Sveriges herrlandslag i fotboll

herrlandslag i fotboll som representerar Sverige

Sveriges herrlandslag i fotboll, Blågult, med Friends Arena som nationalarena,[3] representerar Sverige i fotboll på herrsidan. Landslagets största framgångar är OS-guldet i London 1948,[4] VM-silvret på hemmaplan 1958, VM-bronsen 1950 och 1994 samt OS-bronsen 1924 och 1952.

Sveriges herrlandslag i fotboll
Sverige FIFA-landskod
SWE
FotbollsförbundSvenska Fotbollförbundet
FederationUefa
SmeknamnBlågult
FörbundskaptenDanmark Jon Dahl Tomasson
LagkaptenVictor Lindelöf
FIFA-rankning26 (15 februari 2024)[1]
Flest landskamperAnders Svensson (148)
Flest målZlatan Ibrahimović (62)
Första landskamp
 Sverige 11–3 Norge 
(12 juli 1908)[2]
Största vinst
 Sverige 12–0 Lettland 
(29 maj 1927)
 Sverige 12–0 Sydkorea 
(5 augusti 1948)[2]
Största förlust
 Storbritannien 12–1 Sverige 
(20 oktober 1908)[2]
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Världsmästerskap
 Spelade mästerskap12
  Silver1 (1958)
  Brons2 (1950, 1994)
Olympiska spelen
 Spelade turneringar9
  Guld1 (1948)
  Brons2 (1924, 1952)
Europamästerskap
 Spelade turneringar7
Nordiska mästerskapet
 Spelade turneringar14
  Guld9 (1936, 1947, 1951, 1955, 1959, 1963, 1967, 1971, 1977)
  Silver4 (1928, 1932, 1980, 1983)

Sedan den 1 mars 2024 är Jon Dahl Tomasson förbundskapten.

Historia redigera

1908–1933: Träningslandskamper och olympiska spel redigera

 
Sveriges första fotbollslandslag, 1908. Thor Eriksson, Gustaf Bergström, Karl Gustafsson, Nils Andersson, Ove Erickson, Thodde Malm, Erik Börjesson, Kalle Ansén, Sven Olsson, Erik Bergström och Hans Lindman.

Då fotboll skulle stå på programmet i OS i London 1908 började planer på att delta med ett svenskt landslag att formas. Då Sveriges olympiska kommitté sagt ja till att skjuta till medel för ett deltagande insåg man att ett internationellt träningsmotstånd behövdes och inbjudningar till de övriga nordiska länderna sändes ut. Danmark svarade genast nekande, Finland ansåg sig för svagt medan Norge (som inte heller de spelat någon internationell match) tackade ja.[5] Länderna kom överens om att mötas i en officiell landskamp den 12 juli 1908 på IdrottsplatsenLevgrens äng (på platsen för dagens Gamla Ullevi) i Göteborg.[6] Det svenska laget, synnerligen Göteborgsbetonat, som tagits ut av en uttagningskommitté bestående av C. L. Kornerup, Gösta Dalman, Wilhelm Friberg och Anton Johanson, hade ursprungligen följande sammansättning[5]:

Ove Erickson (IFK Göteborg) – Theodor Malm (AIK), Nils Andersson (IFK Göteborg) – Sven Olsson (Örgryte IS), Hans Lindman (IFK Uppsala), Thor Eriksson (Örgryte IS) – Gustaf Bergström (Örgryte IS), Erik Bergström (Örgryte IS), Erik Börjesson (IFK Göteborg), Karl "Köping" Gustafsson (IFK Köping) och Samuel Lindqvist, (Djurgårdens IF). Reserver var Karl Ansén (AIK), Arvid Fagrell (IFK Göteborg), Åke Fjästad (IFK Stockholm) och Olof Ohlsson (IFK Eskilstuna). Dock skulle det visa sig att Samuel Lindqvist fått förhinder och att Fagrell skulle träda in på dennes plats i den svenska kedjan. Av oklara omständigheter blev det ändå till sist Karl Ansén från AIK som fanns med i startelvan istället för Lindqvist.[5]

Mellan 2 000 och 3 000 åskådare fanns på plats för att se de historiska elvorna ta den grusade planen i besittning och låta domaren Charles Smith, en i Göteborg boende engelsman, blåsa igång tillställningen.[5] "En del av norrmännen använde benskydd, något som man i Sverige ansåg sig ha vuxit ifrån", som man i svenska tidningar kunde läsa kring beskrivningen av matchen.[5] Efter en nervös svensk inledning då Norge redan i den första spelminuten tagit ledningen efter ett misslyckat svenskt uppspel fick Sverige inom kort tid två straffar som dock båda missades. Man kvitterade ändå till sist, efter ca 15 minuters spel; detta genom "Köping" Gustafsson som därmed blev den första svenska landslagsmålskytten.[5] Sverige kunde gå till halvtidsvila med 5–2 för att sedan med både vinden (vridande mot sidvind) och solen i ryggen göra ytterligare sex mål i andra halvlek. Bäste svenske målskytt blev Erik Börjesson med fem mål när svenskarna till sist vann med 11–3. Tidningarna summerade det hela med noteringen "Efter matchen hurrade lagen för varandra, och man åtskildes efter att ha konstaterat att våra gossar i fotboll stå framom norrmännen".[5]

Under det första landslagsåret mötte Sverige även England, Nederländerna och Belgien; samtliga matcher slutande med förlust. Samma år åkte man också på sitt största nederlag i historien då man i Olympiska spelen i London förlorade med 1–12 mot Storbritannien.[7]

Under 1910- och 1920-talet spelade Sverige ett antal vänskapsmatcher varje år, ofta mot grannländerna Danmark, Norge och Finland (de sistnämnda hade eget landslag från 1911 trots att man blev självständig stat först 1917). Efter att i augusti 1916 förlorat en landskamp mot USA med 2–3 vann Sverige i Stockholm i oktober samma år för första gången över Danmark som dittills vunnit alla möten länderna emellan sedan utbytet inleddes 1913.[8][9]

 
Bronslaget i Paris OS

I tävlingssammanhang deltog Sverige i Olympiska spelen 1912 i Stockholm, 1920 i Antwerpen i Belgien och i Paris i Frankrike 1924. I OS 1924 fick Sverige sin första stora internationella framgång på landslagsnivå då man lyckades ta hem bronset. I turneringen, där Sverige inledde med att sensationellt nog besegra regerande mästarna Belgien med 8–1, utnämndes Rudolf "Putte" Kock till bästa vänsterytter[10] och han var tillsammans med Sven Rydell och målvakten Sigge Lindberg tongivande i det svenska laget.[11][12] Den 29 maj 1927 besegrades Lettland med 12–0 i en landskamp i Stockholm vilket fortfarande (tillsammans med den senare segern över Korea i OS 1948) är landslagets största segermarginal.[13]

1933–1939: Japaner, kubaner och brasilianare redigera

Sverige ställde inte upp i det första världsmästerskapet i Uruguay 1930. Fyra år senare var man dock med. Efter kvalsegrar över Estland och Litauen under sommaren 1933[14] tog sig Sverige till VM i Italien 1934 där man i andra omgången åkte ut mot Tyskland efter att i första omgången ha slagit ut ett av 1930 års finallag, Argentina.[15][16] En av semifinalerna och finalen kom att dömas av svenske Ivan Eklind som efter båda matcherna kritiserades för att ha gynnat den slutliga vinnaren, hemmafavoriten Italien.[15]

I Olympiska spelen i Berlin 1936 förlorade Sverige högst oväntat mot Japan med 2–3 redan i den första omgången och blev därmed utslaget. Matchen ses än idag som ett av svensk fotbolls största fiaskon[17] och lever vidare i folkminnet tack vare Sven Jerrings klassiska radioreferat om "Japaner, japaner, japaner...".[18]

I VM i Frankrike 1938 gick det bättre. Sverige, som nu som första nation någonsin färdades med flyg till ett mästerskap[19], hade tillsammans med Tyskland gått vidare från kvalgruppen med Estland och Finland och man lottades därefter mot Österrike i den första VM-matchen.[20] Svenskarna gick dock vidare på walk overÖsterrike anslutits till Tyskland i mars samma år. Man slog därpå Kuba med 8–0 i kvartsfinal men föll sedan med 1–5 mot Ungern i semifinalen.[20] Sverige förlorade också matchen om tredjepriset mot Brasilien vilka enligt den av tidens rastänkande Europafärgade journalisten (och VM-domaren från 1934) Ivan EklindIdrottsbladet bestod av "elva jonglörer, varav 5 negrer, 5 mulatter och en vit".[19] Sverige slutade därmed på fjärde plats i en turnering som ändå var den största framgången dittills i VM-sammanhang.

1939–1945: Under andra världskriget redigera

Under andra världskriget var idrottsutbytet mellan länder kraftigt begränsat men Sverige, som stod utanför kriget, spelade trots det fotbollslandskamper, mestadels mot de övriga nordiska länderna och neutrala Schweiz.[21] Dock innefattade landskampsutbytet även två vardera matcher mot Ungern och Tyskland. Matcherna mot Tyskland vanns båda två; i Berlin med 3–2 och i Solna med 4–2.[21]

1945–1959: Medaljer och svensk proffsvåg redigera

 
Birger "Bian" Rosengren på prispallen 1948.

De första efterkrigsåren blev början till nya framgångar för Sverige tack vare en gyllene generation av spelare omkring 25–30 år gamla. 1945 besegrades Norge med hela 10–0 och i 1948 års olympiska fotboll i London ansågs Sverige, ledda av coachen George Raynor och med bland andra de tre bröderna Bertil, Knut och Gunnar Nordahl i landslaget, ha goda chanser att hävda sig väl.[22] Genom en vinst med 3–0, varav två mål av Gunnar Nordahl, i inledande åttondelsfinalen mot det starka Österrike på ett vattensjukt White Hart Lane nådde Sverige kvartsfinal som slutade med Sveriges hittills största vinst någonsin, hela 12–0 mot Republiken Korea (Sydkorea) (efter en tidig ledning med 3–0 efter blott 27 matchminuter), trots påtaglig rädsla för ett nytt misslyckande mot en så kallad blåbärsnation likt förlusten mot Japan i senaste åttondelsfinalen i Berlin 1936.[22] Segersiffrorna stannade till sist vid 12–0 i Sveriges största seger i tävlingssammanhang någonsin.[23] I följande semifinal mot nordiska rivalerna Danmark utmärkte sig framför andra Henry Carlsson (också känd som "Garvis") som enligt engelska Daily Mail ...gjorde allt utom att dribbla av den olympiska elden...,[22] när två mål var från Carlsson och högeryttern Kjell Rosén gav Sverige en finalplats efter seger med 4–2. Finalen mot Jugoslavien den 13 augusti på Wembley Stadium blev en av de mest fysiskt hårda matcher ett svenskt landslag spelat.[22] Sverige, som genom Gunnar Gren tog ledningen efter 24 minuters spel, beklagade sig över motståndarnas armbågar och efterslängar medan jugoslaverna kallade svenskarna för "fascister och gangsters" och menade att de gynnades av domaren.[22] Efter Jugoslaviens kvittering gjorde Gunnar Nordahl 2–1 strax efter paus. Samme man ordnade sedan fram den straffspark Gren i den 67:e minuten "tittfintade" in till 3–1 som också blev slutresultatet och därmed gav Sverige sin hittills enda olympiska mästartitel.[22] I Svenska Fotbollförbundets Jubileumsbok 1904–2004 kan man om segerscenerna efter matchen läsa att "en överraskad och gråtfylld Sven Jerring kunde /från prispallen/ meddela att stora, starka, svenska karlar grät och pussades!/.../"[22] när lagkaptenen Birger "Bian" Rosengren som ensam man stod överst som tecken på Sveriges turneringsseger.[22][24] Gunnar Gren, Gunnar Nordahl och Nils Liedholm fick här sina internationella genombrott och Nordahl som skyttekung med sju mål blev därpå den förste svensken att bli utlandsproffs.[25] Han återförenades snart i italienska Milan med Liedholm och Gren i den senare berömda trion kallad Gre-No-Li.[26] De tre proffspionjärerna följdes snart av flera andra svenska spelare.

 
Sveriges lag i segermatchen mot Italien i VM 1950.

Från 1950 valde den svenska förbundsledningen liksom en del andra landslag att enbart låta amatörspelare få spela i landslaget. Trots proffsens (däribland flera av de olympiska mästarnas) frånvaro nåddes nya framgångar i Brasilien-VM 1950, med vinst mot regerande världsmästarna Italien med 3–2 och oavgjort resultat 2–2 mot Paraguay, som tog Sverige vidare till finalgruppspelet[27] vilket dock började med två förluster med 1–7 mot värdarna Brasilien och 2–3 mot blivande världsmästarna Uruguay men avslutade med vinst med 3–1 mot Spanien, som räckte för att ge Sverige bronset (vilket var Sveriges första VM-medalj).[28] Bland de svenska spelarna utmärkte sig målvakten Kalle Svensson så pass att han därefter fick smeknamnet "Rio-Kalle" – trots att de matcher han dominerade i faktiskt spelades i São Paulo.[29][30] Andra tongivande spelare var tremålsskyttarna Stig "Vittjärv" Sundqvist och Calle Palmér, och tvåmålsskytten Hasse Jeppson, de två senarenämnda bildade innertrion "Pal-Jep-Sko" ihop med den 20 år unge Lennart "Nacka" Skoglund som här fick sitt genombrott då han blev utsedd till turneringens bästa vänsterytter och därefter blev proffs.[31]

I följande olympiska spel 1952 i Helsingfors missade de då regerande olympiska mästarna Sverige final efter en storförlust i semifinalen med hela 0–6 mot dåtidens dominerande fotbollslandslag, tillika blivande olympiska mästarna, Ungern[32] Anförda av spelgeniet Ferenc Puskàs och storskytten Sándor Kocsis maldes svenskarna ner med hela 6–0.[33] men lyckades repa nytt mod och vinna olympiskt brons efter vinst med två avgörande mål av Ingvar Rydell följt av Gösta Löfgren i matchen om tredjepris mot Tyskland (gemensamt väst- och östtyskt lag).[34] Det följande året hade fotbollsförbundet bestämt sig för att inte heller nu tillåta utlandsproffs att spela i landslaget och Sverige misslyckades följdriktigt att ta sig till världsmästerskapet i fotboll 1954 i Schweiz, efter att ha slutat i sin kvalgrupp bakom gruppvinnarna Belgien.

 
Silvermedaljörerna i VM 1958, inför finalmatchen mot Brasilien.

Inför världsmästerskapet i fotboll 1958, till vilket Sverige var direktkvalificerat som värdland, beslutades att för första gången ta ut spelare från utländska ligor.[35] Med både utlandsproffs, spelare från Allsvenskan och division II lyckades svenska landslaget inför hemmapubliken nå sin hittills enda VM-final, efter vinst i varje match utom den mållösa matchen mot Wales och blott två insläppta mål före finalen[36], i matchen mot Ungern som slutade med en senare ungersk reducering till 2–1 och i semifinalen mot regerande världsmästarna Västtyskland, som började med ett västtyskt ledningsmål av Hans Schäfer men var stökig (med bl.a. en utvisning på Erich Juskowiak) och slutade med svensk vinst efter en tidig kvittering av "Nacka" Skoglund och, i slutet av andra halvlek, två ledningsmål av Gunnar Gren följt av Kurt Hamrin, som i slutminuterna gjorde ett av svensk fotbolls mest omtalade mål: Hamrin hade velat få tiden att gå och långsamt börjat driva bollen längs sidlinjen och, efter en attack av västtyskarna, börjat dribbla från mittlinjen ned mot kortlinjen, in i straffområdet och, då alla förväntade sig en passning, "lirkat" in 3–1 ur en snäv vinkel,[37][38] men blivande världsmästarna Brasilien visade sig till slut vara för svåra, trots ett tidigt ledningsmål av Nils Liedholm, och lyckades med sin överlägsna fart, teknik och improvisation glida ifrån till vinst med 5–2 efter bland andra två mål av den då 17-årige framtida världsstjärnan Pelé. Det svenska laget bestod av idel profiler såsom Kalle Svensson, Orvar Bergmark, Agne Simonsson, Kurt Hamrin, Gunnar Gren, Nacka Skoglund, Nils Liedholm och Bengt "Julle" Gustavsson.[39]

1960–1968: Fall på mållinjen redigera

 
Svenska herrlandslaget i fotboll, som den 28 maj 1961 segrade med 4-0 över Schweiz.

Under 1960-talet lyckades det svenska landslaget inte kvala in till vare sig VM-slutspelet i Chile 1962 eller VM i England 1966; båda gångerna föll man på mållinjen. 1961 förlorade Sverige efter omspel mot Schweiz på neutral plan i Västberlin (där dock större delen av åskådarna hållit på Schweiz i en revanschlusta efter Sveriges VM-seger över Västtyskland tre år tidigare) i en match som slutade 1–2 efter att svenskarna tagit ledningen genom Yngve Brodd.[40] I kvalet till VM 1966 spelade Sverige oavgjort i bortamatchen mot Västtyskland men förlorade sedan returen på Råsunda hösten 1965 med 2–1 trots en ledning med 1–0. Tyskarna, som senare skulle ta sig till en VM-final på Wembley, tog därmed förstaplatsen i kvalgruppen med Sverige som tvåa och med Cypern sist.[40][41]

Den största framgången för landslaget under 1960-talet blev kvartsfinalen i Europacupen för landslag 1964, en turnering som startat 1960 utan svenskt deltagande. I ett turneringsformat som spelades över tre år med både hemma- och bortamöten besegrade man Norge i första omgången[42] och därefter Jugoslavien[43] innan laget föll mot Sovjetunionen i kvartsfinalen.[44] Turneringen ersattes från 1968 av Europamästerskapet i fotboll vartill Sverige dock inte lyckades att kvalificera sig efter att ha hamnat trea i sin grupp efter Bulgarien och Portugal.[45]

1969–1978: Tre raka VM-slutspel redigera

Vid kvalspelet till VM 1970 i Mexiko lottades Sverige mot Frankrike och Norge. Sverige slog Norge både hemma och borta och 15 oktober 1969 blev man klart för sitt första VM på tolv år via seger mot Frankrike på Råsunda efter att den blivande bragdmedaljören Ove Kindvall gjort båda målen i 2–0-segern.[46] Förlusten i bortamötet mot Frankrike i november samma år spelade ingen roll då Sverige redan vunnit kvalgruppen.

 
Georg "Åby" Ericson lotsade Sverige till två VM-slutspel

I VM var Sverige lottat med blivande finalisten Italien, Uruguay och Israel i samma grupp. Trots en uppmärksammad insats av konditionsstarke Jan Olsson i mötet med Italien genom sin punktmarkering av stjärnan Riva förlorade Sverige snöpligt när Ronnie Hellström under armen släppte in ett skott från långt håll i 1–0-förlusten.[47] I mötet med Israel fick Sverige bara med sig 1–1 och man behövde nu slå Uruguay med minst två mål för att gå vidare till kvartsfinal. Uruguay besegrades, men bara med 1–0 efter att Ove Grahn gjort mål i 90:e minuten. Sverige var därmed som första lag i VM-historien utslaget på grund av den nya regeln om målskillnad.[48]

Sverige tog sig inte till EM-kvartsfinalspel 1972. Detta sedan man förlorat de viktiga bortamatcherna mot Österrike och Italien och endast mäktat med hemmavinster över Irland och Österrike.[49][50][51] Den nye förbundskaptenen Georg "Åby" Ericson skulle dock komma att leda Sverige till relativt stora framgångar. 1973 vann man för första gången över Brasilien[52]. 1–0-segern på Råsunda ingick i den världsturné (World Champions Coupe Jules Rimet Tour) de regerande världsmästarna företog efter att slutgiltigt tagit hem Coupe Jules Rimet i och med sina tre VM-segrar. Roland Sandberg gjorde det svenska målet.[53]

1973 var också året som Sverige tog sig till VM i Västtyskland, dock via extremt små marginaler. Ett pressat Sverige hade klarat 3–3 i en match mot UngernNepstadion i Budapest där VM-chansen vid förlust varit borta. I kvalets sista match hade Sverige avgörandet i egna händer och skulle vid en seger med minst två mål mot Malta på bortaplan vara klara för VM.[54] Laget lyckades dock vinna med endast 2–1 och därmed slutade man på samma poäng och samma målskillnad som Österrike och det krävdes därför en omspelsmatch för att avgöra vilket av länderna som skulle kvalificera sig för VM. I en av svensk fotbolls mest klassiska matcher[55][56], på en snötäckt neutral plan i västtyska Gelsenkirchen, vann Sverige med 2–1 efter mål av Roland Sandberg och Bosse Larsson och därmed var VM-platsen säkrad.[57]

I slutspelet 1974 ställde Sverige upp med ett profilstarkt lag innehållande bland andra Ronnie Hellström, Bo Larsson, Björn Nordqvist, Ralf Edström och Roland Sandberg. Det gick också bättre än fyra år tidigare då laget obesegrat tog sig vidare från det första gruppspelet. Sverige spelade två 0–0-matcher, mot Bulgarien och de blivande silvermedaljörerna Nederländerna, och i den sista gruppspelsmatchen säkrade man via 3–0 mot Uruguay avancemanget när Ralf Edström gjorde två av sina sammanlagt fyra mål i turneringen.[58]

 
Ralf Edström och Roland Sandberg under VM 1974 mot Bulgarien.

I den andra omgångens gruppspel inledde Sverige den 26 juni i Stuttgart med förlust mot Polen, sedermera bronsmedaljörer, sedan Grzegorz Lato från nära håll avgjort matchen där Staffan Tapper blev "syndabock" efter att han missat en straffspark.[59] Den följande matchen mot Västtyskland ansågs av många som en av turneringens absolut bästa där Sverige chockade hemmafavoriterna genom att i halvtid leda med 1–0. Detta efter ett volleymål av Ralf Edström som ses som ett av svensk fotbolls mest klassiska mål genom alla tider.[60][61] Välkänt blev också kommentatorn Bengt Grives referat när han förvånat konstaterade att Sverige faktiskt var i ledningen samtidigt som han jämförde målet med Edströms tidigare fullträff mot Uruguay: "Där kommer Edström...volley...åh vilket skottl! [...] ...och jag tror nästan lika bra fart på bollen också va e klockan?"[62] Bilderna på målet med en målskytt sträckande endast högerhanden i luften som firande (på grund av en orolig mage och rädsla för att vid för stora rörelser tappa kontrollen över rektum)[63] fick stor spridning och visades sedan i vinjetten till det populära TV-programmet Sportspegeln under flera års tid. Efter att Sverige gjort en stark match och länge haft 2–2 kunde de blivande världsmästarna ändå avgöra till 4–2 med två mål under den sista kvarten.[60] Sverige vann den avslutande matchen mot Jugoslavien med 2–1 och hamnade därmed till slut på total femte plats; landets bästa VM-placering sedan 1958.

Trots det på papperet starka landslag Sverige förfogade över misslyckades man med att kvalificera sig till EM-kvartsfinalspel 1976. Detta efter förluster på hemmaplan mot både Nordirland och Jugoslavien som omöjliggjorde avancemang.[58][64] Sverige förlorade i maj 1976 också för första gången sedan 1937 på hemmaplan mot Danmark.

Hösten 1977 tog sig Sverige för tredje gången i rad till ett VM i och med avancemanget till VM 1978 då man vunnit en trelagsgrupp med Schweiz och Norge som motståndare. Flera av profilerna från 1974 var fortfarande aktiva (Hellström, Larsson, Edström, Nordqvist) men även nya spelare som Anders Linderoth, Hasse Borg och Torbjörn Nilsson hade nu tagit plats.[65][66] I VM som spelades i Argentina fick Sverige i den första matchen oavgjort (1–1) mot Brasilien efter ett mål av Thomas Sjöberg; Sveriges dittills bästa resultat i VM-sammanhang mot världsnationen. Laget förlorade därefter mot Österrike (0–1) och Spanien (0–1) och hamnade därmed sist i gruppen med 1 poäng och målskillnaden 1–3.[67]

1979–1988: Missade mästerskap redigera

Sverige missade EM i Italien 1980 efter att i kvalet endast ha mäktat med en vinst mot Luxemburg i en grupp som också innehöll Tjeckoslovakien och Frankrike.[68][69]

1980 tog Laban Arnesson över som förbundskapten men trots ledarbytet blev det ett VM i Spanien utan Sverige sedan man i kvalspelet tappat viktiga poäng mot Israel och därför fått se Skottland och Nordirland ta de två direktplatserna.[70] 1983 möttes Sverige och Brasilien i Göteborg till minne av VM-finalen 25 år tidigare i en match som slutade 3–3.[71]

 
Torbjörn Nilssons comeback gav så när en VM-plats

I kvalspelet till EM i Frankrike 1984 misslyckades Sverige åter igen, trots seger mot regerande världsmästarna Italien i både hemma- och bortamötet, att ta sig till ett mästerskap. 3–0-segern i Neapel efter två mål av Glenn Strömberg var Sveriges första seger på italiensk mark någonsin.[72] Sverige förlorade dock både borta och hemma mot Rumänien som kvalificerade sig som enda lag från gruppen.[73]

I kvalet till VM 1986 i Mexiko satte sig Sverige i ett bra läge att gå till ett nytt mästerskap då Torbjörn Nilsson, vid tiden allmänt ansedd som Sveriges bäste fotbollsspelare men som under fler år bojkottat landslagsspel, gjorde comeback och var helt avgörande då man i en "måstematch" lyckades besegra Portugal på bortaplan med 3–1.[74] När Sverige sedan i oktober 1985 lyckades få 2–2 hemma mot vice världsmästarna Västtyskland efter en stark slutspurt och ett kvitteringsmål av inhoppande Mats Magnusson med matchens sista spark trodde de flesta att VM-biljetten var säkrad.[74] En poäng mot Tjeckoslovakien borta och vinst mot avsågade Malta samtidigt som Portugal inte fick vinna borta mot Västtyskland var allt som krävdes. Då Västtyskland aldrig förlorat en VM-kvalmatch på hemmaplan fanns fortfarande chansen trots Sveriges oväntade förlust med 2–1 i Prag. Men Portugal trotsade alla odds och med ett långskott av Carlos Manuel och en sensationell 1–0-seger tog landet sig förbi Sverige i gruppen och gjorde Västtyskland sällskap till VM.[74] Robert Prytz grät sina senare berömda tårar på landslagets middag där man via radio följt sändningen av matchen[75] och Lars "Laban" Arnesson valde efter debaclet att kliva av från sin post.

Till ny förbundskapten utsågs den oprövade tidigare landslagsspelaren Olle Nordin.[76] Bytet innebar dock att inte någon omedelbar förbättring och Sverige missade sitt femte mästerskap i rad när avancemanget också till EM 1988 i Västtyskland uteblev efter spel i en kvalgrupp där Italien blivit för svåra.[77]

1989–1991: 1–2, 1–2, 1–2 redigera

Sverige hade för första gången på 12 år tagit sig till ett mästerskap då man vunnit sin kvalgrupp till VM 1990 före England och Polen. Mest uppmärksammad under kvalet blev mittbacken Glenn Hysén som efter sin insats på Wembley Stadium i oktober 1988, där Sverige kämpat sig till en poäng i en 0–0-match, av den största svenska kvällstidningen fick betyget 6 på en 5-gradig skala.[78] Optimismen på laget inför VM under förbundskaptenen Olle Nordin var stor; detta då man i ett genrep bland annat utklassat Finland med 6–0 där den spelskicklige Anders Limpar dominerat och stjärnskottet Tomas Brolin gjort två mål.[79] Men i VM-premiären blev det – trots en godkänd svensk insats – förlust mot Brasilien med 2–1 efter två mål av Careca och ett sent reduceringsmål av Brolin.[80] Därpå mötte Sverige Skottland i en match som vid seger skulle ge svenskarna greppet om andraplatsen i gruppen men efter ytterligare en förlust med 2–1 satt man i en svår position. Dock gick övriga resultat i gruppen med svenskarna och vid vinst i den sista gruppspelsmatchen mot Costa Rica skulle man ändå via målskillnad tråckla sig vidare till en åttondelsfinal.[81] Sverige tog ledningen med 1–0 men när en kvart återstod av matchen kvitterade Costa Rica och med två minuter kvar, genom inhoppande Hernán Medford, gjorde man också segermålet som definitivt spikade igen Sveriges VM-kista med ännu en 1–2-förlust. Tre förluster i rad innebar att Sverige för första gången misslyckades med att ta poäng i ett VM-slutspel.[82]

Efter VM avgick Olle Nordin och Nisse Andersson blev tillfällig förbundskapten fram till 1991 då Tommy Svensson tog över.[83]

1991–1994: Succéer redigera

Till hemma-EM 1992 var Sverige som arrangör direktkvalificerade och man fick nu för första gången spela ett EM-slutspel. Bara delar av 90-laget var kvar och många nya namn som Joachim Björklund, Patrik Andersson, Janne Eriksson, Martin Dahlin och Kennet Andersson hade tillkommit.[84] Laget inledde starkt med en 1–1-match mot Frankrike, en av EM:s favoriter, där Janne Eriksson nickat in ledningsmålet på en hörna. Man följde sedan upp med en 1–0-seger över ett Danmark som halkat in i EM tack vare ett utestängande av det krisande Jugoslavien som nu låg i inledningsfasen av det som skulle bli Balkankrigen.[85] Sverige besegrade sedan England i en avgörande gruppspelsmatch där man vände ett underläge till seger med 2–1 sedan Tomas Brolin väggspelat med Martin Dahlin för att avgöra med åtta minuter kvar av matchen och därmed skicka Sverige till semifinal.[86] Väl där, mot Tyskland, vägde dock svenskarna lite för lätt och var efter en hedersam 2–3-förlust utslaget.[87] Kennet Andersson hade i slutminuterna på en långboll hoppat högre än tyske målvakten Ilgner och skarvat in en reducering[88]; något han skulle kopiera i VM två senare – då med större betydelse.

Sverige hade gjort bra ifrån sig i EM 1992 och efter ett lyckat VM-kvalspel då man bland annat hade stornationen Frankrike efter sig i tabellen fanns det goda förhoppningar om en bra insats också I VM 1994. Till en början såg det dock sämre ut; laget var nära en 2–1-förlust i den första matchen mot Kamerun när Martin Dahlin ändå kunde kvittera till 2–2. Efter 3–1-segern över Ryssland på midsommaraftonen då samme Dahlin avgjort med två nickmål räckte sedan 1–1 mot Brasilien för att laget skulle ta sig till åttondelsfinal. Sverige hade därmed gått obesegrade från ett VM-gruppspel för första gången sedan 1974.[13]

 
Thomas Ravelli, en av hjältarna från VM -94

I åttondelsfinalen slog det svenska laget tillbaka Saudiarabien med 3–1 efter två mål av Kennet Andersson[89] och man fick därefter möta Rumänien i det som skulle bli en högdramatisk kvartsfinal. Med elva minuter kvar av matchen tog Sverige ledningen med 1–0 efter en frispark av Håkan Mild som i djupled kortpassat till Tomas Brolin som smugit upp bakom den rumänska muren och därpå skjutit bollen upp i nättaket.[90] Rumänien kvitterade dock med endast två minuter kvar av ordinarie tid genom Florin Răducioiu och förlängning följde. Här gjorde Răducioiu ytterligare ett mål och satte Rumänien i vinnarposition vilket befästes då Stefan Schwarz blev utvisad. Trots det numerära underläget och med Jonas Thern skadad[90] lyckades Sverige via Kennet Andersson ordna en avgörande straffsparksläggning då denne hoppat högre än den utrusande rumänske målvakten Prunea och med huvudet skarvat in 2–2. Detta skedde då enbart fem minuter återstod.[91] Målvakten Thomas Ravelli blev sedan matchhjälte genom att rädda två rumänska straffar som tog Sverige till semifinal med 5–4 på straffar och sammanlagda 7–6.[89]

I semifinalen mot Brasilien blev Jonas Thern utvisad med en halvtimma kvar och Romário gjorde därefter segermålet (1–0) för brassarna i den 81:a matchminuten. Sverige kunde inte upprepa samma positiva spel från lagens möte i gruppspelet och var aldrig nära att hota de blivande världsmästarna.[92] Istället för att spela VM-final mot Italien fick Sverige möta Bulgarien i en match om bronset. Här tog svenskarna hem medaljen efter en 4–0-seger där man gjort alla fyra mål redan i den första halvleken.[89]

Sverige hade gjort sin bästa turnering sedan VM 1958 och landslaget firades med en TV-sänd välkomstfest i Rålambshovsparken i Stockholm. Flera svenska spelare hade utmärkt sig under slutspelet och Tomas Brolin som hade varit en av hela turneringens bästa spelare valdes av Fifa följdriktigt in i Världslaget.[93] Anfallsparet Martin Dahlin och Kennet Andersson gjorde sammanlagt fler mål än den brasilianska anfallsduon Romário och Bebeto och Andersson blev med sina fem mål Sveriges bästa målskytt i ett enskilt VM genom tiderna.[94] Backlinjen hade ett starkt mittbackspar i Patrik Andersson och Joachim Björklund och mittfältet innehöll förutom Brolin tunga namn som Klas Ingesson, Stefan Schwarz och lagkaptenen Jonas Thern.[93]

1995–1997: Kvalmissar redigera

Efter VM 1994 hade Sverige svårt att nå upp till samma nivå då man fick det svårt i försöket att nå EM i England 1996. Kvalet hade börjat med en vinst med 1–0 borta mot Island i september 1994 men sedan förlorade man mot Schweiz. I november samma år bröt sedan Tomas Brolin foten i en vinstmatch mot Ungern och med sin absolut största stjärna skadad fortsatte motgångarna i kvalet under 1995. Sverige förlorade bortamatcherna mot Turkiet och Ungern och spelade 1–1 på hemmaplan mot Island. När Sverige sedan spelade 0–0 mot Schweiz i Göteborg i september 1995 stod det klart att laget skulle missa EM-slutspelet.[95]

Kvalspelet till VM i Frankrike 1998 gick inte bättre. I oktober 1996 vann Österrike via ett Andreas Herzog-mål med 1–0 i Stockholm och månaden efter förlorade svenskarna mot Skottland på bortaplan. Visserligen vann Sverige mot Skottland i returmatchen i Göteborg på valborgsmässoafton 1997, men i Wien i september samma år avgjorde återigen Österrikes Herzog med matchens enda mål i en för Sveriges mästerskapschanser helt avgörande match.[96] I oktober 1997 lämnade Tommy Svensson posten som förbundskapten och Tommy Söderberg tog över.

1997–2004: Lars-Tommy och kvalframgångar redigera

Se även: Lars-Tommy
 
Tommy Söderberg - förbundskapten mellan 1997 och 2004.

Söderberg hade en tuff första match som förbundskapten och fick omgående utstå presskritik när Sverige åkte på en 0–4-förlust mot Spanien i Vigo.[97] Dock blev resultaten och därmed också kritiken snart bättre då laget bland annat spelade oavgjort mot Frankrike och besegrade Danmark och Italien, alla tre matcher på hemmaplan. I kvalspelet till EM i Belgien och Nederländerna 2000 klev nya spelare som Fredrik Ljungberg, Johan Mjällby och Magnus Hedman fram när Sverige obesegrade vann sin kvalgrupp före England med endast två tappade poäng och en 2–1-seger över England på Råsunda som höjdpunkten.[98] Dock hade Sverige på 8 matcher endast mäktat med 10 gjorda mål och problemen med målskyttet fortsatte under EM. Förluster mot både Belgien och Italien med 1–2 och 1 poäng efter en 0–0-match mot Turkiet blev resultatet som fick den svenska presskåren att ånyo utdela massiv kritik.[99]

2001 och 2003 deltog Sverige i King's Cup, en turnering i Thailand, som man båda gångerna lyckades vinna. Vinsten 2003 var dessutom den tredje på tre försök.[100]

Vid VM i fotboll 2002 i Japan och Sydkorea var Sverige efter det missade mästerskapet 1998 tillbaka i VM-hetluften. I kvalet gjorde laget resultatmässigt bra ifrån sig men förbundskaptensduon Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck fick under gången ändå viss kritik då spelet inte övertygade.[101] Kritiken tystnade dock när Sverige vunnit den svåra bortamatchen mot Turkiet med 2–1 och därmed rott avancemanget till VM i hamn med en match kvar att spela.[102]

I VM-slutspelet 2002 lottades Sverige mot Argentina, England och Nigeria i en svår grupp som av media genast benämndes "Dödens grupp".[103] Det svenska laget klarade dock oavgjort mot England i öppningsmatchen efter att Niclas Alexandersson kvitterat och i matchen mot Nigeria togs tre poäng efter två mål av Henrik Larsson som gav en svensk 2–1-seger.[104] I den avslutande gruppspelsmatchen klarade Sverige oväntat oavgjort mot Argentina efter att Anders Svensson gjort ett frisparksmål i en match där latinamerikanerna kvitterade och sedan satte Sverige under stort tryck. Svenskarna stod emot den kraftiga pressen och med en hel del tur var man vidare som gruppetta.[105][106] Sveriges sorti kom dock redan i matchen därpå sedan Senegal avgjort med ett golden goal i förlängningen av åttondelsfinalen som vid full tid slutat 1–1 efter att Henrik Larsson med ett nickmål gett Sverige ledningen med 1–0.[107] Anders Svensson var nära att bli svensk matchvinnare när han efter en "snurrfint" i straffområdet i den femte förlängningsminuten fintat bort sin motståndare och träffat stolpen med ett högerskott.[107][108]

 
Henrik Larsson slår en frispark mot Nederländerna i EM 2004.

Sverige stod för ett starkt kvalspel till EM 2004 och vann kvalgruppen före Lettland, Polen, Ungern och San Marino. Kvalet avslutades dock svagt med en hemmaförlust mot Lettland i oktober 2003, vilket var Sveriges första kvalförlust på sex år.[109] Henrik Larsson, som efter VM annonserat att han inte längre skulle spela i landslaget, gjorde i kvalet ett gästspel och senare också en mer permanent comeback.[110] I EM vann Sverige inledningsmatchen mot Bulgarien med 5–0 där Larssons språngnick till 2–0 ansågs som ett av turneringens vackraste mål.[111] Den EM-debuterande Zlatan Ibrahimović utmärkte sig sedan när han klackade in den svenska kvitteringen mot Italien i en match som slutade 1–1 och gav Sverige hopp om vidare avancemang.[112] Inför den avslutande gruppmatchen mot Danmark uppstod den märkliga situationen att de nordiska grannarna vid resultatet 2–2 båda skulle ta sig vidare – oavsett vad Italien gjorde mot Bulgarien. Italienska farhågor om en på förhand uppgjord match, "Due-due", cirkulerade redan före avgörandet och blev till en "skandal" i italiensk media när matchen till sist verkligen slutade just 2–2 efter att Mattias Jonsson kvitterat danskarnas 2–1-ledning i matchminut 89.[113][114][115] Sverige var nu vidare till kvartsfinal mot Nederländerna där det dock blev förlust efter straffar i en 0–0-match där Sverige haft tillfällen att avgöra med skott i både stolpe och ribba. Dock hade även nederländarna haft sina chanser och resultatet kunde ändå inte ses som helt orättvist som Lars Lagerbäck summerade matchen.[116] Efter EM klev Tommy Söderberg av som förbundskapten och Lagerbäck blev ensam kvar på posten. Assisterande förbundskapten blev Roland Andersson.

2004–2009 redigera

VM 2006 redigera

Sverige inledde kvalet till VM 2006 med en 7–0-seger borta mot Malta i september 2004 bara för att fyra dagar senare förlora hemma mot Kroatien med 0–1 sedan Darijo Srna skruvat in en frispark. Sverige övertygade sedan i oktobermötena mot Ungern (3–0) och mot Island på bortaplan där man vann med 4–1. Kvalet fortsatte med en 3–0-seger borta mot Bulgarien i mars 2005 efter bland annat ett frisparksmål av Erik Edman. Därefter besegrades Malta med 6–0 på hemmaplan i juni och Bulgarien med 3–0 i september. Sverige vann sedan bortamatchen mot Ungern den 7 september med 1–0 efter ett sent mål av Zlatan Ibrahimović som ur liten vinkel till höger i straffområdet avgjorde med ett stenhårt högerskott över en duckande ungersk målvakt.[117] Sverige förlorade därpå borta mot Kroatien med 1–0 efter att mittbacken Olof Mellberg orsakat en straff när han boxade bollen med handen i straffområdet. Men då Sverige 3–1-besegrade Island fyra dagar senare var man som grupptvåa klart för VM. För första gången i historien kvalade Sverige in till ett fjärde mästerskap i rad.

 
Svenska landslaget vid VM 2006.

I VM-slutspelets gruppspel inledde Sverige med att spela 0–0 mot Trinidad och Tobago vilket av en enad svensk fotbollsexpertis ansågs som ett fiasko.[118] Man besegrade sedan Paraguay med 1–0 efter ett nickmål av Fredrik Ljungberg i den 88:e minuten och efter 2–2 mot England i den sista gruppspelsmatchen då Henrik Larsson kvitterat Englands ledning i den sista spelminuten fick Sverige som grupptvåa möta värdlandet Tyskland i åttondelsfinalen. Efter en match där tyskarna var bättre på allt och redan efter 12 minuter hade skaffat sig en 2–0-ledning som stod sig tiden ut fick svenskarna lämna turneringen. I eftermälet fick laget med förbundskaptenen i spetsen utstå hård kritik för bristande taktik och kunnande i stort.[119][120]

EM 2008 redigera

Kvalspelet till Europamästerskapet 2008 började med fyra raka segrar för Sverige, däribland en 2–0-seger mot favorittippade Spanien som gav en tidig ledning i Grupp F. Efter en oväntad 2–1-förlust mot Nordirland i mars 2007 blev mötet med Danmark på Parken i Köpenhamn i juni än viktigare. Svenskarna dominerade från start och hade i halvtid en stabil ledning med 3–0 efter att Johan Elmander gjort två mål.[121] Men danskarna jobbade sig mot alla odds tillbaka och i den 76:e minuten var kvitteringen till 3–3 ett faktum. I matchminut 88, helt utanför det egentliga spelet, utdelade Christian Poulsen i eget straffområde ett knytnävsslag mot inhoppande Markus Rosenberg varpå spelet blåstes av.[122] Då domaren, Herbert Fandel,[121] efter konsultation med sin assisterande visade Poulsen rött kort och sedan gav tecken för straffspark sprang en åskådare bakom danskarnas mål plötsligt in på planen och svingade ett slag mot domaren som av danska spelare försökte avstyras.[123] Efter mycket konfererande och spelarna tagits av planen beslöts till sist att matchen skulle avbrytas och Sverige tilldömas segern med 3–0 vilket också fastställdes av Uefa dagarna efter.[124] Matchen kom i media att benämnas som "Skandalen på Parken".[125][126] Sverige säkrade sedan under hösten en plats i EM-slutspelet då man i den sista omgången hemmaslog Lettland med 2–1 och därmed slutade som tvåa i gruppen efter Spanien. EM i Schweiz och Österrike var Sveriges femte raka deltagande i en stor turnering men blev dock en besvikelse – trots att Henrik Larsson gjort ytterligare en comeback efter att ha slutat i landslaget efter VM 2006.[127] Efter en lovande öppning med 2–0 mot Grekland förlorade man mot blivande mästarna Spanien (1–2) och mot Ryssland med 2–0 och därmed slogs svenskarna ut ur turneringen redan i gruppspelet.[128]

Kval till VM 2010 redigera

Kvalspelet till VM i Sydafrika började för Sveriges del med en bortamatch mot Albanien i Tirana i september 2008 där ett nytt spelsystem, 3-5-2, för första gången i tävlingssammanhang skulle prövas. Succén uteblev dock och efter 0–0 var kritiken i svenska medier hård och flera fotbollstyckare ansåg att man borde återgå till det trygga 4-4-2-systemet.[129] Det blev dock en svensk uppryckning fyra dagar senare då man hemmavann över Ungern med 2–1. Efter två 0–0-matcher mot gruppfavoriten Portugal förlorade Sverige på sin nationaldag det viktiga mötet med antagonisten Danmark på Råsunda med 1–0 efter att Kim Källström missat en straff vid ställningen 0–0.[130] Efter vinst mot Malta (4–0) väntade i september 2009 Ungern borta i en match som behövde vinnas för att Sverige skulle ha kvar chansen till VM-spel; men laget var illa ute då man på övertid endast hade 1–1. Rasmus Elms långboll till en i friläge rusande Zlatan Ibrahimović som via ett motlägg och sin egen mage styrde in segermålet med matchens sista touch gav ändå Sverige fortsatt hopp om en Sydafrikaresa.[131] I den verkliga ödesmatchen, mot Danmark på Parken 10 oktober förlorade man dock med 1–0 och svenskarnas chanser att nå VM-slutspelet var nu i praktiken borta då ett poängtapp för Portugal hemma mot tabelljumbon Malta var enda räddningen. Så skedde inte och Sverige var därmed borta från spel i VM 2010. Efter avslutat kvalspel i oktober 2009 avgick förbundskapten Lars Lagerbäck samtidigt som spelare som Henrik Larsson, Mikael Nilsson och Daniel Andersson aviserade att de gjort sitt på landslagsnivå. Dessutom tog storstjärnan Zlatan Ibrahimović en paus från landslagskarriären på obestämd tid.[132]

2009–2016: Nystart med Hamrén redigera

 
Erik Hamrén.

I november 2009 blev Erik Hamrén ny svensk förbundskapten,[133] dock fram till 31 augusti 2010 (senare justerat till den 1 juni) parallellt med fortsatt tränaruppdrag för norska Rosenborg.[134] Hamréns första match som förbundskapten, mot Italien i november 2009, slutade med förlust, 0–1.[135] Den första matchen på hemmaplan, på Råsunda i maj 2010 mot Bosnien och Hercegovina, vann Sverige med 4–2.[136]

EM 2012 redigera

 
Svenska landslaget vid EM 2012.

Kvalet till EM 2012 inleddes i september med en match mot Ungern på Råsunda som vanns med 2–0 och fortsatte några dagar senare med en 6–0-seger mot San Marino i Malmö. Matchen mot Nederländerna på bortaplan i oktober slutade med en rättvis 4–1-seger för hemmalaget och Hamrén fick kritik för sin "naiva" uppställning och taktik mot ett lag som varit i VM-final bara månader tidigare.[137]

Efter idel vinster över Moldavien, Finland och San Marino medförde förlusten borta mot Ungern[138] att Sverige ändå var tvunget att besegra Nederländerna i den sista kvalmatchen för att som kvalets bästa grupptvåa ta sig till EM – detta utan avstängde Zlatan Ibrahimović.[139] Mot ett landslag som vunnit samtliga nio kvalmatcher med målskillnaden 35–5[138] trotsade svenskarna oddsen och vann med 3–2 efter att ha vänt ett underläge med 1–2 och EM-platsen var därmed i hamn.[140]

EM började dåligt med förluster både mot Ukraina, 1–2, och mot England, 2–3, och man var därmed borta från chans till kvartsfinalspel. Sverige avslutade sedan gruppspelet med seger mot Frankrike, 2–0, (första svenska segern mot Frankrike sedan 1969) där Zlatan Ibrahimović gjorde ett mål (utöver ett tidigare mot Ukraina) och blev historisk som förste svensk att göra sex mål sammanlagt i EM-slutspel. Hans två mål i tre EM-slutspel i rad (2004, 2008 och 2012) blev han också ensam om bland svenska spelare.

Ny arena och hopp om Brasilienresa redigera

I september 2012 påbörjade Sverige kvalspelet till VM i Brasilien med match mot KazakstanSwedbank Stadion i Malmö. Rasmus Elm gjorde 1–0 strax före halvtid och Marcus Berg senare 2–0 vilket blev slutresultatet. I media fick landslaget dock kritik för det sömniga spelet.[141]

Dryga månaden senare åkte Sverige till Torshamn för bortamatch mot Färöarna och man var här nära ett rejält fiasko då hemmalaget tog ledningen i den 57:e matchminuten. Fem minuter senare bytte Hamrén in den i tävlingssammanhang debuterande Alexander Kačaniklić som strax därpå lyckades kvittera på en framspelning från Zlatan Ibrahimović. Debutanten blev än mer lyckosam då han sedan assisterade till lagkapten Ibrahimovićs segermål i 2–1-vinsten.[142]

Den följande matchen mot Tyskland blev dramatisk och kom i eftermälet att benämnas som "Bragden i Berlin". Sverige såg ut att gå mot en av sina största kvalförluster genom tiderna då Tyskland med en knapp halvtimme kvar att spela hade ledningen med 4–0. Dock fick svenskarna ett tröstmål då Ibrahimović i matchminut 62 nickat in Kim Källströms skruvade djupledsboll. Två minuter senare avlossade Mikael Lustig ett skott ur snäv vinkel som tyske målvakten Manuel Neuer fumlade in till 2–4 och i den 76:e minuten fick Sverige hopp om en oväntad poäng då Johan Elmander gjorde 3–4. På övertid, med matchens sista spark, kvitterade sedan Rasmus Elm efter ett vänsterinlägg till 4–4; detta med ett högerskott ner i målvaktens högra hörn som spikade fast slutresultatet och fullbordade "bragden".[143]

 
Svenska landslaget vid 1-2-förlusten mot Österrike.

Den 14 november 2012 spelades den första landskampen på nya nationalarenan Friends Arena, belägen i Solna kommun, som därmed ersatte Råsunda som Sveriges nationalarena. Motståndet var, liksom i invigningsmatchen av Råsunda 1937, England. 49 967 åskådare fick se Zlatan Ibrahimović göra det historiska första målet på den nya arenan i den 20:e minuten. Engelsmännen vände på matchen till en 2–1-ledning innan Ibrahimović på egen hand gav Sverige segern med tre ytterligare mål i en 4–2-vinst krönt med en bicycleta av högsta märke.[144] Konstmålet från ca 25 meter utnämndes av Daily Star till "Århundradets mål" och det fick senare FIFA:s utmärkelse "Årets mål".[145]

Efter blandade resultat i tre träningslandskamper väntade Österrike borta i kvalspelet. Här blev Johan Elmanders sena reduceringsmål en klen tröst då alplandet seglade om Sverige i kvalgruppen via en 2–1-vinst.[146] I septembermatcherna fick Sverige ändå med sig sex viktiga poäng. De tre första kom då Anders Svensson delade Thomas Ravellis landskampsrekord med sin 143:e landskamp och dessutom blev segerskytt i Sveriges 2–1-seger borta mot Irland.[147] De trea andra kom genom en 1–0-seger borta mot Kazakstan där Zlatan Ibrahimovic gjort ett för svensk landslagsfotboll rekordtidigt mål efter 27 sekunders spel.[148]

I oktober mötte Sverige Österrike i en "måstematch" på Friends Arena för att hålla drömmen om VM vid liv. Efter trettio spelade minuter tog dock Österrike ledningen med 1–0 som stod sig halvleken ut. Men i den andra halvleken ökade hemmalaget tempot och lagkapten Ibrahimović assisterade vänsterbacken Martin Olsson till dennes femte landslagsmål för att sedan själv göra det vinnande 2–1-målet på en djupledspassning från Kim Källström.[149] Detta betydde att landslaget nu hade säkrat en playoffplats mot en annan grupptvåa som efter lottning visade sig bli svårast möjliga motstånd i form av Portugal.[150]

Efter en habil insats i Lissabon då Portugals storstjärna Cristiano Ronaldo avgjort till 1–0 var Sverige pressade att vinna hemma i Solna fyra dagar senare.[151] Och efter två snabba mål av Zlatan Ibrahimović i minut 68 och 72 som tog laget till en 2–1-ledning tändes hoppet om Brasilien-VM. Två replikerande Ronaldo-mål senare var dock förlusten klar och Sveriges hade därmed för första gången sedan 1980-talet misslyckats med att kvala till två raka världsmästerskap.[152] Trots viss kritik, som alltid efter missade kval, fick Erik Hamrén sitta kvar som förbundskapten med målet att leda Sverige till EM 2016.

Kval till EM 2016 med nya spelare och omdebatterad FIFA-rankning redigera

Inför kvalet verkade förutsättningarna att nå EM 2016 goda då mästerskapet nu skulle utökas från 16 till 24 lag. Med en grupp bestående av Ryssland, Österrike, Montenegro, Moldavien och Liechtenstein menade fotbollsexperter att allt annat en ett avancemang skulle ses som ett fiasko då även en tredjeplacering skulle ge en playoffmatch till EM.[153]

Under våren och sommaren 2014 förlorade Sverige dock samtliga tre vänskapsmatcher mot Turkiet, Danmark och Belgien, och efter endast 1 tillverkat mål var kritiken mot landslaget och förbundskaptenen stor. Även vissa spelare var kritiska. Detta dock endast gällande motståndet som de menade kunde varit "lite lättare".[154] Före kvalet hade trotjänaren Anders Svensson meddelat sitt avsked från landslaget som meste svenske landslagsman genom tiderna med 148 landskamper[155] och Erik Hamrén började nu att slussa in yngre/oprövade förmågor i landslaget, bland dessa Nabil Bahoui, Emil Forsberg och den något äldre Erkan Zengin. En 2–0-seger mot Estland i början på september tystade inte massmedias kritik och efter 1–1 mot de båda huvudmotståndarna om EM-platserna, Österrike och Ryssland, föll Sverige på världsrankningen i oktober till plats 39.[156]

Efter ytterligare ett 1–1-resultat, denna gång mot Montenegro på bortaplan, var Sveriges läge i kvalgruppen besvärligt – dock hade man fortfarande allt i egna händer.[157] Efter en förlust i en vänskapslandskamp mot Frankrike i årets sista match hade Sverige (bortsett från januariturnén) endast vunnit två matcher under 2014, mot Estland och Liechtenstein. När sedan landslagsåret 2015 inleddes låg Sverige under mars månad på sin sämsta placering någonsin på FIFA:s världsranking, plats 45, bakom länder som Kap Verde, Wales och Guinea.[158][159] Efter 2–0 borta mot Moldavien i EM-kvalet, 3–1 hemma mot Iran i en träningslandskamp och en ny vinst i kvalmatchen mot Montenegro (3–1 efter alla Sveriges tre mål tillkommit på bara sex minuter i slutet av första halvlek) klättrade man dock 12 placeringar på rankningen på tre månader.[160]

 
Zlatan Ibrahimović var helt avgörande för Sveriges avancemang till EM 2016.

Efter en förlust på bortaplan mot Ryssland med 1–0 i september var nu seger mot obesegrade Österrike några dagar senare ett måste för att Sverige skulle ha fortsatt chans på en av de två direktplatserna till EM. Sverige noterade dock med resultatet 1–4 den största hemmaförlusten i en tävlingsmatch sedan VM-finalförlusten 1958 och man buades ut av en frustrerad och besviken publik[161]. Efter matchen sågades laget och förbundskaptenen fullständigt av media och fotbollsprofiler som via sociala medier menade att en förnyelse av laget och byte på tränarposten var nödvändigt.[162][163][164] Sverige föll tillbaka till plats 45 på FIFA-rankingen och var nu tvungna att lita till vinst i ett playoffmöte med en annan grupptrea för att nå EM.[160][165]

Med 2–0-segrar i de sista kvalmatcherna, mot Liechtenstein borta och Moldavien hemma, tog sig Sverige ändå till playoffrundan av kvalet. I de båda matcherna hade två av sommarens succéspelare från U21-landslagets oväntade EM-guldlag, John Guidetti och Oscar Lewicki, fått göra sina tävlingsdebuter för det svenska A-landslaget.[166]

När lottningen gav att ärkerivalen Danmark skulle stå för motståndet menade förbundskapten Hamrén att han "inte önskat att möta Danmark" om han fått välja,[167] men trots det gjorde det svenska landslaget en bra match när man på Friends Arena i november vann den första matchen med 2–1. Emil Forsberg sköt 1–0 i Sveriges första "riktiga seger" mot Danmark på 15 år (borträknat Skandalmatchen på Parken 2007) innan lagkapten Ibrahimovic straffsparkade in 2–0. Danmarks senare reduceringsmål gjorde dock att det röda laget i returen tre dagar senare bara behövde en 1–0-seger för en EM-plats.[168] I returmötet öppnade Danmark starkt när Kim Källström i den 8:e minuten räddade det svenska målet med att slå bollen i egen ribba. Tio minuter senare slog samme Källström hörnan som Zlatan Ibrahimovic förvaltade till 1–0 och mitt i den danska pressen klev den senare åter fram och skruvade in en frispark till ett för Sverige förlösande 2–0-mål med kvarten kvar att spela.[169] Trots en desperat dansk slutforcering och två mål som gav ett oavgjort resultat var Sverige vidare till EM i Frankrike 2016. Den 34 år gamle Ibrahimovic, som med 11 mål på 10 matcher slutat tvåa i hela kvalets skytteliga efter Polens Robert Lewandowski, avslutade den svenska TV-sändningen av matchen med att mena att "De (Danmark) skulle skicka mig i pension, men jag skickade hela deras land i pension".[169][170] Tack vare Sveriges starka höst klättrade man återigen på den av media under året så flitigt omnämnda FIFA-rankningen till plats 35 som bästa nordiska lag.[171]

EM 2016 redigera

Sverige hade fått en tuff grupp i EM 2016 med lagen Belgien, Italien och Irland, dock fanns det goda chanser att Sverige skulle kunna ta sig till en åttondelsfinal då det nya systemet med fler lag gjorde att de fyra bästa grupptreorna ur de sex grupperna tog sig till åttondelsfinal. Första matchen var den 13 juni på Stade de France i Saint-Denis mot Irland.[172] Hamrén valde att starta turneringen med följande startelva. A.Isaksson, M.Olsson, V.Nilsson Lindelöf, A.Granqvist, M.Lustig, E.Forsberg, K.Källström, O.Lewicki, S.Larsson, Z.Ibrahimovic och M.Berg. Det var Irland som spelade bäst i första halvlek och skapade en hel del skapliga målchanser mot Andreas Isaksson medan Sverige inte alls skapade några vassa målchanser men det stod 0–0 i paus. I andra halvlek fortsatte Irland pressa och i 48:e matchminuten satte Wes Hoolahan in 1–0 för Irland. Detta väckte Sverige rejält och man började skapa fler och fler bra lägen. Efter en lång period med bra spel klackade inhopparen John Guidetti i den 71:a minuten bollen till Zlatan Ibrahimović som slog ett inlägg mot Sebastian Larsson som nickade in 1–1. Vilket också blev matchens slutresultat. Efter det väntade en jämn match mot Italien som hade vunnit mot Belgien i första matchen med 2–0. Sverige spelade bra och var minst lika bra som italienarna. Efter 88 minuters jämn spel gjorde ett inkast och en nickduell att bollen kom fram till Éder som vek in och fick prickskjuta in 1–0 för Italienarna vilket var väldigt tungt för Sverige när Granqvist halkade. Hoppet fanns ändå kvar inför sista matchen mot världstvåan Belgien då en vinst skulle ta Sverige vidare. Dock hade Sverige inte skjutit ett enda skott på mål under de två första matcherna. Även detta var en jämn match där Sverige spelade bra och skapade en del lägen. I andra halvlek skulle också Zlatan sätta bollen i mål men det blev avblåst för frispark till Belgien. Trots bra spel var detta inte Sveriges EM och i den 84:e minuten fick Radja Nainggolan en träff på volley och satte 1–0 för Belgarna och skickade Sverige hem från turneringen. Med en poäng på tre matcher och bara ett gjort mål (ett självmål) kom Sverige sist i gruppen och insatsen får ses som underkänd.[173] Efter turneringen tackade fyra av spelarna, Ibrahimovic, Isaksson, Källström och Wernbloom,[174] och Erik Hamrén som förbundskapten för sig i landslaget.[175] Ibrahimovic, som fick mest uppmärksamhet när han slutade, stannade därmed på 116 landskamper och fler mål än någon annan i svenska landslaget: 62.

2016–2023: Janne Andersson och det nya landslaget redigera

Kval till VM 2018 redigera

I april 2016 gjorde förbundet klart med Janne Andersson, som lett IFK Norrköping till SM-guld 2015, i och med att Hamrén skulle lämna posten efter EM.[175][176] Tackade för sig i landslaget gjorde även Zlatan Ibrahimović, Kim Källström och Andreas Isaksson.[174] På grund av nystarten med en ny tränare i en svår kvalgrupp med Nederländerna och EM-finalisterna Frankrike, samtidigt som man stod inför en generationsväxling, gjorde att förhoppningarna bland fans och media om ett lyckat VM-kval inte var stora.[177] Sverige inledde ändå godkänt med oavgjort, 1–1, hemma mot Nederländerna.[178] En månad senare kom en knapp vinst borta mot Luxemburg med 1–0 av Mikael Lustig, och därpå kom en komfortabel 3–0-seger hemma mot Bulgarien. I november gjorde Emil Forsberg, en av de nya bärande spelarna, 1–0 på Frankrike på bortaplan efter ett frisparksmål, men man tappade till en 1–2-förlust, bland annat efter en miss av Robin Olsen i målet.

I mars 2017 besegrades Vitryssland med 4–0 i kvalet och man tog dessutom en meriterande 3–2-vinst i en träningsmatch borta mot Europamästarna Portugal i Madeira. Samtidigt besegrade Bulgarien Nederländerna vilket förbättrade läget för Sverige i gruppen. I juni vände Sverige ett 0–1-underläge till en oväntad 2–1-seger mot Frankrike på Friends Arena efter att Ola Toivonen avgjort med ett skott från mittlinjen in i de öppna målet, efter en misslyckad passning av målvakten Hugo Lloris. Därmed ledde Sverige gruppen, vilket skulle ge en direktplats till VM. Resultaten fick Sverige att under den första halvan av år 2017 klättra 27 placeringar på FIFA-rankingen från plats 45 till 18.

Efter sommaren inledde Sverige kvalspelet med en tung 3–2-förlust borta mot Bulgarien, och Frankrike tog över förstaplatsen efter att ha besegrat Nederländerna med 4–0. Sverige vann dock ett par dagar senare bortamötet med Vitryssland med samma siffror som i hemmamötet.

Kvalet avgjordes via de två sista omgångarna i oktober. Med nytt publikrekord på Friends Arena och 8–0 över Luxemburg – den största vinsten för Sverige i en kvalmatch någonsin, och största sedan 1938 – satte sig Sverige i förarsätet inför den avgörande matchen mot Nederländerna. Man kunde nu förlora med sex mål och ändå säkra en playoffplats till VM som tvåa i gruppen. Nederländerna ledde med 2–0 i halvtid, men mer än så blev det inte trots en massiv forcering och ett svenskt spel som stundtals knäade.

Sverige lottades mot svåra Italien i ett kvalmöte över två matcher. I november på Friends Arena avgjorde Jakob Johansson då han bara några minuter efter sitt inhopp sköt 1–0 till Sverige, vilket blev slutresultatet. Tre dagar senare i returmötet i Milano skadade sig Johansson och tvingades kliva av. Italien pressade Sverige hårt under större delen av matchen, men Sverige med lagkaptenen Andreas Granqvist i spetsen lyckades fastställa slutresultatet till 0–0, vilket gav Sverige VM-platsen. Därmed skulle man spela VM för första gången sedan 2006, medan Italien missade en VM-turnering för första gången sedan 1958. Efter Granqvists insats under året, med insatsen i matcherna mot Italien färskt i minnet, belönades han med Guldbollenfotbollsgalan en vecka senare.

VM 2018 redigera

 
Andreas Granqvists mål på straff mot Sydkorea i Sveriges öppningsmatch i VM 2018.

VM 2018 avgjordes i Ryssland, 60 år efter att Sverige spelade VM-finalen mot Brasilien. I grupp F återfanns förutom Sverige (plats 24 på Fifas världsrankning) även Sydkorea (plats 57), Tyskland (plats 1) och Mexiko (plats 15). Förbundskapten Janne Anderssons taktik under VM, liksom under tidigare kvalspel, var tydlig – en stark defensiv. En nyhet för världsmästerskapet var det videodomarsystem (VAR) som redan i Sveriges öppningsmatch mot Sydkorea, där Andreas Granqvist satte matchens enda mål på straff, fick en avgörande roll.[179] I Sveriges andra match, mot Tyskland, lyckades svenskarna på en kontring via Ola Toivonen lyfta in matchens första mål mot slutet av första halvlek. Tyskland kvitterade dock direkt efter halvtidsvilan, och trots en utvisning tryckte man på för ett avgörande mål vilket också kom genom Toni Kroos efter en frispark på övertid.[180] Som det såg ut behövde Sverige nu vinna den avslutande gruppspelsmatchen mot Mexiko för att ta sig till åttondelsfinal. Man spelade disciplinerat, störde mexikanernas uppspel och hade bra kontroll över matchen som till sist, via ett effektivt kontringsspel, vanns med klara 3–0. Då Tyskland samtidigt förlorade mot Sydkorea innebar det att både Sverige (gruppetta) och Mexiko (grupptvåa) tog sig vidare från gruppen, medan Tyskland (sist i gruppen) sensationellt eliminerades.[181]

 
Sveriges lag inför åttondelsfinalen mot Schweiz i VM 2018.

I åttondelsfinal fick Sverige möta Schweiz (plats 6 på Fifas rankning). Schweiz var knapp favorit inför matchen och hade stundtals ett klart bollövertag, men Sverige höll nollan för tredje gången i mästerskapet när man tog sig till kvartsfinal via ett mål av Emil Forsberg i mitten av andra halvlek.[182] I kvartsfinalen stod England för motståndet som matchen igenom hade ett stort bollinnehav. England förvaltade sina chanser väl och avancerade till semifinal efter två nickmål. Sverige, med Marcus Berg i spetsen, hade också sina chanser men försöken stoppades av Jordan Pickford i engelsmännens mål. Det var Sveriges bästa VM-insats på 24 år.[183]

EM 2020 redigera

På grund av coronapandemin sköts EM upp ett år och inleddes i juni 2021. På försök spelades EM utspritt på olika platser i Europa. Sverige spelade sin öppningsmatch i Sevilla och övriga gruppspelsmatcher i Sankt Petersburg. Sveriges EM-grupp bestod i övrigt av Spanien, Polen och Slovakien. Spanien var enligt förhandstips stor favorit till att vinna gruppen. Ettan och tvåan i gruppen, samt de fyra bästa treorna i turneringen avancerade till slutspelet.

I den inledande matchen mot Spanien i Sevilla hade Sverige svårt att skapa mer än någon enstaka farlig chans framåt. Spanien hade ett överlägset bollinnehav (75–25)[184] men å sin sida svårt att hitta igenom det svenska försvaret och ta vara på sina chanser. Robin Olsen gjorde flera viktiga räddningar medan de svenska försvararna slet hårt i värmen och lyckades kriga sig till 0–0. Victor Nilsson Lindelöf utsågs till matchens spelare.[185]

Sveriges andra match mot Slovakien spelades också i sol och värme. En spelmässigt ganska jämn match där Emil Forsberg satte en straff i slutskedet av matchen, vilken fastställde slutresultatet. Alexander Isak utsågs till matchens spelare.[185]

Andra resultat i gruppen gjorde att den höll sig öppen och skulle avgöras i sista gruppspelsmatchen. Där kunde Sverige säkra gruppseger genom en vinst mot Polen, men i sämsta fall sluta på tredje plats i gruppen. Hettan hade på allvar kommit till Sankt Petersburg och det var 34 grader och solsken.[186] Det blev en svängig match där Emil Forsberg gjorde det första målet i den andra minuten. Det gick till historien som det näst snabbaste målet i EM:s historia.[187] Sedan gjorde Forsberg ytterligare ett mål i andra halvlek, men Polen kom tillbaka och utjämnade ställningen genom två mål av Robert Lewandowski. I den fjärde stopptidsminuten avgjorde Viktor Claesson matchen med att göra 3–2. Forsberg utsågs till matchens spelare.[185] Sverige avancerade från gruppen tillsammans med grupptvåan Spanien. Efter gruppspelet toppade Marcus Danielson EM:s rensningsstatistik.[188]

 
Sveriges landslagsbuss under EM 2020.

Sveriges åttondelsfinal spelades i Glasgow mot en grupptrea från en annan grupp, som visade sig bli Ukraina. Sverige öppnade matchen piggt och offensivt medan Ukraina inledningsvis ställde in sig mer på kontringsspel. Det var dock Ukrainas Oleksandr Zintjenko som gjorde det första målet i mitten av första halvlek och senare utsågs till matchens spelare[185]. Forsberg reducerade i slutet av halvleken och Sverige höll 1–1 under ordinarie tid. Ukraina hade tagit över mer av spelet och övertaget blev ännu tydligare efter att Marcus Danielson blev utvisad tidigt i förlängningen. Sverige verkade inriktat på att hålla resultatet och få till en avgörande straffläggning, men på stopptid i den andra förlängningshalvleken avgjorde Artem Dovbyk för Ukraina.

Turneringens skyttekung i Sverige blev Emil Forsberg som stod för fyra mål. Efter EM valde flera svenska spelare att avsluta landslagskarriären.[189]

Kval till VM 2022 redigera

Under kvalet till VM 2022 vann man samtliga hemmamatcher, men endast en bortamatch. Man lyckades ta sig till första playoff-rundan och vann mot Tjeckien med 1-0 efter förlängning, men förlorade avgörande playoffmatchen mot Polen och kvalade därmed inte till VM:et.

Kval till EM 2024 och Janne Andersson avgår redigera

I kvalet till EM 2024 gick det fortsatt dåligt. Man inledde med en förlust på 3-0 hemma mot Belgien. Dock efterföljt av en komfortabel seger med 5-0 hemma mot Azerbajdzjan. Sedan kom dock ännu en förlust, med 2-0 borta mot Österrike. På hösten var det dags för hemmamöte med Österrike, ett par dagar efter en bortaseger mot Estland med 5-0. Sverige spelade bra i första halvlek, dock utan att göra mål. Andra halvlek gick sämre och det blev förlust med 3-1. Därmed krympte Sveriges chanser till EM ännu mer. Inför bortamatchen mot Belgien inträffade ett terrordåd i Bryssel där två svenska supportrar sköts till döds. Matchen avbröts därmed i halvtid och ett par dagar senare beslutade UEFA tillsammans med de två tävlande ländernas fotbollsförbund, att inte återuppta matchen, utan avsluta den med ställningen vid avbrytandet, 1-1 som slutresultat. Efter den matchen och med två omgångar kvar att spela stod det klart att Sverige missar EM för första gången sedan 1996. Dessutom åkte Sverige ner till C-Divisionen i Nations League, vilket gjorde att Janne Andersson beslöt sig för att avgå som förbundskapten så snart de två sista matcherna var avklarade. I näst sista omgången spelade Sverige borta mot Azerbajdzjan, då rankat 120 i världen jämfört med Sverige som då var rankat 23. Där blev det historiskt dåligt med en förlust med 3-0 efter att Azerbajdzjan gjorde 2 mål på de 6 inledande minuterna. I sista omgången hemma mot Estland, Janne Anderssons 94:e och sista match som förbundskapten blev det seger med 2-0. Och med det avgick Janne Andersson samtidigt som Albin Ekdal slutade i landslaget.

2024-: Jon Dahl Tomasson, första utländska förbundskaptenen redigera

Den 26 februari 2024 utnämndes Jon Dahl Tomasson till förbundskapten för det svenska herrlandslaget, vilket markerar ett historiskt ögonblick då han är lagets första utländska förbundskapten. Tomasson, med en bakgrund som tränare för Blackburn i Championship och Malmö FF, där han ledde laget till två SM-guld och deltagande i Champions League, är också känd från sin tid som spelare med 110 landskamper och 52 mål för Danmark. Remy Reijnierse ansluter som assisterande förbundskapten, med en erfarenhet av över 15 år i Nederländernas fotbollsförbund och tidigare samarbete med Tomasson. Deras uppdrag börjar den 1 mars och avtalen löper över kvalet till VM 2026, med möjlighet till förlängning vid avancemang. [190]

Den 9 mars presenterades att den förre landslagsspelaren Sebastian Larsson blir andre assisterande tränare och där med tar plats i den nya förbundskaptenens ledarstab.[191]

Turneringshistorik redigera

Resultat i VM redigera

År Placering/Omgång Matcher Vinster Oavgjorda* Förluster Mål Målskyttar
1930 Deltog ej
1934 Kvartsfinal 2 1 0 1 4–4 Sven Jonasson (2), Knut Kroon (1), Gösta Dunker (1)
1938 4:a 3 1 0 2 11–9 Gustav Wetterström (3), Arne Nyberg (3), Harry Andersson (3), Tore Keller (1), Sven Jonasson (1)
1950 Brons 5 2 1 2 11–15 Stig Sundqvist (3), Calle Palmér (3), Sune Andersson (2), Hans Jeppson (2), Bror Mellberg (1)
1954 Ej kvalificerat
1958 Silver 6 4 1 1 12–7 Agne Simonsson (4), Kurt Hamrin (4), Nils Liedholm (2), Gunnar Gren (1), Lennart Skoglund (1)
1962 Ej kvalificerat
1966 Ej kvalificerat
1970 Gruppspel 3 1 1 1 2–2 Tom Turesson (1), Ove Grahn (1)
1974 Gruppspel 2 6 2 2 2 7–6 Ralf Edström (4), Roland Sandberg (2), Conny Torstensson (1)
1978 Gruppspel 3 0 1 2 1–3 Thomas Sjöberg (1)
1982 Ej kvalificerat
1986 Ej kvalificerat
1990 Gruppspel 3 0 0 3 3–6 Johnny Ekström (1), Glenn Strömberg (1), Tomas Brolin (1)
1994 Brons 7 3 3 1 15–8 Kennet Andersson (5), Martin Dahlin (4), Tomas Brolin (3), Roger Ljung (1), Håkan Mild (1),
Henrik Larsson (1)
1998 Ej kvalificerat
2002 Åttondelsfinal 4 1 2 1 5–5 Henrik Larsson (3), Anders Svensson (1), Niclas Alexandersson (1)
2006 Åttondelsfinal 4 1 2 1 3–4 Fredrik Ljungberg (1), Marcus Allbäck (1), Henrik Larsson (1)
2010 Ej kvalificerat
2014 Ej kvalificerat
2018 Kvartsfinal 5 3 0 2 6–4 Andreas Granqvist (2), Ludwig Augustinsson (1), Emil Forsberg (1), Ola Toivonen (1), självmål (1)
2022 Ej kvalificerat
Totalt 12/21 51 19 13 19 80–73 Bästa målskyttar: Kennet Andersson och Henrik Larsson (5 mål)

* Oavgjorda matcher inkluderar matcher som avgjorts genom straffsparksläggning.

Resultat i EM redigera

År Omgång Matcher Vinster Oavgjorda* Förluster Mål Målskyttar
1960 Deltog ej
1964 Ej kvalificerat
1968 Ej kvalificerat
1972 Ej kvalificerat
1976 Ej kvalificerat
1980 Ej kvalificerat
1984 Ej kvalificerat
1988 Ej kvalificerat
1992 Semifinal 4 2 1 1 6–5 Tomas Brolin (3), Jan Eriksson (2), Kennet Andersson (1)
1996 Ej kvalificerat
2000 Gruppspel 3 0 1 2 2–4 Johan Mjällby (1), Henrik Larsson (1)
2004 Kvartsfinal 4 1 3 0 8–3 Henrik Larsson (3), Zlatan Ibrahimović (2), Fredrik Ljungberg (1),

Marcus Allbäck (1), Mattias Jonson (1)

2008 Gruppspel 3 1 0 2 3–4 Zlatan Ibrahimović (2), Petter Hansson (1)
2012 Gruppspel 3 1 0 2 5–5 Zlatan Ibrahimović (2), Olof Mellberg (1), Sebastian Larsson (1), självmål (1)
2016 Gruppspel 3 0 1 2 1–3 självmål (1)
2020 Åttondelsfinal 4 2 2 0 5–4 Emil Forsberg (4), Viktor Claesson (1)
Totalt 7/16 21 7 7 7 29–25 Bäste målskytt: Zlatan Ibrahimović (6 mål).

* Oavgjorda matcher inkluderar matcher som avgjorts genom straffsparksläggning.

Resultat i Nations League redigera

År Division Grupp Matcher Vinster Oavgjorda Förluster Gjorda mål Insläppta mål
2018–19 B 2 4 2 1 1 5 3
2020–21 A 3 6 1 0 5 5 13
2022–23 B 4 6 1 1 4 7 11

Resultat i OS redigera

Organisation redigera

Det är förbundskaptenen som leder landslaget och är direkt underställd, tillsammans med den assisterande förbundskaptenen, Svenska Fotbollförbundets styrelse. Allt praktiskt runt landslaget oavsett förbundskapten leds av team manager (landslagschef) Stefan Pettersson[192], trots yrkestiteln är han inte chef över förbundskaptenen och den assisterande förbundskaptenen men är dock involverad när Svenska Fotbollförbundet ska rekrytera nya förbundskaptener.

Ledarstaben redigera

Uppdaterat: 26 februari 2024.

 
Jon Dahl Tomasson, 2021.
Lagledning
Yrkestitel Namn
Förbundskapten Jon Dahl Tomasson[193]
Assisterande förbundskapten Remy Reijnierse[193]
Stab Ledning
Yrkestitel Namn Yrkestitel Namn

Mästerskap redigera

Landslaget har kvalificerat sig till ett flertal EM- och VM-slutspel. Fotbollsförbundet har en organisation som förbereder landslaget för att de skall lyckas så bra som möjligt i turneringen. De skickar bland annat observatörer till matcher som spelas av Sveriges blivande motståndare för att kartlägga deras spelsystem, taktik samt svaga och starka sidor, samt planerar förberedelserna och turneringarna i minsta detalj, från tidiga samlingar av truppen, till vilka hotell som används samt träningsanläggningar, fritidsaktiviteter och matförsörjning.[194][195]

Spelarna har ett prestationsbaserat belöningssystem för VM och EM-turneringar, i stort sett blir ersättningen högre ju bättre placering laget når i turneringen.[196][197]

Svenska förbundskaptener redigera

Fram till 1962 hade Sverige ingen förbundskapten. Uttagning till landslaget skedde genom en kommitté av experter, den så kallade uttagningskommittén (UK) där bland andra Rudolf "Putte" Kock ingick. Engelsmannen George Raynor fungerade dock i praktiken som svensk förbundskapten vid Olympiska sommarspelen 1948 och Världsmästerskapet i fotboll 1958.

År Förbundskapten(er)[198]
1962–1965 Lennart Nyman
1965–1970 Orvar Bergmark
1970–1979 Georg "Åby" Ericson
1980–1986 Lars "Laban" Arnesson
1986–1990 Olle Nordin
1990 Nisse Andersson1
1991–1997 Tommy Svensson
1997–2001 Tommy Söderberg
2001–2004 Tommy Söderberg och
Lars Lagerbäck
2004–2009 Lars Lagerbäck2
2009–2016 Erik Hamrén
2016–2023 Janne Andersson
2024 Daniel Bäckström3
2024– Jon Dahl Tomasson

1) Nisse Andersson var tillfällig förbundskapten 1990.
2) Som förbundskaptenens assistent tjänstgjorde Roland Andersson.
3) Daniel Bäckström var tillfällig förbundskapten under januariturnén 2024.

Sveriges landslagsdresser redigera

De svenska landslagsdresserna tillverkas sedan år 2013 av Adidas. Sverige använder sig av ett hemmaställ bestående av en gul tröja med blå detaljer, blå shorts med gula detaljer, samt gula strumpor med blå detaljer. Till Europamästerskapet i fotboll 2008 hade Sverige bytt bortaställ till ett mörkblått med gula detaljer.[199]

Tidigare var det Umbro som tillverkade Sveriges landslagsdresser.

Sponsorer redigera

Huvudsponsor: Svenska Spel

Nationella partners: Sportbladet, Bauhaus, Folksam, Ica, NeH, Scandic och Swedbank.[200]

Statistik redigera

Rekordsiffror redigera

Uppdaterad 26 mars 2023

Äldsta målvakten

  • Thomas Ravelli (38 år och 59 dagar vid match mot Estland 11 oktober 1997.)

Äldsta utespelaren

Yngsta spelaren

  • Gunnar Pleijel (17 år och 72 dagar vid match mot Finland 1911.)

Yngsta målgöraren

  • Alexander Isak (17 år och 114 dagar, 1–0 i 19:e minuten mot Slovakien, 12 jan 2017.)

Första landskampen

  •   Sverige 11–3 Norge   (Göteborg, Sverige; 12 juli 1908)

Största vinster

  •   Sverige 12–0 Lettland   (Stockholm, Sverige; 29 maj 1927)
  •   Sverige 12–0 Sydkorea   vid OS 1948 (London, England; 5 augusti 1948)

Största förlust

Största slutspelssegern (ej OS)

  • VM 1938:   Sverige 8–0 Kuba  , 12 juni 1938

Största kvalsegern (ej OS)

Största slutspelsförlusten (ej OS)

Största kvalförlusten (ej OS)

Flest VM-slutspelsmatcher

Flest EM-slutspelsmatcher

Flest landslagsmål

Bästa målskytt i både VM- och EM-slutspel

Bästa målskyttar i VM

Bästa målskyttar i EM

Bästa målskyttar i OS

Snabbaste målet i en tävlingsmatch

Flest mästerskap (EM och VM) som spelare

Flest mästerskap (EM och VM) som förbundskapten

Flest VM som förbundskapten

Flest EM som förbundskapten

Topp 20 spelare med flest landskamper redigera

För utförlig lista se Lista över svenska landslagsspelare i fotboll

Spelare i fet stil är fortfarande aktuella för landslagsspel.[213]

Uppdaterad 20 november 2023

Nr Namn Karriär Matcher Mål
1 Anders Svensson 1999–2013 147 21
2 Thomas Ravelli 1981–1997 143 0
3 Andreas Isaksson 2002–2016 133 0
Sebastian Larsson 2008–2021 133 10
5 Kim Källström 2001–2016 131 16
6 Zlatan Ibrahimović 2001–2023 122 62
7 Olof Mellberg 2000–2012 117 8
8 Roland Nilsson 1986–2000 115 2
9 Björn Nordqvist 1963–1978 115 0
10 Niclas Alexandersson 1993–2008 109 7
11 Henrik Larsson 1993–2009 104 37
12 Patrik Andersson 1992–2002 96 3
13 Orvar Bergmark 1951–1965 94 0
Mikael Lustig 2008–2021 94 6
15 Marcus Berg 2008–2021 90 24
16 Andreas Granqvist 2006–2021 88 9
17 Teddy Lučić 1995–2006 86 0
Emil Forsberg 2014– 86 21
19 Johan Elmander 2002–2015 85 20
20 Kennet Andersson 1990–2000 83 31

Topp 20 spelare med flest mål redigera

Spelare i fet stil är fortfarande aktuella för landslagsspel.[213]

Uppdaterad 20 november 2023

Nr Namn Karriär Mål Matcher Mål/match
1 Zlatan Ibrahimović 2001–2023 62 122 0,51
2 Sven Rydell 1921–1932 49 43 1,14
3 Gunnar Nordahl 1942–1948 43 33 1,30
4 Henrik Larsson 1993–2009 37 106 0,35
5 Gunnar Gren 1939–1958 32 57 0,56
6 Kennet Andersson 1990–2000 31 83 0,37
7 Marcus Allbäck 1999–2008 30 74 0,41
8 Martin Dahlin 1991–1997 29 60 0,48
9 Tomas Brolin 1990–1995 27 47 0,57
Agne Simonsson 1956–1961 27 51 0,41
11 Marcus Berg 2008–2021 24 90 0,27
12 Per Kaufeldt 1921–1931 23 33 0,70
13 Karl Gustafsson 1908–1924 22 32 0,69
14 Albin Dahl 1919–1931 21 29 0,72
Emil Forsberg 2014– 21 86 0,24
Anders Svensson 1999–2013 21 148 0,14
17 Nils-Åke Sandell 1952–1956 20 20 1,00
Erik Persson 1930–1939 20 32 0,62
Sven Jonasson 1932–1940 20 42 0,48
Johan Elmander 2002–2015 20 85 0,24

Spelare redigera

Nuvarande trupp redigera

Följande 26 spelare är uttagna till vänskapsmatcherna mot Portugal och Albanien den 21 respektive 25 mars 2024.[214]

Antalet landskamper och mål är korrekta per den 13 januari 2024 efter matchen mot Estland.

Nr Pos. Namn Födelsedatum (ålder) Matcher Mål Klubb
MV Robin Olsen 8 januari 1990 (34 år) 71 0   Aston Villa
MV Kristoffer Nordfeldt 23 juni 1989 (34 år) 18 0   AIK
MV Viktor Johansson 14 september 1998 (25 år) 1 0   Rotherham United
F Victor Nilsson Lindelöf 17 juli 1994 (29 år) 64 3   Manchester United
F Ludwig Augustinsson 21 april 1994 (29 år) 53 2   Anderlecht (Utlånad från   Sevilla)
F Emil Krafth 2 augusti 1994 (29 år) 44 0   Newcastle United
F Linus Wahlqvist 11 november 1996 (27 år) 14 0   Pogoń Szczecin
F Isak Hien 13 januari 1999 (25 år) 8 0   Atalanta
F Carl Starfelt 1 juni 1995 (28 år) 7 0   Celta Vigo
F Gabriel Gudmundsson 29 april 1999 (24 år) 6 0   Lille
F Hjalmar Ekdal 21 oktober 1998 (25 år) 6 0   Burnley
F Emil Holm 13 maj 2000 (23 år) 5 1   Atalanta (Utlånad från   Spezia)
MF Emil Forsberg 23 oktober 1991 (32 år) 86 21   New York Red Bulls
MF Mattias Svanberg 5 januari 1999 (25 år) 32 2   Wolfsburg
MF Jens Cajuste 10 augusti 1999 (24 år) 20 0   Napoli
MF Jesper Karlström 21 juni 1995 (28 år) 13 0   Lech Poznan
MF Samuel Gustafson 11 januari 1995 (29 år) 11 0   Urawa Red Diamonds
MF Hugo Larsson 27 juni 2004 (19 år) 4 0   Eintracht Frankfurt
MF Anton Salétros 12 april 1996 (27 år) 2 0   AIK
MF Simon Olsson 14 september 1997 (26 år) 0 0   Heerenveen
A Alexander Isak 21 september 1999 (24 år) 42 10   Newcastle United
A Dejan Kulusevski 25 april 2000 (23 år) 35 3   Tottenham Hotspur
A Viktor Gyökeres 4 juni 1998 (25 år) 19 5   Sporting
A Anthony Elanga 27 april 2002 (21 år) 13 3   Nottingham Forest
A Gustaf Nilsson 23 maj 1997 (26 år) 2 1   Union Saint-Gilloise
A Jacob Ondrejka 2 september 2002 (21 år) 1 1   Royal Antwerp

Nyligen inkallade redigera

Följande spelare har varit uttagna i det svenska landslaget de senaste 12 månaderna.

Pos. Namn Födelsedatum (ålder) Matcher Mål Klubb Senaste inkallelsen
MV Oliver Dovin 11 juli 2002 (21 år) 2 0   Hammarby IF mot   Estland 12 januari 2024
MV Jacob Widell Zetterström 11 juli 1998 (25 år) 1 0   Djurgårdens IF mot   Estland 12 januari 2024
MV Samuel Brolin 29 september 2000 (23 år) 0 0   Kalmar FF mot   Estland 12 januari 2024
MV Noel Törnqvist 1 februari 2002 (22 år) 0 0   Mjällby AIF mot   Estland 12 januari 2024 Återbud
F Anton Eriksson 5 mars 2000 (24 år) 1 0   IFK Norrköping mot   Estland 12 januari 2024
F Henrik Castegren 28 mars 1996 (27 år) 1 0   IK Sirius mot   Estland 12 januari 2024
F Johan Karlsson 20 juni 2001 (22 år) 1 0   Kalmar FF mot   Estland 12 januari 2024
F Kevin Ackermann 24 maj 2001 (22 år) 1 0   IF Brommapojkarna mot   Estland 12 januari 2024
F Samuel Dahl 4 mars 2003 (21 år) 1 0   Djurgårdens IF mot   Estland 12 januari 2024
F Adam Carlén 27 juni 2000 (23 år) 0 0   IFK Göteborg mot   Estland 12 januari 2024
F Jesper Tolinsson 28 februari 2003 (21 år) 0 0   Lommel mot   Estland 12 januari 2024
F Markus Karlsson 20 januari 2004 (20 år) 0 0   Hammarby IF mot   Estland 12 januari 2024
F Victor Larsson 19 april 2000 (23 år) 0 0   IFK Värnamo mot   Estland 12 januari 2024
F Niklas Hult 13 februari 1990 (34 år) 8 0   IF Elfsborg mot   Estland 12 januari 2024 Återbud
F Edvin Kurtulus 5 mars 2000 (24 år) 4 0   Hammarby IF mot   Estland 12 januari 2024 Återbud
F Victor Eriksson 17 september 2000 (23 år) 1 0   Minnesota United mot   Estland 12 januari 2024 Återbud
F Noah Eile 19 juli 2002 (21 år) 0 0   New York Red Bulls mot   Estland 12 januari 2024 Återbud
F Filip Helander 22 april 1993 (30 år) 23 0   Odense mot   Estland 19 november 2023
F Ken Sema 30 september 1993 (30 år) 18 0   Watford mot   Estland 19 november 2023
F Gustaf Lagerbielke 10 april 2000 (23 år) 2 1   Celtic mot   Belgien 16 oktober 2023
F Martin Olsson 17 maj 1988 (35 år) 56 5   Malmö FF mot   Österrike 12 september 2023
F Daniel Sundgren 22 november 1990 (33 år) 3 0   Maccabi Haifa mot   Österrike 20 juni 2023
F Joel Andersson 11 november 1996 (27 år) 9 0   Midtjylland mot   Belgien 24 mars 2023 Återbud
MF Sebastian Nanasi 16 maj 2002 (21 år) 3 1   Malmö FF mot   Estland 12 januari 2024
MF Armin Gigovic 6 april 2002 (21 år) 2 0   Midtjylland (Utlånad från   Rostov) mot   Estland 12 januari 2024
MF Erik Ahlstrand 14 oktober 2001 (22 år) 1 0   St. Pauli mot   Estland 12 januari 2024
MF Lucas Bergvall 2 februari 2006 (18 år) 1 0   Djurgårdens IF mot   Estland 12 januari 2024
MF Nahir Besara 25 februari 1991 (33 år) 1 0   Hammarby IF mot   Estland 12 januari 2024
MF Otto Rosengren 16 maj 2003 (20 år) 1 0   Malmö FF mot   Estland 12 januari 2024
MF Samuel Leach Holm 9 oktober 1997 (26 år) 1 0   Djurgårdens IF mot   Estland 12 januari 2024
MF Taha Ali 1 juli 1998 (25 år) 1 0   Malmö FF mot   Estland 12 januari 2024
MF Rami Al Hajj 17 september 2001 (22 år) 0 0   Odense mot   Estland 12 januari 2024
MF Viktor Claesson 2 januari 1992 (32 år) 74 15   FC Köpenhamn mot   Estland 19 november 2023
MF Albin Ekdal 28 juli 1989 (34 år) 70 0   Djurgårdens IF mot   Estland 19 november 2023 Slutat
MF Kristoffer Olsson 30 juni 1995 (28 år) 47 0   Midtjylland mot   Estland 19 november 2023
MF Marcus Rohdén 11 maj 1991 (32 år) 19 2   Fatih Karagümrük mot   Estland 19 november 2023
A Isaac Kiese Thelin 24 juni 1992 (31 år) 32 5   Malmö FF mot   Estland 12 januari 2024
A Joakim Persson 3 april 2002 (21 år) 1 0   IK Sirius mot   Estland 12 januari 2024
A Oscar Pettersson 1 februari 2000 (24 år) 1 0   IFK Göteborg mot   Estland 12 januari 2024
A Oskar Fallenius 1 november 2001 (22 år) 0 0   Djurgårdens IF mot   Estland 12 januari 2024
A Jordan Larsson 20 juni 1997 (26 år) 7 1   FC Köpenhamn mot   Estland 12 januari 2024 Återbud
A Momodou Sonko 31 januari 2005 (19 år) 0 0   Gent mot   Estland 12 januari 2024 Återbud
A Roony Bardghji 15 november 2005 (18 år) 0 0   FC Köpenhamn mot   Estland 12 januari 2024 Återbud
A Robin Quaison 9 oktober 1993 (30 år) 52 14   Al-Ettifaq mot   Estland 19 november 2023
A Jesper Karlsson 25 juli 1998 (25 år) 14 5   Bologna mot   Azerbajdzjan 16 november 2023 Återbud
A Zlatan Ibrahimović 3 oktober 1981 (42 år) 122 62 Avslutat karriären mot   Azerbajdzjan 27 mars 2023

Tidigare landslaguppställningar redigera

Världsmästerskapet
Olympiska sommarspelen
Europamästerskapet

Sveriges matchställ redigera

Historiska fotbollsdräkter redigera

Hemma redigera

 
 
 
 
 
1934
 
 
 
 
 
1938
 
 
 
 
 
1950
 
 
 
 
 
1958
 
 
 
 
 
1970
 
 
 
 
 
1974
 
 
 
 
 
1978
 
 
 
 
 
1990
 
 
 
 
 
1992
 
 
 
 
 
1994
 
 
 
 
 
1998
 
 
 
 
 
2000
 
 
 
 
 
2002
 
 
 
 
 
2004
 
 
 
 
 
2006
 
 
 
 
 
2006 (alternativ)
 
 
 
 
 
2008
 
 
 
 
 
2010
 
 
 
 
 
2012
 
 
 
 
 
2013
 
 
 
 
 
2014
 
 
 
 
 
2016
 
 
 
 
 
2018
 
 
 
 
 
2020
 
 
 
 
 
2022

Borta redigera

 
 
 
 
 
1990
 
 
 
 
 
1994
 
 
 
 
 
1998
 
 
 
 
 
2000
 
 
 
 
 
2002
 
 
 
 
 
2002 (special för en match)
 
 
 
 
 
2008
 
 
 
 
 
2012
 
 
 
 
 
2013
 
 
 
 
 
2014
 
 
 
 
 
2016
 
 
 
 
 
2018
 
 
 
 
 
2020
 
 
 
 
 
2022

Mästerskapslåtar redigera

Officiella redigera

Sedan 1950-talet har officiella låtar gjorts till alla EM- och VM-turneringar där Sverige deltagit i slutspelet.

År/turnering Artist Låtnamn Övrigt
VM 1950 Tompa Jahn Svenska landslaget i landsflykt -
VM 1958 Nacka Skoglund Vi hänger me' -
VM 1970 ? ? -
VM 1974 Svenska fotbollslandslaget och Georg Ericson Vi är svenska fotbollsgrabbar -
VM 1978 VM-truppen och Schytts Vi gör så gott vi kan -
VM 1990 Galenskaparna och After Shave Ciao ciao Italia -
EM 1992 Peter Jöback och Towe Jaarnek More Than a Game Sverige var värdland, "More than a game" var officiell låt för turneringen.
VM 1994 GES När vi gräver guld i USA -
EM 2000 Staffan Hellstrand Explodera -
VM 2002 Magnus Uggla Vi ska till VM -
EM 2004 Markoolio In med bollen -
VM 2006 Tomas Ledin Vi är på gång -
EM 2008 Elias feat. Frans Fotbollsfest -
EM 2012 Neverstore Vi mot världen -
EM 2016 Frej Larsson och Joy Mitt team -
VM 2018 Gyllene Tider och Linnea Henriksson Bäst när det gäller -
EM 2020 Anis Don Demina och SAMI Flaggan i topp -

Inofficiella redigera

Det har även gjort inofficiella fotbollslåtar till mästerskapen. Här några i urval.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Men's Ranking”. Fifa. https://www.fifa.com/fifa-world-ranking/men. Läst 16 februari 2024. 
  2. ^ [a b c] ”Milstolpar”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 4 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070204133554/http://www.svenskfotboll.se/t2svff.aspx?p=222086. Läst 21 april 2007. 
  3. ^ ”Sveriges nationalarena i fotboll”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/svensk-fotboll/historia/rasunda. Läst 23 juni 2011. 
  4. ^ ”OS 1948”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/svensk-fotboll/historia/ar-for-ar/klassiska-landslag/os-1948/. Läst 23 juni 2011. 
  5. ^ [a b c d e f g] Jimmy Lindahl och Alf Frantz. ”90 år sedan första landskampen”. http://www.bolletinen.se/sfs/pdf/arti_h_landslag_90ar_sen_forsta_landskampen.pdf. Läst 7 januari 2016. 
  6. ^ Jimmy Lindahl/Alf Frantz (1998-04): [bolletinen.se/sfs/pdf/arti_h_landslag_90ar_sen_forsta_landskampen.pdf "90 år sedan första landskampen".] Gislaved/Väckelsång. Läst 18 juni 2013.
  7. ^ ”Karl Ansén - Sveriges Olympiska Kommitté”. sok.se. http://sok.se/idrottare/idrottare/k/karl-ansen.html. Läst 7 januari 2016. 
  8. ^ ”Sveriges landslag”. www.fotbollen.com. http://www.fotbollen.com/sverige/index.html. Läst 7 januari 2016. 
  9. ^ ”Sveriges A-landskamper genom tiderna”. www.bolletinen.se. http://www.bolletinen.se/sfs/java/lktot.htm. Läst 7 januari 2016. 
  10. ^ ”Rudolf Kock - Sveriges Olympiska Kommitté”. sok.se. http://sok.se/idrottare/idrottare/r/rudolf-kock.html. Läst 7 januari 2016. 
  11. ^ ”Sven Rydell - Sveriges Olympiska Kommitté”. sok.se. http://sok.se/idrottare/idrottare/s/sven-rydell.html. Läst 7 januari 2016. 
  12. ^ ”Sigfrid Lindberg - Sveriges Olympiska Kommitté”. sok.se. http://sok.se/idrottare/idrottare/s/sigfrid-lindberg.html. Läst 7 januari 2016. 
  13. ^ [a b] ”Landskampsdatabasen”. www.campsweden.se. Arkiverad från originalet den 12 september 2011. https://web.archive.org/web/20110912102200/http://www.campsweden.se/index.php?option=com_content&task=view&id=793&Itemid=135. Läst 12 maj 2011. 
  14. ^ ”World Cup 1934 Qualifying”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/34q.html. Läst 7 januari 2016. 
  15. ^ [a b] ”Historisk guide till fotbolls-VM” (på svenska). Populär Historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/historisk-guide-till-fotbolls-vm/. Läst 7 januari 2016. 
  16. ^ ”World Cup 1934”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/34f.html. Läst 7 januari 2016. 
  17. ^ ”Milstolpar — fogis.se”. fogis.se. http://fogis.se/om-svff/ar-for-ar/milstolpar/. Läst 5 januari 2016. 
  18. ^ ”OS-nostalgi - Sveriges fotbollsfiasko mot Japan i Berlin-OS 1936 - OS i London 2012”. sverigesradio.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304130129/http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/44214?programid=4354. Läst 5 januari 2016. 
  19. ^ [a b] ”Historisk guide till fotbolls-VM” (på svenska). Populär Historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/historisk-guide-till-fotbolls-vm/. Läst 5 januari 2016. 
  20. ^ [a b] ”World Cup 1938 finals”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/38full.html. Läst 7 januari 2016. 
  21. ^ [a b] ”Sweden - International Results”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tablesz/zwed-intres.html. Läst 7 januari 2016. 
  22. ^ [a b c d e f g h] ”OS 1948 — fogis.se”. fogis.se. http://fogis.se/om-svff/ar-for-ar/klassiska-landslag/os-1948/. Läst 8 januari 2016. 
  23. ^ ”Lättaste matchen någonsin - då kan det bli tvåsiffrigt...”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/masterskap/article10394337.ab. Läst 8 januari 2016. 
  24. ^ ”(New) 1948 (13.08) Sweden - Yugoslavia - 3-1 Final London Olympics”. https://www.youtube.com/watch?v=N_QZW5kK5_A. Läst 8 januari 2016. 
  25. ^ ”Gunnar Nordahl, en av Sveriges...”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305051812/http://www.gunnar-nordahl.com/1961-%3E/PDF/2011-0224.pdf. Läst 8 januari 2016. 
  26. ^ ”Lidas var hjärnan i Gre-no-li”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/lidas-var-hjarnan-i-gre-no-li/. Läst 8 januari 2016. 
  27. ^ ”World Cup 1950 finals”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/50full.html#grc. Läst 7 januari 2016. 
  28. ^ ”World Cup 1950 finals”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/50full.html#final. Läst 7 januari 2016. 
  29. ^ ”Karl "Rio-Kalle" Svensson”. www.ne.se. http://www.ne.se/karl-rio-kalle-svensson. Läst 12 maj 2011. 
  30. ^ ”RioKalle lever i vårt minne”. | Allt Om HIF |. Arkiverad från originalet den 7 april 2016. https://web.archive.org/web/20160407050416/http://www.alltomhif.se/2013/07/15/rio-kalle-lever-i-vart-minne/. Läst 5 januari 2016. 
  31. ^ ”Lennart "Nacka" Skoglund”. Stockholmsidrotten. Arkiverad från originalet den 8 december 2014. https://web.archive.org/web/20141208065823/http://www.rf.se/Distrikt/StockholmsIdrottsforbund/OmStockholmsidrotten/StockholmsIdrottshistoriskaForening/Idrottshistoriskaartiklar/LennartNackaSkoglund/. Läst 5 januari 2016. 
  32. ^ ”Spelprogram - Herrar OS — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/cuper-och-serier/supercupen-damer/supercupen-damer/?scr=fixturelist&ftid=30307. Läst 5 januari 2016. 
  33. ^ ”Herrar OS Matchinformation: Sverige mot Ungern 1952-07-28 (0-6) — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/cuper-och-serier/supercupen-damer/supercupen-damer/?scr=result&fmid=1568205. Läst 5 januari 2016. 
  34. ^ ”Herrar OS Matchinformation: Sverige mot Tyskland 1952-08-01 (2–0) — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/cuper-och-serier/supercupen-damer/supercupen-damer/?scr=result&fmid=1568206. Läst 5 januari 2016. 
  35. ^ "Sverige i Fotbolls-VM 1958", SR Minnen
  36. ^ ”VM 1958 — fogis.se”. fogis.se. http://fogis.se/om-svff/ar-for-ar/klassiska-landslag/vm-1958/. Läst 5 januari 2016. 
  37. ^ ”Här är VM-historiens snyggaste mål”. SvD.se. http://www.svd.se/har-ar-vm-historiens-snyggaste-mal. Läst 3 januari 2016. 
  38. ^ ”Grattis Kurre Hamrin, 80 år - Sport | SVT.se”. svt.se. http://www.svt.se/sport/artikel/grattis-kurre-hamrin-80-ar/. Läst 3 januari 2016. 
  39. ^ ”VM-finalen i fotboll 1958 - film 13 i Folke Wännströms samling - Stockholmskällan”. stockholmskallan.se. http://stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=28925. Läst 5 januari 2016. 
  40. ^ [a b] ”12 december: 1–2, tunga förluster 12 gånger om - Radiosportens listiga julkalender 2012 - Radiosporten”. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=179&grupp=18769&artikel=5376791. Läst 5 januari 2016. 
  41. ^ ”VM-kval 1964-1965 Grupp 2”. http://www.fotbollsweden.se/Sve%20VM-kval%201964-65.htm. Läst 5 januari 2016. 
  42. ^ ”Sveriges Landslag i Fotboll 1962”. www.fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/1962.htm. Läst 5 januari 2016. 
  43. ^ ”Sveriges Landslag i Fotboll 1963”. www.fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/1963.htm. Läst 5 januari 2016. 
  44. ^ ”Sveriges Landslag i Fotboll 1964”. www.fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/1964.htm. Läst 5 januari 2016. 
  45. ^ ”EM 1968”. www.gruvstugan.com. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304141736/http://www.gruvstugan.com/em_1968.htm. Läst 5 januari 2016. 
  46. ^ ”Här är tio klassiska kval-ögonblick”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/har-ar-tio-klassiska-kval-ogonblick/. Läst 5 januari 2016. 
  47. ^ ”Aftonbladet sport: Guldbollen”. wwwc.aftonbladet.se. http://wwwc.aftonbladet.se/sport/guldbollen/1970.html. Läst 5 januari 2016. 
  48. ^ ”Fotbolls-VM 1970 i Mexico”. http://www.ointres.se/Fotbolls-VM_1970.pdf. Läst 5 januari 2016. 
  49. ^ ”Sveriges Landslag i Fotboll 1970”. www.fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/1970.htm. Läst 5 januari 2016. 
  50. ^ ”Sveriges Landslag i Fotboll 1971”. www.fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/1971.htm. Läst 5 januari 2016. 
  51. ^ ”Sverige i EM-slutspel – Fotbolls-EM 2012 i Polen & Ukraina”. fotbollsem-2012.se. http://fotbollsem-2012.se/sverige-i-em-slutspel/. Läst 5 januari 2016. 
  52. ^ ”Svenska herr-landslagets historia”. www.sverigeslandslag.se. http://www.sverigeslandslag.se/historikherrar.html. Läst 5 januari 2016. 
  53. ^ ”Sveriges Landslag i Fotboll 1973”. fotbollsweden.se. http://fotbollsweden.se/1973.htm. Läst 5 januari 2016. 
  54. ^ ”Tidigare möten mot Malta - Fotboll”. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2835&grupp=12344&artikel=3085486. Läst 5 januari 2016. 
  55. ^ ”Minns dröm- och mardrömsmötena med Österrike - Herrlandslaget - Fotboll”. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2835&grupp=9155&artikel=5555186. Läst 5 januari 2016. 
  56. ^ ”Ralf Edström om klassiska snödramat mot Österrike för 40 år sen - P4 Värmland”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5556891. Läst 5 januari 2016. 
  57. ^ ”Roland Sandberg – hjälten i snömatchen mot Österrike - Sport | SVT.se”. svt.se. http://www.svt.se/sport/artikel/roland-sandberg-hjalte-i-snomatchen-mot-osterrike/. Läst 5 januari 2016. 
  58. ^ [a b] ”Sveriges Landslag i Fotboll 1974”. www.fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/1974.htm. Läst 5 januari 2016. 
  59. ^ ”10 DN-rubriker från VM 1974 i Västtyskland - DN.SE”. DN.SE. http://www.dn.se/dn-150-ar/10-dn-rubriker-fran-vm-1974-i-vasttyskland/. Läst 5 januari 2016. 
  60. ^ [a b] ”Matchrapport Västtyskland-Sverige”. www.fifa.com. 30 juni 1974. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131017164216/http://www.fifa.com/worldcup/archive/edition=39/results/matches/match=2065/report.html. Läst 4 maj 2011. 
  61. ^ ”Svenska VM-historien i bilder”. SvD.se. http://www.svd.se/nostalgi-20-ar-sedan-sveriges-vm-fest#sida-6. Läst 5 januari 2016. 
  62. ^ ”SWEDEN - WEST GERMANY 1974 (highlights)”. https://www.youtube.com/watch?v=dzB7RlqwFHc. Läst 5 januari 2016. 
  63. ^ ”Galna målgester”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article13704023.ab. Läst 5 januari 2016. 
  64. ^ ”Sveriges Landslag i Fotboll 1975”. www.fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/1975.htm. Läst 5 januari 2016. 
  65. ^ ”Sveriges Landslag i Fotboll 1975”. www.fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/1976.htm. Läst 5 januari 2016. 
  66. ^ ”Sveriges Landslag i Fotboll 1977”. www.fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/1977.htm. Läst 5 januari 2016. 
  67. ^ ”VM I FOTBOLL 1978”. www.fotbollen.com. http://www.fotbollen.com/vm/vm1978.html. Läst 5 januari 2016. 
  68. ^ ”Sveriges Landslag i Fotboll 1978”. www.fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/1978.htm. Läst 5 januari 2016. 
  69. ^ ”Sveriges Landslag i Fotboll 1979”. www.fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/1979.htm. Läst 5 januari 2016. 
  70. ^ ”Sverige i VM-kvalet 1980-81”. http://www.fotbollsweden.se/Sve%20VM-kval%201980-81.htm. Läst 5 januari 2016. 
  71. ^ ”Fick Socrates tröja - frågade mitt i fajten”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/fick-socrates-troja---fragade-mitt-i-fajten/. Läst 5 januari 2016. 
  72. ^ ”Italien utklassat 1983 — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/arkiv/tidigare/2004/06/italien-utklassat-1983/. Läst 5 januari 2016. 
  73. ^ ”European Championship 1984”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/84e.html. Läst 5 januari 2016. 
  74. ^ [a b c] ”Portugal är enbart ångest och det är ”Labans” fel | Olof Lundhs blogg”. blogg.fotbollskanalen.se. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306093127/http://blogg.fotbollskanalen.se/lundh/2013/11/14/portugal-ar-enbart-angest-och-det-ar-labans-fel/. Läst 5 januari 2016. 
  75. ^ Det gråtande decenniet, Offside, nr 4, 2010
  76. ^ ”Olle Nordin tar över Örgryte”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/superettan/olle-nordin-tar-over-orgryte/. Läst 5 januari 2016. 
  77. ^ ”European Championship 1988”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/88e.html. Läst 5 januari 2016. 
  78. ^ ”Glenn Hysén fyller 50”. Expressen. http://www.expressen.se/gt/glenn-hysen-fyller-50/. Läst 6 januari 2016. 
  79. ^ ”Inget är givet i matchen mot Finland”. SvD.se. http://www.svd.se/inget-ar-givet-i-matchen-mot-finland. Läst 6 januari 2016. 
  80. ^ ”VM-klassiker mot Sverige: 1990 – Den perfekta starten - Brasilien - Sydamerika | SvenskaFans.com”. www.svenskafans.com. http://www.svenskafans.com/varlden/VM-klassiker-mot-Sverige-1990-Den-perfekta-starten-451321.aspx. Läst 6 januari 2016. 
  81. ^ ”Klassiska referat: VM 1990 i Italien - Fotboll”. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2835&grupp=12344&artikel=1307003. Läst 6 januari 2016. 
  82. ^ ”Svenska herr-landslagets historia”. www.sverigeslandslag.se. http://www.sverigeslandslag.se/historikherrar.html. Läst 6 januari 2016. 
  83. ^ ”start”. Offside. Arkiverad från originalet den 7 april 2016. https://web.archive.org/web/20160407065347/http://www.offside.org/pelle-blohm/2012/rasunda-vackte-minnen-om-min-enda-landskamp-till-liv. Läst 6 januari 2016. 
  84. ^ ”Sverige i EM 1992 Grupp A”. http://www.fotbollsweden.se/Sverige%20EM%201992.htm. Läst 6 januari 2016. 
  85. ^ ”Det bästa laget som världen aldrig fick se? | balkanbloggen”. blogg.fotbollskanalen.se. Arkiverad från originalet den 7 januari 2016. https://archive.is/20160107191404/http://blogg.fotbollskanalen.se/balkanbloggen/2013/03/11/det-basta-laget-som-varlden-aldrig-fick-se/. Läst 6 januari 2016. 
  86. ^ ”England Match No. 688 - Sweden - 17 June 1992 - Match Summary and Report”. www.englandfootballonline.com. http://www.englandfootballonline.com/Seas1990-00/1991-92/M0688Swe1992.html. Läst 6 januari 2016. 
  87. ^ ”EM -92: Danmarks guldknock | Åsikten | Gurufans”. gurufans.com. Arkiverad från originalet den 7 januari 2016. https://archive.is/20160107191355/http://gurufans.com/sv/opinion/em-92-danmarks-guldknock. Läst 6 januari 2016. 
  88. ^ ”1/2 UEFA Euro 1992 Sweden-Germany 2-3”. https://www.youtube.com/watch?v=1bs_IVUvxDI. Läst 6 januari 2016. 
  89. ^ [a b c] ”1994 USA”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/masterskap/article10829280.ab. Läst 3 januari 2016. 
  90. ^ [a b] Här är sanningen bakom klassiska frisparken – han ville stryka den, Aftonbladet. Publicerad: 10 juni 2014. Läst: 2 maj 2020.
  91. ^ ”Här är målen i textform”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/article10974320.ab. Läst 6 januari 2016. 
  92. ^ Fifa.com: 1994 Fifa World Cup USA Arkiverad 19 november 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 18 november 2015
  93. ^ [a b] ”Tomas Brolin”. www.ne.se. http://www.ne.se/tomas-brolin. Läst 12 maj 2011. 
  94. ^ ”VM 1994”. www.fifa.com. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110722123606/http://www.fifa.com/worldcup/archive/edition=84/statistics/index.html. Läst 12 maj 2011. 
  95. ^ ”European Championship 1996”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/96e.html. Läst 23 maj 2011. 
  96. ^ ”"Det är dags för en ny Sverige-dödare nu..."”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/det-ar-dags-for-en-ny-sverige-dodare-nu/. Läst 5 januari 2016. 
  97. ^ ”Sverige på väg mot femte raka mästerskapet”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/sverige-pa-vag-mot-femte-raka-masterskapet/. Läst 6 januari 2016. 
  98. ^ ”European Championship 2000”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/00e.html. Läst 6 januari 2016. 
  99. ^ ”Så har vi åkt ur EM och VM - under 2000-talet”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/em/sa-har-vi-akt-ur-em-och-vm---under-2000-talet/. Läst 6 januari 2016. 
  100. ^ ”Herr: Sverige vann King´s Cup — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/arkiv/tidigare/2003/02/herr-sverige-vann-kings-cup/. Läst 7 januari 2016. 
  101. ^ ”De är älskade – och hatade”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/article10213721.ab. Läst 6 januari 2016. 
  102. ^ ”World Cup 2002 Qualifying”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/2002q.html. Läst 6 januari 2016. 
  103. ^ ”World Cup 2002 1996”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/2002full.html. Läst 23 maj 2011. 
  104. ^ ”VM: Svensk 2-1-seger efter rysare — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/arkiv/tidigare/2002/06/vm-svensk-2-1-seger-efter-rysare/. Läst 7 januari 2016. 
  105. ^ ”Johan Mjällby om EM, "Mjällbymål" och chips”. fotbollskanalen. http://www.fotbollskanalen.se/sverige/johan-mjallby-om-em-mjallbymal-och-chips/. Läst 6 januari 2016. 
  106. ^ ”VM: Gruppseger efter svensk bragdmatch — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/arkiv/tidigare/2002/06/vm-gruppseger-efter-svensk-bragdmatch/. Läst 7 januari 2016. 
  107. ^ [a b] ”Stolpen som Anders Svensson aldrig glömmer”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/article10285378.ab. Läst 7 januari 2016. 
  108. ^ ”VM: Förlängningsdrama ändade sagan — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/landslag/herrar/tidigare-ar/spelaret-2002/vm-2002/arkiv/tidigare/2002/06/vm-forlangningsdrama-andade-sagan/. Läst 6 januari 2016. 
  109. ^ ”BBC”. 11 oktober 2003. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/internationals/2899287.stm. Läst 7 januari 2016. 
  110. ^ ”Special: Här är Henrik Larssons spelarkarriär - Fotboll”. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2835&grupp=12344&artikel=1891135. Läst 7 januari 2016. 
  111. ^ ”Best goals of Euro 2004”. www.bbc.co.uk. 3 juli 2004. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/euro_2004/3863433.stm. Läst 12 juni 2011. 
  112. ^ ”European Championship 2004”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/04e.html. Läst 23 maj 2011. 
  113. ^ ”– Svezia e Danimarca pareggiano 2-2”. www.lagazzettadelmezzogiorno.it. https://www.lagazzettadelmezzogiorno.it/news/sport/16334/europei-2004-svezia-e-danimarca-pareggiano-2-2.html. Läst 7 januari 2016. 
  114. ^ ”Den italienska mardrömmen besannades Sverige och Danmark vidare efter 2-2 - Nyheter (Ekot)”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=434306. Läst 7 januari 2016. 
  115. ^ ”Italy are cheating themselves with conspiracy claims”. Mail Online. https://plus.google.com/101913233771349778690/. http://www.dailymail.co.uk/sport/article-307661/Italy-cheating-conspiracy-claims.html. Läst 7 januari 2016. 
  116. ^ ”Sverige straffat av Holland”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/sverige-straffat-av-holland/. Läst 7 januari 2016. 
  117. ^ ”Ungerns målvakt om Zlatans supermål: Det var fantastiskt”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/herrlandslaget/article11984730.ab. Läst 3 januari 2016. 
  118. ^ ”Hård dom av svenska krönikörer - Sport | SVT.se”. svt.se. http://www.svt.se/sport/artikel/hard-dom-av-svenska-kronikorer/. Läst 3 januari 2016. 
  119. ^ ”World Cup 2006”. www.fifa.com. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110722121854/http://www.fifa.com/worldcup/archive/germany2006/results/index.html. Läst 23 maj 2011. 
  120. ^ ”Lagerbäck pressad efter 2-0-förlusten - Världsmästerskapet 2006 (h)”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304114151/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2573&artikel=885969. Läst 3 januari 2016. 
  121. ^ [a b] ”Matchen avbruten i Köpenhamn — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/arkiv/tidigare/2007/06/matchen-avbruten-i-kopenhamn/. Läst 7 januari 2016. 
  122. ^ ”Danska spelarna bedrövade - DN.SE” (på svenska). DN.SE. http://www.dn.se/sport/fotboll/danska-spelarna-bedrovade/. Läst 7 januari 2016. 
  123. ^ ”Skandalen på Parken 2007 - Del 2”. https://www.youtube.com/watch?v=EbSU4ubVJ_8. Läst 7 januari 2016. 
  124. ^ ”Matchen avbruten - Sverige tilldömt segern”. svenskfotboll.se. 2 juni 2007. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930181259/http://www.svenskfotboll.se/t2llh.aspx?p=345819&x=1&a=917509. Läst 2 juni 2007. 
  125. ^ ”"Fylledansken" vill inte tillbaka till Parken”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/fylledansken-vill-inte-tillbaka-till-parken/. Läst 7 januari 2016. 
  126. ^ ”Skandal gav Sverige segern - Fotboll”. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2835&grupp=12344&artikel=1403525. Läst 7 januari 2016. 
  127. ^ ”Bomben: Henke med i EM-truppen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/masterskap/article11411691.ab. Läst 7 januari 2016. 
  128. ^ ”Sverige i EM 2008 Grupp D”. http://www.fotbollsweden.se/Sverige%20EM%202008.htm. Läst 7 januari 2016. 
  129. ^ ”Olsson: Jag förstår inte 3-5-2 - skrota det”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/olsson-jag-forstar-inte-3-5-2---skrota-det/. Läst 7 januari 2016. 
  130. ^ ”Tung förlust mot Danmark - Kim Källström missade straff - Radiosportens fotbollsnyheter - Fotboll”. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2835&grupp=12344&artikel=2886519. Läst 11 augusti 2015. 
  131. ^ ”Zlatan sänkte Ungern - igen - Radiosporten”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=3079869. Läst 7 januari 2016. 
  132. ^ Zlatan överväger sluta i landslaget, Dagens Nyheter 9 november 2009.
  133. ^ ”Erik Hamrén ny förbundskapten”. svenskfotboll.se. 4 november 2009. http://svenskfotboll.se/arkiv/landslag/2009/11/erik-hamren-ny-forbundskapten/. 
  134. ^ http://svenskfotboll.se/landslag/arkiv/landslag/2010/05/herr-hamren-pa-heltid-fran-1-juni/
  135. ^ Erik Hamrén förlorade sin första match som förbundskapten
  136. ^ Hamréns första match på hemmaplan
  137. ^ ”TV: Sverige utklassat - förnedrat, avklätt och avslöjat”. fotbollskanalen. http://www.fotbollskanalen.se/sverige/tv-sverige-utklassat---fornedrat-avklatt-och-avslojat/. Läst 7 januari 2016. 
  138. ^ [a b] ”EM-kval 2010-2011 Grupp E”. http://www.fotbollsweden.se/EM-kval%202010-11%20Grupp%20E.htm. Läst 7 januari 2016. 
  139. ^ ”Fotboll Sverige – Holland EM kval 2011 Herrar – Svenska Landslaget”. svenskalandslaget.se. http://svenskalandslaget.se/fotboll-sverige-holland-em-kval-2011-herrar/. Läst 7 januari 2016. 
  140. ^ ”UEFA EURO 2012”. www.uefa.com. http://en.uefa.com/uefaeuro2012/standings/round=15171/group=700961/index.html. 
  141. ^ Sverige-Kazakstan 2–0, SvenskaFans.com 11 september 2012.
  142. ^ Färöarna-Sverige 1–2, Aftonbladet.se 12 oktober 2012.
  143. ^ Tyskland-Sverige 4–4, SVT.se 17 oktober 2012.
  144. ^ Magisk Zlatan sänkte England, Radiosporten 14 november 2012.
  145. ^ ”Zlatan wins goal of the year for bicycle kick against England”. Mail Online. https://plus.google.com/101913233771349778690/. http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-2538760/Zlatan-wins-FIFAs-goal-year-award-unbelievable-bicycle-kick-against-England.html. Läst 3 januari 2016. 
  146. ^ ”World Cup 2014 Qualifying”. www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tables/2014q.html. Läst 7 januari 2016. 
  147. ^ ”Svensson jubilerade – frälste Sverige”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/article17425469.ab. Läst 7 januari 2016. 
  148. ^ ”Herrar A VM-kval Matchinformation: Kazakstan mot Sverige 2013-09-10 (0–1) — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/landslag/herrar/arkiv/landslag/2013/09/kazakstan-sverige/. Läst 7 januari 2016. 
  149. ^ ”Så var Sverige–Österrike - DN.SE” (på svenska). DN.SE. http://www.dn.se/sport/fotboll/sa-var-sverigeosterrike/. Läst 7 januari 2016. 
  150. ^ ”Sverige mot Portugal i playoff — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/landslag/herrar/arkiv/landslag/2013/10/lottning-vmkval-playoff/. Läst 7 januari 2016. 
  151. ^ ”Playoff: Portugal - Sverige 1-0 - Sverige - Övrigt | SvenskaFans.com”. www.svenskafans.com. http://www.svenskafans.com/fotboll/playoff-portugal-sverige-493667.aspx. Läst 7 januari 2016. 
  152. ^ ”Sverige missar VM-slutspelet”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 16 april 2016. https://web.archive.org/web/20160416001536/http://www.sydsvenskan.se/sport/fotboll/sverige-missar-vm-slutspelet-/. Läst 7 januari 2016. 
  153. ^ ”Lundh: Vad har Sverige i EM att göra om gruppen är för svår?”. fotbollskanalen. http://www.fotbollskanalen.se/olof-lundh/lundh-vad-har-sverige-i-em-att-gora-om-gruppen-ar-for-svar/. Läst 3 januari 2016. 
  154. ^ ”Erik Hamréns svar – efter spelarnas kritik”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/erik-hamrens-svar--efter-spelarnas-kritik/. Läst 7 januari 2016. 
  155. ^ ”Anders Svensson slutar i landslaget”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/herrlandslaget/article18009701.ab. Läst 7 januari 2016. 
  156. ^ ”Sverige faller på fotbollsranking”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/herrlandslaget/article19741766.ab. Läst 7 januari 2016. 
  157. ^ ”Herrar A EM-kval Matchinformation: Montenegro mot Sverige 2014-11-15 (1-1) — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/landslag/herrar/arkiv/landslag/2014/11/montenegro-sverige/. Läst 7 januari 2016. 
  158. ^ ”Football rankings: FIFA Ranking: December 2014 final preview”. www.football-rankings.info. http://www.football-rankings.info/2014/12/fifa-ranking-december-2014-final-preview.html. Läst 7 januari 2016. 
  159. ^ ”Sverige tangerar historiskt bottennapp på rankningen”. fotbollskanalen. http://www.fotbollskanalen.se/sverige/sverige-tangerar-historiskt-bottennapp-pa-rankningen/. Läst 7 januari 2016. 
  160. ^ [a b] ”Sverige faller på världsrankingen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/herrlandslaget/article21219892.ab. Läst 7 januari 2016. 
  161. ^ ”TV: Utspelade och utbuade - Österrike körde över Sverige”. fotbollskanalen. http://www.fotbollskanalen.se/sverige/tv-utspelade-och-utbuade---osterrike-korde-over-sverige/. Läst 7 januari 2016. 
  162. ^ ”Sverige förnedrat av Österrike i ödesmötet”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/sverige-fornedrat-av-osterrike-i-odesmotet/. Läst 7 januari 2016. 
  163. ^ ”Siffrorna visar: Han ersätter Erik Hamrén”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/spel/article21387167.ab. Läst 7 januari 2016. 
  164. ^ ”Ansvaret ligger helt på Erik Hamrén | Olof Lundhs blogg”. blogg.fotbollskanalen.se. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151022091609/http://blogg.fotbollskanalen.se/lundh/2015/09/08/ansvaret-ligger-pa-erik-hamren/. Läst 7 januari 2016. 
  165. ^ ”Herrar A EM-kval Matchinformation: Sverige mot Österrike 2015-09-08 (1–4) — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/landslag/herrar/arkiv/landslag/2015/09/sverige-osterrike/. Läst 7 januari 2016. 
  166. ^ ”Herrar A EM-kval Matchinformation: Sverige mot Moldavien 2015-10-12 (2-0) — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/arkiv/landslag/2015/10/startelvan-mot-moldavien/. Läst 7 januari 2016. 
  167. ^ ”TV: Hamrén om lottningen: "Inte önskat att möta Danmark"”. fotbollskanalen. http://www.fotbollskanalen.se/sverige/tv-hamren-om-lottningen-inte-onskat-att-mota-danmark/. Läst 7 januari 2016. 
  168. ^ ”Forsberg gav Sverige ledning mot Danmark”. Expressen. http://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/forsberg-gav-sverige-ledning-mot-danmark/. Läst 7 januari 2016. 
  169. ^ [a b] ”Sverige klart för EM efter Zlatans magi”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/emkvalet/article21782805.ab. Läst 7 januari 2016. 
  170. ^ ”Statistikcenter”. www.fotbollskanalen.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305014755/http://www.fotbollskanalen.se/tlproxy/Comp_Scorers.asp?lang=98&coid=-31. Läst 7 januari 2016. 
  171. ^ ”Sverige tar nytt kliv på världsrankningen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/article21921952.ab. Läst 7 januari 2016. 
  172. ^ LiveScore, SofaScore com. ”Ireland Sweden live score, video stream and H2H results - SofaScore” (på engelska). www.sofascore.com. https://www.sofascore.com/ireland-sweden/NTbsTTb. Läst 6 oktober 2020. 
  173. ^ ”Sveriges insats i EM 2016 – En stor besvikelse”. EM 2020. 13 september 2016. https://www.emguide.se/sveriges-insats-em-2016-en-stor-besvikelse/. Läst 6 oktober 2020. 
  174. ^ [a b] ”Källströms och Isakssons avsked”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/RxElK8. Läst 6 oktober 2020. 
  175. ^ [a b] ”Bekräftat: Hamrén lämnar efter EM”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/4dxnq6. Läst 6 oktober 2020. 
  176. ^ ””Förhandlade utanför Biltema i Katrineholm””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Kvl8Ky. Läst 6 oktober 2020. 
  177. ^ ”SvenskaFans” (på engelska). www.svenskafans.com. https://www.svenskafans.com/europa/kvalgrupperna-till-vm-2018-535250. Läst 6 oktober 2020. 
  178. ^ ”Sverige - Nederländerna vm kval - Sök på Google”. www.google.com. https://www.google.com/search?q=Sverige+-+Nederl%C3%A4nderna+vm+kval&oq=Sverige+-+Nederl%C3%A4nderna+vm+kval+&aqs=chrome..69i57j0l5.7135j0j1&sourceid=chrome&ie=UTF-8#sie=m;/g/11f53twpyn;2;/g/11f766qmsx;dt;fp;1;;. Läst 6 oktober 2020. 
  179. ^ https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2018/6/herr-sverige-sydkorea/
  180. ^ https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2018/6/herr-tyskland-sverige/
  181. ^ https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2018/6/herr-mexiko-sverige/
  182. ^ https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2018/7/herr-sverige-schweiz/
  183. ^ https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2018/7/herr-vm-kvartsfinal-sverige-england/
  184. ^ UEFA.com. ”Spain-Sweden | Stats | UEFA EURO 2020” (på engelska). UEFA.com. https://www.uefa.com/uefaeuro-2020/match/2024453--spain-vs-sweden/statistics/?iv=true. Läst 19 juli 2021. 
  185. ^ [a b c d] UEFA.com (8 juli 2021). ”Every EURO 2020 Star of the Match” (på engelska). UEFA.com. https://www.uefa.com/uefaeuro-2020/news/026a-127f3b6cf94b-53633417795b-1000--every-euro-2020-star-of-the-match/. Läst 19 juli 2021. 
  186. ^ UEFA.com. ”Sweden-Poland | Match info | UEFA EURO 2020” (på engelska). UEFA.com. https://www.uefa.com/uefaeuro-2020/match/2024474--sweden-vs-poland/matchinfo/?iv=true. Läst 19 juli 2021. 
  187. ^ UEFA.com (11 juli 2021). ”Luke Shaw scores fastest-ever goal in a EURO final” (på engelska). UEFA.com. https://www.uefa.com/uefaeuro-2020/news/0253-0d7dce47a88e-fed163e1fdf2-1000--luke-shaw-scores-fastest-ever-goal-in-a-euro-final/. Läst 19 juli 2021. 
  188. ^ ”Här är Danielson kungen av EM: ”Positivt för mig att vara i toppen””. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/0KeLbo. Läst 19 juli 2021. 
  189. ^ ”Här är spelarna som nu slutar i landslaget”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/sport/fotboll/fotbolls-em/har-ar-spelarna-som-nu-slutar-i-landslaget/. Läst 19 juli 2021. 
  190. ^ ”Jon Dahl Tomasson blir herrlandslagets nya förbundskapten - och därmed historisk”. www.svenskfotboll.se. 26 februari 2024. https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2024/02/jon-dahl-tomasson-forbundskapten-for-herrlandslaget/. Läst 13 mars 2024. 
  191. ^ ”Sebastian Larsson tillbaka i herrlandslaget”. www.svenskfotboll.se. 9 mars 2024. https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2024/03/sebastian-larsson/. Läst 13 mars 2024. 
  192. ^ ”Nye landslagschefen kliver fram”. SvenskFotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2018/10/intervju-stefan-pettersson/. 
  193. ^ [a b] ”Jon Dahl Tomasson förbundskapten för herrlandslaget”. Svenska fotbollsförbundet. 26 februari 2024. https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2024/02/jon-dahl-tomasson-forbundskapten-for-herrlandslaget/. Läst 26 februari 2024. 
  194. ^ Holmberg, Ludvig (8 juni 2008). ”Uppdrag: kartlägga motståndarna”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/sport/fotboll/uppdrag-kartlagga-motstandarna/. Läst 24 juni 2011. 
  195. ^ Holmberg, Ludvig (8 juni 2008). ”Så spionerar svenskarna”. https://www.expressen.se/sport/fotboll/sa-spionerar-svenskarna---steg-for-steg/. Läst 24 juni 2011. 
  196. ^ Wagner, Michael (21 april 2008). ”EM-bonus: 40 miljoner...”. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/fotbollsem2008/article11945713.ab. Läst 24 juni 2011. 
  197. ^ Krisoffersson, Daniel (27 maj 2010). ”Här är landslagets hemliga bonusar”. Arkiverad från originalet den 12 september 2009. https://web.archive.org/web/20090912035813/http://fotboll.expressen.se/landslaget/1.1699561/har-ar-landslagets-hemliga-bonusar. Läst 24 juni 2011. 
  198. ^ Sveriges förbundskaptener 1962–2009
  199. ^ ”Landslaget i nya bortatröjor från Umbro”. svenskfotboll.se. 13 maj 2008. http://svenskfotboll.se/t2ll.aspx?p=152177&x=1&a=1133465. Läst 3 juni 2008. 
  200. ^ ”svenskfotboll.se”. www.svenskfotboll.se. 26 februari 2024. https://www.svenskfotboll.se/. Läst 26 februari 2024. 
  201. ^ Guiness och idrottsbolagets VM-historia 1930–1994 sid 63
  202. ^ Guiness och idrottsbolagets VM-historia 1930–1994 sid 23
  203. ^ Guiness och idrottsbolagets VM-historia 1930–1994 sid 18
  204. ^ [a b] Världsmästerskapet i fotboll 1994
  205. ^ [a b] Världsmästerskapet i fotboll 2002
  206. ^ [a b] Världsmästerskapet i fotboll 2006
  207. ^ ”Ibrahimovic sköt Sverige närmare EM”. http://svenska.yle.fi/artikel/2015/06/15/ibrahimovic-skot-sverige-narmare-em. Läst 11 augusti 2015. 
  208. ^ Europamästerskapet i fotboll 2000
  209. ^ Europamästerskapet i fotboll 2004
  210. ^ Europamästerskapet i fotboll 2008
  211. ^ Fotboll vid olympiska sommarspelen 1920
  212. ^ Fotboll vid olympiska sommarspelen 1948
  213. ^ [a b] ”Sveriges landslagsmän 1908-2014”. Arkiverad från originalet den 22 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150522043630/http://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_71372/scope_0/ImageVaultHandler.aspx. Läst 21 maj 2015. 
  214. ^ ”Jon Dahl Tomassons första trupp”. svenskfotboll.se. 14 mars 2024. https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2024/03/jon-dahl-tomassons-forsta-trupp/. Läst 13 mars 2024. 
  215. ^ ”Redaktionens favoriter v.45”. HYMN. 12 november 2022. https://hymn.se/2022/11/12/redaktionens-favoriter-v-45-8/. Läst Läst 28 mars 2023. 

Tryckta källor redigera

  • Rollin, Jack (1994). Guiness och idrottsbolagets VM-historia 1930–1994. Malmö: Idrottsbolaget. ISBN 91-88540-28-6 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Företräddes av
Torgny Mogren
 Svenska Dagbladets guldmedalj
Sveriges herrlandslag i fotboll

1994
Efterträddes av
Annika Sörenstam
Företräddes av
Torgny Mogren
 Jerringpriset
Sveriges herrlandslag i fotboll

1994
Efterträddes av
Annika Sörenstam