Njurundabommen

tätort i Sundsvalls kommun, Sverige

Njurundabommen är en tätort i Sundsvalls kommun, sydöstra Medelpad och kyrkbyn i Njurunda socken. Orten ligger vid E4 ca 15 km söder om Sundsvall.

Njurundabommen
Tätort
Njurunda kyrka i september 2005
Njurunda kyrka i september 2005
Land Sverige Sverige
Landskap Medelpad
Län Västernorrlands län
Kommun Sundsvalls kommun
Distrikt Njurunda distrikt
Koordinater 62°16′0″N 17°23′0″Ö / 62.26667°N 17.38333°Ö / 62.26667; 17.38333
Area 335 hektar (2020)[2]
Folkmängd 2 793 (2020)[1][2]
Befolkningstäthet 8,3 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Njurunda
Postnummer 862 4X
Riktnummer 060
Tätortskod T7600[3]
Beb.områdeskod 2281TB120 (1960–2015)[4]
2281TB120 (2018–)[4]
Geonames 2689580
Ortens läge i Västernorrlands län
Ortens läge i Västernorrlands län
Ortens läge i Västernorrlands län
Wikimedia Commons: Njurundabommen
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Njurundabommen ligger på en plats där Ljungan smalnar av innan den svänger norrut och rinner ut i Svartviksfjärden. Genom detta läge var orten historiskt en betydande knutpunkt för samfärdseln mellan Hälsingekusten och Sundvallsområdet.

Historia redigera

Etymologi redigera

Förledet Njurunda kommer av sockennamnet. Detta namn (1344 Nyurundum) kommer troligen från ett fjärdnamn, Niurunder, 'den avsmalnande, hopklämda'.[5]

Efterledet bommen kommer av att det här tidigare fanns en träbro över Ljungan, som Njurundas socken hade tillstånd att ta broavgift vid.[6] För detta ändamål hade det satts upp en bom vid bron som orten som växte upp härvid sedermera fick sitt namn av. Bommen togs bort 1897 i samband med att broavgiften avskaffades. Träbron har sedan dess ersatts med en betongbro som idag används som gång- och cykelbro.

Befolkningsutveckling redigera

2015 räknade SCB bebyggelsen som en del av tätorten Kvissleby[7]


Befolkningsutvecklingen i Njurundabommen 1960–2020[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 548
1965
  
1 672
1970
  
1 901
1975
  
2 606
1980
  
3 407
1990
  
3 243 277
1995
  
2 065 217
2000
  
1 964 217
2005
  
1 959 218
2010
  
1 983 216
2018
  
2 854 335
2020
  
2 793 335
Anm.: Dingersjö utbruten 1995. Sammanvuxen med Kvissleby 2015.[7] Åter egen tätort 2018.

Idrott redigera

Njurunda SK bedriver sin verksamhet här.

Den kända boulespelaren och GIF-fantasten Kenneth Marell har tidigare varit bosatt i Njurundabommen.


Njurundabommen i populärkultur redigera

Lars Berghagen sjunger på LP:n "Jennie Jennie" om Evert Evertsson som kom från Njurundabommen.

Se även redigera

Noter redigera

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 31 december 2013.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  6. ^ ”Njurundabommen med Klockarberget”. Sundsvallsminnen. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306041135/http://minnen.sundsvall.se/sitevision/proxy/databassokning/dokumentsok.4.7339529310dedab39f880001923.html/svid12_7339529310dedab39f880001931/-1799354951/pls/public/minnen.GET_Textdokument_txt?ID=4794. 
  7. ^ [a b] ”Förändringar i antalet tätorter, 2010-2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3730f954f3d247c59b1e2f12e899db72/mi0810_2016a01_forandringar-i-antalet-tatorter-2010-2015.xlsx. Läst 14 november 2016. 
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 


Externa länkar redigera