Öppna huvudmenyn

Helan går är den mest kända svenska snapsvisan (eller skålvisan).

Helan går
OriginalspråkSvenska
KompositörOkänt
TextförfattareOkänt
ÖvrigtFramförd i operett 1845

"Helan" är den traditionella beteckningen på den första snapsen (supen) i en serie, och visan är därför mycket vanlig att sjunga som den första snapsvisan vid bordet på en fest.

Innehåll

HistoriaRedigera

Visans historia är svår att följa eftersom den sällan är omtalad i skrift. Etnologiprofessorn Mats Rehnberg föreslog på 1970-talet att den kunde ha sitt ursprung långt tillbaka i tiden som en trumpetsignal spelad av militärtrumpetare.[1] Man vet dock att den framfördes offentligt i Stockholm år 1845 i operetten Modehandlerskan av Franz Berwald. Visan finns senare också nämnd i Gustaf Meyers uppsalaminnen från tiden som studentbeväring där år 1869.[2] Visan var alltså både gammal och känd när Emil Norlander använde den i jubileumsrevyn StockholmsluftSödra teatern år 1905.

Inom den klassiska musiken har flera tonsättare skrivit kompositioner med olika varianter av melodin, bland annat Franz Lehár. Om Franz Lehár berättas också att han vid sitt besök i Sverige 1936 på fullt allvar lär ha trott att Helan går var Sveriges nationalsång eftersom den mycket högtidligt alltid sjöngs som första sång vid middagsfesterna i Sverige.[3][4] Andra tonsättare som använt visan är Sven-Eric Johanson, Lars Johan Werle och Eskil Hemberg.

TextRedigera

Helan går,
sjung hopp faderallan lallan lej,
helan går,
sjung hopp faderallan lej.
Och den som inte helan tar,
han heller inte halvan får,
Helan gåååååååår, [helan tages]
sjung hopp faderallan lej.

Alternativ andra versRedigera

Halvan går,
sjung hopp faderallan lallan lej,
halvan går,
sjung hopp faderallan lej.
Och den som inte halvan tar,
han heller inte tersen får,
Halvan gåååååååår, [halvan tages]
sjung hopp faderallan lej.[5]

Eftersom visan är mycket gammal finns det otaliga varianter på texten.

InspelningarRedigera

Den förmodligen första inspelningen gjordes på fonografcylinder av Hjalmar Stolpe redan år 1900.[6] Den första kända inspelningen på 78-varvare gjordes av manskvartetten Pathékvartetten i Stockholm cirka 1914.[7]

Visan finns i flera körarrangemang, och finns med på flera manskörers samlingsinspelningar av dryckesvisor.[8][9]

FilmerRedigera

Visan sjungs i ett 40-tal svenska långfilmer under åren 1931–2013, från Skepparkärlek (1931) till Vi är bäst! (2013).[10]

KuriosaRedigera

Sverige vann VM i ishockey 1957 i Moskva, i dåvarande Sovjetunionen, kunde inte alla de svenska spelarna texten till Du gamla, du fria, så istället sjöng de svenska spelarna Helan går.[11]

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ "Spirituosa och spiritualitet" Kristianstadsbladet 20 juni 2002
  2. ^ Meyer, Gustaf (1930). Studentliv i Uppsala för sextio år sedan. Stockholm: Norstedt. Libris 495559 
  3. ^ Mattsson, Christina (2002). Helan går: etthundrafemtio visor till skålen ([Ny utgåva]). Stockholm: Atlantis förlag. sid. 87. Libris 8407556. ISBN 91-7486-595-1 
  4. ^ Widlund, Göte (red.), red (2001) [1993]. Manskörprisma. Stockholm: Gehrmans musikförlag. sid. 261. Libris 1699882 
  5. ^ http://www.snapsvisor.eu/dryckesvisor/helan-och-halvan/?id=64
  6. ^ Helan går, Aria ur Figaros bröllop (1900)Svensk mediedatabas
  7. ^ Helan går, Joachim uti Babylon (c:a 1914) på Svensk mediedatabas
  8. ^ Serenad och kalas på Uppsala slott Orphei Drängar (1976)
  9. ^ Vår- och festsånger Linköpings Studentsångare (1996)
  10. ^ Helan gårSvensk Filmdatabas
  11. ^ Törnquist, Steffo; Tolstoy Hélène, Kleberg Åsa, Sundström Martin (1995). Sprit: boken om en destillerad värld. Stockholm: Fischer. Libris 7596504. ISBN 91-7054-754-8 (inb.) 

Externa länkarRedigera