen roll att det inte är negativt laddat för dig när du refererar till mig, som det är negativt laddat för, jag låter det passera för denna gången, jag ber dig att inte göra om det när du refererar till mig. Att jag skrev "blockeringsgrundade" var en enkel upplysning, inget annat, folk har sett din fråga, det är inget du behöver upprepa bara för att ingen delat din åsikt (hittills). Jag förstår inte hur du lyckas reagerar så starkt på en upplysning. Vet du vad som är onödigt? Att ställa samma fråga fastän man har fått svar på den. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 7 juli 2021 kl. 17.17 (CEST)[svara]
Enligt Bonniers svenska ordbok betyder döpa dels "förrätta dop (av ngn)", dels "ge namn åt". I dagens multireligiösa värld är skillnaden väsentlig. Även ateisters och pingstvänners odöpta barn har namn, och de flesta aktar sig således för att påstå att muslimer döper sina söner efter profeten Muhammed. Jag menar att svesnka Wikipedia helt bör undvika ordet dop med avledningar som generell synonym till namngivning. Frasen "är döpt efter" (474 förekomster) bör således ersättas med "har namn efter" och "är döpt till" (24 förekomster) med "har namnet". – När sådana ändringar gjorts, kommer de inte att märkas. Roufu (diskussion) 5 juli 2021 kl. 12.15 (CEST)[svara]
Jag håller med om att det kan vara olämpligt när det gäller icke kristna personer. Samtidigt tycker jag att det är onödigt petimetrigt att ändra när det gäller döda ting. När det gäller t.ex. båtar eller geografiska platser tycker jag det hör till språkets vanliga variation och inte är något som skall bestämmas centralt.
Jag vet inte om det låter lyckat att undvika ordet dop. Tänker senast på redigeringen jag gjorde i Göran Wilhelm Lode. Går det att skriva något annat än att han är döpt till Georg? Har namnet Georg? Varför kallas han då ibland Göran? Jag menar att "har namnet" är i praktiken oanvändbart som begrepp på personer före 1947. Sedan kan man ju använda något annat begrepp om personen inte är döpt i egentlig mening.FBQ (diskussion) 5 juli 2021 kl. 12.43 (CEST)[svara]
"Fick", "erhöll", "namngavs"? Eventuellt med tillägget "som barn" för att fånga in att han kallas Göran. Det är nog få förekomster som är såpass komplicerade. Om vederbörande hade varit en jude eller muslim, hade du tyckt att "döpt" varit lämpligt då också? I ett multireligiöst samhälle får vi nog acceptera att "döpa" är det verb som mer och mer sticker ut; väljer vi att skriva att någon är döpt i stället för namngiven är det det som av många upplevs som anmärkningsvärt, något som knappast kommer att minska med tiden. / TernariusDisk5 juli 2021 kl. 12.54 (CEST)[svara]
Hade han det varit en motsvarande situation och han varit jude eller muslim hade det funnits en anteckning av en religiös ledare i samband med en namngiviningsritual där namnet antecknades. Man hade då kunnat skriva, gavs vid Berit mila namnet, eller jag vet inte om man vid Aqiqah ger namn på samma sätt, det går väl i så fall kontrollera. Om så inte är fallet står det troligen inte i källan heller. Han kan givetvis säga "gavs som barn namnet" men då är det ju mer ospecifikt, det kan handla om ett smeknamn personen hade som barn. Varför vara otydlig om man inte behöver? FBQ (diskussion) 5 juli 2021 kl. 13.09 (CEST)[svara]
Sedan kunde man givetvis förtydliga det även i artikeln om Göran Wilhelm Lode. Familjen var av balttyskt ursprung, vilket troligen var orsaken till att han döptes till Georg. I vilken grad fortsatte han själv att använda namnformen Georg och hur mycket använde han Göran? Tyvärr har jag ingen källa på det. Men om man har källa så är det väl bra att förtydliga så mycket man kan.FBQ (diskussion) 5 juli 2021 kl. 13.19 (CEST)[svara]
Eftersom det är så tydligt att ordetdop har flera betydelser och det oftast framgår av sammanhanget om det handlar om en religiös kristen ritual eller en helt sekulär namngivning (med eller utan ceremoni och av både människor, ting och företeelser) kan jag inte se de problem som pekas på här ovan. Det kristna dopet handlar egentligen inte om namngivning, utan om att en person med ett namn tas upp i den kristna gemenskapen. I samband med det har personen och namnet (i Sverige i alla fall) registrerats i "kyrkböckerna". Om man vill göra omskrivningar går det naturligtvis bra. Det kan kanske vara lämpligt ibland. Men vi bör inte underkänna en viktig betydelse av ett ord, enbart med motiveringen att ordet även betyder något annat. Janders (diskussion) 5 juli 2021 kl. 14.59 (CEST)[svara]
Läste inläggen mer noggrant och möjligen handlade ifrågasättandet främst om dop som liknelse. Tja, det är ju möjligt att man kan vara mer specifik. I vissa sammanhang menar jag nog att dop, exempelvis i fråga om fartygsdop är väletablerat.FBQ (diskussion) 5 juli 2021 kl. 17.38 (CEST)[svara]
Jag tycker att problemet är överdrivet. Diskussion inleds med att konstatera att en betydelse av ordet "döpa" är "ge namn åt". Det är alltså fullt acceptabelt att påstå att Göran Wilhelm Lode är döpt till Georg. I just hans fall kan man lugnt utgå från att han faktiskt är döpt och att prästen vid ceremonin använde det namn som står I kyrkboken. /ℇsquilo5 juli 2021 kl. 18.11 (CEST)[svara]
Jag har inte menat att detta skulle vara ett stort roblem, men däremot att detta är ett problem som i många fall är enkelt att åtgärda.
Till argumenten mot att kalla namngivning dop vill jag foga följande: Den kristna symbolhandlingen, som ger den primära betydelsen av ord som "dop" och "döpa", är inte avsedd som en namngivningsceremoni.
Svenska kyrkan, som väl är den organisation som förrättar flest dop i Sverige, markerar skillnaden i sin ordning för dopgudstjänst med prästens fråga till föräldrarna före själva dophandlingen : "Vilket namn har ni gett ert barn?" Om dopjabdudatebn själv kan svara,frågar prästen: "Vilket är ditt namn?" Se här. Denna fråga är relativt ny. Den fanns inte, när jag flyttade från Sverige 1972, men är med i psalmböcker från 1980-talet.
För de frikyrkliga som praktiserar vuxendop, är skillnaden självklar. En teolog skulle alltså kunna säga att svenska språkets användning av "dop i överförd betydelse" vilar på ett missförstånd. – Betydelsen som överförs finns inte. Roufu (diskussion) 10 juli 2021 kl. 10.48 (CEST)[svara]
Vi skriver inte teologiska avhandlingar. I de flesta sammanhang är "dop" synonymt med "namngivning" utan några religiösa konnotationer. Så länge inte språkvårdare avråder från användningen bör den vara tillåten på Wikipedia. Botassisterade ändringar av språk bör endast göras när något är direkt fel.
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Enligt min mening är det viktigt att icke blott avvisa detta förslag om att undvika ”döpa”, utan att avvisa alla ordvalsförslag som motiveras med att samhället är ”multireligiöst”. Synpunkten är irrelevant. På svenskspråkiga Wikipedia är de enda språkkraven att skribenterna skall skriva svenska, och skriva så väl de kan. Att ”döpas till” ett namn är invändningsfri svenska. Sjöfartsverket skriver: ”Beställaren var finska staten och fartyget döptes till Murtaja (brytaren)”. Docenten i religionshistoria Simon Sorgenfri skriver om de första muslimernas ankomst till Sverige att ”1688 kom […] kamelskötaren ’Shiaba’ till Stockholm där han fyra år senare döptes till Nils”. Det är irrelevant att blott ett fåtal människor i Sverige 1921 hade icke‑kristen kulturell bakgrund, eller var etniska svenskar som krävde frihet från kristna ord och symboler, och att dessa grupper nu är millionhövdade. Det var tokigt 1921 att skriva ”Profeten Muhammed och Khadidja döpte sin dotter till Fatima” och det vore lika tokigt 2021. Den enda begränsningen för ”döpas till” är att det är sakligt fel när den namngivna tillhör en icke‑kristen tro eller kultur. I alla nominellt kristna sammanhang, och okristliga sammanhang som att döpa fartyg i champagne, är ”döpas till” rätt. Det vore därför fel att ändra Wikipediaartiklar som på god svenska säger saker som att fartyget Silvia Regina ”döptes om till M/S Stena Britannica”, och det är fel att säga att det korrekta svenska uttrycket att ”döpas till” ett namn skulle ”sticka ut” på grund av att samhället blivit multireligiöst. Jan Arvid Götesson (diskussion) 11 juli 2021 kl. 01.30 (CEST)[svara]
Jag skulle reagera om någon känd icke vederdöpt baptist stod som döpt i samband med namngivningen istället för i samband med troendedopet. ("Odöpt - fadern baptist" kunde det stå i svenska 1800-talskyrkböcker.) Likadant om en muslimsk person stod som döpt. Men jag har sökt ett antal baptister, baptistbarn och muslimer och hittar ingen artikel där ett sådant misstag har skett. En och annan plats i islamvärlden eller muslimsk kulturell artefakt står som "döpt" efter något, men det gör mindre än om en person felaktigt står som döpt. Ett ickeproblem alltså e.m.m. Tomastvivlaren (diskussion) 11 juli 2021 kl. 14.15 (CEST)[svara]
Det har Tomastvivlaren rätt i. Jag vill tillägga att det det är bra att undvika ”döpas till” om där finns minsta tvekan. Skriver man om en svensk på 1700-talet kan man skriva att ”han döptes till Carl efter farfadern”, eftersom barndop var obligatoriskt där och då, men skriver man om någon eller något där associationen ”kristet barndop” möjligen är olämplig skriver man helst ”gavs namnet”. Min poäng var bara att principen var precis samma för hundra år sedan som den är i dag: det är svenskt språkbruk som avgör, inte hur många som är icke‑kristna, tillämpare av vuxendop eller ateister. Jan Arvid Götesson (diskussion) 11 juli 2021 kl. 14.50 (CEST)[svara]
Tomastvivlaren lade till sin sista mening om platser och saker i muslimska länder efter att jag skrev mitt inlägg. I sådana fall om icke‑kristna döda ting är det bäst att undvika ”döpas till”, tycker jag. Huvudsaken är att vi inte tar bort ”döpas till” från sammanhang där det är riktig svenska och god stil, av missriktad hänsyn till dem som inte har kristet barndop. Jan Arvid Götesson (diskussion) 11 juli 2021 kl. 15.05 (CEST)[svara]
Som kristen som inte alls praktiserar barndop, känner jag mig väldigt främmande emot att tala om namngivande av personer i termer av "dop". Dop av personer är en del av processen att bli medlem av den kristna församlingen. Att många så kallade kristna tillämpar tvångrekrytering genom barndop är något direkt styggligt. 98.128.180.10011 juli 2021 kl. 20.07 (CEST)[svara]
En hedervärd åsikt. Om svensktalande kristna och icke‑kristna slutar att skriva ”barnet/båten döptes till Albertina” kan det möjligen finnas fog för en framtida wikipediagemenskap efter vår livstid att rekommendera att undvika ”döptes till” i nyskrivna artiklar. Jan Arvid Götesson (diskussion) 12 juli 2021 kl. 00.44 (CEST)[svara]
Om man söker i svensk tidningstext, efter ”döpt efter” eller ”döpt till”, verkar det som att det används ungefär som på Wikipedia. En stad eller en skola kan vara ”döpt efter…”, en digital plattform kan vara ”döpt till…”, osv. Jag har inte hittat någon språkauktoritet som avråder från att använda ordet ”döpa” på det viset, men kan ha missat. Så jag tycker inte det finns någon anledning att ändra på Wikipedia. /NH12 juli 2021 kl. 17.57 (CEST)[svara]
Även om man bortser från den religiösa betydelsen (upptagande i ett kristet samfund) så tycker jag att ordet kan användas även "profant". Men det kräver någon slag "ceremoni" eller "högtidlighet" enligt mitt tycke. Man talar ju om fartygsdop när ett flytetyg får sitt namn. Ofta genom att en flaska finare dryck slungas mot skrovet. Men att man "döper" en busslinje till "42" när man bestämmer numret känns lite "slarvigt" på något sätt. Samma sak med ordet "inviga/invigning". Då bör det var bandavklippning och/eller tal eller så. Inte bara ett ibruktagande. --Andhanq (diskussion) 12 juli 2021 kl. 22.08 (CEST)[svara]
Det finns Begäran om åtgärd och Anmäl ett fel och så vidare. Jag undrar om vi kan sätta upp Begäran om reducering för att radera historik efter begäran om det varit för många onödiga redigeringar i följd, av samma användare som en själv, så länge inte någon annans arbete tas bort, ? Trevlig sommar så länge! --Vannucci (diskussion) 9 juli 2021 kl. 11.44 (CEST)[svara]
@Vannucci: Kan du beskriva problemet så kanske det går att hitta en lösning på det. Vad menar du med "för många onödiga redigeringar"?
Är problemet att det ibland är många rader i följd med samma användarnamn, alltså långa redigeringssviter, i en artikels versionshistorik vilket gör det svårare för dig att få en överblick över vilka användare som har bidragit till artikeln?
Vad menar du med "av samma användare som en själv", är det bara dina egna redigeringar som du inte vill se om de är "för många och onödiga"?
I väntan på ett svar på dessa frågor gissar jag att svaret på fråga 1 är ja, just det och svaret på fråga 2 är nej, alla användares redigeringar ska hanteras lika.
Låt oss i så fall försöka lösa problemet enligt punkt 1 genom att möjliggöra för den som så önskar att filtrera det som visas i historiken utan att ta bort eller dölja information för andra användare som kanske tycker att den är värdefull. Exempelvis redigeringskommentarer kan vara värdefulla även om det ofta slarvas med dessa. Olika redigeringar i en svit av redigeringar från samma användare kan ha helt olika redigeringskommentarer.
Jag har tittat på de sju artiklar som har redigerats mer än 50 gånger under de senaste 30 dagarna (="recent changes"). Några av dessa har kanske det du kallar för "för många onödiga redigeringar" och med ett skript kan man få alla utom den senaste i en sammanhängande svit av redigeringar från en och samma användare att döljas vilket får några av listorna med versionshistorik att krympa rejält, se följande tabell.
Artikel
Historik
Antal redigeringar i "recent changes"
Antal redigeringssviter (obruten följd av redigeringar av samma användare)
Kopiera koden ovan och klistra in den i Webbläsarkonsolen (som fås fram genom knappen F12 om du använder Edge eller Firefox som webbläsare) och klicka på "Kör" (i Firefox) eller tryck på Enter (i Edge).
I exemplet har 114 rader nu reducerats till 15 och du kan lättare se vilka som bidragit. Problem solved! (om det var det som var problemet)
Vill du ha detta permanent, alltså för alla historik-sidor, kan du lägga in koden i din common.js-fil. Den bör då modifieras något och kanske göras om till att skapa ett menyalternativ som gör att du måste klicka på en länk för att "gallra historiken". Men det får vänta tills jag vet om det är rätt problem som detta möjligen är en lösning på.
@Ainali:, @Larske: Vad jag vill uppnå med, om förslaget går igenom, är att frigöra utrymme för wikiserverna (ekonomisk fördel?), samt underlätta för oss på Wikipedia, med bättre översikt av artiklars och listors versionshistorik, (de redigeringar som nu är onödigt många), genom att permanent radera alla de redigeringar som ligger mittemellan senaste och tidigaste i en bunt av samma användare. Som ett belysande exempel i versionshistoriken för Albaniens historia, mellan redigeringarna 9 juli 2021 kl. 08.51 och 21 maj 2021 kl. 08.10 finns fem ”onödiga” redigeringar. Kanske en arbetssida för syftet vore mer effektivt, om inte redan nämnda förslag, men fortfarande med samma syfte om reducering. Diskussionssidor, användarsidor, hjälpsidor, riktlinjer o.a. är undantagna. --Vannucci (diskussion) 13 juli 2021 kl. 10.54 (CEST)[svara]
Jag skulle inte vilja se Permanent Radering. Istället är nog rätt metod att "skapa en vy, utan alla redigeringar". Permanent radering, då kan man inte få tillbaka något... det känns inte bra. Jag har inte testat Larskes kod (har inte tid, inte ork), men fungerar det är det bra. Mvh Janne Janwikifoto (diskussion) 13 juli 2021 kl. 22.12 (CEST)[svara]
Relevans för specifika "census-designated place" och liknande administrativa definitionerredigera
Är en specifik census-designated place per automatik relevant i egenskap av CDP eller behöver vi kunna skriva något vettigt (och vettigt källbelagt) om den för att den skall platsa? Som jag förstått det är det ett rent statistiskt begrepp, en defintion för en plätt land utanför tätorterna, avgränsad på så sätt att det bor minst 1000 personer i området. Jag har försökt googla fram hur många det finns men det verkar vara rätt många och ett par stickprov från ENWP är att många väsentligen robotskapats (kanske inte till artikelskapande, men sett till innehåll).
Frågan är naturligtvis inte bara relevant för CDP utan andra tänkbara geografiska indelningar vars definition som inte växt fram organiskt (exempelvis runt befolkningscentra) utan skapats som en del i dataprocessning.
CDP är ett sätt att statistiskt försöka definiera vad en ort är i USA, om den inte har stadsrättigher (city, town eller någon annan kommuntyp). På liknande sätt som SCB:s tätorter och småorter också är rent statistiskt definierade. De har vi artiklar om (i alla fall fram till att småorterna slutade namnges), antingen egna eller gemensamma med någon mer traditionellt definiered ort. Egentligen ser jag inte att inte samma sak skulle fungera för amerikanska CDP, förutom att det kanske är ännu svårare att hitta källor för att ge artikeln vettigt innehåll utöver statistiken än för svenska småorter. Men om det bara är statistiken man är ute efter så är kanske listartiklar bättre. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 13 juli 2021 kl. 21.13 (CEST)[svara]
jag tycker de liknar Demografiska statistikområden utanför bebyggelse, och för dessa har vi inga artiklar. Jag tycker ursprungsfrågan är fullt relevant. Men också anser jag vi skall vara bejakande till admområden som finns på andra språkversioner och i dessa fall fullt ut i Wikidata.Yger (diskussion) 13 juli 2021 kl. 21.18 (CEST)[svara]
Här är en översikt över de vanligast egenskaperna i Wikidata för objekt som är instans av (P31)folkräkningsområde (Q498162). Jag har bara tagit med de egenskaper som finns för minst 1 000 objekt:
Sortimentet behöver nog en del städning. Exempelvis gissar jag att (Q8771473) som bara har en länk till eswp, avser samma CDP som (Q1131563) som har länkar till 16 wikipediaversioner. Eller så har eswp hittat ett CDP som ingen annan har hittat.
Den ena eswp-artikeln har uppgifter från år 2000 och den andra från 2010. Kanske så enkelt som att orten har bytt namn och att automatiska uppdateringsrobotar inte förstår detta utan skapar en ny artikel istället? Koordinaterna verkar vara desamma. /Grillo (diskussion) 14 juli 2021 kl. 10.15 (CEST)[svara]
I historiken för den engelska artikeln hittar man följande: "Rkitko moved page East Rutherford, Pennsylvania to East Waterford, Pennsylvania over redirect: revert move from 2014 -- major sources only refer to this as East Rutherford because of an error in the GNIS database; it has since been corrected" /Grillo (diskussion) 14 juli 2021 kl. 10.23 (CEST)[svara]
Ett bekymmer med CDP-erna är kontinuiteten över tid. De som fanns i en folkräkning, fanns kanske varken före eller efter denna. VAd gäller käll-läge för folkmängd och dylikt har det dykt upp mycket källbeläggande i bevakningslistan (på WD) på sistone. 98.128.180.17914 juli 2021 kl. 17.33 (CEST)[svara]
Individen som blev dömd för Våldsdådet i Vetlanda 2021 blev dömd till livstids fängelse för sju mordförsök i tingsrätten. Ska han namnges? Namnet raderades här med motiveringen BLP: inte genomgående namngiven. Den dömde är namngiven i följande källor:
Det räcker. Det var jag som raderade. Jag kollade för snabbt och såg bara att aftonbladet namngett. De har nyligen ändrat policy och namnger genomgående vid fällande dom. Sen vet jag inte så mycket vad namnet tillför iofs. Men visst. Per BLP finns inga hinder. Så dregla loss. LittleGun (diskussion) 15 juli 2021 kl. 09.28 (CEST)[svara]
Instämmer. Jag har haft mina duster med 1Kwords, men denna gång tycker jag hen inhämtat samtycke, varit balanserad och följt regler. Idag 2021-07-15 svettas vi istället för att dregla. / Anhn (diskussion) 15 juli 2021 kl. 09.40 (CEST)[svara]
Det är onödigt att namnge personer som inte är offentliga. Det finns brottslingar som blivit "kändisar" genom missgärningar till exempel Clark Olofsson. Denne person har inte uppnått det kändisskapet. Namnet framgår ju förövrigt via länkarna. Edaen (diskussion) 15 juli 2021 kl. 09.51 (CEST)[svara]
Jag tycker man borde kunna stå för att det handlar om en sorts "dreglande" över ett saftigt brott. Det kan i och för sig ha varit onödigt ändå, att påpeka det uppenbara. För handen på hjärtat, namnet tillför ingenting. Det blir bara ett "vi får, därför ska vi". LittleGun (diskussion) 15 juli 2021 kl. 09.59 (CEST)[svara]
Notera att frågan är "Skall angriparen i Vetlanda namnges?". (Min fetning av "Skall"). Skall, alltså. Svaret på den frågan är "nej". Det finns inget skall-krav för det. Men, som sagt det uppfyller BLP och det är inte emot praxis att namnge brottslingar eller misstänkta brottslingar, dömda eller ej, så länge etablerad media gör det.--LittleGun (diskussion) 15 juli 2021 kl. 10.06 (CEST)[svara]
"Dreglande" över ett saftigt brott är nog inte den enda motiveringen till att namnet visas. Brottslingens namn anger att vederbörande har har sin rötter utanför Sverige och dettta kan möjligen vara viktigt för en del svenska medborgare att få bli underrättade om.-Wvs (diskussion) 15 juli 2021 kl. 10.39 (CEST)[svara]
Praxis vad gäller namnpublicering i svenska "etablerade medier" tenderar tyvärr att glida lite. Gränsen för vad som bedöms av allmänintresse verkar bli lösare. Jag tycker att det är både olyckligt och onödigt. Jag kan, likt LittleGun, inte se det substantiella värdet för namnpublicering i detta fall. Personen är helt okänd för samtliga inom vår läsarmålgrupp, utom för de ytterst få som redan känner till att det är just han som begått denna gärning. Så vad tillför egentligen kunskapen om vad personen heter? Eftersom namnet inte refererar till något känt objekt - en person som allmänheten har någon relation till - är informationen egentligen inget annat än en bokstavskombination som representerar ett namn på en person som så gott som ingen har någon relation till, inte känner, aldrig har träffat, aldrig kommer att träffa osv. Därmed kan man kanske iofs även säga att namnpublicering inte heller medför någon större publicitetsskada för den namgivne, vilket också är en aspekt som ska vägas in i pressens publiceringsetiska bedömning. Han är lika okänd med eller utan avslöjat namn. Men som sagt - vilken är nyttan och värdet av denna information? Janders (diskussion) 15 juli 2021 kl. 14.39 (CEST)[svara]
Kan det vara fråga om att strypa samhällsdebatten genom att välja att inte publicera namnet eller inte nämna den dömdes etniska bakgrund? Några som säger "Vad var det jag sa" när det är fråga om en brottsling med utomsvenskt namn. Om brottslingen hade hetat Kalle Karlsson vore det inte så intressant. För vissa personer har offentliggörande av namnet nytta och värde.- Wvs (diskussion) 15 juli 2021 kl. 16.11 (CEST)[svara]
Etablerade medier, som arbetar enligt vedertagna journalistiska rutiner och principer, lär knappast ha något intresse att "strypa samhällsdebatten". "Vad vad det jag sa-reaktionen" väger mycket lätt för dem. Men det går att vara tydlig och informativ även utan att man redovisar namn på gärningsmän. Namnet, liksom andra detaljer, ska kunna motiveras med ett allmänintresse (som är något helt annat än allmänhetens intresse att få sina fördomar bekräftade eller sin nyfikenhet stillad). Janders (diskussion) 15 juli 2021 kl. 16.29 (CEST)[svara]
Märkliga raderingar och hot om straff för att man uppdaterar artiklarredigera
Svenska Wikipedias toppstyrning förefaller ta ordentliga kliv bort från regler och traditioner för hur projektet tidigare fungerade. I fallet med medeltidshistoria tycks förbudet mot ägandet av artiklar fullständigt ha försvunnit och Användare:Andejons tycks ha getts förvaltningsrätt åt de flesta artiklarna och beslutsrätt om VAD som skall få stå i dem, mao beslutsrätt vad svenska folket skall få läsa. Följande inlägg jag gjorde i artikeln sjörövare har raderats av Användare:Yger och man diskuterar fn hur jag skall bestraffas denna gång på [[6]]. Eftersom detta hur Wikipedia sköts generellt, är en principfråga som berör alla, förtjänar det att belysas för alla användare här, och jag listar nedan en del av mina källbelagda bidrag till sidan sjörövare vilka raderades av Yger med |motivering att mina inlägg var ifrågasatta, men han besvarade senare aldrig mina fråga exakt vilket inlägg som var ifrågasatt, och på vilka grunder, se Diskussion:Sjöröveri#Ifrågasatt_text.
Jag listar här några exempel, så att var och en kan fundera över varför dessa raderades, och om de inte var relevanta för artikeln, och berikade den? Samt varför jag skall schavotteras och bestraffas, därför att Andejons är emot mina redigeringar, vilka är tillagda med gott uppsåt, och med tydliga och goda källhänvisningar:
En tydlig distinktion mellan att under vissa perioder vara sjörövare och under andra perioder vara handlande köpman, görs i ett utdrag ur Egil Skallagrimssons saga om Bjørn Farmann (Björn Brynjolfsson): "Bjørn var farmaður mikill, var stundum í víking, en stundum í kaupferðum" vilket på svenska betyder; ”Björn var stor farman, tidtals var han i viking, tidtals på köpfärder.” (raderat av Yger)
Historiska museet skriver på sin temawebb om vikingar: Ordet viking finns på några få runstenar från perioden och verkar oftast betyda ungefär ”sjörövare”. Det var alltså inte namnet på ett folk eller en grupp. De allra flesta människor kallade sig inte så, utan levde ett fredligt jordbrukarliv. (raderat av Yger)
De första pirater som omnämns som vikingar var Rubens söner i Israel som idkade pirateri på Röda havet. I en anglosaxisk parafras på Andra Moseboken (Exodus), används uttrycket sæ-wícingas (hav- eller sjövikingar) vid passagen genom Röda Havet används om sönerna till Ruben, patriarken Jakobs äldste son och stamfader för Rubens stam, en av Israels tolv stammar. (raderat av Yger)
Den andra gången ordet viking nämns i historiska källor är om den grekiske kungen Filip II av Makedonien som under en tid finansierade sitt erövringskrig med pirateri. Den latinska texten lyder i original: Philippus vero post longam obsidionem, ut pecuniam quam obsidendo exhauserat, praedando repararet, piraticam adgressus est och i Orosius översättning till fornengelska av slutet av meningen lyder: ac he scipa gegaderade, and i vicingas wurdon. (raderat av Yger)
I sjätte kapitlet av fjärde boken i Adam av BremensGesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum från cirka 1070 framgår att en grupp vikingar på Själland kallas vikingar av den övriga befolkningen: Aurum ibi plurimum, quod raptu congeritur piratico. Ipsi enim piratae, quos illi Wichingos as appellant, nostri Ascomannos regi Danico tributum solvunt. översatt till Där [på Själland] finns gott om guld, som samlas genom sjörövarfärder. Dessa sjörövare, som invånarna kallar vikingar, våra landsmän däremot askomanner (askmän), betalar skatt till den danske kungen (raderat av Yger)
Vikingar kunde utgöra betydande problem för sin samtid, och plundringar österifrån mot Sveriges västkust är beskrivet i flera källor, och särskilt Härjningen av Sigtuna 1187. Svensk uppslagsbok skriver: "1187 hemsöktes S. av karelska sjörövare, som delvis brände staden." (raderat av Yger)
Bland annat i Danmark nämns kung Harald Blåtandslandeværnsmand Ejvind, vilken försvarade Danmark mot angripande vikingar och även i berättelser kung Svend Estridsen är en landeværnsmand mot vikingar nämnd. (raderat av Yger)
I Magnussønnenes saga finns åtta strofer av skalden Halldor SkvaldreUtfarardrapa till kung Sigurd Jorsalafarare av Norge vilken ledde det norska korståget till Jerusalem (1107-1110) och hans strider på vägen dit.[1] Vid Spaniens västkust stötte norrmännen på en stor piratflotta bestående av galärer bemannade med "hedniska" muslimer, vilka benämns vikingar. Sigurd satte kurs rätt mot piratflottan och stormade deras skepp. Inom kort hade alla piraterna antingen dödats eller flytt, och Sigurd tog åtta skepp från dem: Og de vikinger onde, ilte frem mod kampens mægtige leder (kongen krigere dræbte i striden). Hæren naaed’ at rydde raskt otte galeier (de fleste folk blev fældte); fyrsten fik der hærfang.(raderat av Yger)
I Norvasund (Gibraltar) blir Sigurds flotta återigen attackerad av arabiska pirater, vilka omnämns som vikingar: Derefter holdt kong Sigurd frem med sin færd og seilede til Nårvesund, men i sundet mødte han en stor vikingehær, og kongen lagde til kamp med dem; han havde der den femte kamp og fik seier.(raderat av Yger)
Ordet viking finns inte dokumenterat på någon runsten om Ingvarståget, och i den historiska källan Ingvar den vittfarnes saga så används ordet aldrig om deltagarna i Ingvarståget utan termen viking används i sagan om kaukasiska eller byzantiska pirater som angriper Ingvarståget med Grekisk eld, vilken åstadkom stor skada på Ingvars fartygsflotta.(raderat av Yger)
Brödraskapet Jomsvikingar nämns i Jomsvikingadrapan och Jomsvikingasagan, och deras historia beskrivs i Gesta Danorum bok 10, vari berättas om den bebyggda platsen Julinum, som övertogs av den danske kungen Harald Blåtand som upplät den åt vikingar. Knytlingasagan ger samma information rörande att Harald skulle ha grundat jomsvikingarnas brödraskap, men att det sedan övertogs av den svenske ädlingen Styrbjörn Starke. Enligt Fagrskinna skulle Jomsvikingarnas ursprung ha varit att Harald Blåtand under ett härjningståg i Vendland hade byggt en borg på en plats kallad 'Jom', som fick namnet Jomsborg. Jomsvikingarna medverkade i flera berömda slag, varav de mer kända är slaget vid Fyrisvallarna i Uppsala, slaget vid Hjörungavåg och slaget vid Svolder, och de skall också ha gjort strandhugg i östra England1009, samt inblandade i olika typer av slag i England, och de plundrade olika skandinaviska territorier under början av 1000-talet.(raderat av Yger)
Enligt Heimskringla skall Magnus den gode av Norge 1043, efter att venderna i området vägrat lyda honom, ha beslutat att sätta punkt för hotet från jomsvikingarna. Han anföll därför Jomsborg och dödade samtliga. Kung Magnus Barfot sägs ha rensat Norge från vikingar och fredlösa i början av 1100-talet.(raderat av Yger)
Kvar i artikeln sjörövare är nu åter bara berättelser om pirater på Granada och västindien, medan relevant information om sjöröveri i Norden under medeltiden har raderats, med grumliga motiv. För mitt tilltag, att försöka förbättra artiklar hotas jag återigen med diverse straff. Hur skulle DU uppleva att bli behandlad såhär? är detta det Wikipedia vi vill se, med småpåvar som bestämmer över oss, som negligerar regler som tillkom i avsikt att skydda användare från översitteri, och för att säkerställa artiklars kvalitet, mångsidighet och NPOV. Skulle DU acceptera att bli behandlad som jag blivit, när detta sker återkommande från en liten grupp på ca fem personer, som anser sig ha makt att med ett knapptryck omintetgöra timmar av arbete? Hur vill vi att Wikipedia skall fungera, såsom det en gång utformades, eller i den riktning som en elitistisk minoritet mycket tydligt strävar efter? På vilket sätt skadade mina redigeringar projektet, och varför skall jag behandlas som en missdådare, pga av en persons åsikt att mina redigeringar i artikeln inte är relevanta för den? Dan Koehl (diskussion) 15 juli 2021 kl. 09.04 (CEST)[svara]
Det är korrekt att det föreligger ett hot om straff som är uttalat av mig. Det beror på 1) inlägg som inte följer WP:Etikett samt 2) ett tröttsamt missbruk av att yngla av diskussioner till platser där de inte hör hemma, vilket även detta inlägg är ytterligare ett exempel på. Bybrunnen är ingen plats för dessa sakfrågor, möjligen kan en blänkare läggas på Bybrunnen för att påtala om ngn viktig diskussion pågår någon annanstans. / Anhn (diskussion) 15 juli 2021 kl. 09.53 (CEST)[svara]
Och det jag gjort var att ogöra Dans återläggningar av saker som Andejons tagit bort och där han motiverat borttagningen, samtidigt som jag uppmanat Dan att ta upp diskussion på artikeln diskussionssida innan han återlägger. Detta i enlighet med Riktlinjen om redigeringskrig och handlar i ingen del om sakfrågorna utan processen. Och jag har förklarat detta tydligt flera gånger för Dan. Yger (diskussion) 15 juli 2021 kl. 09.58 (CEST)[svara]
Hur behandlar man problemet med admins som anser sig ha tolkningsrätt till artiklars innehåll, och vad som är relevant, och där flera vinklar, hade i artiklar hade kunnat presenteras i artiklar, men där en minoritet av admins anser sig ha rätt att låta bara en sida presenteras, och raderar andras inlägg, ofta genom redigeringskrig? Hur skyddar man projektet från destruktiva administratörer och deras redigeringskrig?Dan Koehl (diskussion) 15 juli 2021 kl. 09.37 (CEST)[svara]
Även detta har Användare:Yger just nu raderat, och bara så att du vet, så är det TRAMS att ställa denna fråga, som borde vara högst relevant. Observera också att den som raderat, dessutom ofta är inblandad i situationer, där frågan skulle kunna appliceras, på goda grunder. Ett litet elitkollektiv kan numera kontroller vad du får fråga om på Wikipedia, och hur projektet skall kunna försvaras mot översitteri av adminstratörer. man raderar helt enkelt dina frågor, så att ingen skall kunna läsa dem. Vilka associationer, och till vilket land, får du när sådant händer? Skall vi inte ens få fråga hur hur vi försvarar oss mot adminmissbruk? Dan Koehl (diskussion) 15 juli 2021 kl. 09.59 (CEST)[svara]
På vilket sätt är detta adminmissbruk? Adminmissbruk kan endast förekomma när en administratör har använt administratörsverktygen på ett olämpligt sätt. Att redigera i en artikel, göra en redigering ogjord eller att rulla tillbaka redigeringar är inte administrativa åtgärder utan kan göras av alla användare (tillbakarullning dock endast av de användare som har den behörigheten). Det vet du efter alla dina år på Wikipedia. Din fråga "Hur skyddar man projektet från destruktiva administratörer och deras redigeringskrig?" borde ha formulerats "Hur skyddar man projektet från destruktiva användare och deras redigeringskrig? Om du vill rikta din ilska mot en grupp användare, gör så, men blanda inte in att en del av dessa också har valts av gemenskapen till administratörer. Så länge de inte använt någon administrationsverktyg i diskussionen med dig så är det INTE adminmissbruk, det är en (hetsig) diskussion mellan användare på samma nivå. Nu noterar jag att du blockerats för en längre tid, men jag fullföljer ändå detta inlägg. --Kitayama (diskussion) 15 juli 2021 kl. 10.35 (CEST)[svara]
Jag åtgärdade den här redigeringen på Wikidata. Kanske var det bara någon som gjorde ett nybörjarmisstag, men samtidigt skulle det mycket väl kunna vara klotter av det diskreta slaget. Det är första gången jag ser misstänkt klotter på Wikidata. Det är svårare att upptäcka klotter på Wikidata och särskilt om man inte förväntar sig att det ska förekomma. /Kyllo|kontakt| 16 juli 2021 kl. 08.55 (CEST)[svara]
Jag följer upp två typer av klotter/vandalism i wikidata. Först alla fall där WD postens länk till Wikipediartikeln tagits bort. Det är oftast mer fråga om missuppfattning hur det fungerar än bara klotter, typ missriktad merge och är kring 10 i veckan. Sedan följer jag cirka 15000 mer i detalj (socknar, församlingar etc) och här har klottret i princip upphört från att föra två år sedan varit någon per månad. Yger (diskussion) 16 juli 2021 kl. 11.06 (CEST)[svara]
När jag senare kontrollerade datumet för redigeringen såg jag att det var 2014, så den har legat oupptäckt i sju år. Jag kan ha viss förståelse för att det sker misstag på WD, då det fortfarande är helt nytt för många, kan uppfattas som rörigt och informationen som otydlig. Samtidigt kan även omedvetna misstag som inte upptäcks ställa till det. /Kyllo|kontakt| 16 juli 2021 kl. 11.25 (CEST)[svara]
Bra info! Det förstärker min känsla att rent klotter är kraftigt i avtagande på Wikidata, medan missriktade redigeringar inte minskat och kan skyllas på "rörighet".Yger (diskussion) 16 juli 2021 kl. 11.29 (CEST)[svara]
Missriktade redigeringar händer snubblar jag över då och då och ibland är det svårt att veta om det är klotter eller misstag. Ett ganska vanligt mönster är att man ändrar en etikett i stället för att byta objekt som ett uttalande pekar på, antagligen på grund av missförstånd. Belteshassar (diskussion) 16 juli 2021 kl. 12.56 (CEST)[svara]
Det finns en del klotter. Jag håller just nu koll på en crosswiki-vandal som hoaxar på bland annat Wikidata. Jag har uppfattningen att klotterbekämpningen inte är lika utvecklad som på de flesta wikipedior, och det är lättare att felaktiga uppgifter får ligga kvar. Som tur är har de flesta "uttråkade skolbarn" inte hittat till Wikidata, så volymen klotter är klart lägre. Sjö (diskussion) 16 juli 2021 kl. 11.44 (CEST)[svara]
Javisst förekommer det klotter även på Wikidata, konstigt vore det annars. Bra om klottret åtgärdas så fort som möjligt. Använd gärna möjligheten att ge en redigeringskommentar som finns när man använder "gör ogjord" (undo) eller "återställ" (restore). Själv brukar jag vid klottersanering skriva reverting vandalism som kommentar.
Jag gör ingen systematisk patrullering, men sanerar då jag snubblar över något klotter. Jag har också valt att redigeringar i Wikidata i objekt som är kopplade till artiklar som jag har bevakning på här i svwp, kommer med i bevakningslistan. Den vägen har jag blivit uppmärksammad på en del klotter, exempelvis när någon i slutet av maj ändrade omständigheter för död (P1196) för Ingvar Kamprad (Q216932) från naturliga orsaker (Q3739104) till stupad i krig (Q18663901).
Här är en tabell som visar klottersaneringar som jag har gjort i Wikidata (med en kommentar som innehåller ordet "vandalism"). Av kommentarkolumnen framgår det om jag har gjort "undo" eller "restore". Observera att användarnamnet som står i kommentaren vid "undo" är den som klottrat, nästan alltid någon som är oinloggad, medan det vid "restore" är namnet på den användare som gjort versionen jag har återställt till, vilket alltid har varit någon inloggad.
De gånger jag hittat klotter på Wikidata visar det sig oftast ha legat där rätt länge. Här är ett exempel: Anmäl ett fel#Agneberg där klotter, ofta grovt, låg kvar i ett tiotal beskrivningar i över 7 månader. Påminner om finessen Visa beskrivningar från Wikidata som gör att beskrivningarna syns på desktop. För övrigt såg jag idag när jag tittade på mina Wikidata-bidrag ett objekt där den engelska etiketten hade klottrats. Plumbum208 (diskussion) 16 juli 2021 kl. 13.01 (CEST)[svara]
Kategorier för personer inom div. politiska ideologierredigera
Apropå att det just nu finns olika diskussioner om vilka personer som borde nämnas i Mall:Liberalism stående noterar jag att det inte finns någon kategori för personer inom liberalismen. Inte heller hittar jag någon för personer inom socialismen - däremot, lustigt nog, Kategori:Svenska socialdemokratiska teoretiker. Och så finns förstå massvis med kategorier för politiker, vilket inte nödvändigtvis är samma sak.
Porkalaområdets gräns 1944–1955.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
_(cropped).jpg)
.jpg)
.svg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
_2018-6-69_Gareth_Southgate.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.JPG)
_(cropped).jpg)
.svg)
_logo.svg){kind=logo}
.jpg)
.jpg)
_(cropped).jpg)
_(cropped).jpg)
.jpg)
.jpg)
.JPG)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
--Paracel63 (diskussion) 2 juli 2021 kl. 23.03 (CEST)
/ Anhn (diskussion) 15 juli 2021 kl. 09.40 (CEST)
