Öppna huvudmenyn

Lantmäteriet

svensk statlig myndighet
För motsvarande ämbetsverk i Finland, se Lantmäteriverket.

Lantmäteriet, tidigare Lantmäteriverket och 21 lantmäterimyndigheter, blev den 1 september 2008 samlat i en myndighet med det officiella namnet Lantmäteriet. Lantmäteriet har till uppgift att tillhandahålla geografisk information, fastställa ortnamn, ansvara för de geodetiska referenssystemen och ansvara för fastighetsindelningen i Sverige. Lantmäteriet är också sedan den 1 juni 2008 inskrivningsmyndighet.

Lantmäteriet
Lantmateriet.JPG
Lantmäteriets huvudkontor i Gävle
DepartementNäringsdepartementet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
KommunGävle kommun
LänGävleborgs län
Organisationsnr202100-4888
FöregångareStatens lantmäteriverk
Inrättad1 september 2008
GeneraldirektörSusanne Ås Sivborg
InstruktionSFS 2009:946
Webbplatswww.lantmateriet.se
Kongl. General-Lantmäteri-Contoret, entrén till Lantmäteristyrelsens hus vid Västra Trädgårdsgatan nr 2.

Lantmäteriets forskningsarkiv består av drygt en halv miljon kartor, varav de äldsta ritades på 1600-talet. Det har tillsammans med de regionala förrättningsarkiven med cirka 2 miljoner akter med tillhörande kartor skannats och är tillgängliga via internet.

Lantmäteriet har cirka 2 000 medarbetare, varav knappt 900 på huvudkontoret i Gävle. Susanne Ås Sivborg är myndighetens generaldirektör.

I samarbete med det statliga bolaget Swedesurvey bedriver Lantmäteriet utlandsverksamhet som till stor del avser utbildning och institutionsbyggande. Flertalet utlandsprojekt är finansierade av Sida.

Innehåll

HistorikRedigera

Olika föregångareRedigera

Lantmäteriets verksamhet för fastighetsindelning inrättades 1628, då Anders Bure fick i uppdrag att framställa geometriska jordeböcker och geografiska kartor samt att utbilda nya lantmätare. Anders Bure blev då underställd kammarkollegiet. Lantmäterikontoret flyttade 1688 till egna lokaler i Drottning Kristinas lusthus. År 1827 blev organisationen en egen myndighet, Generallantmäterikontoret, från 1864 benämnt Lantmäteristyrelsen.

Organisationen som producerar kartor (geodata) består av verksamhet som tidigare fanns i Lantmäteristyrelsen, Rikets allmänna kartverk och Centralnämnden för fastighetsdata. Rikets allmänna kartverk hade till syfte att genomföra en fullständig topografisk kartläggning över landet och att framställa en karta som kom att kallas Generalstabskartan. Kartverkets förste föregångare var den 1805 inrättade Fältmätningskåren - sedan Topografiska kåren, vilken 1873 blev Generalstabens topografiska avdelning. År 1894 sammanslogs topografiska avdelningen med Ekonomiska kartverket till Rikets allmänna kartverk. Ekonomiska kartverket hade skiljts ur Lantmäteristyrelsen 1859. Först 1937 blev Rikets allmänna kartverk helt civilt och 1965 blev verkets avdelningar för första gången samlokaliserade, vid Hässelby torg.

Lantmäteriverket från 1974Redigera

Lantmäteriverket (LMV)[1] bildades 1974 genom sammanslagning av Rikets allmänna kartverk, som framställde kartor, och Lantmäteristyrelsen. Det nybildade verket utlokaliserades till Gävle. År 1996 slogs Lantmäteriverket och Centralnämnden för fastighetsdata samman under benämningen Lantmäteriverket.

Centralnämnden för fastighetsdata, CFD, slogs ihop med Lantmäteriverket 1996. Nämnden inrättades 1968 för att bygga upp ett ADB-system med data om landets samtliga fastigheter, det så kallade Fastighetsdatasystemet.

Nya indelningar från 1996 och 2008Redigera

Den 1 januari 1996 förändrades Lantmäteriverkets indelning, då de 24 överlantmätarmyndigheterna och de 69 lantmätardistrikten sammanslogs till 24 lantmäterimyndigheter - varje lantmäterimyndighet motsvarade ett av Sveriges län.[2] Den 1 januari 1997 slogs Lantmäterimyndigheten i Kristianstads län samt Lantmäterimyndigheten i Malmöhus län ihop för att bilda Lantmäterimyndigheten i Skåne län.[3] Den 1 januari 1998 slogs lantmäterimyndigheterna i Göteborgs och Bohus län, i Älvsborgs län samt i Skaraborgs län ihop till Lantmäterimyndigheten i Västra Götalands län, med sätesort i Vänersborg.

Lantmäteriverket och de 21 lantmäterimyndigheterna slogs den 1 september 2008 ihop för att bilda den nya statliga myndigheten Lantmäteriet.[4]

Fastighetsskrivningar sedan 2008Redigera

Sedan 1 juni 2008 är Lantmäteriet även inskrivningsmyndighet. Divisionen handlägger ärenden som gäller inskrivning i fastigheter, till exempel lagfarter, panträtter, avtalsservitut och nyttjanderätter. Verksamheten är enligt riksdagsbeslut lokaliserad till 7 orter, Hässleholm, Eksjö, Uddevalla, Norrtälje, Mora, Härnösand och Skellefteå.

VerksamheterRedigera

Lantmäteriet är uppdelat i divisionerna Fastighetsbildning (närmast före detta Lantmäteristyrelsen) som ansvarar för fastighetsindelningen i Sverige, Geodata (huvudsakligen före detta Rikets allmänna kartverk och Centralnämnden för Fastighetsdata) som framställer och tillhandahåller geografisk information och Fastighetsinskrivning som har ansvar för inskrivningsärenden. Tidigare ingick Metria i Lantmäteriets organisation men är sedan 1 maj 2011, med undantag av de delar som direkt riktar sig till Försvarsmakten, avskilt från myndigheten och ombildat som ett statligt ägt aktiebolag.

Lantmäteriets författningssamlingRedigera

Lantmäteriets författningssamling består av föreskrifter.[5]

FastighetsbildningRedigera

Lantmäteriets division Fastighetsbildning har totalt drygt 900 medarbetare. Divisionen utövar Lantmäteriets ansvar för fastighetsindelningen i Sverige och handlägger ärenden som rör fastighetsbildning. Verksamheten sker huvudsakligen vid de drygt 50 lantmäterikontoren organiserade i två regioner. Inom varje region finns tre eller fyra enheter som i sin tur består av ett antal funktioner. Funktionen är den grundläggande organisatoriska enheten och organiserar cirka 8-15 medarbetare. Den centrala staben med ett 80-tal medarbetare arbetar med ekonomi- och personalfrågor samt rådgivnings-, utvecklings- och förvaltningsverksamhet.

Före 1996 var överlantmätaren chef för överlantmätarmyndigheten och lantmäterienheten. Överlantmätarmyndigheten ingick i den statliga lantmäteriorganisationen med Lantmäteriverket som chefsmyndighet, medan lantmäterienheten var en del av länsstyrelsen. I några fall var överlantmätaren även chef för ett lantmäteridistrikt (det vill säga distriktslantmätare) som kunde omfatta ett helt läns yta. I andra fall var överlantmätaren inte chef för något lantmäteridistrikt, men skulle ändå utöva ett ledarskap över fastighetsbildningsmyndigheterna inom länet. Titeln överlantmätare, som senare har använts för chefen för en del av den statliga lantmäterimyndighetsorganisationen motsvarande två till fyra län (internt kallat chefsområde), är idag avskaffad, närmaste motsvarande funktion har enhets- eller regionchefen.

Enligt fastighetsbildningslagen[6] består lantmäterimyndigheten vid en lantmäteriförrättning av en förrättningslantmätare och eventuellt också gode män (lekmän som utses av kommunen). Förrättningslantmätaren är den som handlägger och beslutar i lantmäteriförrättningar som kan avse fastighetsbildning, fastighetssamverkan, fastighetsbestämning med mera. Förrättningslantmätare är också en titel på en tjänsteman i en lantmäterifunktion.

I 39 av landets kommuner finns enligt beslut av regeringen på kommunens ansökan en lantmäterimyndighet där kommunen är huvudman.

GeodataRedigera

Divisionen framställer och tillhandahåller idag rikstäckande geografisk information och fastighetsinformation, som används för bland annat Eniros kartor och Lantmäteriets tryckta kartor (före detta namn och färg inom parentes):

Fastighetsinformationen används i första hand av bank- och inskrivningsväsendet.

Divisionen ansvarar även för de nationella geodetiska referenssystemen, fastighetsregistret och Lantmäteriets flygbildsarkiv. Samt även tyngdkraftmätning.

Divisionen har ungefär 550 medarbetare med verksamhet i Gävle, Karlskrona, Kiruna och Luleå.

Frisläppande av kartinformationRedigera

Lantmäteriet har från och med 2015 beslutat att släppa fri sin småskaliga kartinformation som öppna data. Till att börja med frisläpptes 1 juli 2015 Översiktskartan, och ett halvår senare följde Vägkartan, Terrängkartan och Fjällkartan efter. Det innebär att ovanstående kartor då fritt kom att kunna användas av privatpersoner eller företag och att man kan bearbeta materialet vidare. Kartmaterialet licensierades till en början enligt Creative Commons CC BY, version 4.0.[7] Den 1 september 2017 ändrades detta till licensen CC0, vilket innebar att myndigheten inte längre överhuvudtaget hävdar de ideella rättigheterna som följer av upphovsrätten för den information som släppts som öppna geodata.

Lantmäteriet kommer dock även framöver att behålla full kontroll över storskalig geografisk information, som exempelvis ortofoto och Fastighetskartan. Dessa produkter ger inkomster till Lantmäteriet som idag är svåra att enkelt ersätta.[7] En diskussion förs om att möjliggöra att all geografisk information släpps fri som öppna data, men hittills har regeringen inte velat byta finansieringsform för verksamheten, från avgifter till anslag.

1 juli 2018 utgick Sverigekartan, Vägkartan, Terrängkartan och Fjällkartan ur Lantmäteriets sortiment.[8] Istället har man i sin Internettjänst utvecklat en anpassningsbar variant av Topografiska kartan, med olika detaljrikedom beroende på vald upplösning.[9] Dessutom finns en relaterad funktion benämnd "Kartutskrift", där man för privat bruk kan producera kartutsnitt i PDF-format av Sverige i skala 1:10 000; i skala 1:50 000 är kartorna även tillgängliga under en CC0-licens. Dessutom finns sedan tidigare en parallell kartvisningstjänst med ett begränsad version av Topografiska kartan under motsvarande CC0-licens.[10] Även den vanliga kartvisningstjänstens material är distribuerat under licensen CC0 när skalangivelsen i kartan visar minst 200 m.[11]

MetriaRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Metria

Metria var till 1 maj 2011 affärsdivisionen inom Lantmäteriet. Från detta datum gick Metria från att vara en division inom Lantmäteriet till att bli ett statligt aktiebolag och har efter det inga organisatoriska kopplingar till myndigheten Lantmäteriet, Metria AB. Karin Annerwall Parö var Metria AB:s första VD.

Metria har cirka 300 medarbetare fördelade på cirka 20 orter över hela landet. Huvudkontoret ligger i Gävle. Bland medarbetarna finns exempelvis ingenjörer, jägmästare, tekniker och biologer. Metria har specialister inom bland annat geodata, geodesi, fjärranalys och GIS-utveckling.

Direktörer/överdirektörer/generaldirektörerRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”World Mapping Today”. sid. 884. https://books.google.com/books?id=n-xZp-QMKCcC&pg=PA884&lpg=PA884&dq=lantm%C3%A4teriverket+LMV++sverige&source=bl&ots=qN2RewJGDH&sig=rLTTUnnkUxQntUHFJEeCmLgTJGI&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiZirnI7ZjYAhVL8mMKHRD8ASYQ6AEIaTAI#v=onepage&q=lantm%C3%A4teriverket%20LMV%20%20sverige&f=false. Läst 20 december 2017. 
  2. ^ SCB Indelningsförändringar 1974-2006
  3. ^ klara.lantmäteriet.se (Läst den 12 januari 2015)
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150112182644/http://www2.notisum.com/News.aspx?pageid=189&itemid=2620#. Läst 12 januari 2015. 
  5. ^ ”Föreskrifter”. lantmateriet.se. http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=2123. Läst 5 juli 2018. 
  6. ^ "4 kap 1 § fastighetsbildningslagen". lagen.nu. Läst 5 juli 2018.
  7. ^ [a b] "Pressmeddelande: Lantmäteriet släpper småskalig kartinformation fri". lantmateriet.se, 2015-03-17. Läst 30 maj 2015.
  8. ^ ”GSD-rasterkartor och Allmänna kartor Visning avvecklas”. Lantmateriet.se. 5 december 2017. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Produktnyheter/Geografisk-information/gsd-rasterkartor-och-allmanna-kartor-visning-avvecklas/. Läst 5 juli 2018. 
  9. ^ "Kartsök". lantmateriet.se. Läst 5 juli 2018.
  10. ^ "Öppna data". etjanster.lantmateriet.se. Läst 5 juli 2018.
  11. ^ ”Hjälp och tips till Kartsök och ortnamn”. Lantmateriet.se. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Kartor-flygbilder-och-ortnamn/Om-Kartsok-och-ortnamn/?faq=aafb. Läst 5 juli 2018. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera