Sollefteå kommun

kommun i Västernorrlands län, Sverige

Sollefteå kommun är en kommun i landskapet Ångermanland i Västernorrlands län. Centralort är Sollefteå.

Sollefteå kommun
Kommun
Storgatan i Sollefteå
SloganEn kraftfull kommun.
Kommunens vapen.
Sollefteå kommunvapen
LandSverige
LandskapÅngermanland
LänVästernorrlands län
CentralortSollefteå
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd18 523 ()[2]
Areal5 760,82 kvadratkilometer ()[3]
- därav land5 396,59 kvadratkilometer[3]
- därav vatten364,23 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet3,43 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater63°10′00″N 17°16′00″Ö / 63.166666666667°N 17.266666666667°Ö / 63.166666666667; 17.266666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÅngermanlands domkrets (–)
Sollefteå domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2437[4]
Anställda2 125 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2283[6]
GeoNames2675415
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen har ett kuperat landskap med en jämn överyta. I framförallt den nordvästra delen av kommun finns ett rutnätsliknande sprickdalssystem. I sydvästra delen av kommunen finns rikligt med myrmark. Genom kommunen flyter Ångermanälven. Skogs- och elproduktionsindustri dominerade det lokala näringslivet i början av 2020-talet, liksom offentlig förvaltning. Kommunen är en av Sveriges viktigaste områden för produktion av vattenel.

Sedan kommunen bildades 1971 har kommunen, med undantag för ett fåtal år, haft befolkningsminskning. Största parti i samtliga val har varit Socialdemokraterna. Men i valet 2022 skedde ett skifte där Centerpartiet dubblade sina mandat och därmed blev största parti.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Boteå, Ed, Edsele, Graninge, Helgum, Junsele, Långsele, Multrå, Ramsele, Resele, Sollefteå, Sånga, Ådals-Liden och Överlännäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Sollefteå municipalsamhälle inrättades i Sollefteå landskommun 20 februari 1885 och upplöstes 1902 när Sollefteå köping bildades vilken 1917 ombildades till Sollefteå stad. Sollefteå landskommun införlivades i staden 1945.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området "storkommunerna": Boteå (av Boteå, Styrnäs, Sånga och Överlänna), Helgum (oförändrad), Långsele (av Graninge och Långsele), Junsele (oförändrad), Ramsele (av Edsele och Ramsele), Resele (av Ed och Resele) och Ådals-Liden (oförändrad). Samtidigt uppgick Multrå landskommun i Sollefteå stad.

Sollefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sollefteå stad och landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden. 1974 införlivades Ramsele kommun och den större delen av Boteå kommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Sollefteå domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.[8]

Geografi redigera

Sollefteå kommun ligger i den nordvästra delen av Västernorrlands län och gränsar till kommunerna Sundsvall, Timrå, Härnösand och Kramfors i söder, till Örnsköldsviks kommun i öster, de i Västerbottens län belägna kommunerna Dorotea och Åsele i norr samt Jämtlands län i nordväst (Strömsunds kommun) och väst (Ragunda kommun).

Topografi och hydrografi redigera

Kommunen har ett kuperat landskap med en jämn överyta. I framförallt den nordvästra delen av kommun finns ett rutnätsliknande sprickdalssystem. Granit och gnejs dominerar berggrunden som primärt täcks av morän klädd med barrskog. I sydvästra delen av kommunen finns rikligt med myrmark.

Inlandsisen avsmältning ledde till att de nordväst–sydöstliga dalgångarna fördjupades. Det medförde även att det i dalgångarna avsattes finkorniga sediment. De nutida älvarna, framförallt Ångermanälven, har skurit ut höga och branta nipor i dessa sediment. Vid Betarsjön och vid Långvattnet finns vackra isälvsdeltan.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Sollefteå kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (1,9 %)
  Skog (86,5 %)
  Öppen myrmark (5,2 %)
  Jordbruksmark (1,4 %)
  Övrig mark (5,1 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2022 fanns 55 naturreservat i Sollefteå kommun, av dessa var 21 klassade som Natura 2000 områden.[11]

Oringsjö naturreservat bildades 1985 och är 129 hektar. Reservatet utgörs dels av Mobodarnas fäbodvall som byggdes kring sekelskiftet 1800 och dels av naturskog. I naturskogen hittas arter som gränsticka, rosenticka, ullticka, rynkskinn, lappticka, timmerticka och ostticka. Bland kärlväxter återfinns bland annat lappranunkel.[12] Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Röåforsarna som bildades 2020. Inom reservatet ryms Röån med flodpärlmusslor, länets största oreglerade sjö Betarsjön och en del av det kulturhistoriska landskapet kring ån.[13]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:

 
Distrikt (socknar) inom Sollefteå kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 14 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[14]

Tätorter redigera

År 2020 bodde 64,5 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Sollefteå kommun:[16]

Nr Tätort Befolkning
1 Sollefteå &&&&&&&&&&&08527.&&&&&08 527
2 Långsele &&&&&&&&&&&01550.&&&&&01 550
3 Ramsele &&&&&&&&&&&&0808.&&&&&0808
4 Junsele &&&&&&&&&&&&0779.&&&&&0779
5 Näsåker &&&&&&&&&&&&0509.&&&&&0509

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, vilka samlade 24 av 45 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 behöll samma koalition makten med bibehållet antal mandat.

I valet 2018 tappade Socialdemokraterna fem mandat.[17] Något som troligtvis kan förklaras av att den rödgröna majoritetens beslut i regionen att lägga ner BB Sollefteå spillde över på partiet lokalt.[18] I oktober 2018 meddelades att en ny majoritetskoalition, mellan Centerpartiet, Västra Initiativet och Vänsterpartiet, var på väg att bildas.[17] I början av 2021 meddelades att Västra Initiativet lämnade koalitionen efter en spricka i frågan om utbyggnad av vindkraft i kommunen.[19]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026[20]
Ordförande VI Elisabet Sjöström
Förste vice ordförande C Paul Höglund
Andre vice ordförande S Mikael Sjölund

Källa: Sollefteå kommun

Mandatfördelning i Sollefteå kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDNYDLPoVICLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703281224
3281224
4989,9
43
19734341715
434175
6192,6
53
19763351715
335175
6193,2
4714
19794361416
436146
6191,9
4318
19824371226
437126
6191,9
4219
1985336210316
3361036
6189,9
4318
198843449325
4344935
6187,3
3823
1991327217236
327736
5186,5
3219
199443136115
431365
5186,5
3120
199882525146
825546
5180,44
2328
200252125354
52125354
4577,87
2223
200642226227
42226227
4577,43
2322
20103212144217
32124427
4581,58
2421
2014321128415
3212845
4582,57
2421
20186163992
6163992
4583,92
2520
20223124151811
3124518
4580,82
2322
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter. Mandatperioden 2018–2022 tillhör sex av dessa Socialdemokraterna, tre Centerpartiet och tre Västrainitiativet Sollefteå Kommuns Bästa. Vänsterpartiet har två ledamöter och en var partilös.[21]

Presidium 2018–2022[21]
Ordförande C Johan Andersson
Förste vice ordförande VI Birgitta Häggkvist
Andre vice ordförande S Åsa Sjödén

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Elisabeth Lassen 2002[22] 31 augusti 2017[23] Socialdemokraterna
  Åsa Sjödén 1 september 2017[23] 6 januari 2019[24] Socialdemokraterna
  Johan Andersson 7 januari 2019-[24] Centerpartiet

Övriga nämnder redigera

Avser mandatperioden 2018–2022.

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Överförmyndarnämnden[25] V Lars Sahlén - Matz Carlbom Duvemo
Valnämnden[25] C Paul Höglund S Mikael Sjölund
Jävsnämnden[25] VI Elisabet Sjöström

Vänorter redigera

Sollefteå har följande vänorter:

  •   Esashi, Japan - Sporadiskt utbyte inom områdena Skola, Utbildning, Kultur, Idrott, Föreningar

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Skogs- och elproduktionsindustri dominerade det lokala näringslivet i början av 2020-talet, liksom offentlig förvaltning. Kommunen är en av Sveriges viktigaste områden för produktion av vattenel. Bland företag återfanns bland annat energikoncernen Eon Sverige och AQ Enclosure Sollefteå AB.[9]

Kommunen är även ett riksintresseområde av betydelse för rennäringen, vilket utses av Sametinget. Totalt har fem samebyar, Jiingevaerie, Vournese, Ohredahke, Raedtievaerie samt Vilhelmina södra, samebygränser som omfattar stora delar av kommunen.[26]

År 2015 hade 8 506 personer sin arbetsplats inom Sollefteå kommun, varav 7 608 bodde och arbetade i kommunen och 898 pendlade in från någon annan kommun. Utöver det så pendlade 1 231 invånare till arbetsplatser utanför kommungränsen.[27]

Arbetspendlare 2015[28]
Utpendlare till st
Kramfors
  
376
Sundsvall
  
139
Härnösand
  
82
Örnsköldsvik
  
80
Stockholm
  
73
De fem kommuner med högst antal pendlare från Sollefteå kommun.

Av de 898 förvärvsarbetarna som pendlande in till Sollefteå kommun var de fem kommuner med högst antal inpendlare Kramfors (285 personer), Örnsköldsvik (70), Strömsund (66), Ragunda (51) och Sundsvall (50).[28]

Nedan presenteras andelen av den förvärvsarbetande befolkningen per sektor (2015).[29]

Samtliga Män Kvinnor







 
  Offentlig sektor (47,9 %)
  Privat sektor (52,1 %)







 
  Offentlig sektor (29,3 %)
  Privat sektor (70,7 %)







 
  Offentlig sektor (67,2 %)
  Privat sektor (32,8 %)

Energi och råvaror redigera

Sollefteå kommun är Sveriges näst största vattenkraftsproducent. I Ångermanälven och dess biflöden Faxälven och Fjällsjöälven producerar 16 större kraftstationer närmare 15 procent av landets vattenkraft.

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Kommunen genomkorsas av riksväg 90, som genom större delen av kommunen löper parallellt med Ångermanälven. Riksväg 87 sammanstrålar med riksväg 90 strax norr om centralorten. Genom kommunen går även länsvägarna 331, 334, 335 och 346. Tätorten Långsele är en järnvägsknut.[9] År 2017 fanns totalt tre järnvägar i kommunen som var klassade som riksintresse för kommunikationÅdalsbanan, Stambanan genom Övre Norrland samt Järnvägslinjen Forsmo–Hoting. Numer används inte bandelen mellan Långsele och anslutningen till Botniabanan vid Västeraspby i Kramfors kommun för persontrafik utan endast för viss godstrafik. Långsele station är heller inte längre ett stopp för persontågen på stambanan.[26]

I kommunen finns Sollefteå flygplats.[9]

Sjukvård redigera

Sollefteå sjukhus invigdes vintern 1962 och var då ett det toppmodernt sjukhus.[30] År 2022 bedrevs där vård för &&&&&&&&&&035000.&&&&&035 000 människor.[31]

Sjukhuset har varit uppe för debatt flera gånger. Inför valet 2022 menade exempelvis Moderaternas förbundsstyrelse i Västernorrland att sjukhuset ska avvecklas.[31] År 2017 stängde BB Sollefteå, något som kom att diskuteras runt om i landet.[32] Protesterna höll i sig och ledde till ockupation, som med undantag för pandemiåren, fortfarande pågick per 2022.[33]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Sollefteå kommun med 39,0 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[34] Åren 2014 till 2016 ökade dock befolkningen, vilket främst förklaras av inflyttning från utlandet. Därefter och fram till 2020 har befolkningstrenden återigen vänt ner.[9]

Befolkningsutvecklingen i Sollefteå kommun 1970–2020[34]
ÅrFolkmängd
1970
  
27 495
1975
  
26 210
1980
  
26 053
1985
  
25 401
1990
  
24 840
1995
  
23 936
2000
  
21 978
2005
  
20 976
2010
  
20 255
2015
  
19 783
2020
  
18 872
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Befolkningstäthet redigera

Kommunen hade den 31 december 2016 en befolkningstäthet på 3,7 invånare per km², medan den i riket var 24,5 inv/km².[35]

Könsfördelning redigera

Den 31 december 2016 hade Sollefteå kommun en könsfördelning på 1,02 män per kvinna. Fördelat på ålder såg könsfördelningen ut på följande sätt:[34]

  • 0–14 år: 1,00 män per kvinna
  • 15–24 år: 1,20 män per kvinna
  • 25–54 år: 1,09 män per kvinna
  • 55–64 år: 1,03 män per kvinna
  • 65 år och äldre: 0,89 män per kvinna

Åldersfördelning redigera

Medelåldern i kommunen år 2016 var 45,8 år (varav 44,8 år för män och 46,9 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[35]

Åldersfördelningen i Sollefteå kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:[34]

Ålder 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
0–14 år 3 034 15,29 % 1 519 1 515
15–24 år 2 024 10,20 % 1 106 918
25–54 år 6 520 32,85 % 3 407 3 113
55–64 år 2 893 14,58 % 1 470 1 423
65+ år 5 375 27,08 % 2 536 2 839

Utländsk och svensk bakgrund redigera

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 794, eller 14,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 846 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 063, eller 4,97 % av befolkningen (hela befolkningen: 21 384 den 31 december 2002).[36]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 2 430 12,24 % 1 256 1 174
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 364 1,83 % 178 186
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 819 4,13 % 409 410
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 16 233 81,79 % 8 195 8 038

Invånare efter födelseland redigera

Denna tabell redovisar födelseland för Sollefteå kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[37]

Utländska medborgare redigera

Den 31 december 2016 hade 1 784 invånare (8,99 %), varav 975 män och 809 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[38]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

I Nämforsen, Näsåker finns &&&&&&&&&&&06000.&&&&&06 000 år gamla hällristningar.[39] Där finns &&&&&&&&&&&02595.&&&&&02 595 hällristningar bevarade, vilket gör området till Europas näst största hällristningsplats och Sveriges i särklass största.[40] En annan fornlämning är Gränsö skans som iståndsattes 1657 men som därefter förfallit.[41] Andra fornlämningar är exempelvis Holms gravfält och Björkå gravfält.

År 2022 fanns sju byggnadsminnen i Sollefteå kommun, däribland Sollefteå prästgård, Holms säteri och Gålsjö bruk.[42]

Kommunvapen redigera

Blasonering: En svart orrhane på silverfält.

Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1921 och motivet är hämtat från ett pastoratssigill. Efter kommunbildningen i början av 1970-talet fanns ett antal "herrelösa" vapen, men det bestämdes att kommunen skulle föra stadsvapnet i oförändrad form och det registrerades hos PRV 1976.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c d e] ”Sollefteå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sollefte%C3%A5. Läst 20 oktober 2022. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/sok.html. Läst 21 oktober 2022. 
  12. ^ ”Oringsjö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/oringsjo.html. Läst 21 oktober 2022. 
  13. ^ ”Röåforsarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/roaforsarna.html. Läst 21 oktober 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2283&id2=null. Läst 20 oktober 2022. 
  16. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 20 oktober 2022. 
  17. ^ [a b] Beijron, Anna (15 oktober 2018). ”Pressträff om nytt styre i Sollefteå”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/presstraff-om-nytt-styre-i-solleftea. Läst 18 oktober 2022. 
  18. ^ ”Ny politisk karta och många vildar”. SVT Nyheter. 24 augusti 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/politiska-laget-i-solleftea. Läst 20 oktober 2022. 
  19. ^ Västernorrland, P4 (5 februari 2021). ”Västra initiativet lämnar majoriteten i Sollefteå”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/vastra-initativet-lamnar-majoriteten-i-solleftea. Läst 18 oktober 2022. 
  20. ^ ”Förtroendevalda”. www.solleftea.se. https://www.solleftea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/fortroendevalda. Läst 20 oktober 2022. 
  21. ^ [a b] ”Förtroendevalda”. www.solleftea.se. https://www.solleftea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/fortroendevalda. Läst 20 oktober 2022. 
  22. ^ ”De interna striderna blev för mycket för Lassen”. Sveriges Radio. 11 maj 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/lassen-i-den-politiska-striden. Läst 28 november 2017. 
  23. ^ [a b] ”Åsa Sjödén ny ordförande för kommunstyrelsen”. Sollefteå kommun. 29 augusti 2017. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201041803/https://www.solleftea.se/kommunpolitik/nyheter/2017/asasjodennyordforandeforkommunstyrelsen.5.2a2ee9b15c0822a208104a.html. Läst 28 november 2017. 
  24. ^ [a b] ”Ett historiskt fullmäktige”. www.nordsverige.se. Nordsverige. 7 januari 2019. https://www.nordsverige.se/rep/ett-historiskt-fullmaktige/reprlr!qTueNebbWv0C5ZHwIOnmgg/. Läst 11 januari 2019. 
  25. ^ [a b c] ”Förtroendevalda”. www.solleftea.se. https://www.solleftea.se/kommun--politik/kommunens-organisation/fortroendevalda. Läst 20 oktober 2022. 
  26. ^ [a b] [https://web.archive.org/web/20221224193034/https://www.solleftea.se/download/18.5babaa1417ae60b733a2d7/1629180795635/%C3%96versiktsplan%20f%C3%B6r%20Sollefte%C3%A5%20kommun.pdf ”Översiktsplan för Sollefteå kommun - en kraftfull kommun med utsikter mot 2030”] (PDF). Sollefteå kommun. 28 augusti 2017. Arkiverad från originalet den 24 december 2022. https://web.archive.org/web/20221224193034/https://www.solleftea.se/download/18.5babaa1417ae60b733a2d7/1629180795635/%C3%96versiktsplan%20f%C3%B6r%20Sollefte%C3%A5%20kommun.pdf. Läst 19 oktober 2022. 
  27. ^ ”Förvärvsarbetande pendlare 16+ år efter region, kön, tabellinnehåll och år”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207L/PendlingK/?rxid=4a8d9733-ae3e-4ff4-b74c-d4b60174c1b4. Läst 28 november 2017. 
  28. ^ [a b] ”Förvärvsarbetande pendlare 16+ år över kommungräns efter bostadskommun, arbetsställekommun och kön. År 2004 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207L/AM0207PendlKomA04/?rxid=4a8d9733-ae3e-4ff4-b74c-d4b60174c1b4. Läst 28 november 2017. 
  29. ^ ”Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, kön och år”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207K/DagSektAldK/?rxid=724ca625-b57d-43d8-8c1d-7d41e0c449fe. Läst 28 november 2017. 
  30. ^ ”Sollefteå sjukhus – nedläggningshotat under tre decennier”. SVT Nyheter. 21 mars 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/solleftea-sjukhus-nedlaggningshotat-under-tre-decennier. Läst 19 oktober 2022. 
  31. ^ [a b] Cederberg, Jesper (7 mars 2022). ”Moderaterna vill lägga ner Sollefteå sjukhus – får hård intern kritik - Läkartidningen”. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/03/moderaterna-i-vasternorrland-lagg-ner-solleftea-sjukhus/,%20https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2022/03/moderaterna-i-vasternorrland-lagg-ner-solleftea-sjukhus/. Läst 19 oktober 2022. 
  32. ^ Nyheter, Pierre (14 oktober 2021). ”Fem år efter BB-nedläggningen – avhandling visar klyfta mellan Sollefteåbor och makthavare”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/fem-ar-efter-bb-nedlaggningen-ny-avhandling-visar-pa-stor-klyfta-mellan-sollefteabor-och-makthavare. Läst 19 oktober 2022. 
  33. ^ Östemark, Monica (16 maj 2022). ”BB-ockupanter beredda att hålla ut länge”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/bb-ockupanter-beredda-att-halla-ut-lange. Läst 19 oktober 2022. 
  34. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 28 november 2017. 
  35. ^ [a b] ”Kommuner i siffror - Sollefteå kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. 28 november 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2283&region2=00. Läst 28 november 2017. 
  36. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 8 juni 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 28 november 2017. 
  37. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 23 mars 2017. 
  38. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 28 november 2017. 
  39. ^ ”Sollefteå”. Höga Kusten. https://www.hogakusten.com/sv/stader-platser/solleftea. Läst 19 oktober 2022. 
  40. ^ ”Välkommen till Nämforsen och Nämforsens Hällristningsmuseum”. Nämforsens Hällristningsmuseum. https://namforsen.com/. Läst 19 oktober 2022. 
  41. ^ ”473-474 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris)”. runeberg.org. 22 februari 1909. https://runeberg.org/nfbj/0263.html. Läst 19 oktober 2022. 
  42. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 19 oktober 2022. 

Externa länkar redigera