Öppna huvudmenyn


Wikipedias encyklopediska syfte är att så neutralt som möjligt återge sakliga faktauppgifter. Wikipedia är inte ett debattforum, även om åsikter utväxlas på diskussionssidor (diskussionssidornas syfte är att utveckla artikeln). Ett viktigt inslag är också att återge vanliga argument som används i debatten om ett artikelämne, åtminstone i forskares och andra experters debatt. Detta ska dock inte dominera en artikel, och bör skrivas med såväl OVIKT som NPOV och V i åtanke.

Vid värdeomdömen och svepande kritik av en grupp människor, exempelvis anhängare av en minoritetsåsikt genom pejorativa epitet och ideologiska stämplar, ställs särskilt höga krav på saklighet och försiktighet, på liknande sätt som vid personkritik i Wikipedia:Biografiska artiklar. Källorna får inte ha en icke-neutral ideologisk inriktning i förhållande till ämnet. Om epitetet ändå behålles bör det förklaras genom konkreta exempel, och det bör inte presenteras som Wikipedias eget omdöme utan en namngiven bedömares.

Wikipediaartiklar avslutas ofta med kritikavsnitt rubricerade "Kritik", "Debatt", "Mottagande", "Argument (för och) emot..." eller "Kontroverser". I dessa avsnitt samlas och bemöts relevant kritik som riktats mot artikelsubjektet. I artiklar utan kritikavsnitt kan förtäckt kritik placeras i varje avsnitt, och det blir svårt att särskilja sakliga beskrivningar från återgivande av debatt, medan ett avslutande kritikavsnitt kan bli obalanserat och orimligt långt, och få karaktär av subjektivt diskussionsforum om det inte redigeras väl.

Syftet med kritikRedigera

Wikipedia innehåller främst okontroversiella begreppsförklaringar och beskrivningar av sakförhållanden, men artiklar ska inte vara helt okritiska till de fenomen de beskriver. Det går exempelvis inte att skriva att Adolf Hitler eller Josef Stalin bara var en politiker, att Kuba är ett land, att kommunism eller Nyliberalism är en ideologi och så vidare (inga jämförelser gjorda i övrigt), och det måste också vara möjligt att återge vanliga källbelagda argument för och emot mindre omdiskuterade ämnen. En encyklopedi syftar inte enbart till att tillhandahålla trivia och ickekontroversiella faktauppgifter såsom ämnets definition, biografi och historik, utan skall även tillhandahålla teoretisk analys och förståelse för olika kontroverser. Wikipedia ska präglas av vetenskaplig skepticism och förmedla ett kritiskt förhållningssätt. Neutralitetskravet innebär att artiklarna inte bara ska förmedla det dominerande synsättet, utan flera signifikanta synsätt. Kritik är därför ett viktigt inslag, och det måste också finnas utrymme att bemöta kritiken.

Å andra sidan får inte en artikel domineras av kritik av artikelämnet, utan kritiken måste ges rimlig vikt baserat på hur vanlig den är i källor, och dessutom stå i proportion till artikelns sakliga beskrivningar och argument för ämnet. Omfattande mängd kritisk litteratur finns exempelvis om smala politiska och religiösa åsiktsriktningar som är ovanliga i Sverige, ofta skriven av företrädare för mer etablerade uppfattningar, och därför riskerar artiklar om sådana ämnen att totalt domineras av deras kritik.

Kritiken bör främst återspegla och bemöta synpunkter som framförs av flera debattörer, samt synpunkter från objektiva forskare och andra sakliga auktoriteter, i synnerhet om artikelämnets företrädare gör anspråk på vetenskaplighet. Man bör emellertid inte sammanblanda forskares vetenskapliga publikationer med deras personliga uppfattning inom andra ämnesområden som de presenterar i exempelvis populärvetenskaplig litteratur.

Syftet med att inkludera kritik är inte att förvandla artikeln till ett diskussionsforum. Endast betydande uppfattningar bör återges, vilket inte behöver inkludera författarnas egna åsikter. En författare ska inte ha en agenda, utan bör eftersträva att bidra med argument både för och emot en uppfattning. När det gäller levande personer är det ännu strängare krav på eventuell kritiks vederhäftighet. Enligt Wikipedia:Artiklar om nu levande personer ska kontroversiell kritik som inte fått stor spridning i källor, eller saknar betydelse för personens gärning, raderas direkt utan diskussion.

Pejorativa epitetRedigera

Smala religiösa och politiska åsiktsriktningar stämplas ofta – i ledartexter, debattartiklar, insändare, blogginlägg och av organisationer för religiösa avhoppare – i svepande ordalag med kritiska epitet och värdeomdömen som inte organisationen håller med om, och som kan uppfattas som pejorativa. Exempel är rasism, populism, islamofobi, kristofobi och antisemitism, och mindre uppenbara exempel kan vara extremism, vänsterextremism, högerextremism, främlingsfientlighet, fundamentalism, antisemitism, dogmatism, sekterism, konspiratorisk, våldsbejakande extremism och antidemokratisk. Även tidsskrifter kan i debatten få kritiska ideologiska stämplar som inte är deras självbeteckning. Gränsdragningen mellan vad som är ett pejorativt epitet och en saklig kritisk beskrivning kan vara en svår avvägningsfråga, och kan skilja mellan olika tider och länder. I den allmänna debatten kan bedömare upphöra att använda en ideologisk stämpel eller byta ideologisk beskrivning, exempelvis av en inriktning som tidigare varit smal och uppfattats som extrem men har blivit vanligare i befolkningen, och det kan vara svårt för Wikipedia att hinna följa med i den utvecklingen. Många gånger finns närbesläktade beskrivningar som kan uppfattas som mindre pejorativa, exempelvis att man har uttryckt islamfientliga konspirationsteorier istället för att man är islamofob, och vänsterradikal istället för vänsterextrem, men att ersätta källbelagda formuleringar med mindre vinklat språk kan vara egen forskning, vilket har låg acceptans på Wikipedia.

Pejorativa värdeomdömen och ideologiska stämplar som är politiskt eller religiöst motiverad kritik ska därför undvikas på Wikipedia. De ska endast inkluderas om de är kända, om bedömaren kan anses vara expert och om flera relevanta och välkända perspektiv presenteras i Wikipediaartikeln. Pejorativa epitet ska då presenteras som partsinlagor av en namngiven bedömare eller organisation och inte som Wikipedias beskrivning. Att på detta vis återge politiskt eller religiöst motiverad kritik ska användas med mycket stor försiktighet, och med NPOV i åtanke genom att ge utrymme för organisationens självbetecking såväl som signifikant och välgrundat försvar mot kritiken. Nyhetstidningar vars ideologiska eller religiösa inriktning tydligt innebär att de inte är neutrala i förhållande till artikelämnet bör inte användas som stöd för värdeomdömen och kritiska ideologiska stämplar.

Denna princip om att undvika kontroversiella epitet omfattar dock inte forskning. Annan i svenska etablerade medier antagen saklig kategorisering av åsiktsriktningar accepteras ofta på Wikipedia även om åsiktsriktningens företrädare inte håller med, men artikeln riskerar då att tappa globalt perspektiv. Höga krav ställs på att denna kategorisering baseras på oberoende och trovärdiga källor. Vetenskapliga källor är att föredra framför att enbart använda nyhetsmedia. Även i detta fall bör åsiktsriktningens eventuella självbeteckning framgå om företrädarna är av annan uppfattning. Viktigt är också att länka till en artikel om epitetet, där det definieras tydligt. Epitet som inte är väldefinierade ska undvikas.

Om källäget tillåter skall kontroversiella epitet dessutom motiveras kort i artikeln eller i en inlänkad artikel, helst med konkreta exempel på citat eller händelser, möjligen genom att kort sammanfatta den motivering som ges i den källa som epitetet grundar sig på, men undvika invecklade teoretiska argumentationskedjor av mindre vikt. Att stämpla minoritetsinriktningar med kritiska epitet utan att förklara pedagogiskt så att läsaren förstår skälet till epitetet riskerar göra att läsaren får intryck att Wikipedia tar ställning för etablissemanget och mot minoriteter, och delar ut ogrundad kritik, vilket kan drabba Wikipedias trovärdighet. Att enbart motivera ett kritiskt epitet genom guilt by association är otillräckligt, och är ett argumentationsfel.

Istället för att återge ett svepande värdeomdöme på rörelser eller på personer, bör Wikipediaförfattare överväga att konkretisera kritik och begränsa den till dokumenterad skada åsiktsriktningen faktiskt har gett upphov till. Syftet med detta är inte att "tvätta" artiklar från känd kritik, utan tvärtom att precisera kritiken genom konkreta exempel istället för att använda teoretiskt svåra ideologiska begrepp och diskutabla generaliseringar. Hänsyn måste dock tas till WP:OVIKT, det vill säga undvika långa redogörelser med svagt informationsvärde för läsaren. I detta får inte heller informationsvärdet för läsaren gå förlorad, artikeln kan förklara att uppkommen skada saknas och att grunden för det kritiska epitetet är oklar, men att epitetet är välkänt.

Argument för och emot kritikavsnittRedigera

FördelarRedigera

Argument för att lägga kritiken i ett separat avsnitt i slutet av artikeln är att artikelns övriga avsnitt blir mer sakliga. Det tydliggör vad som är ickekontroversiella faktauppgifter, och vad som är mer diskutabel kritik. Det underlättar struktureringen av artikeln. Annars riskerar kritik att återupprepas vid flera tillfällen, särskilt vid kontroversiella ämnen. Artiklar som har alltför bråttom att ta avstånd ifrån ett ämne, innan man har hunnit förklara ämnet, ger intryck av att vara partiska. Ett avslutande kritikavsnitt gör att artikeln liknar vetenskapliga artiklar, där ett diskussions- och slutsatsavnitt läggs sist, efter ett resultatavsnitt där mer objektiva empiriska fakta presenteras. Avsnittet underlättar bedömning av kritikens proportionalitet och balans. Notera att även om man har ett kritikavsnitt kan ingressen ändå avslutas med den viktigaste kritiken - men bör inledas med en okontroversiell beskrivning av ämnet.

För artiklar om konstnärliga verk är separata avsnitt som redogör för mottagande bland kritiker och publik ett vanligt och bra sätt att organisera artikeln. För artiklar om konstnärliga produkter är avsnitt kallade "Kritik" eller "Mottagande" relevanta för att redogöra för professionella kritiker och andras bedömning av den konstnärliga halten i produkten.

NackdelarRedigera

Argument mot ett separat kritikavsnitt är att en lång artikel kan bli svår att följa om kritiken lyfts ur sitt sammanhang. När en artikel har en kritikrubrik riskerar avsnittet i praktiken att fungera som en WP:POV fork, där icke källbelagd eller ickesignifikant kritik hamnar och sällan rensas bort, och inte bemöts. Även källbelagt går det att hitta mycket irrelevant kritik om ett ämne, som inte bör ges otillbörlig vikt. De som bevakar artikeln är mer noggranna med artikelns ingress. Kritikavsnitt markeras ofta med Åtgärdsmallar, eller föranleder att artikeln i sin helhet markeras med NPOV-mallen. Artiklar som väntar för länge med att ta upp viktig kritik kan framstå som positivt vinklade. Om artikeln redan är relativt utvecklad och har en struktur som tillåter detta, är det inga större problem. Att göra det är helt enkelt att balansera texten så att kritiken portioneras ut i ordning efter hur viktig den är, och diskuteras i sitt sammanhang. Detta bör inte uppröra. Att däremot låta en artikel vara helt positivt hållen, förutom i ingressen, för att mot slutet ha en egen sektion där man kan spy galla över ämnet, kan göra kritikavsnittet blir osakligt och av låg kvalitet. Om det är omöjligt att mata in kritiken i övriga texten, kanske det är ett tecken på att kritiken inte bör finnas med.

Hur artiklar med kritikavsnitt bör utformasRedigera

Även om det finns ett kritikavsnitt kan den viktigaste kritiken med fördel placeras redan i slutet av artikelns ingress. Om en artikel har ett separat kritikavsnitt bör eventuella signifikanta motargument mot kritiken också ges utrymme i kritikavsnittet. Kritikavsnitten bör bevakas särskilt noga så att icke källbelagd och icke signifikant kritik rensas bort.

Källor med svag trovärdighet ska undvikas, annat än för att påvisa att kritiken är vanlig eller känd. Kritik som enbart förkommer i debattartikel av person som kompetensmässigt finns utanför ämnet bör inte återges. Kritik som enbart förkommer i svensk press bör om möjligt kompletteras med globalt perspektiv.

Goda exempelRedigera

Exempel på utvalda artiklar med separata kritikavsnitt:

Exempel på utvalda artiklar med inbäddad kritik:

Merparten av Wikipedias utvalda artiklar saknar helt kritik mot artikelämnet.

KritikartiklarRedigera

Se även Oönskade artikelförgreningar

När argumenten för eller emot ett ämne totalt dominerar en artikel förekommer att man lyfter ut argumenten till separata fördjupningsartiklar, och istället sammanfattar argumenten i ett avsnitt i ursprungsartikeln. En sådan artikel bör också ge utrymme för bemötande av kritiken, vilket inte alltid är fallet. Nackdelen med detta förfarande är också att separata kritikartiklar inte läses och kontrolleras av lika många och därför riskerar kvalitetsbrister, samt att försvar av kritiken vanligen inte ges lika stort utrymme som de kritiska argumenten. På engelskspråkiga Wikipedia kallas därför ibland denna typ av artiklar för "POV-forks".

Exempel på separata artiklar innehållande kritik, och oftast viss kontrakritik, av olika ämnen: