Öppna huvudmenyn

Timrå kommun

kommun i Västernorrlands län, Sverige

Timrå kommun (uttal) är en kommun i landskapet Medelpad i Västernorrlands län. Centralort är tätorten Timrå, vars centrum även kallas Vivsta centrum.

Timrå kommun
Kommun
Timrå Kommunhus.JPG
Timrå Kommunhus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapMedelpad
LänVästernorrlands län
CentralortTimrå
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda1 680 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal1 234,36 kvadratkilometer ()[3]
- därav land783,16 kvadratkilometer[3]
- därav vatten451,2 kvadratkilometer[3]
Folkmängd18 060 ()[4]
Bef.täthet23,06 inv./km² (land)
Läge
Timrå Municipality in Västernorrland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater62°30′00″N 17°20′00″E / 62.5°N 17.333333333333°Ö / 62.5; 17.333333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsSundsvalls domkrets (–)
Medelpads domsaga (–)
Koder
Kommunkod2262
Org.nummer212000-2395[5]
GeoNames2669046
Redigera Wikidata

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna Hässjö, Ljustorp, Timrå och Tynderö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vivsta-Näs municipalsamhälle inrättades i Timrå landskommun 23 maj 1935 och upplöstes 1947 när Timrå köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Ljustorps och Tynderö landskommuner i Hässjö landskommun medan köpingskommunen kvarstod oförändrad.

Timrå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Timrå köping och Hässjö landskommun.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1972 i Medelpads domsaga och kommunen ingår sedan 1972 i Sundsvalls domsaga.

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av guld två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad, sänkt blå bjälke.

De två tallarna som avbildades växte ovanligt nära varandra på Konrad Byströms tomt i ett samhälle nära Bergeforsen som heter Sandarna. Timrå köping antog på 1950-talet ett vapen, som aldrig blev fastställt i högsta instans. Det blev däremot Hässjös vapen år 1960. Efter kommunbildningen 1971 modifierades köpingens vapen och registrerades 1986 hos PRV.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Timrå kommun 1810–2018
År Invånare
1810
  
3 442
1850
  
5 563
1900
  
13 464
1950
  
15 283
1968
  
17 626
1970
  
17 811
1980
  
18 872
1990
  
18 540
2000
  
17 988
2010
  
17 990
2018
  
18 060
Källa: SCB och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 981, eller 10,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 025 den 31 december 2014).[7]

utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Timrå kommun 17 987 personer. Av dessa var 1 649 personer (9,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt (socknar) inom Timrå kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Timrå kommun

Nr Tätort Folkmängd
1 Timrå &&&&&&&&&&010495.&&&&&010 495
2 Söråker &&&&&&&&&&&02374.&&&&&02 374
3 Bergeforsen &&&&&&&&&&&01787.&&&&&01 787
4 Stavreviken &&&&&&&&&&&&0222.&&&&&0222
5 Laggarberg &&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209

Centralorten är i fet stil.

PolitikRedigera

Kommunstyrelseordförande / KommunalrådRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Ewa Lindstrand Socialdemokraterna


KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Mari Eliasson
Förste vice ordförande S Anders Weinemo
Andre vice ordförande M Göran Ljungblom
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Per-Arne Frisk S Pirjo Jonsson
Kultur- och tekniknämnden S Jan-Christer Jonsson S Anna-Lena Fjellström
Miljö- och byggnadsnämnden S Roger Öberg S Karina Nordgren
Barn- och utbildningsnämnden V Krister Håkansson S Lisbeth Eklund
Valnämnden S Jan-Christer Jonsson S Gun-Inger Fröberg

Mandatfördelning i Timrå kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPALTimPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704309411
43094
4989,9
43
197342812212
4281222
4992,1
3910
197642713212
4271322
4992,1
3613
197942711223
42711223
4991,3
3316
19824298143
429843
4991,0
3316
19854287433
4287433
4989,9
3019
198842628432
42628432
4985,3
3019
19914271116333
4276333
4985,0
2920
199453125222
53125222
4985,7
2524
1998102127243
102127243
4980,11
2623
2002725117332
7257332
4978,42
2623
2006426127225
42627225
4979,63
2920
2010424224319
42422439
4982,06
2821
20143201342314
32034234
4184,00
2417
2018318463214
31846324
4185,76
2417
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NäringslivRedigera

Permobil har sitt huvudkontor här. Här finns också Östrands massafabrik (SCA).

En av Sveriges största laxodlingar finns i Bergeforsen[10]

SevärdheterRedigera

I kommunen ligger Sundsvalls och Timrås gemensamma flygplats Midlanda.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ läs online,
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  5. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 Arkiverad 21 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 4 juni 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”INDALSÄLVEN - En resa längs en av Sveriges storslagna älvar”. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/876156vxrx/876172omxv/885300info/P02117386.pdf. 

Externa länkarRedigera