Sollefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sollefteå stad och landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden. 1974 införlivades Ramsele kommun och den större delen av Boteå kommun.[7]
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1921 och motivet är hämtat från ett pastoratssigill. Efter kommunbildningen i början av 1970-talet fanns ett antal "herrelösa" vapen, men det bestämdes att kommunen skulle föra stadsvapnet i oförändrad form och det registrerades hos PRV 1976.
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Sollefteå kommun med 39,0 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[9] Kommunen hade den 31 december 2016 en befolkningstäthet på 3,7 invånare per km², medan den i riket var 24,5 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2016 var 45,8 år (varav 44,8 år för män och 46,9 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[10]
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 794, eller 14,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 846 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 063, eller 4,97 % av befolkningen (hela befolkningen: 21 384 den 31 december 2002).[11]
Bakgrund den 31 december 2016
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
2 430
12,24 %
1 256
1 174
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
364
1,83 %
178
186
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder
Denna tabell redovisar födelseland för Sollefteå kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[12]
Den 31 december 2016 hade 1 784 invånare (8,99 %), varav 975 män och 809 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[13]
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 8 tillhör Socialdemokraterna, Västrainitiativet Sollefteå Kommuns Bästa och Moderaterna har två vardera medan Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet har en ledamot var.[16]
2015 hade 8 506 personer sin arbetsplats inom Sollefteå kommun, varav 7 608 bodde och arbetade i kommunen och 898 pendlade in från någon annan kommun. Utöver det så pendlade 1 231 invånare till arbetsplatser utanför kommungränsen,[21] varav de fem kommuner med högst antal pendlare från Sollefteå kommun var Kramfors (376 personer), Sundsvall (139), Härnösand (82), Örnsköldsvik (80) och Stockholm (73).[22] Av de 898 förvärvsarbetarna som pendlande in till Sollefteå kommun var de fem kommuner med högst antal inpendlare Kramfors (285 personer), Örnsköldsvik (70), Strömsund (66), Ragunda (51) och Sundsvall (50).[22]
2015 arbetade 47,9 % av förvärvsarbetarna i Sollefteå kommun i den offentliga sektorn och 52,1 % i den privata sektorn. Av männen arbetade 70,7 % i den privata sektorn och 29,3 % i den offentliga, medan av kvinnorna arbetade 67,2 % i den offentliga sektorn och 32,8 % i den privata.[23]
Sollefteå kommun är Sveriges näst största vattenkraftsproducent. I Ångermanälven och dess biflöden Faxälven och Fjällsjöälven producerar 16 större kraftstationer närmare 15 procent av landets vattenkraft.
Denna tabell visar förvärvsarbetare 16 år och äldre med arbetsplats i Sollefteå kommun, fördelat på arbetsställets näringsgren enligt SNI 2007. Bokstäverna motsvarar avdelningarna i näringsgrensindelningen.[24]
Näringsgren (SNI 2007) år 2015
Antal
Andel
Andel i hela Sverige
Q: Vård och omsorg; sociala tjänster
2 315
27,2 %
16,6 %
P: Utbildning
822
9,7 %
10,6 %
M och N: Företagstjänster
750
8,8 %
11,7 %
G: Handel
710
8,3 %
12,1 %
F: Byggverksamhet
707
8,3 %
7,0 %
A: Jordbruk, skogsbruk och fiske
602
7,1 %
2,1 %
H: Transport och magasinering
484
5,7 %
4,8 %
O: Offentlig förvaltning och försvar
427
5,0 %
5,8 %
R, S, T och U: Kulturella och personliga tjänster m.m.
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]