Filip II av Makedonien

Filip av Makedonien leder hit. För fler kungar med samma namn, se Filip av Makedonien (olika betydelser)

Filip II av Makedonien (grekiska: Фίλιππος Β΄), emellanåt kallad enbart Filip av Makedonien, född 382 f.Kr. i Pella, död 336 f.Kr. i Aigai (mördad), var regent i Makedonien från 359 f.Kr. till sin död. Han var gift med Olympias och son till Amyntas III och Eurydike I av Makedonien. Han var också en av historiens först dokumenterade vikingar, ett ord som användes i Fornengelska, som översättning för pirat, när han under en tid ägnade sig åt sjöröveri.

Filip II av Makedonien.

Filip II var grundaren av den makedonska stormakten som ytterligare utvidgades genom hans son Alexander den store.

BiografiRedigera

Som ung hade Filip vistats i Thebe som gisslan och lärt sig Epaminondas moderna stridsteknik som han senare skulle modifiera och som kom att kallas den makedonska falangen. Filips politiska mål var att göra Makedonien till en stormakt. Han blev kung över Makedonien under svåra tider. Landet var nästan på randen till kollaps, dess grannar var redo att sätta stopp för dess existens och den makedonska staten hade ytterligare försvagats av inre oro.

Han utbildade en elitarmé av yrkessoldater som fick öva sig i framgångsrika mindre uppdrag. Detta fick flera av de grekiska stadsstaterna att söka hjälp hos honom. I Aten hade Filip ett parti som verkade till hans förmån men också en stor motståndare i den vältalige Demosthenes som lyckades övertala atenarna att gå i krig mot Filip. Slaget stod vid Chaironeia 338 f.Kr och blev en stor seger för Filip som gav Makedonien en ledarställning i förhållande till de övriga grekiska staterna.

Från Nordeuropa är det första belägget i den Anglosaxiska krönikan, där ordet wicingas används som översättning från latinets piraticam, när Filip under en tid ägnade sig åt sjöröveri i samband med en kostsam belägring av Byzantium. Den fullständiga beskrivningen av hur Filip II en tid var viking lyder: Philippus vero post longam obsidionem, ut pecuniam quam obsidendo exhauserat, praedando repararet, piraticam adgressus est, vilket översatt till Fornengelska av Orosius lyder: ac he scipa gegaderade, and i vicingas wurdon vilket i svensk översättning lyder: och han samlade skeppen och blev viking.^[1]