Kontakta Wikipedia
Frågor

Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor

Kontakt

Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC-chatt · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar


Bluegradient1.svg
Wikipedia i media
Massmediala omnämnanden av Wikipedia
Newspaper Cover.svg

Denna metasida är tillägnad diskussion om massmediala omnämnanden av Wikipedia, som ett komplement till Bybrunnen.

Ett inlägg får gärna innehålla:

  • URL (om sådan finns)
  • tidsangivelse (till när i programmet inslaget börjar) eller sidhänvisning (för tidning eller bok).

Gamla inlägg på den här sidan arkiveras av roboten EnBotEn efter tre månader på Wikipedia:Wikipedia i media/Arkiv 2021 (samtliga arkiv). För inlägg från före mars 2008, se Wikipediadiskussion:Press.

Använd gärna {{refererad}} på diskussionssidan för artiklar som omnämnts i massmedia.

Se även


Wikigap i debattartikel i SvDRedigera

23 december publicerades debattartikeln ”Wikigap ett pr-jippo för skattepengar”Svenska Dagbladet. Debattartikeln av "Josefin Utas, Slöseriombudsmannen"] handlade om att staten Sverige inte borde ägna skattemedel åt "kulturjippon" av typen WikiGap. Dessutom misstänktes det hela vara ett sätt för svenska regeringen att kunna stoltsera med sin egen duktighet. I artikeln hävdades att Wikipedia totalt skulle ha 227 miljoner artiklar, en siffra som undertecknad inte hittat någon annanstans. I alla fall angående Wikipedias artikelstorlek (här noteras den för något annat).--Paracel63 (diskussion) 28 december 2020 kl. 14.15 (CET)

227 miljoner är aningen i överkant. Det skulle innebära att varje språk snittar ungefär en miljon artiklar. Frågan är om snittet uppnår 100 000? Jag tror inte det blir rätt ens om man räknar varje omdirigering som egen artikel. Sen haltar det lite att jämföra 30000+ artiklar med hela beståndet. Den största delen av artikelbeståndet omfattas ju inte av gapet. 30000+ artiklar låter också sjukt mycket. Stämmer den siffran är ju detta kulturjippo en grym succe, så stort grattis till WMSE! Sen är jag å andra sidan inte lika avig som Utas till att staten finansierar eller delfinansierar kulturjippon från början.--LittleGun (diskussion) 28 december 2020 kl. 15.46 (CET)
Egendomlig artikel. Antalet i Wikipediasidorna är i storleksordningen 20-30 MSEK, men kanske om tar med alla objekt i Commons och Wikidata det blir något som detta. Och inte har 30000 artiklar skapats, det är totalen för ett år, och totala artiklar om kvinnor i Sverige är drygt 50000, så storleksordningen borde här vara max 3000 artiklar de "petat i" och cirka 300 nya. Och vad klagar de på egentligen? Jag tycker det luktar SD synen på politik att allt med jämställdhet är nys. Skulle passat bättre i den ny Bulletin, som redan visat sig ligga i det området. Och varför gör hon i denna roll som slöseriombudsman bort sig så här?Yger (diskussion) 28 december 2020 kl. 16.01 (CET)
Yger, glöm inte att det redigeras på allehanda språkversioner på ambassader runt om i världen. Av totalen är förmodligen bara en liten del på svenskspråkiga Wikipedia. Slöseriombudsman är förresten ett jippo i sig från lobbyorganisationen Skattebetalarnas Förening och inte en statlig ombudsman. Ainali diskussionbidrag 28 december 2020 kl. 17.07 (CET)
Angående "227 miljoner artiklar" så stämmer den uppgiften dåligt med vad som presenteras på den här sidan. När jag adderar uppgifterna om "Articles/Pages" under "Content" för de 314 listade Wikipediautgåvorna, för svwp från den här sidan, blir det 55 512 520 artiklar. Siffrorna är kanske någon dag gamla, men det förklarar inte skillnaden mellan 227 och 55,5 miljoner.
Om man däremot summerar antalet "Total/Pages" under "Content", vilket för svwp är 7 537 905, blir det 227 525 455 sidor. Så det är väl den uppgiften som använts i debattartikeln som alltså jämför äpplen med päron. Är det någon som vet vad som avses med "Wikigap-sidan" som refereras i debattartikeln? "Enligt Wikigap-sidan har projektet bidragit med 35 000 artiklar av och om kvinnor". Varför "av och om", räcker det inte med "av eller om"? Jag hittar ingen information som kommer ens i närheten av detta i svwp-kategorin Kategori:WikiGap:
För att hitta de 35 000 artiklarna behöver man, som Ainali påpekade, ha en global vy. På meta har jag hittat följande:
Frågan om vilken "Wikigap-sida" som Slöseriombudsmannen fått uppgiften om "35 000 artiklar av och om kvinnor" kvarstår dock.
--Larske (diskussion) 29 december 2020 kl. 09.45 (CET)
Hon menar nog UD:s pressrelease om Wikigap 2020, men har missat att gäller både nya och utökade: [1]. I den står "35 000 nya och utökade Wikipedia-artiklar om kvinnliga aktörer, experter och förebilder inom olika fält.". 35 000 nya och utökade stämmer ju någorlunda dashboard siffrorna för 2019 och 2020 och en extrapolering till 2018.
På frågan om Wikipedia:WikiGap/2018#Resultat, "Varför ingår inte de 47, varav en del sandlådor?, resultaten från Göteborg 2018 på den här sidan?)" så tror jag att det bara är lättja. Wikipedia:WikiGap/2018 handlar bara om eventet på Kth och har inte slagits ihop med några andra. Det var "ur-eventet" och sidan kunde byta namn och så borde ensammanslagning göras med andra event den dagen. Men sidan var en arbetssida för det enskilda event och resultaten lär ha meddelats på andra sätt. Då är det inte så inspirerande städning att göra. LittleGun (diskussion) 29 december 2020 kl. 10.28 (CET)
John Andersson från Wikimedia Sverige fick 15 januari en replik införd i SvD under titeln ”Nej, Wikigap slösar inte statliga pengar” och slöseriombudsmannen Josefin Utas fick 20 januari en slutreplik införd under titeln ”Kritiken riktar sig till politikerna”. Tomas e (diskussion) 20 januari 2021 kl. 20.55 (CET)

Hyllning på 20-årsdagen i The EconomistRedigera

Economist har i sitt nummer med utgivningsdatum 9 januari 2021 två artiklar med anledning av att Wikipedia fyller 20 år den 15 januari. dels en lång nyhetsartikel och dels en ledare.

Rubriken på nyhetsartikeln är "The other tech giant – On its 20th anniversary, Wikipedia's reputation has never been higher" och i en annan upplaga "Wikipedia is 20, and its reputation has never been higher. – The crowdsourced encyclopedia is a welcome oddity on the modern internet".

I artikel ironiseras över att Wikipedia i början togs som ett skämt av informationsexperter som bibliotikarier och menar att att kanske inte har övertygat sina kritiker i teorin, men att det däremot har triumferat över dem i praktiken, och att Wikipedia idag är standardreferensverket för alla som har en internetuppkoppling med 20 miljarder sidläsningar per månad. Det noteras att de stora tech-organisationerna som You Tube, Facebook och Google använder Wikipedia som en "neutral arbiter". Artikeln noterar också att WHO förlitar sig på Wikipedia för att nå ut med korrekt information om Covid-19, sedan oktober 2020. Tidningen gör ett försök att värdera uppslagsverkets ekonomiska nytta och citerar en undersökning av (direkt) konsumentnytta enbart i USA från 2018 i storleksordningen 1,5 miljarder kronor per år.

I artikeln noteras att Wikipedias kanske största genomslagskraft ligger i att det, eftersom det är första station för studenter, lärare, journalister och alla slags nyfikna människor, utgör en stor del av basen för vad man kanske kan kalla "samhällets spridda kunskap", med Economists ord att "its contributions do much to make the intellectual weather".

I artikel diskuteras ingående värdet av den unika kultur som Wikipedias gemenskap skapat, med diskussionssidor och guidelines.

Rubriken på den närmast lyriska ledaren är "Diderot's dream – In praise of Wikipedia" i en annan upplaga "Happy Birthday, Wikipedia – Lessons from the success of a different sort of tech titan]. Ledaren beskriver drag av Wikipedias karaktär och anser "att projektets succé till stor del på dess unika struktur", det vill säga att det finansieras av donationer, saknar annonser och sköts av människor och inte algoritmer.] kommenderar "andra jättestora tech-bolag" att lära av Wikipedias framgång.

Det påpekas att Wikipedia också har brister, som att Wikipedia ibland inte lever upp till sina höga ideal och att kvaliteten i artiklarna varierar. Det anmärks också att Wikipedia ännu så länge också är alltför dominerat av europeiska och amerikanska bidragsgivare. Boberger (diskussion) 8 januari 2021 kl. 20.13 (CET)

Mycket kul. Economist vill ha imagen att berätta vad som verkligen gäller, hur verkligheten ser ut på en överordnad nivå, så det blir lite av rikslikare det de skriver (inom icke fake-news media).Yger (diskussion) 8 januari 2021 kl. 20.28 (CET)
Mycket trevliga artiklar. Man kan säga mycket om the Economist, men det får platsa nån annanstans. Oavsett är det ett väldigt fint betyg från en redaktion som håller fakta, noggrannhet och uttömmande perspektiv som höga ideal. Belteshassar (diskussion) 9 januari 2021 kl. 09.52 (CET)
I senaste numret publiceras två insändare med (i mina ögon svaga) invändningar mot hyllningen av Wikipedia.
Den ena skriver bland annat att när det finns en byline i en vanlig encyklopedi så kan det hjälpa en att förstå vilken ingång skribenten har till ämnet. Lite kul att han skriver det till just the Economist eftersom det är lite av deras grej att alla artiklar är osignerade.
Den andra handlar mest om Wikipedias förhållande till Google och kritiserar hur Google använder Wikipedia i sina sökresultat. Svårt att lasta Wikipedia för det kan jag tycka. Belteshassar (diskussion) 6 februari 2021 kl. 08.41 (CET)

Hyllning på 20-årsdagen i Svenska DagbladetRedigera

Sam Sundberg skriver under rubriken "Ett socialt medium som lockar fram det bästa hos oss" på Under strecket i Svenska Dagbladet om Wikipedia som fyller 20 år. Den avslutas med "En plats där drivmedlet i digitala tjänster inte är annonspengar, utan något så enkelt som tillfredsställelsen att dela med sig". Han pekar dock på risken att Wikipedia utnyttjas av IT-jättarna.--Historiker (diskussion) 10 januari 2021 kl. 09.14 (CET)

En riktigt fin hyllning till Wikipedia, jag valde till och med att skriva ett tack till artikelförfattaren. Det gör jag inte ofta. LittleGun (diskussion) 10 januari 2021 kl. 16.48 (CET)
Jo, en stor del av artikeln ägnas åt resonemanget kring varför IT-jättarna i praktiken gynnar Wikipedia med inlänkar och referenser – eftersom de själva drar nytta av informationen som vi volontärer presenterar. Det blir ett oskrivet kompanjonskap, där syftet med Wikipedias grundsyfte gynnas. Att nå folk med relevant information. Varningsklockan finns dock att Google & Co presenterar wp-information som sin egen och inte lockar Internetläsarna att klicka vidare till wp. Paracel63 (diskussion) 11 januari 2021 kl. 21.01 (CET)
För snart 15 år sedan, i mars 2006, gjorde Svenska Dagbladet en jämförande utvärdering av svenskspråkiga Wikipedia, Susning.nu och Internetversionen av Nationalencyklopedin. Jag har länge velat se en uppföljande jämförelse mellan svenskspråkiga Wikipedia och Nationalencyklopedin för att se om och hur det har förändrats. --Bensin (diskussion) 20 februari 2021 kl. 20.08 (CET)

I DN idag (kulturdebatt)Redigera

Här går att läsa ett långt inlägg med titeln "Nina Wormbs: Därför är Wikipedia fortfarande grabbarnas arena". //Vätte (diskussion) 12 januari 2021 kl. 13.44 (CET)

Det är en i stort sett positiv 20-årstext, med ett antal summeringar av kända problem och erkännande av Wikipedias betydelse på olika plan. Bland annat är Wikipedias oberoende av stort värde, för att kunna nå ut, menar hon. Paracel63 (diskussion) 12 januari 2021 kl. 13.55 (CET)
Jag tyckte särskilt om slutet, en uppmaning till att skapa konto och börja bidra, och orden "Uppslagsverkets problem är små i relation till den enorma kraft som finns i både dess existens och framgång och vi borde alla kunna bidra till att förbättra Wikipedia genom att skriva nytt och rätta gammalt." //Vätte (diskussion) 12 januari 2021 kl. 13.59 (CET)
Är detta en "reklamartikel" för svenska Wikipedia och Wikimedia för att få in fler bidragsgivare i och med 20-års jubileet? Det är i alla fall mitt intryck efter jag läste den. DIEXEL (diskussion) 13 januari 2021 kl. 13.42 (CET)
Du menar om den är beställd av Wikimedia Sverige? Jag förutsatte att hon bara var väldigt positivt inställd till Wikipedia. Vilka formuleringar tänker du på? LittleGun (diskussion) 13 januari 2021 kl. 17.33 (CET)
DIEXEL, jag blir genuint nyfiken på vad i teknikhistoriker Wormbs artikel som får dig att dra den slutsatsen, när du inte samtidigt reagerat på frilansjournalisten Sundbergs hyllningsartikel i SvD? //Vätte (diskussion) 13 januari 2021 kl. 19.22 (CET)
LittleGun: Den är väldigt informativ men också skriven på lite överdrivet positivt sätt. Jag får känslan att artikeln vill primärt få in nya bidragsgivare till projektet. Vätte: Jag är ej prenumerant till SvD så jag har ej läst artikeln och kan då inte uttala mig vad det står i den. DIEXEL (diskussion) 13 januari 2021 kl. 20.15 (CET)
@DIEXEL: Även jag är lite nyfiken över vad som skulle vara "överdrivet"? Ryktesvägen har jag hört att skribenten nog inhämtat viss information from Eric Luth (WMSE), men skribenter som vill kolla fakta innan texten går i tryck är ofta en positiv sak. :-)--Paracel63 (diskussion) 13 januari 2021 kl. 21.52 (CET)
@Vätte: Ja, det är klart hon vill få in nya användare till Wikipedia, det säjer hon ju till och med rakt och ner i klartext i slutet av artikeln, vad i det skulle vara reklam när resten av artikeln går ut på att förklara varför hon vill det till att börja med? Sabelöga (diskussion) 14 januari 2021 kl. 02.28 (CET)
@Sabelöga: Pingade du möjligen fel användare? Det var jag som undrade vad någon annan tyckte var reklamigt i den - själv tyckte jag ju inte det, och jag hänvisade redan i början av tråden till just slutet av artikeln och tyckte att det var en bra sak. //Vätte (diskussion) 19 januari 2021 kl. 15.02 (CET)
Ja, jag menade nog att nämna någon annan.. Förlåt för det. Sabelöga (diskussion) 19 januari 2021 kl. 17.16 (CET)
Hej! Såg att jag blev apostroferad här. För den totala transparensens skull så har jag pratat med artikelskribenten. Hon hade tre specifika frågor: om jag kunde peka vidare mot relevant forskning (vilket jag efterfrågade här), om vi hade statistik över antalet nya kvinnliga respektive manliga biografier per dag (vilket min kollega Alicia hjälpte till att ta fram) samt hur vår finansieringsstruktur ser ut. Resten är självklart skribentens egna tankar och åsikter, och eftersom det är en del av kulturdelen och inte på reklamplats har det såklart också genomgått gängse redaktionell process hos DN. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 14 januari 2021 kl. 09.25 (CET)
Författaren har gjort ett förklarande blogginlägg. Det kanske svarar på dina frågor? Ainali diskussionbidrag 14 januari 2021 kl. 10.49 (CET)
Tack för den länken! Vad menar Nina Wormbs med meningen "När det sedan visar sig att de som får plats och därmed en sorts erkännande på nätets största och viktigaste enclyklopedi till 80 procent är män så kan en bli lite upprörd."? Det är just formuleringen "får plats" som förbryllar mig.
För det första så är inte platserna som bidragsgivare begränsade i antal. Alla kan börja bidra. En rimligare frågeställning hade därför varit "Varför är det i högre utsträckning män som donerar sin tid och ställer upp som frivilliga bidragsgivare?" Wormbs skriver senare i samma text "Själv tror jag också att det har att göra med vilken tid kvinnor har och anser sig kunna ta till den här typen av projekt och aktivitet." Jag tror att Wormbs håller med om att de faktorerna inte är något som Wikipedia råder över. Och jag undrar i vilken utsträckning hon har undersökt könsfördelningen hos andra Internet-baserade projekt som till exempel LibriVox.
För det andra så känner inte jag till någon rekryteringsinsats som har varit riktad specifikt till män. Däremot vill jag minnas att flera rekryteringsinsatser har riktats specifikt till kvinnor.
Jag har fler invändningar mot texten, men jag vill också hålla med Wormbs i något hon nämner nästan i förbifarten, nämligen att artiklar om "hemslöjd och handarbete" kan förbättras. --Bensin (diskussion) 13 februari 2021 kl. 22.54 (CET)
Jag uppfattar det som både artikelsubjekt och användare. Siffran 80% är inte exakt för någon av de kategorierna, men det ligger i det häradet.
Gällande användare så kan du prova med "har plats", det är då faktumet. Sen är frågan om det beror på att de inte har plats av någon annan anledning än att de genom riktade grindvakter och polcys blivit undanträngda. Inte "fått plats".
Att inga riktade hinder verkar finnas förhindrar ju inte att man kan känna sig ovälkommen av olika anledningar på grund av kön och mena att det är att inte "få plats", eller inte "fått plats" på grund av andra krav från samhället. Krav som till exempel lämnar lite tid över.
Det kan man ju uppfatta som kränkande och upprörande om man menar att man minsann aldrig hindrat någon att redigera på grund av kön.
Formella ribbor som Wikipedia sätter upp är en sak, faktum visar att alla inte har plats. Nina Wormbs påstår inte att det bara är Wikipedias fel. LittleGun (diskussion) 14 februari 2021 kl. 11.34 (CET)
Tack för ett intressant svar!
Om jag, som du föreslår, byter "får plats" (en orättvis urvalsprocess) till "har plats" (en ojämn könsfördelning) så blir den senare beskrivna upprördheten i samma mening ganska obegriplig. Varför skulle Wormbs vara upprörd över att de som skriver får "en sorts erkännande" för resultatet av en kollektiv arbetsinsats? Jag förstår inte kopplingen mellan upprördheten och kön.
Vilka grindvakter och polcyer på Wikipedia gör skillnad på kvinnor och män?
Wormbs hänvisar till att kvinnor lämnar Wikipedia för att de ogillar "tävlingsdimensionerna i redigeringen". Vilka är dessa tävlingsdimensioner? Jag vet att det annordnas tävlingar men det är ju fullt frivilligt att delta. Jag har under mina 15 år inte deltagit i en enda tävling. Den källa som Wormbs länkar till säger heller inget om tävlingar i sitt abstract: "The gender research literature suggests that the difference in contribution rates could be due to three factors: (1) the high levels of conflict in discussions, (2) dislike of critical environments, and (3) lack of confidence in editing other contributors' work."
"Konfliktfyllt språk" då? Ja, tyvärr ibland, men det drabbar alla användare. Någon åtskillnad på kön i diskussioner mellan användare känner jag inte till.
"misogyni och en sexualiserad miljö"? Källa på båda dessa påståenden, tack!
Om samhället i övrigt ställer krav på kvinnor och det leder till tidsbrist så är det inget som Wikipedia råder över. Och jag är på riktigt nyfiken på könsfördelningen hos LibriVox. Jag skulle med stort intresse läsa en artikel som beskrev det communityt och jämförde det med Wikipedia. Styrkor, brister, kulturskillnader. LibriVox har till exempel en policy om att endast ge positiv feedback.[2]
Det finns som sagt ingen platsbegränsning. Det är bara att börja skriva. Wikipedia behöver fler användare, oavsett kön. Ju fler desto bättre! --Bensin (diskussion) 14 februari 2021 kl. 16.26 (CET)
Jag kan förstå att det är "upprörande", att det är obra, att representationen på Wikipedia är dålig. Så upprördheten gäller den ojämna fördelningen mellan könen (i det här fallet, det är inte direkt enda snedfördelningen). Rätt åt dom som inte skriver? Det är en åsikt man kan ha som inte jag delar. Går aldrig att får 50-50 av historiska skäl? Kanske, men det borde ju inte minska upprördheten. Eller så går det att fixa; snedfördelningen av historisk skäl kan bero på det källmaterial vi använder (av historiska skäl) tex. Jag har ingen lösning alltså, men det är inte självklart att allt är hugget i sten.
Inga grindvakter eller policys gör synbarligen skillnad mellan kvinnor och män som användare, var min poäng (därav "av någon annan anledning" och "att inga riktade hinder verkar finnas").
Vet ej vilka tävlingsdimensioner som menas, jag har inte heller tillgång till källan bara sammanfattnignen. Men jag kan tänka mig att de tre faktorerna är en konsekvens av ett tävlande i att "få rätt" till exempel.
Jag har heller inga problem med "Konfliktfyllt språk" (manlig jargong, kanske menas?), misogyni eller en sexualiserad miljö. Jag drabbas inte heller av den. Källan är Sue Gardner, WMF:s förra verksamhetschef. Jag vet inte hur anekdotisk uttalandet är.
Att Wikipedia inte råder över ett problem, gör ju inte att problemet försvinner om man tycker det är ett problem. Inte att det är mindre upprörande heller. Och då tycker jag det är sunt att försöka råda över problemet istället för att bara resignera.
Slutsatsen är gemensam, ju fler som redigerar desto bättre.--LittleGun (diskussion) 14 februari 2021 kl. 18.18 (CET)
Att kvinnor inte skulle "få plats", i artiklar eller som bidragsgivare tycker jag är märkligt uttryckt. Vi har riktade insatser för att kompensera för problem i samhället. Vad det än är som gör kvinnor mindre benägna att bidra så är det bra om vi kan kompensera för det, till exempel genom att erbjuda skrivstugor där tröskeln är lägre. Och om stämningen på Wikipedia är ett hinder, genom att vi använder en onödigt hård ton (eller "manlig jargong"?), som fler kvinnor har svårt med – p.g.a. uppfostran, erfarenheter eller genetiska faktorer – så är det ett problem som finns här bland oss, och som det i högsta grad är vi som är ansvariga för. Jag vill uppmuntra dem som ser sådant hårt språk att påpeka saken. Jag tror att jag hör till dem som kanske borde uttrycka mig mer försiktigt, men det är inte med onda avsikter och jag behöver påminnas om det för att lära mig. Den som inte drabbas har svårare att se. Sexism eller misogyni har jag överhuvudtaget inte sett (annat än eventuellt från troll). Om sådant förekommer är jag tacksam för en länk. –LPfi (diskussion) 14 februari 2021 kl. 20.33 (CET)
Tack igen för era intressanta svar!
Jag brukar föröka undvika att tala i termer av "representation" eftersom det lätt för tankarna till identitetspolitiska resonemang. Jag vill istället att vi rekryterar kompententa skribenter en masse, oavsett bakgrund och fysiska attribut.
Att någon tillslut "får rätt" brukar vara ett tecken på att en saklig diskussion har förts, kunskap har tillförts, argument har brutits mot varandra och kollektivet har nått en slutsats. Jag uppfattar inte den processen som en tävling utan som en kollektiv process där alla, oavsett åsikt och ståndpunkt, har bidragit till att nå den slutsatsen.
Visst försvinner inte problem av sig själv, och särskilt inte av resignation. Man ska ta till sig av kritik när den är befogad och kan beläggas så att faktiska problem kan åtgärdas. Men jag tycker inte att man ska ta till sig av vilken kritik som helst. Bara för att någon framför kritik så innebär inte det automatiskt att den är berättigad.
Jag kan inte minnas att jag på varken svenska eller engelska Wikipedia har sett ett enda exempel av "misogyni och en sexualiserad miljö", och jag skulle bli mycket förvånad som en sådan uppenbart illvillig kommentar fälldes utan att andra användare påpekade det olämpliga i det. Givet de många (över en miljard) redigeringar som gjorts sedan projektet startades borde det vara hur enkelt som helst att påvisa miljontals exempel. Hur hög är denna frekvens av misogyni? Av sexualiserad miljö? Påståendet är en så grov anklagelse att det måste backas upp med fakta, och det måste vara betydligt mer än anekdoter från enskilda användare om andra enskilda användares oförmåga. Det är inte trovärdigt att sprida den typen av uppgifter utan vederhäftiga belägg.
Jag köper inte resonemanget att en ojämn könsbalans i sig är dåligt. Huruvida det är dåligt eller inte beror på orsaken och effekterna. Om orsakten till obalansen kan härledas till att kvinnor behandlas sämre än män eller att kvinnor inte tillåts delta på lika villkor då är det dåligt. Om obalansen får effekten att färre relevanta biografier om kvinnor skrivs då är det dåligt. Jag kan inte se det som negativt om obalansen beror på att färre kvinnor än män själva har valt att ägna sin fritid åt andra saker än Wikipedia.
De tre orsakerna som Benjamin Collier et.al. räknar upp[3] kan väl lika väl vara orsaker till att män lämnar projekten?
1) Hög konfliktnivå i diskussioner? Vi har alla ett ansvar att diskutera sakligt. Gällande språket, som LPfi nämner, så behöver man ju inte uppsåtligen använda en hård ton. Men det är också viktigt att göra skillnad på en hård ton och att vara rak. Vi har en utmärkt policy som vid tveksamma fall hjälper oss att tolka andra väl och sedan fokusera på sakfrågan.
2) Kritisk miljö? Wikipedia är inte främst ett socialt medium. Det är ett projekt med ett uttalat mål att producera en högkvalitativ produkt. Jag skulle säga att 95% är ensamarbete med research och skrivande, och kanske 5% är (oftast konstruktiv) diskussion hur en artikel kan förbättras. Allra oftast uppstår konsensus direkt efter att någon har gjort en redigering eftersom ändringen är avsedd att förbättra artikeln. Det finns inga krav på att man måste delta i diskussioner, utan man kan istället gå vidare och redigera något annat helt ifred.
3) Saknar förtroende i att redigera andras arbete? Alla som redigerar har varit tvungna att kliva över den tröskeln. Den tröskeln är individuell, men gör inte skillnad på kön.
Arbete på Wikipedia är vad du vill att det ska vara. Vill du skriva? Skriv! Vill du granska artiklar? Granska! Vill du källbelägga? Källbelägg! Vill du diskutera? Diskutera! Vill du tävla? Tävla! Vill du göra mallar, justera filter, programmera botar, fotografera, kategorisera? Gör det! Med den nästan gränslösa valfriheten i uppgifter är det svårt att argumentera för att det inte skulle gå att hitta en uppgift som passar eller en grupp gelikar som man trivs att arbeta tillsammans med.
Jag tycker inte att Wikipedia ska anpassa sig efter kvinnor, och inte efter män heller för den delen. Vi bör anpassa verksamheten så att målen för produkten kan uppnås. För att nå dem behövs inte en högre andel kvinnor. Det behövs högre antal kvinnor (och män). --Bensin (diskussion) 16 februari 2021 kl. 22.46 (CET)
Jag tror det är den springande punkten: För mig är det fullkomligt självklart att ojämn könsbalans ger effekt. Precis som alla annan sned representation (eller kalla det vad du vill). Perspektivet blir annat. Och i det här fallet är det inte önskvärt. Poängen är inte att allt skulle vara tvärtom eller att män är dåliga på att skriva om smink eller stickning eller särskilt bra på att skriva om stridsvagnar etc. Men fördelningen och olika acceptans av sånt är spår av de dåliga effekterna, ett annat är fallet Donna Strickland. LittleGun (diskussion) 17 februari 2021 kl. 10.17 (CET)
Det behöver inte heller handla om kön. Om känsliga användare blir underrepresenterade så är det ett problem. Det syns inte. Men om fler kvinnor är känsliga kan det synas indirekt den vägen. Direkt diskriminering är lättare att se och beivra, men varje gemenskap har sätt att fungera som gör det lättare för en del att trivas och verka och svårare för andra.
Ibland handlar det om normer som korrelerar med god funktion: personer vana att skriva har lättare att bidra till Wikipedia, och att våga säga till när någon skriver goja bidrar också till kvaliteten. Det blir alltså en fråga om att inte slänga ut barnet med badvattnet. Men en del aspekter av gemenskapens sätt att fungera kan göra det svårt på helt irrelevanta grunder.
Och så skall vi ha riktade insatser för att hjälpa dem som har svårt att skriva (bli inte arg på dåligt språk eller syntaxfel, man kan fixa det utan kommentarer – t.o.m. med ett tack för bidraget) eller har svårt med hårt språk (påpeka gojan, men gör det snällt). Vilka ytterligare sådana insatser kunde vi göra? Och vilka onödiga hinder ställer vi upp?
LPfi (diskussion) 18 februari 2021 kl. 12.42 (CET)
Är det också ett problem om korta idrottare är underrepresenterade inom sporten basket? Jag tycker inte det. Och jag tycker inte heller att det är ett problem i sig att "känsliga användare blir underrepresenterade". Däremot kan det vara ett problem om kompetenta och produktiva användare som också råkar vara känsliga inte vill fortsätta sitt arbete. Viss anpassning kan vara rimlig. Men om det finns en målkonflikt i anpassningarna då måste konsekvenserna först analyseras så att det inte drabbar projektet som helhet negativt.
Jag vill att kompetenta skribenter rekryteras utan hänsyn till attribut som till exempel kön, klass, ras, sexuell orientering eller andra irrelevanta attribut. Även i fall där det finns en påvisad korrelation mellan något av dessa aribut och en specifik kompetens inom ett område, då är rekrytering önskvärd enbart på grund av kompetensen i fråga, inte på grund av det korrelerande attributet. --Bensin (diskussion) 20 februari 2021 kl. 19.06 (CET)
Det är inte ett problem att goda skribenter är överrepresenterade. Däremot är det ett problem att synvinklar som korrelerar med dålig skrivförmåga blir underrepresenterade. Samma med alla andra demografiska eller personlighetsrelaterade attribut. Vad betyder det om den "typiska" kvinnans eller kroppsarbetarens synvinklar blir underrepresenterade? Jo, att vi presenterar en skev bild av verkligheten, där sanningar som är självklara för många i samhället blir utelämnade (förtigna, kunde någon säga). Problemet är uppenbart om man tänker på 1800-talets kvinnor eller svarta, men samma problem finns i mindre skala i dagens mer jämställda samhälle. Och här är den springande punkten: en skribent som representerar en annan synvinkel, har tillgång till andra källor eller har annan kunskap är värdefullare än en lika begåvad skribent som liknar dem vi redan har. –LPfi (diskussion) 20 februari 2021 kl. 19.53 (CET)
Självklart är det inte ett problem för Wikipedia att korta basketspelare är underrepresenterade inom sporten basket.
Dåliga liknelser är sällan bra.
Självklart är det ett problem för korta basketspelare ätt de inte kan konkurrera i basket, de blir såklart jätteledsna.
Självklart är det inte ett problem för basketen att korta basketspelare är underrepresenterade inom sporten basket. Inom basketen ska man göra många mål, försvara sig från att motståndarlaget att göra mål och vinna matcher.
Wikipedia ska producera ett neutralt uppslagsverk med globalt pespektiv, självklart är det dåligt om det perspektivet är begränsat till ett homogent urval. LittleGun (diskussion) 20 februari 2021 kl. 19.59 (CET)
Självklart är det dåligt för basketspelande flickor att deras lag får sämre halltider än pojkarna. LittleGun (diskussion) 20 februari 2021 kl. 20.04 (CET)
(Redigeringskonflikt) Problemet med att endast se på kompetensen är att vi inte ser den. Åtminstone inte den kompetens sådana skribenter som aldrig dyker upp skulle tillföra. Men också för att den som liknar en lättare får uppskattning, medan den med andra synvinklar kan upplevas obekväm. Detta tillspetsas om personen inte klarar att argumentera för sin syn på vårt språk (t.ex. det manliga hårda språket, för att ta till en kliché) –LPfi (diskussion) 20 februari 2021 kl. 20.02 (CET)
Precis. Och lite grand är det vad Bensin skriver, kanske: "Även i fall där det finns en påvisad korrelation mellan något av dessa aribut och en specifik kompetens inom ett område, då är rekrytering önskvärd enbart på grund av kompetensen i fråga, inte på grund av det korrelerande attributet."
Min poäng är att det finns en korrelation mellan något av dessa attribut och vilka hinder innehavaren av attributen möter. Och kan inte innehavaren passera, kan inte heller kompetensen. Och tillräcklig kompetens för Wikipedia har alla. LittleGun (diskussion) 20 februari 2021 kl. 20.09 (CET)
Jag håller med om att det är ett faktiskt problem att synvinklar (eller kanske snarare "ämnen") som korrelerar med dålig skrivförmåga blir underrepresenterade (eller "underutvecklade"). Vi kan hantera det med att när nya artiklar med undermåligt språk eller bristande källor tillkommer då kan vi som är mer erfarna hjälpa till i dessa artiklar hellre än att radera dem. Gör vi det? Inte så ofta som vi borde, menar jag. Jag har själv fått artiklar raderade och där jag har fått be om administratörshjälp att återskapa dem för att lägga till källor som inte är svåra att hitta. För en ny användare kan ett sådant misslyckat testskott vara orsaken till att användaren inte försöker igen. Men relevanskriterier ska såklart fortsatt gälla.
Hur kan urvalet vara homogent om inget urval görs? Wikipedias rekrytering bygger främst på självrekrytering till ett obegränsat antal platser.
Om basketspelande flickor får sämre halltider än pojkar då är det ett problem om det sker på grund av att de är flickor och inte av andra förklarliga skäl.
"Problemet med att endast se på kompetensen är att vi inte ser den. Åtminstone inte den kompetens sådana skribenter som aldrig dyker upp skulle tillföra." Hur menar du, LPfi? Även om kompetensen skulle vara helt frånvarande i projektet så är den ju inte okänd eller odefinierbar. Precisera vilken kompetens som saknas och rekrytera den.
"inte klarar att argumentera för sin syn på vårt språk" Det är sällan jag ser att det är brister i språket som utgör problem. Däremot förekommer det brister i att argumentera. Jag har inte korrelerat bristande argumentation till varken kön eller något annat yttre attribut.
"Tillräcklig kompetens för Wikipedia har alla." Väl formulerat! Och alla som bidrar positivt är också välkomna att bidra här. Oavsett attribut. --Bensin (diskussion) 25 februari 2021 kl. 19.20 (CET)
Att någon är välkommen är inte samma sak som att den känner sig välkommen. Inte samma sak som att det finns trösklar att kliva över.
Uppenbarligen samlar Wikipedia en homogen grupp, för mig är det självklart ett problem, man kan såklart tänka skyll er själva eller till och med att det inte är ett problem. Men;
  • "Kompetensen", perspektivet, är okänt, det är en stor del av poängen med "representation". Hade vi vetat vad som saknas, haft den kompetensen, hade det löst sig. Alla är överens, alla blir ja-sägare (inte för att lisma eller av rädsla utan för att man helt enkelt håller med)
  • Det är en sanning att en homogen grupp har väldigt svårt att lista vad som saknas.
Det var därför Apple en gång låste in sina programmmerare (ett homogent gäng datanördar som talade exakt samma språk, typ "DOS", och inte såg problemen med att lära sig det) tillsammans med poeter, konstnärer och sportfanatiker. Ut kom saker som "desktop", "ikoner", "papperskorg", "enknappsmus och enkelklick". Det fanns säkert flera med poetisk, konstnärlig och/eller atletisk ådra bland datanördarna, men dessa hade redan språket gemensamt med de andra. Och såg inte skogen för alla trän. Arbetet hade då sen länge pågått för att ge plats åt de som inte hade det befintliga språket, eller intresse av språket, eller fallenhet för språket, även hos konkurrenter men de hade svårt att se förbi språket. Att skriva "copy *.*" går mycket snabbare än att öppna mappar, markera dra och släppa. Varför skulle man då komma på tanken att ändra på det. LittleGun (diskussion) 13 mars 2021 kl. 09.22 (CET)
Tack igen för ditt svar och dina resonemang!
Visst är det skillnad på att vara välkommen och att känna sig välkommen. Mitt (och allas vårt) ansvar ser jag sträcker sig till att vara välkomnande i det att inte göra skillnad på människor på grund av deras yttre attribut. Och vi behöver som sagt fler i antal av alla kategorier, inte nödvändigtvis större andel av någon kategori.
Givet att Wikipedia samlar en homogen grupp så ser eventuella problem olika ut beroende på vilken som är den gemensamma faktorn i denna homogenitet. Men jag tycker att bara genom att granska den här tråden så ser man redan ett ganska brett spektrum av perspektiv och åsikter. Grupptänk vill man absolut undvika. Det menar jag att man gör bäst genom att välkomna olika åsikter/ståndpunkter/argument och bemöta dem sakligt. Det tycker jag också att vi har gjort i den här tråden.
Om "kompetensen" är helt okänd är det kanske mer rättvist att prata om den med det mer neutrala begreppet "egenskap", och då kan jag hålla med om att det vara svårt att definiera. Men om det istället faktiskt handlar om en otvetydigt positiv "kompetens" då borde det gå att definiera. Dessutom var det ju specifikt representationen av kvinnor som vi började prata om. Och även om kvinnor är i minoritet här så är de inte så få att de inte skulle kunna formulera vilken kompetens som korrelerar till kön som de menar är underrepresenterad.
Ditt Apple-exemple är spännande. Men av det du beskriver så låter det som att deltagarna rekryterades på diversifierad talang och kompetens, inte kön. Att det var tankehomogeniteten som var problemet. --Bensin (diskussion) 16 mars 2021 kl. 19.03 (CET)
Poängen med apple var att det var tankehomogeniteten som var problemet, helt riktigt. Snarare att de hade olika perspektiv än talang och kompetens.
Grejen är att de få kvinnor vi har "fångat" förmodligen inte är representativa för de som missats. Det finns inga vattentäta skott mellan kön och att vara Wikipedian. Bara för att det finns kvinnor som når upp till översta hyllan och inte upplever högt placerade saker som ett problem och det finns män som inte når upp så är det sammantaget fler kvinnor som upplever problem att nå upp än män som gör det. Då kan man tycka att det är orättvist att inte ge alla en pall, eftersom några behöver det. LittleGun (diskussion) 17 mars 2021 kl. 19.34 (CET)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────

Vi kan säga att det i exemplet med Apple handlade om "perspektiv" snarare än "talang och kompetens". Var kön en av de faktorer som man rekryterade på? (Jag vet inte svaret själv, jag frågar.)
Kvinnor har vissa unika erfarenheter av att vara kvinnor. Män har vissa unika erfarenheter av att vara män. Men det överväldigande materialet i encyklopedin handlar knappast alls om erfarenheter unika efter kön. Om det tvärtom hade varit så att materialet uteslutande bestod av sådant material, hade 50-50 könsbalans varit nästan en nödvändighet. Men då hade det inte varit en encyklopedi, och få av oss som regelbundet redigerar idag hade nog varit intresserade av att vara involverade i ett sådant projekt. Det finns andra institutioner i samhället som sysslar med sådant. (Lustigt nog har de också problem att uppnå 50-50-könsbalans.[4])
Jag tror att du har rätt i att de kvinnor som redigerar Wikipedia inte är representativa för hela gruppen kvinnor. Men jag tror också att de män som redigerar inte är representativa för hela gruppen män. Finns det belägg för att kvinnliga Wikipedianer skulle vara mindre representativa för gruppen kvinnor som helhet än manliga Wikipedianer är representativa för gruppen män som helhet?
Exemplet med den höga hyllan är intressant. Kvinnor är i genomsnitt kortare än män. Det är lätt att identifera och mäta den höga hyllan. Därefter kan man flytta hyllan så att alla som vill kommer åt den. Men vilken är den höga hyllan på Wikipedia som gör skillnad på män och kvinnor? --Bensin (diskussion) 17 mars 2021 kl. 23.50 (CET)
Jag tror att man även hade kvinnor med av just den anledningen att det perspektivet saknades, men jag är inte hundra. Man brukar säga "poeter, konstnärer och författare" som någon sorts flummig motsats till fyrkantiga programmerare. Naturligtvis finns det programmerare som är flummiga poeter också, men homogeniteten blir ändå dominerande. Poängen var att perspektiven (i stort sett) saknades innan och därför visste ingen vad som saknades i användargränsnittet.
De olika erfarenheterna är just det som skapar det saknade perspektivet. Vi vet inte vad vi missar, men det verkar som att något missas när representationen är skev (för mig är det självklart). Att visa att något missas är svårt, men till exempel exemplet från Apple tyder på det. Andra exempel är fördelningen av artiklar om tanks respektive kläd-designers eller frågan varför inte symaskin är listat som elverktyg i {{verktyg}} som någon påpekat.
Det finns belägg för, och är ganska självklart, att Wikipedianer inte representativa. Män/kvinnor är bara ett av fallen där det finns skevhet, det är det fallet vi diskuterar nu.
Och visste man vilken den höga hyllan är vore det enkelt, eller om man visste vilket behov de som inte når upp har. Poängen är att vi inte vet. Ingen verkar veta, många försöker, och många menar att det inte är ett problem. "Det finns ju de som når och alla är välkomna att sträcka på sig och hyllorna sitter lika högt för alla och förresten, där jag står är inte hyllorna för höga det är bara att ta det man vill ha". Då finns inget att fixa. LittleGun (diskussion) 18 mars 2021 kl. 06.59 (CET)
Tack för ditt utförliga och genomtänkta svar!
Om vi utgår ifrån att kvinnorna i Apple-gruppen rekryterades på grund av att de var kvinnor, går det att härleda något av resultaten till deras kön? Apple-exemplet tyder på att perspektiv saknades, men tyder det på att det var specifikt kvinnoperspektivet som saknades?
Du skriver att "det verkar som att något (i Wikipedias innehåll och/eller kvalitet/kvantitet) missas när representationen är skev" (mitt kursiva tillägg för att särskilja "något" från att betyda "något hinder"). De stora skillnaderna mellan Apple 1970 och Wikipedia 2000-2020 är storleken på användarbaserna, tillgängligheten av produkterna, samt möjligheten att påverka innehållet. Miljarder Argosögon (både kvinnor och män) kan identifiera brister i Wikipedias innehåll, och själva åtgärda dem med två klick och några tangentbordstryckningar.
Om vi vill öka antalet artiklar om relevanta kläddesigners och kläder (det vill vi absolut!) och vill lösa det med riktade rekryteringsinsatser (jag är mer tveksam till det), då tänker jag att man vill rekrytera från institutioner som besitter just den kompetensen och det intresset, men fortfarande oavsett kön.
Jag tror, liksom du, att Wikipedianer som grupp inte är representativa för befolkningen som helhet. Om vi utgår ifrån att gruppen manliga Wikipedianer representerar gruppen män lika illa som gruppen kvinnliga Wikipedianer representerar gruppen kvinnor, då betyder ju det att det finns en massa män vars mansperspektiv vi inte tar tillvara. Men mig veterligen har vi inga riktade insatser för att rekrytera just män för att täcka detta uteblivna (och hypotetiska) icke-Wikipedian-mansperspektiv.
Det faktum att det sätts in åtgärder (skrivstugor riktade till kvinnor osv) samtidigt som "vi inte vet. Ingen verkar veta" varför gruppen kvinnor i mindre utsträckning redigerar, det verkar konstigt för mig. Vi ska reflektera över, och undanröja, eventuella hinder som vi kontrollerar. Men Wormbs skriver i sitt blogginlägg att en möjlig orsak att kvinnor inte deltar är att de väljer att prioritera annat, möjligen på grund av orsaker som ligger bortom vår kontroll. --Bensin (diskussion) 18 mars 2021 kl. 21.52 (CET)
Apple-exemplet är ett anektodiskt exempel på poängen med representation. Det var inte så att "nördarna" inte kunde programmera vad konstnärerna ville ha. De visste inte vad nördarna ville ha. Det är inte så att det var en studie i skillnader mellan män och kvinnor, det var en metod att tydliggöra och förstå behov på en produkt. Det var knappast heller så att de lyckades till hundra procent och blev klara en gång för alla.
Vi vet inte "var vi ska rekrytera", men jag tycker skevheten är uppenbar (exemplet tanks och symaskin är ett av symptomen, som är otroligt stereotypa och enkla att åtgärda på grund av brister i mitt perspektiv)
Eftersom jag inte vet, men inbillar mig att bredd och volym på argusögon är bra, vill jag att dessa argusögon också ska redigera (läsarbasen är jämn, tror till och med att det är någon procent mer kvinnor än män). Då verkar det klokt att rekrytera brett bland kvinnor, eftersam de inte klickar redigera i samma utsträckning. Gärna parallellt med andra "rekryteringar".
Anledningen att det inte finns en massa skrivstugor riktade till just män är snedfördelningen och att den uppfattas som ett stort och mer uppenbart problem. Det finns skrivstugor inriktade på ämnen tex WWI, musik och HBTQ. Andra åtgärder görs också för att bredda representation, men mest fokus och uppmärksamhet ligger på kön.
Jag tycker inte det är en självklart fel åtgärd att skapa skrivstugor som gör att insteget minskar att börja redigera, vilket ligger inom vår kontroll och som kan locka kvinnor att prioritera om sin fritid och bredda basen medan civilsamhället i övrigt får ordning på sim jämlikhet. LittleGun (diskussion) 19 mars 2021 kl. 07.55 (CET)
Jag vill understryka att jag inte är någon expert alls. Tvärtom. Det är bara mina egna åsikter jag redogör för. Och det mesta är gissningar. Jag tycker ändå du verkar ha ändrat attityd från "det behövs inte någon kampanj för allt är självvalt och rätt åt dom som inte redigerar" till "det är inte lönt eftersom vi inte vet hur höga stegar vi behöver låna till en del om de ens har tid att ta emot stegarna eller vilka vi ska fråga för att hitta andra dolda rum för att åstadkomma förbättring". Vilket ändå tyder på att du nu menar att problematiken existerar. LittleGun (diskussion) 19 mars 2021 kl. 10.37 (CET)

Program på Arte om WikipediaRedigera

Arte sändes 3/1 ett specialprogram om 20-årsjubilerande Wikipedia. Det finns i en variant med tyskt tal, och en variant med franskt tal.--Paracel63 (diskussion) 12 januari 2021 kl. 16.41 (CET)

Dagensdam.seRedigera

Dagensdam.se är inte världens största massmedium. Men de har 5 000 följare på Instagram. Projektet bygger på att göra ett tecknat porträtt av en kvinna och samtidigt länka till en artikel på Wikipedia (på svenska, alternativt på engelska). Det har man nu gjort drygt 1 800 gånger, dvs. varje dag de senaste fem åren. Illustratören Maria Persson skickade igår en grattishälsning till 20-årsjubilaren Wikipedia (via mejl till mig, som deltagare i det här projektet).  --Paracel63 (diskussion) 13 januari 2021 kl. 21.52 (CET)

DN Debatt "Stöd till Wikipedia viktigt för Sverige som kunskapsnation"Redigera

Detta debattinlägg är en riktig påhejning för Wikipedia och förespråkar också en del intressanta förslag. I korthet är de: Uppmuntra gåvor till Wikipedia, Inrätta en statlig sambandsperson för Wikipedia, Säkerhetskopiera Wikipedia­innehåll i Sverige och Arbeta aktivt mot censur av Wikipedia. Ainali diskussionbidrag 15 januari 2021 kl. 00.34 (CET)

Det var fantastiskt vilket beröm. Efter berömmet tyckte jag det lät lite läskigt med "statlig sambandsperson", och en motsättning till oberoende. Nina Wormbs, som skrev om Wikipedia i DN,[5], vilket meddelats ovan, sätter fingret på det bättre än jag kunnat gjort i en replik: Staten bör hålla sin hand från Wikipedia. Entusiastiskt och välvilligt av Ludvigsson, men skottet gick över.--LittleGun (diskussion) 16 januari 2021 kl. 11.47 (CET)
Vi får tydligen helt olika uppslag av vad en sådan kontaktperson skulle göra. Av tonen och exemplen i artikeln föreställer jag mig att sambandspersonen är den som kollar vilka lagförslag som kan komma att påverka Wikipedia och vidarebefordra remisser till gemenskapen samt håller koll på vad som händer på Wikipedia för att kunna ge information proaktivt till lagstiftarna. Inte att denne ska göra något Wikipedia. Ainali diskussionbidrag 16 januari 2021 kl. 22.32 (CET)
Det får dom såklart gärna göra. Men, han nämner formellt samarbete. Sen kallas det sambandsperson, vilket jag kanske inte riktigt vet vad det betyder men det låter läskigare än kontaktperson. Kontaktperson är mest märkligt. Vem ska kontakta staten om Wikipedia, liksom. LittleGun (diskussion) 17 januari 2021 kl. 13.36 (CET)
Jag uppfattar sambandsperson och kontaktperson som synonymt i artikeln. Så det är inte någon utomstående som ska kontakta staten om Wikipedia, det är en statsanställd tjänsteman som är kontaktyta för Wikipedia. (Men högst intressant att vi kan tolka syftningarna i dessa, endast tre, meningar så olika.) Ainali diskussionbidrag 17 januari 2021 kl. 16.32 (CET)
Det finns ju andra aktörer som behöver vara oberoende och som gör bra grejor för demokratin och som gärna vill ha koll på lagförslag och vara remissinstans. Som Amnesty International. Finns det någon liknande "sambandsperson" för någon annan enskild organisation? LittleGun (diskussion) 17 januari 2021 kl. 17.03 (CET)
Jag tolkar det som att en tredjedel av förslaget (mening två) handlar om att det nyss har etablerats en sådan funktion för Snapchat. Ainali diskussionbidrag 17 januari 2021 kl. 17.08 (CET)
Det är inte direkt staten, det är polisen som vill utreda och förhindra sexualbrott mot barn. Det är Snapchat som har öppnat upp efter att det framkommit att deras kanal använts för att komma åt barn och därför valt att samarbeta med polisen.[6] Där är ju inte Wikipedia, och det handlar verkligen om att påverka innehåll och få tag i användare. Den problematiken finns ju inte (knappast) alls på Wikipedia. Så den typen av sambandsperson är något helt annat än en person som "förvarnar" gemenskapen när staten funderar på att hitta på något eller förklarar för lagstiftarna vilka behov Wikipedias gemenskap har. Jag antar att det finns andra organisationer som öppnar upp och samrbetar med polis för att förhindra brott. LittleGun (diskussion) 17 januari 2021 kl. 18.31 (CET)
Jag delar uppfattningen att en statlig sambandsperson skulle äventyra Wikipedias frihet och oberoende. Allt deltagande på Wikipedia skall grunda sig på frivillighet och vi behöver ingen avlönad övervakning lika lite som det är önskvärt med avlönade bidragsgivare. Hur vissa kommuninformatörer försöker använda Wikipedia är en varningssignal. Om statsmakten finner att det vore bra med lagstiftning som garanterar frihet och oberoende så är det en annan sak, men det önskemålet måste komma från användarna. En annan tanke vore att det införs lagstiftning som kräver ansvarig utgivare för sajter som Wikipedia, men en sådan ansvarig utgivare måste isåfall utses av gemenskapen. Det vore kanske välkommet att vi fick en etisk kommitté som bevakar integritetsövertramp och liknande, likt pressombudsmannen, men det initiativet måste också komma från gemenskapen. Som det funkar för närvarande är det högst osannolikt att Wikipedia tas över av särintressen som kuppat sig till dominans. Men denna hypotetiska fara kan vara värd att diskutera. /Ascilto (diskussion) 17 januari 2021 kl. 19.26 (CET)
Det är väl till stor viss del det som vår presskontakt redan gör? /ℇsquilo 17 januari 2021 kl. 21.46 (CET)
@Esquilo: Jag förstår tyvärr inte vad du syftar på. Vad av det jag tar upp täcks av presskontakten? Det är väl snarast censorerna som tangerar funktionerna ansvarig utgivare och etisk kommitté. Något skydd mot eventuell kuppattacker har vi inte alls - med tanke på diskussionen Wikipedia:Bybrunnen#Synen på svwp kan det vara värt att inventera vilken beredskap vi har eller borde ha. /Ascilto (diskussion) 19 januari 2021 kl. 16.58 (CET)
Min roll (som presskontakt) är ganska lugn. Inför jubileet uppdaterade jag några länkar, förtydligade pressfunktionens historia och länkade till vettig statistik lite tydligare. I samband med tidigare jubileer vill jag minnas att trycket varit hårdare mot oss i gemenskapen att delta och förklara. Den här gången har det inte varit något tryck alls, i alla fall inte som berör mig. Min känsla är att folk i massmedia där ute nu vet mer om Wikipedia och behöver mindre hjälp för att förstå vad Wikipedia är bra för. Det, om något, kan vara ett gott tecken på att vi i gemenskapen gjort bra saker de senaste åren. Personligen är jag inte rädd för statlig inblandning i skrivandet, utan jag tycker att det är bra att den svenska staten tar Wikipedia mer på allvar, som en viktig del i den nutida kulturspridningen. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 19 januari 2021 kl. 19.31 (CET)
Jag tycker inte att det är särskilt konstigt. De efterlyser en sambandsperson, dvs en person de kan kontakta för att diskutera frågor som rör Wikipedia. Det är precis det som presskontakten är, en person man kan kontakta. /ℇsquilo 19 januari 2021 kl. 20.45 (CET)
Presskontaktens uppgift är att sprida vederhäftig information om Wikipedia till media. Vad skulle en statlig sambandsperson göra? Att försöka påverka lagstiftning är ju redan något Wikimedia Sverige gör. /Ascilto (diskussion) 19 januari 2021 kl. 21.26 (CET)
Då är då frågan vad som avses med "statlig" i det här fallet. Är det den statstjänsteman vars uppgift det är att kontakta presskontakten eller någon i Wikimedia Sverige angående frågor som rör Wikipedia? Eller är det en funktionärspost som inom gemenskapen vars ansvar det är att svara på frågor (likt presskontakten) men bara frågor från allmän förvaltning? För att det ska kunna genomföras någon form av samband behövs ju (minst) två parter. /ℇsquilo 20 januari 2021 kl. 12.07 (CET)
Jag uppfattade förslaget "statlig sambandsperson" definitivt som någon sorts statstjänsteman. Jag förstår inte uppdraget, och förslaget verkar inte så genomtänkt. Verkar mer vara en uppmaning till staten att ta gemenskapen och Wikimediaröelsen på allvar. Och alla roller vi kommit på verkar det finnas lösningar och roller för redan. Vilket inte är så konstigt. Wikipedia är ju inte den första allmännyttiga företeelsen med högt förtroende. Det som är positivit är att artikeln, och dess förslag, och de åtgärder vi redan gör visar att vi (gemenskapen och Wikimediarörelsen) har ett stort förtroende och hög trovärdighet. LittleGun (diskussion) 20 januari 2021 kl. 13.48 (CET)
Jag tror att vi är ense om att titeln "statlig sambandsperson" är både otydlig och olycklig. Jag ser hellre det ämbetet som någon form av ombudsman, och kanske inte just specifikt för Wikipedia. /ℇsquilo 20 januari 2021 kl. 16.10 (CET)
Som Wikimedia Sveriges presskontakt kopplade jag i höstas ihop Magasinet Filter med några Wikipedianer inför deras födelsedagsartikel samt kopplade nu inför firandet ihop Sofie med Eftermiddag i P3 samt var själv med i Eftermiddag i P4 Örebro (23 minuter in i sändningen är Hans Ekholm med, och jag är med efter 1.18). Fler förfrågningar än så hade inte jag heller. På Omnämnande 2021 har vi samlat artiklar och annat där föreningen är inblandade, så där finns en del av det som är med på den här sidan. / Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 20 januari 2021 kl. 10.55 (CET)

Sophie intervjuad i Eftermiddag i P3Redigera

Eftermiddag i P3 bjöd in Wikipedianen Sophie, från andra halvtimmen, [7]. Succé såklart, citat Hanna Hellquist: "Sophie, vilken trevlig person och intervjua du är."--LittleGun (diskussion) 15 januari 2021 kl. 08.44 (CET)

Och jag får skämmas lite då jag låg bakom den dåliga bilden på Hanna. Men den nuvarande bilden har ju funnits i artikeln över tio år, så hennes minne är långt och uppenbarligen tittar hon inte på sin artikel så ofta. Ainali diskussionbidrag 15 januari 2021 kl. 11.09 (CET)
Men andra kollar på hennes artikel… Igår gjorde nästan 1300 det. :-) Paracel63 (diskussion) 15 januari 2021 kl. 13.06 (CET)

Wikipedia 20 år i TV4 Efter femRedigera

TV4 Efter fem hade ett inslag om Wikipedia 20 år, där bland annat Sverker Johansson intervjuades.--Historiker (diskussion) 15 januari 2021 kl. 18.55 (CET)

Drygt 6 miljoner artiklar, menar han den engelska språkversionen eller? Sabelöga (diskussion) 15 januari 2021 kl. 20.29 (CET)
Nej, de flesta är på cebuanospråkiga Wikipedia och därefter svenskspråkiga. Thoasp (diskussion) 15 januari 2021 kl. 21.05 (CET)
Nej engelskspråkiga Wikipedia har drygt 6 miljoner artiklar, cebuanospråkiga Wikipedia har ungefär 5,5 miljoner artiklar. Sabelöga (diskussion) 15 januari 2021 kl. 23.51 (CET)
Bra insats av Sverker Johansson! Inte minst: "Styrkan med Wikipedia är inte så mycket de kul artiklarna, som i och för sig är kul. Styrkan med Wikipedia är att du hittar allt." Väl funnet och formulerat! LittleGun (diskussion) 16 januari 2021 kl. 09.07 (CET)
Sverker Johansson och 6 miljoner? Det får mig att gissa att det handlar om mängden Wikipedia-artiklar som Lsjbot startat. Drygt 10 miljoner är i alla fall antalet redigeringar. Artiklarna har skapats på svwp, cebwp och warwp. :-)--Paracel63 (diskussion) 19 januari 2021 kl. 19.36 (CET)

DN: 20 år med Wikipedia – från kritiserat till erkänt uppslagsverkRedigera

Artikel om Wikipedia 20 år i Dagens Nyheter--Historiker (diskussion) 15 januari 2021 kl. 20.11 (CET)

Det blir ju lite skevt att Sverker Johansson får lägga ut texten om sina ideal med boten, men det framgår tyvärr inte att den huvudsakliga kritiken mot Lsjbot bestod i att boten använde undermåliga källor vilket medförde för låg kvalitet på artiklarna. /Ascilto (diskussion) 16 januari 2021 kl. 00.01 (CET)
Håller med. Det var inte fel på boten, utan källan som användes. Det skulle framkommit, då det hade visat läsarna att vi är noga med källor och bara vill ha bra källor. Adville (diskussion) 16 januari 2021 kl. 00.11 (CET)
Utan att vilja riva upp gamla diskussioner igen så var det inte bara Geonames som var problemet, utan att vissa saker som botten räknade sig fram till helt enkelt inte blev bra. Även om Geonames hade varit helt pålitlig så hade det inte gått att skriva om floder utifrån data från en enda punkt längs dem. Även om vi troligen inte behövt radera så mycket som vi gör så hade vi kanske behövt se över betydande delar av artiklarna i alla fall.
andejons (diskussion) 16 januari 2021 kl. 00.26 (CET)
Bra artikel till! Jag vill heller inte riva upp gamla diskussioner och jag är själv inte positiv till boten, som resultatet blev. Men, jag ser inga problem med Sverker Johanssons utläggning som inte är särskilt betungande och självfallet hans egen syn. Boten är Sverker Johanssons bebis, den har skapat miljoner artiklar på svWP. Klart han ska bli intervjuad, och klart att han presenterar sina ideal och svar på invändningar. LittleGun (diskussion) 16 januari 2021 kl. 09.24 (CET)

Wikipedia 20 år uppmärksammasRedigera

Wikipedia 20 år uppmärksammas bland annat av 8 sidor, Sveriges Radio, Svensk biblioteksföreningen (som har Wikipedias 20-årslogga), Nya Åland och Åbo underrattelser. --Allexim (diskussion) 16 januari 2021 kl. 04.44 (CET)

PrimetimeRedigera

I onlinefrågesportsspelet Primetime, där man frågar på 11 frågor och alla som svarar rätt på samtliga får dela på en påse pengar, kan man välja att plocka ut pengarna eller skänka till veckans utvalda välgörande ändamål. Den här veckan har Primetime valt att skänka till "Wikipedia". Jag var med och delade på potten och fick 1,47 SEK igår kväll och swipade iväg dom till Wikipedia alldeles nyss. Vet inte om det är WMF eller WMSE. Primetime har dessutom förekommit i en tråd på KAW: Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia/Arkiv 2020#Katten66.--LittleGun (diskussion) 18 januari 2021 kl. 21.27 (CET)

Biblioteksbladet och WiredRedigera

Biblioteksbladet firade Wikipedia den 15 januari, under rubriken "Världens studiecirkel fyller 20". Mycket positivt, några punkter att förbättra för uppslagsverket och minst en missuppfattning; skribenten (chefredaktör Thord Eriksson) skriver att Wikimedia Sverige '"ligger bakom den svenska delen av webbplatsen". "Stödjer" är nog ett bättre ord.  

I artikeln länkas också till en artikel från 4/1 i amerikanska Wired, med intressant läsning om en del av Wikipedias utmaningar--Paracel63 (diskussion) 19 januari 2021 kl. 14.10 (CET)

Kulturnyheterna och Wikipedia 20 årRedigera

Kulturnyheterna fyller 20 år i år (närmare bestämt idag) och det gör även Wikipedia meddelade Sveriges Televisions program Kulturnyheterna idag. Inslaget i programmet kan ses här i 7 dagar i tidsintervallet 10.35-12.59. Wikipedia nämns cirka 11.25-11.40. I tv-programmet gjorde programledaren ett för mig konstigt uttalande om Wikipediaartikelns text "Programmet skiljer sig påtagligt i bland annat utformning från andra nyhetsprogram genom ett mer genomarbetat formspråk och bildarbete." (tidsintervallet 11.31-11.39) med frasen "....men det vara bara en parentes". Texten som visades upp i tv-programmet var dessutom satt inom parentes. Skall man tolka detta som att programledaren och/eller redaktion önskar att den texten hade blivit bortredigerad eller hur skall man tolka det? Anser Sveriges Televisions kulturredaktion att det är ett felaktigt påstående i artikeln? Texten som nämns i tv-programmet och här ovan är angiven utan källor i Wikipediaartikeln Kulturnyheterna så den skulle kunna tas bort om det upplevs som helt felaktigt. Jag har full förståelse om Sveriges Televisions personal vill redigera i artikeln och tycker de borde göra det istället för att klaga ....... men det är ju klart då hade det kanske inte blivit något inslag om Wikipedia i Sveriges Televisions Kulturnyheterna, eller hur?! --Allexim (diskussion) 22 januari 2021 kl. 19.30 (CET)

jag tolkar det som de tyckte om den formuleringen. Jag tycker också den fyller sin plats väl. Och programmet vann kristallen, kanske med den motiveringen?Yger (diskussion) 22 januari 2021 kl. 19.50 (CET)

Wikipedia som ”tänktalko”Redigera

Fagerholm, Torsten (24 januari 2021). ”Den utopiska webben”. Hufvudstadsbladet: s. 4. https://www.hbl.fi/artikel/den-utopiska-webben/.  — Enligt ledaren är den 20-åriga Wikipedia ett positivt exempel på ”tänktalko” och kollektiv intelligens som ”självsanerar hätska och extrema budskap” och ”lockar fram det bästa inom oss: tålmodighet och nyfikenhet”. --Mlang.Finn (diskussion) 24 januari 2021 kl. 20.12 (CET)

HD skriver om årets populäraste artiklarRedigera

Mest lästa Wikipedia-artikeln 2020 handlar INTE om coronapandemin, skriver Helsingborgs dagblad idag och ber läsarna skicka in sina förklaringar till intresset för grekiska alfabetet. Jag har skrivit till dem att nog beror på att tiotusentals artiklar länkar dit och att få läsare har detta färskt i minnet. Vad jag kan se i statistiken har den sidan alltid legat högt, även på andra språkversioner.

/ Autom (diskussion) 26 januari 2021 kl. 20.20 (CET)

Det är alltså Helsingborgs dagblad som skriver om Wikipedia och inte Högsta domstolen. Jag blev lite förvirrad där. /ℇsquilo 27 januari 2021 kl. 09.07 (CET)

Röda kvinnor i Åbo UnderrättelserRedigera

Inför kvinnodagen publicerade Åbo Underrättelser en kolumn av Kaj Arnö om röda kvinnor https://abounderrattelser.fi/roda-kvinnor/ Lina Fredrika (diskussion) 8 mars 2021 kl. 13.57 (CET)

@Lina Fredrika: Klart intressant grafik med fördelning mellan män och kvinnor (i olika yrken) i olika sekel. Paracel63 (diskussion) 22 mars 2021 kl. 01.44 (CET)
@Paracel63: Tack! Vi har utvecklat ett verktyg för att skapa sådan grafik, @Robertsilen: kan hjälpa med att analysera andra områden om du (eller någon annan) har idéer? :) Lina Fredrika (diskussion) 22 mars 2021 kl. 07.57 (CET)
 Gillar Den typen av tredimensionell (här: tid, kön, yrke) grafik är klart användbar, och trevlig att kunna presentera på bl.a. föredrag, skrivstugor och liknande. @Robertsilen: Berätta gärna hur verktyget fungerar, så ska jag fundera ut konkreta alternativ.   Paracel63 (diskussion) 22 mars 2021 kl. 14.26 (CET)
@Paracel63: Koden som skapar Voronoidiagram-grafiken är kodad av Cogitato. Det finns flera exempel hur vi har använt den i rapporten Det svenska Finland på Wikipedia. Minimidatan för att skapa ett diagram är en tabell med rader med artiklar - man kommer bra igång med en Kategori eller en Wikidatasökning. För att definiera arean och färgkoden har vi antingen använt "1" som värde för en enskild artikels area, eller så har vi sökt artikelns längd eller dens antal visningar för att visa dens relative popularitet. Sen bestämmer man hierarkin som kön/yrke/födeseleårhundrade i egna kolumner - vi har sökt värden från Wikidata och sedan manuellt editerat och normaliserat vid behov. Robert (diskussion) 23 mars 2021 kl. 14.49 (CET)
 Gillar--Paracel63 (diskussion) 23 mars 2021 kl. 19.06 (CET)

Kaj Arnö i Åbo Underrättelser: Cui bono?Redigera

Vem gagnar det, att det svenska Finland avbildas väl på Wikipedia? Den 27.3.2021 publicerade Åbo Underrättelser en debattartikel av Kaj Arnö: https://abounderrattelser.fi/cui-bono/ Lina Fredrika (diskussion) 29 mars 2021 kl. 09.18 (CEST)

Försvunna skolor i Helsinfors i nya artiklar (HBL)Redigera

Miettinen, Petra (29 mars 2021). ”Helsingfors försvunna skolor får mera synlighet”. Hufvudstadsbladet: s. 20–21. http://www.hbl.fi/artikel/vad-vet-du-om-revan-bullan-och-zillen-nu-far-helsingfors-forsvunna-skolor-mer-synlighet/.  — Gamla skolor i Helsingfors som inte längre finns till presenteras i nya Wikipediaartiklar, organiserad av Projekt Fredrika. --Mlang.Finn (diskussion) 29 mars 2021 kl. 16.17 (CEST)

Även i Åbo Underrättelser har det skrivits i ämnet. Paracel63 (diskussion) 8 april 2021 kl. 18.29 (CEST)

Masked singer avslöjas på WikipediaRedigera

Aftonbladet har idenifierat Wikipedia som enda plats för gissningar och avslöjanden av deltagarna i TV-programmet Masked Singer Sverige:[8]. Det kallas sabotage, trots att det är bekräftade och källbelagda uppgifter från TV4-playavsnittet, som går att se slutet på innan linjära sändningen är klar. Gissningar har naturligtvis inget på Wikipedia att göra, men att källbelägga med TV4-play avsnittet ser jag inga problem med. Det är som sagt TV4 själva som går ut med de uppgifterna, en veriferbar källa och relevant uppgift. Men det är jag det. Jag tycker det är självklart att avslöja vem som är mördaren eller om hjälten dör och hela handlingen även i artiklar om böcker och filemr etc.--LittleGun (diskussion) 10 april 2021 kl. 10.22 (CEST)

Inlägg lagt här flyttat till Diskussion:Masked Singer Sverige.Yger (diskussion) 10 april 2021 kl. 10.58 (CEST)
Jag gick in på C More-sändningen (som lades upp under natten) och spolade fram till slutet. Hade jag inte varit förvirrad om vilken dag det var hade jag givetvis inte lagt in det innan TV-sändningen var avslutad. --Heymid (bidrag) 10 april 2021 kl. 15.50 (CEST)
Å andra sidan så läggs kontinuerligt nya deltagare till i Paradise Hotel-artikeln i förväg, utan att någon klagat i media. --Heymid (bidrag) 10 april 2021 kl. 15.51 (CEST)
Och jag tycker inte det är några konstigheter att göra på det viset. Det är en publicerad, verifierbar källa. Det är annat än rykten på sociala medier eller uppgifter från en kompis som varit publik eller jobbat i produktionen. Då är källan inte veriferbar. LittleGun (diskussion) 10 april 2021 kl. 15.57 (CEST)
Ja, TV4 får skylla sig själva om nyfikna tittare spolar till slutet av finalavsnittet natten till finaldagen för att avslöja årets Robinson-vinnare innan TV-sändningen. Det är praxis för TV4 att online-publicera sina avsnitt i början av eller innan TV-sändningarna. --Heymid (bidrag) 10 april 2021 kl. 16.22 (CEST)