Älvsjö

stadsdel i Söderort inom Stockholm

Älvsjö uttal är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Stadsdelen gränsar till Långsjö, Långbro, Solberga, Liseberg, Örby slott, Örby och Hagsätra samt till Snättringe i Huddinge kommun.

Älvsjö
Vy mot korsningen Johan Skyttes väg / Älvsjövägen
Vy mot korsningen Johan Skyttes väg / Älvsjövägen
KommunStockholm
KommunområdeSöderort
StadsdelsområdeHägersten-Älvsjö
DistriktBrännkyrka distrikt
Bildad1932
Antal invånare1 442 (2021)
Landareal202 hektar
LandskapSödermanland
Älvsjö på häradsekonomiska kartan 1901.

Stadsdelen bildades 1932 och innefattade då dagens stadsdelar Rågsved, Solberga och Hagsätra samt delar av sjön Magelungen. 1945 bildades Solberga som egen stadsdel och till följd av gränsdragningen kom en del av nuvarande Älvsjö centrum att ligga i stadsdelen Solberga.

Historia

redigera

Ortnamnet "Älvsjö" skrevs 1461 Elffuesio (eller Elffuessiø[1]). Förleden är möjligen det fornsvenska mansnamnet Ælve, men tolkningen är osäker. Efterleden sjö syftar på den nu försvunna Brännkyrkasjön (även kallad Kyrksjön), som låg öster om Älvsjö gård och söder om Brännkyrka kyrka.[2]

Efter att Älvsjö station invigdes 1 november 1879 ökade intresset för att uppföra hus i området. Redan 1908 och 1911 förvärvade AB Hem på landet stora delar av gårdens marker och styckade dessa till villatomter. Den första stadsplanen ritades av Per Olof Hallman och fastställdes 1921.

Bebyggelse

redigera

Öster om Älvsjö station ligger Stockholmsmässan och Scandic Talk Hotel (tidigare Rica Talk Hotel).

Demografi

redigera

År 2017 hade stadsdelen cirka 1 500 invånare, varav cirka 30,7 procent med utländsk bakgrund.[3]

Älvsjö/Solberga klassades som ett utsatt område av polisen 2017.[4] Klassificeringen tog bort 2023.[5]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Andolf (1985), s. 2
  2. ^ Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). 2003. sid. 384 (Älvsjö). Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  3. ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018. 
  4. ^ ”Sveriges utsatta områden”. SVT Nyheter. 7 oktober 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-utsatta-omraden. Läst 8 maj 2018. 
  5. ^ ”Här är Stockholms mest utsatta områden”. www.mitti.se. 1 december 2023. https://www.mitti.se/nyheter/har-ar-stockholms-mest-utsatta-omraden-6.3.191220.68c23d444c. Läst 3 december 2023. 

Källor

redigera
  • Anita Lundin (redaktör) (2014). Brännkyrka 1913-2013, Socknen som blev 51 stadsdelar. Brännkyrka hembygdsförening. sid. 92-97. ISBN 978-91-8685329-7 

Externa länkar

redigera