Jönköpings kommun

kommun i Jönköpings län, Sverige

Jönköpings kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Jönköping som även är länets residensstad.

Jönköpings kommun
Kommun
SloganLjuset vid Vättern[1]
Kommunens vapen.
Jönköpings kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
CentralortJönköping
Inrättad1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd146 161 ()[3]
Areal1 924,97 kvadratkilometer ()[4]
- därav land1 480,19 kvadratkilometer[4]
- därav vatten444,78 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet98,74 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°47′00″N 14°12′00″Ö / 57.783333333333°N 14.2°Ö / 57.783333333333; 14.2
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsJönköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0530[5]
Anställda14 725 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0680[7]
GeoNames2702977
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Jönköpings kommuns landskap karaktäriseras av de branta förkastningarna mot södra delen av Vättern. Ovan förkastningsbranterna utgörs landskapet av en platå med varierad natur. Mer än hälften av kommunens yta är bevuxen med skog, men området har även en relativt stor andel jordbruksmark jämfört med riket som helhet. Kommunens näringsliv är dock främst präglat av centralortens status som residensstad för Jönköpings län vilket medfört en betydande tjänstesektor som domineras av den offentliga sektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet ökat drastiskt där den största ökningen skett efter 1990.

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val, det är dock de borgerliga partierna som totalt sett varit starkast. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Angerdshestra, Bankeryd, Barnarp, Bottnaryd, Gränna, Hakarp, Järsnäs, Järstorp, Lekeryd, Ljungarum, Mulseryd, Månsarp, Norra Unnaryd, Rogberga, Sandseryd, Skärstad, Svarttorp, Visingsö, Ödestugu, Öggestorp och Ölmstad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Jönköpings stad och Gränna stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

År 1907 bröts Huskvarna köping ut ur Hakarps landskommun för att redan 1911 ombildas till Huskvarna stad. År 1910 inkorporerades Ljungarums landskommun med Jönköpings stad. År 1943 ombildades Sandseryds landskommun till Norrahammars köping. År 1951 delades Järstorps landskommun, varvid en del gick upp i Bankeryd och en i Jönköpings stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Lekeryd (av de tidigare kommunerna Järsnäs, Lekeryd och Svarttorp), Norra Mo (av Angerdshestra, Bottnaryd och Mulseryd), Skärstad (av Skärstad och Ölmstad), Södra Mo (av Norra Hestra, Norra Unnaryd, Stengårdshult, Valdshult och Öreryd) samt Tenhult (av Barnarp, Rogberga, Ödestugu och Öggestorp). Samtidigt gick också Gränna landskommun upp i Gränna stad. Landskommunerna Bankeryd, Hakarp, Månsarp och Visingsö, liksom städerna Huskvarna och Jönköping, påverkades däremot inte.

År 1967 återförenades Hakarps landskommun i Huskvarna stad.

Jönköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Jönköpings stad, Huskvarna stad, Gränna stad och Norrahammars köping samt landskommunerna Bankeryd, Lekeryd, Månsarp, Norra Mo, Skärstad, Tenhult och Visingsö samt en del ur Södra Mo landskommun (Norra Unnaryds församling).[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Jönköpings tingsrätts domsaga.[9]

Geografi redigera

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Småland vid Vätterns södra ände. Jönköpings kommun gränsar i nordväst till Mullsjö kommun och Habo kommun, båda i Jönköpings län men tidigare i före detta Skaraborgs län. I nordöst gränsar kommunen till Ödeshögs kommun i Östergötlands län, i öster till Tranås kommun, Aneby kommun och Nässjö kommun, i söder till Vaggeryds kommun och Gislaveds kommun, alla i Jönköpings län. I väster gränsar kommunen till Tranemo kommun och Ulricehamns kommun i före detta Älvsborgs län i Västra Götalands län.

Huvuddelen av kommunen ligger i Tveta och Vista, två av Smålands traditionella små länder.

Topografi och hydrografi redigera

Jönköpings kommuns landskapet karaktäriseras av de branta förkastningarna mot södra delen av Vättern. Den östra delen av kommunen har en brant sluttning mot samma sjö som erbjuder ett gynnsamt klimat för frukt- och bärodlare. Ovan förkastningsbranterna utgörs landskapet istället av en platå med varierad natur. På de områden med näringsrika och stenfattiga moränjordar hittas jordbruksmark, på sand- och grusterrasserna växer tallskog och på de bättre dränerade och småkuperade markerna finns dungar med i huvudsak lövskog. Taberg, vars berggrund gett upphov till en gynnsam miljö för näringskrävande vegetation, reser sig 343 meter över havet.

I Vättern hittas Visingsö vars berggrund består av kalkrik sandsten och skiffer tillhörande Visingsöformationen. Detta har medfört en näringsrik och god jordmån och ön har därför kommit att domineras av jordbruks- och trädgårdsodlingar.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Jönköpings kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (7,6 %)
  Skog (65,0 %)
  Öppen myrmark (3,4 %)
  Jordbruksmark (15,8 %)
  Övrig mark (8,2 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 172 naturreservat i Jönköpings kommun.[12] Som exempel kan nämnas Anderstorps Stormosse som av Länsstyrelsen i Jönköpings län beskrivs som "ett av Sydsveriges största och värdefullaste myrmarksområden". Länsstyrelsen skriver vidare att syftet med reservatet är att (citat):[13]

  • bevara en av Sydsveriges största myrkomplex med högmossar
  • bevara biologisk mångfald knuten till myr- och skogsmark
  • skydda och återställa värdefulla myrmarker
  • tillgodose behov av områden för friluftslivet
  • bevara Natura 2000-området med dess naturtyper och arter i gynnsam bevarandestatus

Komosse och Dumme mosse hittas i Västra delen av kommunen. Den senare finns på finns med på Europarådets lista över skyddsvärda myrmarker i Europa.[10]

Administrativ indelning redigera

För befolkningsrapportering redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt inom Jönköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 24 distrikt[14]:

Kommundelar redigera

Jönköpings kommun är indelad i tio kommundelar (minskat från tretton från och med 2007). Dock ligger centrala Jönköping utanför indelningen och saknar kommundelsråd. I varje kommundel finns ett kommundelsråd bestående av elva personer bosatta i området. Kommundelsråden saknar beslutanderätt, men skall vara remissinstans i frågor som gäller deras verksamhetsområden.

  • Kommundelsråd Bankeryd
  • Kommundelsråd Norra Mo
  • Kommundelsråd Månsarp-Taberg
  • Kommundelsråd Norrahammar-Hovslätt
  • Kommundelsråd Tenhult
  • Kommundelsråd Lekeryd
  • Kommundelsråd Skärstad-Ölmstad
  • Kommundelsråd Gränna-Visingsö
  • Kommundelsråd Huskvarna
  • Kommundelsråd Barnarp

Tätorter redigera

Det finns 17 tätorter i Jönköpings kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning Anmärkning
1 Jönköping 93 797 inkluderar Huskvarna, Hovslätt, Lockebo och Norrahammar
2 Bankeryd 8 506 inkluderar Trånghalla
3 Taberg 4 486 inkluderar Månsarp
4 Tenhult 3 112
5 Gränna 2 726
6 Odensjö 2 646 omfattar hela Barnarp
7 Kaxholmen 1 561
8 Lekeryd 788
9 Bottnaryd 717
10 Kortebo 512
11 Skärstad 433
12 Ölmstad 401
13 Örserum 356
14 Tunnerstad 322
15 Öggestorp 238
15 Gissebo 204
15 Ryd 200

Styre och politik redigera

Styre redigera

År Partier
1994-1998 S C
1998-2002 S C
2002-2006 S C
2006-2010 M KD C FP MP
2010-2014 M KD C FP MP
2014-2018 M KD C L
2018-2022 S C L MP
2022-[15] S C L

Kommunalråd redigera

Kommunalråd
Majoritet S Andreas Persson
Majoritet S Mona Forsberg
Majoritet C Ann-Marie Nilsson
Opposition KD Andreas Sturesson
Opposition M Joakim Dahlström

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande S Tord Sundqvist
Förste vice ordförande C Anders Samuelsson
Andre vice ordförande SD Jan-Ove Lipponen

Källa:[16]

Mandatfördelning i Jönköpings kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970136161549
36161549
8190,0
71
1973135179613
35179613
8192,0
71
1976371610513
371610513
8192,0
7011
19792361310515
361310515
8190,8
6417
198223895819
3895819
8191,2
6021
1985237810816
37810816
8189,7
6219
19882343891114
34891114
8186,2
5625
199113112871417
31871417
8186,6
5922
1994336486816
36486816
8186,3
4833
19987301821716
73081716
8181,47
4239
2002533871612
533871612
8180,74
4437
20063302751717
30751717
8181,91
4932
201032743551321
274551321
8183,20
4437
201442668641017
42668641017
8184,42
4734
2018523410741414
523410741414
8185,17
4734
2022524312731215
5241271215
8181,13
4239
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande C Ann-Marie Nilsson
Förste vice ordförande S Mona Forsberg
Andre vice ordförande M Joakim Dahlström

Källa:[17]

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den.
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Åke Johansson 1978 1991 Centerpartiet
  Lennart Nilforsen 1991 1994 Moderaterna
  Åke Johansson 1994 2004 Centerpartiet
  Peter Persson 2004 2006 Socialdemokraterna
  Acko Ankarberg Johansson 2006 2010 Kristdemokraterna
  Mats Green 2010 2014 Moderaterna
  Ann-Marie Nilsson 2014- Centerpartiet

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden S Anna Carlsson L Stig-Arne Tengmer KD Gabriella Lönn
Funktionsstödsnämnden S Sofie Tegvall C Eva Persson M Peter Jutterström
Individ- och familjeomsorgsnämnden S Christer Sjöberg V Kenneth Kindblom SD Ida Kors
Krisledningsnämnden C Ann-Marie Nilsson S Mona Forsberg M Joakim Dahlström
Kultur- och fritidsnämnden C Lena Sumedrea S Magnus Engvall M Björn Johansson
Miljö- och hälsoskyddsnämnden C Göran Bäckstrand MP Mats Larsson Weidmann KD Örjan Dahlberg
Stadsbyggnadsnämnden L Ann-Marie Hedlund S Martin Karlsson M Bengt Regné
Tekniska nämnden S Lynn Carlsson MP Robin Hansson SD Kristian Aronsson
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden S Carina Sjögren V Thony Kankare M Kamran Sairafi
Valnämnden S Mikael Rydberg C Anders Samuelsson M Thomas Nordqvist
Äldrenämnden S Elin Rydberg V Christer Florin KD Carl Cunningham
Överförmyndarnämnden S Nicholas Hillergård L Bertil Rylner SD Agnetha Lundberg
Revisionen M Sara Larsson KD Kjell Dahlström S Håkan Hakeberg

Vänorter redigera

I Norden:

Utanför Norden:

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet dominerades arbetsmarknaden av tjänstesektorn, primärt den offentliga sektorn. Detta genom centralortens status som residensstad samt genom att ett flertal myndigheter fanns representerade där. Som exempel kan nämnas Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Domstolsverket, Göta hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsstyrelsen i Jönköpings län och avdelningar av Socialstyrelsen och Riksrevisionsverket. Dessutom fanns Högskolan i Jönköping i centralorten.

Omkring 12 procent av kommunens förvärvsarbetande återfanns inom tillverkningsindustrin som främst utgjordes av små och medelstora företag. Tillverkningsindustrin dominerades dock av stora företag så som Husqvarna AB, Fläkt Woods AB och Saab AB.[10]

Infrastruktur redigera

Transport redigera

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4 och riksväg 26, i öst-västlig riktning riksväg 40 och från nordväst mot sydost riksväg 47. Från Jönköping utgår riksväg 30 söderut, riksväg 31 åt sydöst och riksväg 50 norrut. Från Huskvarna utgår länsväg 132 åt öster. I kommunens nordvästra del avtar länsväg 185 åt norr från riksväg 40.

Från nordväst mot sydost sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Skövde centralstation och Nässjö med uppehåll i Bankeryd, Jönköping, Huskvarna och Tenhult. Sträckan Jönköping-Nässjö trafikeras även av regiontågen Krösatågen. Från Jönköping utgår Vaggerydsbanan mot Vaggeryd där den ansluter till Järnvägslinjen Halmstad–Nässjö. Banan trafikeras av Krösatågen med uppehåll i Jönköping, Rocksjön, Hovslätt och Norrahammar. En gång dagligen trafikerar också SJ:s fjärrtåg från Jönköping mot Norrköping och Stockholm via Nässjö.

Utbildning redigera

År 2023 fanns 16 gymnasieskolor i kommunen varav fem kommunala, två regionala och nio fristående. Bland de kommunala återfanns Erik Dahlbergsgymnasiet, Per Brahegymnasiet och Sandagymnasiet.[18] Det tidigare riksinternatet Grennaskolan lade ner sin verksamhet 2019.

I kommunen finns också folkhögskolorna Braheskolan och Södra Vätterbygdens folkhögskola.

Högskolan i Jönköping grundades 1977 och inkluderar de fyra fackhögskolorna Hälsohögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping International Business School och Tekniska Högskolan. Totalt hade 30,5 procent av invånarna i åldersgruppen 25–64 år eftergymnasial utbildning 2022. Detta kan jämföras med riket som helhet där motsvarande siffra var 30,3 procent.[19]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 146 161 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 9:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Jönköpings kommun 1970–2020[20]
ÅrFolkmängd
1970
  
107 698
1975
  
108 500
1980
  
107 561
1985
  
107 362
1990
  
111 486
1995
  
115 429
2000
  
117 095
2005
  
120 965
2010
  
127 382
2015
  
133 310
2020
  
142 427

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 26 886, eller 20,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 132 140 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 009, eller 14,34 %.[21]

Utrikes födda redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Jönköpings kommun 132 140 personer. Av dessa var 19 836 personer (15,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[22]

Kultur redigera

Museum redigera

Bland museum i Jönköpings kommun kam nämnas länsmuseet Jönköpings läns museum, Fågelmuseet och Tändsticksmuseet.

Jönköpings läns museum som grundades 1901. Museet har stora samlingar konst från 1900-talet men bedriver också etnologisk dokumentation och konservering. Fågelmuseet visar dels uppstoppade fåglar och dels ägg. Fåglarna är främst från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet medan äggen samlats in under cirka 100 år. Tändsticksmuseet är ett arbetslivsmuseum.

Kulturarv redigera

Det första kända dokumentet där namnet Jönköping dyker upp utfärdades 1278 av Magnus Ladulås. År 1283 grundades där ett franciskanerkloster[23] och året därpå fick Jönköping stadsprivilegier.[24] Under 1500-talet blev det gamla klostret ett befäst slott under namnet Jönköpings slott. Med tiden kom den gamla staden Jönköping att bli en viktig gränspost mot Danmark. Staden flyttades efter den bränts ner på 1600-talet.[23] Under samma århundrade fick även Gränna stadsprivilegier. Ett minne efter detta är vägnätet som planerades av Per Brahe och ruinen efter Brahehus.[25]

Genom anläggandet av industrier, däribland Jönköpings tändsticksfabrik, på 1800-talet fördubblades områdets befolkning.[23][24] År 1911 blev även Huskvarna stad. Det området förknippades främst med Husqvarna Vapenfabriks AB. Konjunkturen gjorde att Huskvarna med tiden växte samman med Jönköping.[26] Huskvarna tradition av vapentillverkning kan dock spåras till 1300-talet då Rumlaborg uppfördes.[27]

Kommunvapen redigera

Blasonering: I rött fält en från en vågskura bildad blå stam uppskjutande krenelerad borg av silver med tre krenelerade torn, det mellersta högst, svarta fönster, dörrar och port samt upphissat portgaller av silver.

Vapnet härstammar från ett sigill från 1400-talet och fastställdes av Kungl Maj:t år 1935. Trots att en vapenbild med ett eller flera torn är ganska vanlig, och således inte så särskiljande, registrerades vapnet helt oförändrat 1974 för den nya kommunen. Tre vapen, Grännas, Huskvarnas och Norrahammars, förlorade sin giltighet vid kommunbildningen 1971.

Sport redigera

Jönköping utsågs av Sveriges televisions sportredaktion till Sveriges bästa idrottsstad 2017.

Under 00-talet spelade både herr- och damlaget tillhörande Jönköping Bandy IF (fram till 2005 Järhaga SK) i Allsvenskan i bandy för herrar respektive Allsvenskan i bandy för damer.

HV71 är kommunens mest framgångsrika ishockey-lag som totalt kammat hem fem SM-guld. Jönköpings IK har även de haft SM-framgångar, dock i innebandy. De kammade hem SM-silver 1986, 1988 och 1990 samt SM-brons 1987, 1989 och 1991. Bland framgångsrika lag i fotboll kan nämnas Jönköpings Södra IF, Husqvarna FF, IK Tord och Tenhults IF.

Inom basket har kan nämnas Brahe Basket som genom åren har spelat elitbasket på såväl herr- som damsidan och haft en stor ungdomsverksamhet.

Kanotklubben Jönköpings KK har haft två medlemmar som deltog i Olympiska sommarspelen 2004, Sofia Paldanius och Anders Gustafsson.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Bra slogan guld värd för kommunen, Sydsvenskan, 15 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Jönköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ [a b c] ”Jönköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%B6nk%C3%B6ping. Läst 3 december 2023. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=J%C3%B6nk%C3%B6ping&municipalities=&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=asc. Läst 2 december 2023. 
  13. ^ ”Anderstorps Stormosse”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/anderstorps-stormosse.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a88e&sv.12.382c024b1800285d5863a88e.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 2 december 2023. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ S, C och L ska styra Jönköping 2022-11-26
  16. ^ ”Kommunfullmäktige - Jönköpings kommun”. Simon Hjälmarö. 15 oktober 2018. https://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/sokfortroendevaldpolitikerefternamnellerpolitisktparti.4.28c2fd04166348199f2656d.html?url=-2083567319%2Felected%2Fregistry%2F677f4438b67d4a41a4ef554b6271ca92%2Fboard%2F0405dcac-ab96-4f91-96aa-20af8cc409ca&sv.url=12.563128a1700f6a1a798c7e. Läst 11 november 2023. 
  17. ^ ”Kommunstyrelsen - Jönköpings kommun”. Simon Hjälmarö. 15 oktober 2018. https://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/sokfortroendevaldpolitikerefternamnellerpolitisktparti.4.28c2fd04166348199f2656d.html?url=-2083567319%2Felected%2Fregistry%2F677f4438b67d4a41a4ef554b6271ca92%2Fboard%2Fcf0861e4-bfca-4406-b720-aa88218f5142&sv.url=12.563128a1700f6a1a798c7e. Läst 11 november 2023. 
  18. ^ Daniel Kjellgren (22 november 2023). ”Gymnasieskolor”. www.jonkoping.se. http://www.jonkoping.se/barn--utbildning/gymnasieskola-och-anpassad-gymnasieskola/gymnasieskolor. Läst 3 december 2023. 
  19. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 3 december 2023. 
  20. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021””. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  21. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
  22. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  23. ^ [a b c] Daniel Kjellgren (6 juli 2023). ”Jönköpings historia”. www.jonkoping.se. http://www.jonkoping.se/kommun--politik/arkiv-och-allmanna-handlingar/jonkopings-historia. Läst 2 december 2023. 
  24. ^ [a b] ”Regionens historia – Jönköpings framväxt”. https://www.regionjonkoping.se/jonkoping-historia. Läst 2 december 2023. 
  25. ^ ”Upplev Grännas historia”. jkpg.com. https://jkpg.com/sv/granna/upplev-grannas-historia/. Läst 2 december 2023. 
  26. ^ ”Huskvarna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/huskvarna. Läst 2 december 2023. 
  27. ^ ”Husqvarnas historia”. Husqvarna museum. https://husqvarnamuseum.se/se/historia/. Läst 2 december 2023. 

Externa länkar redigera