Sydsamiska

samiskt språk som talas av sydsamer

Sydsamiska (inhemskt namn: åarjelsaemien gïele) är ett samiskt språk som talas av sydsamer. Sydsamiskans utbredningsområde utgörs av södra delen av Sápmi (i Norge i Tröndelag och i Sverige från nordvästra Dalarna upp till sydligaste Lappland). Språket har endast några hundra talare och är starkt hotat. Märkbart är också att få barn kan sydsamiska.[5].

Sydsamiska
Åarjelsaemien gïele
Talas iSverige och Norge
RegionHedmark, Trøndelag och Nordland fylken i Norge. Dalarnas län, Jämtlands län och Västerbottens län i Sverige
Antal talare500[1]
SpråkfamiljUraliska språk
latinska
Officiell status
Officiellt språk iNorge Snåsa, Røyrvik
Sverige Sverige (minoritetsspråk)
Språkkoder
ISO 639‐2sma
ISO 639‐3sma
SILSMC
Andra språkkodersaS[2][3][4]
Sydsamiska är nummer 1 på den här kartan.

Beskrivning redigera

Sydsamiskans namn kan förstås i två bemärkelser. Med sydsamiska i vid bemärkelse, i motsättning till nordsamiska (inklusive pite- och lulesamiska), inbegrips även umesamiska, den samiska som talats i Lycksele lappmark och i den sydöstra delen av Pite lappmark. Med sydsamiska i inskränkt bemärkelse avses bara de samiska dialekter som talas eller i senare tid har talats söder om Umeälven på svensk sida och Ranatrakten på norsk sida.[6]

Det är osäkert hur många som egentligen talar sydsamiska, men uppskattningsvis är det runt 500 personer.[7] Ett eget skriftspråk och ortografi bestämdes 1976.

Enligt Språktidningen 2/08 har sydsamiskan gått från att vara akut hotad till att ha åtminstone någotsånär bättre chanser att överleva inför framtiden.[8]

Det sydsamiska språkområdet omfattar i stora drag delar av Dalarna, Härjedalen, Jämtland och södra Lappland, från Idre och Røros i söder till Arjeplog och Saltfjäll norr.

En modern svensk-sydsamisk och sydsamisk-svensk ordbok utgavs för första gången 2007 av Sametinget.[9]

Filmen Sameblod, som hade premiär 2016, är den första långfilmen på sydsamiska.[10]

Fonologi redigera

Vokaler redigera

Främre Central Bakre
Sluten i | y ɨ | ʉ u
Mellansluten e o
Mellanöppen ɛ
Öppen a

Sydsamiskan har också följande diftonger åa [oa], åe [oæ], ea [eæ], ie [ie~ɨe], oe [uo], øø/öö [oe], ua [ʉa] och yø/yö [yo].

Källa:[11]

Konsonanter redigera

Labial Dental Alveolar Postalveolar Palatal Velar Glottal
Klusil Asp.
Oasp. p | b ~ b̥ t | d ~ d̥ ts k | g ~ g̊
Frikativ f | v s ʃ h
Nasal m n ɲ ŋ
Lateral l
Tremulant r
Approximant j

Källa:[11]

Ortografi redigera

A | B | D | E | F | G | H | I | Ï | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | Y | Æ | Ö | Å

I Norge använts tidigare ø istället för ö efter norska alfabetet, medan man i Sverige har använt ä istället för æ. En gemensam ortografi för sydsamiskan i Norge och Sverige antogs 1978, och ett mer neutralt sätt att skriva på lanserades också, med att använda svensk ö och norsk æ. Denna lösning används i dag i sydsamiska tangentbord för dator och mobil. Den enda bokstaven som inte finns i svenskan eller norskan är i med trema (ï), som representerar sluten central orundad vokal (IPA/ɨ/). Bokstäverna c, q, x och z används endast i lånord.

Bilder redigera

Referenser redigera

  1. ^ ”Saami, South” (på engelska). Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=sma. Läst 16 mars 2009. 
  2. ^ Olavi Korhonen. ”Samiska ortnamn och färdleder kring Fatmomakke, FAEPMIE. lansstyrelsen.se. sid. 48. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.42c2c9ca162f6e008c817e7d/1526068814042/Ortnamn%20kring%20Fatmomakke%2011-01-24%20OKn.pdf. Läst 26 juni 2023. 
  3. ^ Håkan Rydving. ”Sydsamisk eller umesamisk?”. Universitetet i Bergen. su.se. sid. 171. https://www.su.se/polopoly_fs/1.356088.1510166031!/menu/standard/file/FUS2016-15_06d-HR-Final.pdf. Läst 26 juni 2023. 
  4. ^ Svinno, Mikael (1993). Samiska skolbarns samiska: En undersökning av minoritetsspråksbehärskning i en språkbyteskontext. sid. 35. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:608923/FULLTEXT02.pdf. Läst 30 juni 2023 
  5. ^ ”Did you know South Saami is endangered?” (på engelska). Endangered Languages. http://www.endangeredlanguages.com/lang/5389. Läst 23 juni 2020. 
  6. ^ Bergsland, Knut (1996). Bidrag til sydsamenes historie. Senter for samiske studier. Skriftserie nr 1. Tromsø. sid. 1 
  7. ^ "Samerna i siffror". Samer.se, 2014-01-17. Läst 8 februari 2014.
  8. ^ Språktidningen 2/08 Arkiverad 25 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Sametinget. ”Ordbok”. Sametinget. https://www.sametinget.se/TEMPLATE_PAGE_ORDBOK. Läst 12 december 2021. 
  10. ^ Radio, Sveriges. ”Sameblod - den första sydsamiska långfilmen - P1 Kultur Reportage”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/851830. Läst 12 december 2021. 
  11. ^ [a b] ”Southern Sámi language, alphabet and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/southernsami.htm. Läst 23 juni 2020. 

Vidare läsning redigera

  • Bergsland, Knut & Mattsson Magga, Lajla; Åarjelsaemien-daaroen baakoegärja / Sydsamisk-norsk ordbok, Idut, 1993, ISBN 82-7601-010-5
  • Frändén, Märit & Lundqvist, Björn & Wilson, Karin; Verbh - en sydsamisk verbhandbok, Uppsala Publishing House, 2007, ISBN 978-91-7005-336-8
  • Israelsson, Per-Martin & Nejne Sagka; Daaroen-åarjelsaemien Åarjelsaemien-daaroen baakoegärja jih sijjienommh / Svensk-sydsamisk Sydsamisk-svensk ordbok och ortnamn, Sametinget, 2007, ISBN 91-975124-9-4
  • Magga, Ole Henrik & Lajla Mattsson. Sørsamisk grammatikk, Davvi Girji 2012.

Externa länkar redigera