Wikipedia:Kritik

Wikipedias syfte som encyklopedi är att så neutralt som möjligt återge sakliga faktauppgifter och väl grundad teoretisk kunskap. Ett viktigt inslag är också att återge vanliga argument som används i debatten om ett artikelämne, åtminstone teoretiska argument som under lång tid har varit vanligt förekommande i forskares och andra experters analys. Genom att på så sätt återge flera olika perspektiv på ämnet kan NPOV eftersträvas. Kritik av artikelämnet ska dock inte dominera en artikel och inte tas för tidigt. De som formulerat kritiken bör i allmänhet attribueras explicit i texten eftersom Wikipedia inte ska ta ställning. Kritiken bör skrivas med såväl OVIKT som V och tidlöshet i åtanke.

Vid värdeomdömen och svepande kritik av en grupp människor, exempelvis anhängare av en minoritetsåsikt genom nedsättande epitet och värdeladdade ideologiska stämplar som inte organisationen håller med om, ställs särskilt höga krav på saklighet och försiktighet, på liknande sätt som vid personkritik i Wikipedia:Biografiska artiklar. Om omtvistade kritiska omdömen ändå nämns bör de inte presenteras som fakta eller Wikipedias eget omdöme, utan som namngivna experters eller organisationers beskrivning. Bedömarna bör ha en neutral relation i förhållande till artikelämnet och vara experter, alternativt bör flera oberoende experters bedömning återges. Första meningen bör inte innehålla omtvistad kritik. Oomtvistad saklig beskrivning och förespråkarnas självbeteckning brukar normalt presenteras först, och neutrala källors epitet innan mindre neutrala källor, så att det inte framstår som att Wikipedia tar ställning. Mer precisa beskrivningar, och konkreta exempel på sakpolitik, är att föredra framför vaga och värderande beskrivningar.

Wikipediaartiklar avslutas ofta med kritikavsnitt rubricerade "Kritik", "Debatt", "Mottagande", "Reaktioner", "Argument (för och) emot..." eller "Kontroverser". I dessa avsnitt samlas och bemöts relevant kritik som riktats mot artikelsubjektet. Sådana avsnitt är ofta omdiskuterade. Rubriken "Kritik" ifrågasätts och ersätts ofta med någon av de andra alternativen. I artiklar utan kritikavsnitt kan förtäckt kritik placeras i varje avsnitt, och det blir svårt att särskilja sakliga beskrivningar från återgivande av debatt, medan ett avslutande kritikavsnitt kan bli obalanserat och orimligt långt, och få karaktär av subjektivt diskussionsforum om det inte redigeras väl. Wikipedia är inte ett debattforum.

Syftet med kritik

Wikipedia lägger större vikt vid fakta, begreppsförklaringar och okontroversiella beskrivningar av sakförhållanden, än vid åsikter. Artiklar ska emellertid inte vara helt okritiska till de fenomen de beskriver. Det går exempelvis inte att skriva att Adolf Hitler eller Josef Stalin bara var politiker, att Kuba är ett land, att kommunism eller nyliberalism är en ideologi och så vidare (inga jämförelser gjorda i övrigt), och det måste också vara möjligt att återge vanliga källbelagda argument för och emot mindre omdiskuterade ämnen. En encyklopedi syftar inte enbart till att tillhandahålla trivia och ickekontroversiella faktauppgifter såsom ämnets definition, biografi och historik, utan skall även tillhandahålla teoretisk analys, förklaringar, experters tolkningar och förståelse för olika kontroverser. Wikipedia ska präglas av vetenskaplig skepticism och förmedla ett välgrundat kritiskt förhållningssätt. Neutralitetskravet innebär att artiklarna inte bara ska förmedla det dominerande synsättet, utan flera signifikanta synsätt, även alternativa uppfattningar som det inte råder konsensus om bland forskare och som inte har stöd i befolkningsmajoriteten, men som ändå kan förekomma bland experter, exempelvis i andra länder. Även om Wikipedia bör vara försiktig i kritik av individer och grupper så ingår i Wikipedias uppdrag att återge experters granskande av makten i form myndigheter, regering och stora organisationer.

Kritik är därför ett viktigt inslag. Syftet med att inkludera kritik är emellertid inte att förvandla artikeln till ett diskussionsforum. Endast betydande uppfattningar bör återges, vilket inte behöver inkludera författarnas egna åsikter. En författare ska inte ha en agenda, utan bör eftersträva att bidra med argument både för och emot en uppfattning. När det gäller levande personer är det ännu strängare krav på eventuell kritiks vederhäftighet. Enligt Wikipedia:Artiklar om nu levande personer ska kontroversiell kritik som inte fått stor spridning i källor, eller saknar betydelse för personens gärning, raderas direkt utan diskussion. Kortvariga debatter om dagsaktuella händelser, politiska utspel med förslag till åtgärder och löften som kanske aldrig genomförs, kan snabbt bli inaktuella, och referat av dem bör hållas korta.

Vad är rimlig mängd kritik - och rimlig balans?

En artikel får inte domineras av kritik av artikelämnet, utan kritiken måste ges rimlig vikt baserat på hur vanlig den är i källor, och dessutom stå i proportion till artikelns sakliga beskrivningar och argument för ämnet. Omfattande mängd kritisk litteratur finns exempelvis om smala politiska och religiösa åsiktsriktningar som är ovanliga i Sverige, ofta skriven av företrädare för mer etablerade uppfattningar, eller av starkt kritiska avhoppare, och därför riskerar artiklar om sådana ämnen att totalt domineras av deras kritik. I ämnen där utländsk media tenderar att återge andra uppfattningar än svensk media finns risk att relevant kritik av utländska experter inte får utrymme.

Det måste också finnas utrymme att bemöta kritiken. Neutralitetkravet innebär inte att antalet positiva och negativa omdömen alltid måste vara identiskt, det är inget nollsummespel, utan balansen bör återspegla balansen i experternas debatt överlag, globalt och under historiens gång. Huvudsaken är att inte bara ett perspektiv ges utrymme, exempelvis etablissemangets uppfattning, eller en viss disciplins ensidiga specialistperspektiv.

Kritiska epitet

Se även: Wikipedia:Undvik försåtliga värdeomdömen och Kategori:Artiklar med värdeomdömen

Smala religiösa och politiska åsiktsriktningar stämplas ofta – i ledartexter, debattartiklar, insändare, blogginlägg och av organisationer för religiösa avhoppare – i svepande ordalag med oprecisa kritiska epitet, omtvistade värdeomdömen och ideologiskt vinklade begrepp som inte organisationens förespråkare eller andra bedömare håller med om, och som kan uppfattas som nedsättande. Exempel är rasistisk, extrem, högerextrem, vänsterextrem, populistisk, främlingsfientlig, islamofobisk, kristofobisk, antisemitisk och kriminell. Mindre uppenbara exempel kan vara främlingsfientlig, fundamentalistisk, antisemitisk, dogmatisk, sekt, islamfientlig, konspiratorisk, våldsbejakande extremism, alternativmedicin, kulturmarxism, klimatförnekare och antidemokratisk. Även tidsskrifter kan i debatten få kritiska ideologiska stämplar som inte är deras självbeteckning. Gränsdragningen mellan vad som är ett kontroversiellt och värdeladdat epitet och en saklig kritisk beskrivning kan vara en svår avvägningsfråga, och kan skilja mellan olika tider och länder. I den allmänna debatten kan bedömare upphöra att använda en ideologisk stämpel eller byta ideologisk beskrivning, exempelvis av en inriktning som tidigare varit smal och uppfattats som extrem men har blivit vanligare i befolkningen, och det kan vara svårt för Wikipedia att hinna följa med i den utvecklingen. Många gånger finns närbesläktade beskrivningar som har mer precis innebörd eller som både artikelämnets förespråkare och kritiker kan hålla med om, exempelvis att man har uttryckt islamfientliga konspirationsteorier istället för att man är islamofob, och vänsterradikal istället för vänsterextrem, men att ersätta källbelagda formuleringar med mindre vinklat språk kan vara egen forskning, vilket har låg acceptans på Wikipedia.

Forskning visar att bidragsgivare till engelskspråkiga Wikipedias politikartiklar som har formulerat sig radikalt tenderar att förändra sitt sätt att skriva efter några år så att deras bidrag innehåller märkbart färre ideologiskt laddade formuleringar. Artiklar med många tusen redigeringar brukar ha god balans mellan uttryck som är typiska i vänster- och högerideologisk argumentation, och brukar innehålla lika få ideologiskt vinklade formuleringar som Encyklopedia Britannica, därför att acceptansen är låg för sådant. Nya Wikipediaartiklar kan vara mer vinklade, mer ofta mot vänster än höger.

Nedsättande värdeomdömen och negativt värdeladdade ideologiska stämplar som utgör politiskt eller religiöst motiverad kritik ska därför användas med stor försiktighet på Wikipedia, och inte för tidigt i artikeln. De ska endast inkluderas om de är kända, om bedömaren kan anses vara expert och om flera relevanta och välkända perspektiv presenteras i Wikipediaartikeln. Värdeladdade epitet ska då presenteras som partsinlagor av en namngiven bedömare eller organisation och inte som Wikipedias beskrivning. Att på detta vis återge politiskt eller religiöst motiverad kritik ska användas med NPOV i åtanke genom att först i artikeln ge utrymme för saklig ickekontroversiell beskrivning av artikelämnet, och förespråkarnas icke-värdeladdade självbeteckning. Senare i artikeln bör man även ge förespråkarnas signifikanta och välgrundade försvar mot kritiken. Nyhetstidningar vars ideologiska eller religiösa inriktning tydligt innebär att de inte är neutrala i förhållande till artikelämnet bör undvikas eller användas försiktigt som stöd för värdeomdömen och kritiska ideologiska stämplar, och de bör inte presenteras för tidigt i artikeln och som enda källa.

Exempelvis råder konsensus om att stiftelsen och tidningen Expos ideologiska kategorisering av högerradikala partier och tidskrifter är trovärdiga eftersom Expo anses vara experter på ämnet, och de är vanligt förekommande på svenskspråkiga Wikipedia, trots att deras omdömen ofta ifrågasätts. Expo ska då attribueras i den löpande texten, och de kompletteras ofta med andra källor.

Denna princip om att vara försiktig med kontroversiella epitet omfattar dock inte forskning. Exempelvis om den etablerade beskrivningen bland historiker är att en organisation var extrem behöver bedömarna inte attribueras i den löpande texten, utan det räcker med fotnoter. Annan i svenska etablerade medier antagen saklig kategorisering av åsiktsriktningar accepteras ofta på Wikipedia även om åsiktsriktningens företrädare inte håller med, men artikeln riskerar då att tappa globalt perspektiv. Höga krav ställs på att denna kategorisering baseras på oberoende och trovärdiga källor. Forskare och andra erkända experter är att föredra framför att enbart använda nyhetsmedia. Även i detta fall bör åsiktsriktningens eventuella självbeteckning framgå om företrädarna är av annan uppfattning. Viktigt är också att länka till en artikel om epitetet, där det definieras tydligt. Epitet som inte är väldefinierade ska undvikas.

Samma principer gäller för kategorisering av artiklar med flertalet underkategorier till

• Kategori:Pejorativa termer
• Kategori:Extremism

Om källäget tillåter skall kontroversiella epitet dessutom motiveras kort i artikeln eller i en inlänkad artikel, helst med konkreta exempel på citat eller incidenter som föranleder epitetet, möjligen genom att kort sammanfatta den motivering som ges i den källa som epitetet grundar sig på, men undvika invecklade teoretiska argumentationskedjor av mindre vikt. Att stämpla minoritetsinriktningar med kritiska epitet utan att förklara pedagogiskt så att läsaren förstår skälet till epitetet riskerar göra att läsaren får intryck att Wikipedia tar ställning för etablissemanget och mot minoriteter, och delar ut ogrundad kritik, vilket kan drabba Wikipedias trovärdighet. Att enbart motivera ett kritiskt epitet genom guilt by association är otillräckligt, och är ett argumentationsfel.

Istället för att återge ett svepande värdeomdöme på rörelser eller på personer, bör Wikipediaförfattare överväga att konkretisera kritik och begränsa den till dokumenterad skada åsiktsriktningen faktiskt har gett upphov till. Syftet med detta är inte att "tvätta" artiklar från känd kritik, utan tvärtom att precisera kritiken genom konkreta exempel istället för att använda teoretiskt svåra ideologiska begrepp och diskutabla generaliseringar. Hänsyn måste dock tas till WP:OVIKT, det vill säga undvika långa redogörelser med svagt informationsvärde för läsaren. I detta får inte heller informationsvärdet för läsaren gå förlorad, artikeln kan förklara att uppkommen skada saknas och att grunden för det kritiska epitetet är oklar, men att epitetet är välkänt.

Vetenskaplig kritik och kritik av vetenskap

Även artiklar om konspirationsteorier, pseudovetenskap och historierevisionism tenderar att innehålla särskilt mycket kritik mot artikelämnet, eftersom Wikipedia sätter högre tilltro till vetenskapliga källor än andra källor. Om artikelämnets företrädare gör anspråk på vetenskaplighet måste kritik från objektiva forskare ges utrymme, men inte heller en sådan artikel får helt domineras av kritik. Artikeln bör ändå inledas med att sakligt beskriva och kategorisera olika typer av uppfattningar som förekommer bland förespråkarna, och förklara deras huvudargument. Man bör inte sammanblanda forskares vetenskapliga publikationer med deras personliga livsåskådning eller uppfattning inom andra ämnesområden som de presenterar i exempelvis populärvetenskaplig litteratur.

Detta gäller ett flertal underkategorier till:

• Kategori:Konspirationsteorier
• Kategori:Pseudovetenskap

Återgivande av kritik av forskningsresultat och andra faktauppgifter bör främst avse uppgifternas trovärdighet i sak, exempelvis studiens vetenskapliga metodik, argumentationsfel, om uppgifterna kan verifieras och om misstag är så stora att de kan ha förändrat studiens huvudkonklusion. I andra hand kan kritiken avse om publiceringen i sig, och publikationstypen generellt, anses pålitlig (se WP:PÅL), och då främst utifrån källkritikens kriterier: aktualitet, tendentiösa formuleringar, om uppgiftslämnaren är expert i ämnet och om publikationen brukar granskas strängt av experter och därmed har högt vetenskapligt anseende (brukar få många citeringar). Om resultatet har granskats och publicerats vetenskapligt bör viss försiktighet visas mot att misstänkliggöra publikationens forskningsfinansiering och forskarens person, organisatoriska tillhörighet och ideologiska inriktning (att stämpla den med kritiska epitet, se nedan), eftersom den typen av kritik kan utgöra en sammanblandning av sak och person eller guilt by association, och kan ha karaktär av konspirationsteori.

Argument för och emot kritikavsnitt

Separata kritikavsnitt har varit mycket omdiskuterade på svenskspråkiga Wikipedia, men är inte ovanliga.

Fördelar

Argument för att lägga kritiken i ett separat avsnitt i slutet av artikeln är att artikelns övriga avsnitt blir mer sakliga. Det tydliggör vad som är ickekontroversiella faktauppgifter, och vad som är mer diskutabel kritik. Det underlättar struktureringen av artikeln. Annars riskerar kritik att återupprepas vid flera tillfällen, särskilt vid kontroversiella ämnen. Artiklar som har alltför bråttom att ta avstånd ifrån ett ämne, innan man har hunnit förklara ämnet, ger intryck av att vara partiska. Ett avslutande kritikavsnitt gör att artikeln liknar vetenskapliga artiklar, där ett diskussions- och slutsatsavsnitt läggs sist, efter ett resultatavsnitt där mer objektiva empiriska fakta presenteras. Avsnittet underlättar bedömning av kritikens proportionalitet och balans, och att brister lättare upptäcks. Notera att även om man har ett kritikavsnitt så kan ingressen ändå avslutas med att summera välkänd kritik som är relevansgrundande för artikeln - men ingressen bör ändå inledas med en okontroversiell beskrivning av ämnet.

För artiklar om konstnärliga verk är separata avsnitt som redogör för mottagande bland kritiker och publik ett vanligt och bra sätt att organisera artikeln. För artiklar om konstnärliga produkter är avsnitt kallade "Kritik" eller "Mottagande" relevanta för att redogöra för professionella kritiker och andras bedömning av den konstnärliga halten i produkten.

Nackdelar

Argument mot ett separat kritikavsnitt är att en lång artikel kan bli svår att följa om kritiken lyfts ur sitt sammanhang. När en artikel har en kritikrubrik riskerar avsnittet i praktiken att fungera som en WP:POV fork, där icke källbelagd eller ickesignifikant kritik hamnar och sällan rensas bort, och inte bemöts. Även källbelagt går det att hitta mycket irrelevant kritik om ett ämne, som inte bör ges otillbörlig vikt. De som bevakar artikeln är mer noggranna med artikelns ingress. Kritikavsnitt markeras ofta med Åtgärdsmallar, eller föranleder att artikeln i sin helhet markeras med NPOV-mallen. Artiklar som väntar för länge med att ta upp viktig kritik kan framstå som positivt vinklade. Om artikeln redan är relativt utvecklad och har en struktur som tillåter detta, är det inga större problem. Att göra det är helt enkelt att balansera texten så att kritiken portioneras ut i ordning efter hur viktig den är, och diskuteras i sitt sammanhang. Detta bör inte uppröra. Att däremot låta en artikel vara helt positivt hållen, förutom i ingressen, för att mot slutet ha en egen sektion där man kan spy galla över ämnet, kan göra kritikavsnittet blir osakligt och av låg kvalitet. Om det är omöjligt att mata in kritiken i övriga texten, kanske det är ett tecken på att kritiken inte bör finnas med.

Hur artiklar med kritikavsnitt bör utformas

Även om det finns ett kritikavsnitt kan relevansgrundande kritik med fördel summeras redan i slutet av artikelns ingress. Om en artikel har ett separat kritikavsnitt bör eventuella signifikanta motargument mot kritiken också ges utrymme i kritikavsnittet. Kritikavsnitten bör bevakas särskilt noga så att icke källbelagd och icke signifikant kritik rensas bort. Reaktioner kan med fördel organiseras tematiskt i underrrebiker efter olika frågeställningar snarare än efter vem som framför åsikterna.

Källor med svag trovärdighet bör undvikas, annat än för att påvisa att kritiken är vanlig eller känd. Kritik som enbart förkommer i svensk press bör om möjligt kompletteras med globalt perspektiv.

Att tänka på

• Kritiken ska vara uppmärksammad i oberoende källor och belagd
• Kritiken ska vara relevant även på längre sikt
• Kritiken ska vara neutralt presenterad och alla relevanta åsikter ska redovisas
• Eventuella insatser som vidtagits för att motverka kritiken ska framgå
• Kritiken ska följas upp när något förändras
• Kritiken ska utformas så den blir tydlig och rättvisande (ange tidpunkt enligt Wikipedia:Tidlöshet)
• Artikelns fokus ska inte ligga på kritik, med undantag för kritikartiklar.

Skillnad i synen på svwp och enwp

Acceptansen är lägre för såväl inbäddad kritik som separata kritikavsnitt på svenskspråkiga wikipedia än på engelskspråkiga. Överhuvud taget raderas innehåll som riskerar nutidsfokusering och partiskhet mer ofta på svwp än på enwp, trots att Wikipedia bör eftersträva neutralitet genom att återspegla många POV:s. På enwp tas källorna som de är. Ett förekommande argument är att det anses svårt för en så liten grupp aktiva bidragsgivare att bevaka och underhålla sådant innehåll så att det hålls i balans.

På svenskspråkiga Wikipedia tycker många att eventuella kritik- och reaktionsavsnitt främst bör innehålla forskares och andra experters publicerade analys som tillkommit med distans till händelsen, samt myndigheters och de mest etablerade organisationernas utredningar snarare än kända personers omedelbara reaktioner.

Kraven på encyklopediskt innehåll är höga på svwp. En ofta uttryckt uppfattning på svenskspråkiga Wikipedia är att om en artikel om en händelse ska ha ett reaktions- eller kritikavsnitt så bör det enbart innehålla forskares och andra experters analys som tillkommit med distans till händelsen, samt myndigheters och de mest etablerade organisationernas utredningar, medan det är vanligare på enwp att referera kända politikers, debattörers, intresseorganisationers och företags omedelbara reaktioner på en händelse, vilket kan uppfattas som lösryckta uttalanden och riskerar.

På enwp är toleransen istället låg för fluff (weasel words) som "Vissa/många anser", även om svwp:s stilguide också har krav på att skriva specifikt och koncist. Det gör att i enwp:s kritikavsnitt attribueras ofta varje individ eller organisation som har uttryckt en viss åsikt. Där kan kritikavsnitten vara uppdelade i underrubrikerna "positiva reaktioner" och "negativa reaktioner", för att säkerställa en viss balans. Dock skall Wikipedia ge en rättvisande bild av stämningsläget, och inte presentera en falsk balans. Svwp:s kritikavsnitt saknar ofta bemötande av kritiken. På svwp vill man att kritikavsnitt ska vara korta och inte allt för framträdande i artikeln, och därför summeras ofta helhetsbilden med generaliserande och svepande formuleringar, med risk för syntes av originalforskning.

Goda exempel

Exempel på utvalda artiklar med separata kritikavsnitt:

• Treenighetsläran#Kritik mot Treenighetsläran (kritikavsnittet, som återspeglar en minoritetsuppfattning, utgör ungefär 5% av artikeln)
• Läkare utan gränser#Kritik mot organisationen
• Persepolis#Kontroverser om Persepolis
• Världsarv#Kritik och problem
• Avatar (film)#Mottagande
• Konserthuset Stockholm#Byggnadsverkets mottagande
• Folkhemsarkitektur och byggande#Kritik
• Vi är bäst!#Kritisk respons
• En man som heter Ove (film)#Mottagande

Exempel på utvalda artiklar med inbäddad kritik:

• Europeiska unionen
• Svenska kärnvapenprogrammet
• Karen Blixen
• Slayer
• Karl XII

Merparten av Wikipedias utvalda artiklar saknar helt kritik mot artikelämnet.

Diskutabla exempel

• Intelligent design#Kritik (Var utvald artikel, men kritikavsnittet, som nästan bara återspeglar etablissemangets argument, utgör ungefär 50% av artikeln. Förlorade status som utvald 2018.)

Kritikartiklar

Se även Oönskade artikelförgreningar

När argumenten för eller emot ett ämne totalt dominerar en artikel förekommer att man lyfter ut argumenten till separata fördjupningsartiklar kallade "Kritik av/mot", och istället sammanfattar argumenten i ett avsnitt i ursprungsartikeln. På enwp förekommer att kritik samlas i fördjupningsartiklar kallade "Reactions to..." men "Reaktioner på..." förekommer inte som artikelnamn på svwp.

En sådan artikel måste också ge utrymme för relevant bemötande av kritiken, annars blir den vad som på engelskspråkiga Wikipedia kallas "POV-fork" (en oönskad artikelförgrening). Denna typ av artiklar är därför inte okontroversiell. Nackdelen med detta förfarande är också att separata kritikartiklar inte läses och kontrolleras av lika många och därför riskerar kvalitetsbrister, samt att försvar av kritiken vanligen inte ges lika stort utrymme som de kritiska argumenten. Artiklarna bör domineras av historiska, akademiska och teoretiska argument snarare än att återspegla tidningars debattsidor. Författarna bör överväga att slå samman artiklarna till t.ex. "Argument för och emot <ämne>" eller enbart "<Ämne>".

Exempel på kritikartiklar som i många fall saknar kontrakritik:

• Antiglobalisering
• Antikapitalism
• Antikommunism
• Antikonsumtion
• Alkoholreklam
• Bibelkritik
• Kritik av relativitetsteorin
• Kritik mot olympiska sommarspelen 2008 (Bemötande från talespersoner för Kina saknades 2020-02-12, men finns i motsvarande enwp-artikel)
• Kritik av förintelseförnekelse
• Kritik av islam
• Kritik av islamism
• Kritik av kristendomen
• Kritik av marknadsföring
• Kritik av teism (Motargument saknades i artikeln 2020-02-12 men ges i artikeln Gudsbevis, som i sin tur innehåller motargument mot dessa)
• Kritik av ateism
• Religionskritik (Motargument saknades 2020-02-12 men ges i artikeln Gudsbevis, som i sin tur innehåller motargument mot dessa)