Mando Diao
Mando Diao är ett svenskt rockband från Borlänge. Det består av Björn Dixgård (sång, gitarr), Carl-Johan "C-J" Fogelklou (bas), Jens Siverstedt (gitarr), Patrik "Patso" Heikinpieti (trummor) och Daniel Haglund (klaviatur)[1]. Bland de tidigare medlemmarna finns Gustaf Norén, Mats Björke och Samuel Giers.
| Mando Diao | |
 | |
| Bakgrund |  Borlänge, Sverige |
|---|---|
| Genrer | Alternativ rock Indie rock Garage rock Poprock Vispop Experimentell musik |
| År som aktiva | 1999– |
| Skivbolag | Mute, EMI |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Medlemmar | |
| Björn Dixgård Carl-Johan Fogelklou Daniel Haglund Jens Siverstedt Patrik Heikinpieti | |
| Tidigare medlemmar | |
| Daniel Haglund Samuel Giers Mats Björke Gustaf Norén | |
HistorikRedigera
BakgrundRedigera
Mando Diao bildades i Borlänge av Björn Dixgård och originalsättningens keyboardspelare Daniel Haglund, under namnet Butler.[när?] År 1996 träffades Dixgård och Gustaf Norén på en fest där de båda satt uppe hela natten och diskuterade Beatles. Med det gemensamma intresset i åtanke, var det knappast en överraskning att Norén snart bjöds in till bandet. De spelade, under en tid, på olika klubbar i Borlänge med olika uppsättningar på bas och trummor, fram tills de började bli mer accepterade i hemstaden.
Gruppen började uppmärksammas även i Stockholm, och rykten om skivbolagsintressen uppstod. Dixgård och Norén, som nu skrev bandets samtliga låtar, insåg att man var tvungna att plocka in några permanenta medlemmar även på övriga instrument. Genom gemensamma bekanta fick de kontakt med Samuel Giers, från Gagnef strax utanför Borlänge, och han kände i sin tur den på musikgymnasium utbildade basisten Carl-Johan Fogelklou från Sigtuna. Efter att de hade fått lyssna på en demo av "And I Don't Know" (Från The Braley Geshgore Demo och senare även utgiven på Sheepdog EP år 2003) bestämde de sig för att gå med i bandet.
2002–03Redigera
År 2002 fick Mando Diao skivkontrakt med EMI och samma år släpptes Motown Blood på EP. Denna release fick stor uppmärksamhet bland musikkrönikörer och andra. Succén fortsatte och Mando Diao blev inbjudna att spela på Kalasturnén tillsammans med etablerade band som Thåström, Kent och The Hellacopters. Medlemmarna i Mando Diao stod efter turnén för ett antal uppmärksammade citat, där Dixgård och Norén sågade Kent rakt av och bland annat kallade dem för "ett trött dansband". Detta satte ton för ett långvarigt ordkrig i svensk press mellan Mando Diao och Kent. Efter den framgångsrika turnén släppte Mando Diao sitt debutalbum, Bring 'em In.
Efter Bring 'em In fick Mando Diao även sitt internationella genombrott. Skivan släpptes i Japan, och blev stor succé. Därför blev det nödvändigt för bandet att ägna hela 2003 åt turnerande. Under den här tiden skapade Dixgård stora rubriker då han hamnade i bråk med Sveriges Radio P3:s programledare Agnes-Lo Åkerlind, något som slutade med handgemäng.[källa behövs] Till slut tvingades Dixgård att be om ursäkt.[källa behövs]
2005–07Redigera
År 2004 inleddes i studion, då gruppen skulle spela in sitt andra album Hurricane Bar. Studion låg i ett slott i södra England, och skivan producerades av Richard Rainey, som tidigare bland annat arbetat med U2. Detta album blev även Mando Diaos genombrott i Tyskland och under sommaren 2005 följde turnéer och bland annat spelning på Hultsfredsfestivalen. 2006 spelade Mando Diao in albumet Ode to Ochrasy tillsammans med producenten Patrik Heikinpieti och Björn Olsson och skivan släpptes i Sverige den 6 september 2006. Den 26 augusti 2006 framträdde Mando Diao för första gången i stor TV i Sommarkrysset (TV4) med "Long before rock 'n' roll".
Vid en spelning i Umeå 27 januari 2007 kollapsade golvet efter femton minuters spelning. Sammanlagt 27 personer skadades.[2]
Under sommaren 2007 tillkännagav bandet att en ny skiva, producerad av Björn Olsson, Never Seen The Light Of Day var färdiginspelad. Skivan släpptes den 24 oktober 2007 i Europa och Japan. Den första singeln från skivan var "If I Don't Live Today, Then I Might Be Here Tomorrow", som kom ut den 24 september 2007. Den andra singeln är titelspåret "Never Seen The Light Of Day" följd av "Train On Fire"
2008–09Redigera
Den 3 november 2008 hade bandet en spelning i Los Angeles, som senare släpptes på en DVD-skiva med albumet The Malevolence of Mando Diao.[3]
Första singeln från albumet Give Me Fire var "Dance with Somebody" och släpptes i iTunes Store den 19 december 2008. Den 13 februari 2009 släpptes slutligen albumet, som hade producerats av bandet och The Salazar Brothers (Salla och Masse).
I maj 2009 blev "Gloria" nästa singel från Give Me Fire. Låten började som en hit på radioprogrammet Tracks i P3 under våren och sommaren. Senare släpptes "Gloria" i en Bassflow Remix och under hösten började fler kommersiella radiostationer i Sverige spela låten som växte till en stor hit för Mando Diao.
2010–Redigera
I april 2011 fick Samuel Giers sparken som bandets trummis.[4] Senare, 2014 lämnade även Mats Björke bandet och arbetar med egna produktioner och som producent med mera.
I september 2012 sjöng bandet för första gången på svenska på sin tolkning av Gustaf Frödings "Strövtåg i hembygden". År 2014 sjöng de åter på engelska på första nya singeln "Black Saturday".
Under senare år har bandet lagt till blåsare under sina konserter. Stadiga medarbetare har varit Nils Janson, trumpet och Nils Berg, saxofon, kända som "Nils und Nils". Även Per "Ruskträsk" Johansson har bidragit med saxofonspel på ett flertal turnéer.
Även Dixgårds partner och frontman Gustaf Norén lämnade bandet i slutet av maj 2015.[5] Han berättade om brytningen i talkshowen Breaking News med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson.[6] Norén har andra planer för sin musikkarriär.
År 2015 anslöt Jens Siverstedt till bandet.[7]
Den 21 juli 2016 gjorde bandet en spelning på Dalhalla friluftsteater där de gamla medlemmarna Samuel Giers och Mats Björke deltog.[8]
I januari 2020 medverkade gruppen som husband i SVTs frågesportsprogram På spåret.
År 2020 utkom skivan I solnedgången där Dixgårds föräldrar Malin Holmlin och Hans Dixgård skrivit flera låtar, däribland Själens skrubbsår.[9]
MedlemmarRedigera
Nuvarande medlemmarRedigera
- Björn Dixgård – sång, gitarr
- Carl-Johan "C-J" Fogelklou – bas
- Patrik "Patso" Heikinpieti – trummor
- Jens Siverstedt – gitarr
- Daniel Haglund – keyboards
Tidigare medlemmarRedigera
- Gustaf Norén – sång, gitarr (slutade i bandet i maj 2015)
- Mats Björke – klaviatur (slutade i bandet november 2014)
- Samuel Giers – trummor (sparkades 5 april 2011)
DiskografiRedigera
AlbumRedigera
| Årtal | Titel | Listplaceringar[10] | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Tyskland | Österrike | Schweiz | Sverige | ||
| 2002 | Bring 'em In | − | − | − | 5 |
| 2004 | Hurricane Bar | 18 | 25 | 26 | 6 |
| 2006 | Ode to Ochrasy | 3 | 2 | 5 | 7 |
| 2007 | Never Seen the Light of Day | 9 | 10 | 10 | 9 |
| 2009 | Give Me Fire | 1 | 1 | 1 | 2 |
| 2009 | The Malevolence of Mando Diao | 58 | 67 | − | 30 |
| 2010 | MTV Unplugged – Above and Beyond | 6 | 13 | 27 | 46 |
| 2012 | Greatest Hits Volume 1 | 35 | 60 | 40 | 8 |
| 2012 | Infruset | – | – | 97 | 1 |
| 2014 | Ælita | 6 | 14 | 8 | 1 |
| 2017 | Good Times | 11 | 16 | 8 | 10 |
| 2019 | Bang | ||||
| 2020 | I solnedgången | ||||
SinglarRedigera
| Årtal | Titel | Album | Listplaceringar[10] | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tyskland | Österrike | Schweiz | Sverige | |||
| 2002 | Motown Blood | Bring 'em In | − | − | − | 37 |
| 2002 | Mr. Moon | Bring 'em In | − | − | − | 33 |
| 2002 | The Band | Bring 'em In | − | − | − | 52 |
| 2003 | Sheepdog | Bring 'em In | − | − | − | − |
| 2004 | Clean Town | Hurricane Bar | − | − | − | 29 |
| 2004 | God Knows | Hurricane Bar | 90 | − | − | − |
| 2004 | Paralyzed (UK-Version) | Bring 'em In | − | − | − | − |
| 2005 | Down in the Past | Hurricane Bar | 87 | − | − | − |
| 2005 | You Can't Steal My Love | Hurricane Bar | − | − | − | − |
| 2006 | Long Before Rock 'N' Roll | Ode to Ochrasy | 53 | 53 | 69 | 16 |
| 2006 | Good Morning, Herr Horst | Ode to Ochrasy | − | − | − | − |
| 2007 | TV & Me | Ode to Ochrasy | − | − | − | − |
| 2007 | The Wildfire (If It Was True) | Ode to Ochrasy | − | − | − | − |
| 2007 | Ochrasy | Ode to Ochrasy | − | − | − | − |
| 2007 | If I Don't Live Today, Then I Might Be Here Tomorrow | Never Seen the Light of Day | − | − | − | 15 |
| 2007 | Never Seen the Light of Day | Never Seen the Light of Day | − | − | − | 34 |
| 2008 | Dance with Somebody | Give Me Fire | 2 | 1 | 3 | 4 |
| 2009 | Gloria | Give Me Fire | 33 | 32 | 39 | 12 |
| 2009 | Mean Street | Give Me Fire | 89 | − | − | − |
| 2009 | The Quarry | The Malevolence of Mando Diao | − | − | − | − |
| 2009 | Nothing Without You | Give Me Fire (Special Ltd.Winter Edition) | 76 | − | − | − |
| 2011 | Christmas Could Have Been Good | Greatest Hits Vol. 1 | − | − | − | − |
| 2012 | Strövtåg i hembygden | Infruset | − | − | − | 18 |
| 2012 | En sångarsaga | Infruset | − | − | − | 57 |
| 2014 | Black Saturday | Aelita | 8 | 28 | 21 | - |
| 2015 | Love last forever | - | − | − | − | 94 |
| 2020 | All the People (EP) | - | ||||
DVDRedigera
Priser och utmärkelserRedigera
- 2006 – Grammis som "Årets rockgrupp"[11]
- 2007 – P3 Guld för "Long Before Rock'n'Roll" i kategorin "Årets låt"[12]
- 2007 – P3 Guld, Guldmicken som "Årets liveartist"[12]
- 2009 – Musikexportpriset[13]
- 2010 – Grammis för "Dance with Somebody" i kategorin "Årets låt"[11]
- 2010 – P3 Guld för "Dance with Somebody" i kategorin "Årets låt"[14]
- 2011 – Rockbjörnen för "Årets konsert" (Mando Diao på Peace & Love)[15]
- 2012 – Platinaskiva i Tyskland för albumet Give Me Fire[16]
- 2013 – Grammis för albumet Infruset i kategorin "Årets folkmusik/visa"[11]
- 2013 – Rockbjörnen som "Årets livegrupp"[15]
ReferenserRedigera
- ^ ”Göteborgs-Posten”. http://www.gp.se/n%C3%B6je/musik/mando-diao-hittar-sitt-ursprung-1.3444151. Läst 18 oktober 2016.
- ^ "29 skadade när konsertgolv rasade ihop" Dagens Nyheter. 28 januari 2007. Läst 19 maj 2012.
- ^ "Trailer för kommande Mando Diao-DVD" Musiknyheter.nu. 4 september 2009. Läst 19 maj 2012.
- ^ ”Mando Diao sparkar sin trummis”. Aftonbladet.se. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen2011/article12834462.ab. Läst 4 april 2011.
- ^ ”Gustaf Norén om konflikten i Mando Diao - Malou Efter tio - tv4.se”. tv4.se. http://www.tv4.se/efter-tio/artiklar/gustaf-noren-om-konflikten-i-mando-diao-561e0c63b9a9f6278f000353. Läst 13 januari 2016.
- ^ Virtanen, Fredrik (8 juni 2015). ”Norén-intervjun är fin och stark”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/kronikorer/fredrikvirtanen/article20925368.ab. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Recension: Mando Diao har tappat gnistan - Articles - www.duonoje.se”. www.duonoje.se. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160807054845/http://www.duonoje.se/articles/recension-mando-diao-har-tappat-gnistan-recension-mando-diao-har-tappat-gnistan. Läst 2 augusti 2016.
- ^ ”Är det råa Mando Diao tillbaka?”. Arkiverad från originalet den 25 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160725080719/http://www.dalademokraten.se/noje/musik/ar-det-raa-mando-diao-tillbaka. Läst 2 augusti 2016.
- ^ [1]
- ^ [a b] Chartquellen: DE AT CH SE
- ^ [a b c] ”Grammisvinnare 1969-2014” (pdf). Ifpi. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924033221/http://www.ifpi.se/wp-content/uploads/Vinnare-1969-2014.pdf. Läst 23 januari 2016.
- ^ [a b] ”Alla vinnare och nominerade 2007”. Sveriges Radio. 27 januari 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3964&artikel=4933889. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Mando Diao och Nils Landgren prisbelönta av regeringen”. musikindustrin.se/. http://www.musikindustrin.se/2010/02/01/mando_diao_och_nils_landgren_prisbelonta_av_regeringen/. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Alla nominerade och vinnare 2010”. Sveeriges Radio. 2 december 2009. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3964&artikel=4952704. Läst 22 januari 2016.
- ^ [a b] ”Tidigare vinnare av Rockbjörnen 1979-2014”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/article12332776.ab. Läst 22 januari 2016.
- ^ "Mando Diao når platinastatus" Arkiverad 16 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. Gaffa.se. 2 mars 2011. Läst 19 maj 2012.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Mando Diao.- Officiell webbplats
