Öppna huvudmenyn

Nynäsbanan

järnväg mellan Älvsjö och Nynäshamn, Stockholms län

Nynäsbanan är en järnväg mellan Älvsjö i Stockholm och Nynäshamn via bland annat Farsta strand, Handen och Västerhaninge. Nynäsbanan ingår i Trafikverkets järnvägsnät. Persontrafiken utgörs av Stockholms pendeltåg.

Nynäsbanan
Nynäsbanan, Högdalen, 2019.jpg
Nynäsbanan på väg mot Älvsjö station, 2019.
Allmänt
PlatsSverige
SträckaNynäshamnÄlvsjö
Anslutande järnvägslinjerVästra stambanan
Organisation
Invigd1901
ÄgareSvenska staten
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörSL
Green Cargo
Tekniska fakta
Längd55 kilometer
Antal spårDubbelspår Älvsjö - Hemfosa
i övrigt enkelspår.
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
Största tillåtna axellast22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter6,4 ton/m
Största lutning11 
ATCATC-2
FjärrblockeringJa, System H
Hastighet140 (160) km/h
Elektrifierad1962[1]
Matning15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Källor [2]
Linjekarta
Älvsjö-Nynäshamn
Straight track
Västra stambanan mot Stockholm
Station on track
55,4 Älvsjö
Transverse track Unknown BSicon "ABZgr"
Västra stambanan mot Huddinge
Non-passenger station/depot on track
52,6 Högdalen (hållplats 1929–1948)
Unknown BSicon "mKRZu"
Tunnelbanan till Hagsätra
Unknown BSicon "eHST"
50,8 Fagersjö (nedlagd 1963)
Unknown BSicon "eHST"
48,9 Farsta (nedlagd 1973)
Station on track
47,9 Farsta strand (till 1989 Södertörns villastad)
Unknown BSicon "eHST"
46,7 Forsen (nedlagd 1963)
Unknown BSicon "hSKRZ-A"
Nynäsvägen
Stop on track
45,9 Trångsund
Station on track
44,5 Skogås
Unknown BSicon "eHST"
41,9 Drevviken (nedlagd 1973)
Unknown BSicon "hSKRZ-A"
Nynäsvägen
Stop on track
40,5 Vega (−1973, 2019−)
Station on track
38,2 Handen (Österhaninge, Haninge Centrum)
Station on track
34,9 Jordbro
Station on track
32,3 Västerhaninge
Unknown BSicon "eHST"
30,3 Nedersta (öppnad 1931, nedlagd 1980)
Stop on track
29,7 Krigslida (öppnad 1980)
Station on track
28,2 Tungelsta
Station on track
22,7 Hemfosa
Station on track
17,4 Segersäng (till 1917 Sorunda)
Station on track
12,2 Ösmo
Unknown BSicon "eBHF"
7,0 Älgviken (Walsjö till 1919, nedlagd 1967)
Stop on track
3,2 Nynäsgård (tidigare Kullsta)
Stop on track
2,1 Gröndalsviken (öppnad 2008)
Unknown BSicon "eHST"
0,7 Nynäs havsbad (nedlagd 2008)
Station on track
0 Nynäshamn
Unknown BSicon "exKBHFe"
-0,5 Nynäshamns färjeterminal (nedlagd 2007)

Innehåll

HistorikRedigera

 
Stationshuset "Nynäshamn" under uppförande, 1900.

Nynäsbanan öppnades för trafik 28 december 1901 och då bedrevs trafiken av Stockholm-Nynäs Järnvägs AB. Stationshuset "Nynäshamn" var Nynäsbanans huvudstation och den var, liksom flera av Nynäsbanans stationsbyggnader, ritad av arkitekten Ferdinand Boberg. Bobergs stationshus längs med Nynäsbanan hade likartat utseende; trähus med gulmålade spånfasader och röda tegeltak. Lokstallet i Nynäsgård är även detta ritat av Boberg och är kopplat till banan genom ett stickspår vid stationen Nynäsgård. Lokstallet ägs sedan 1999 av en museiförening som bedriver museitrafik med materiel som tidigare användes på banan.[3]

Den 1 april 1903 övertogs trafiken av Stockholm-Nynäs Förlags- och Trafik AB, vilket den 1 oktober 1905 avlöstes av Trafik AB Stockholm-Nynäs. År 1932 återtogs trafikeringen av Stockholm-Nynäs Järnvägs AB, som hela tiden hade varit ägande bolag. Bolaget blev statligt ägt 1957, men banan införlivades med SJ först 1968.

Från 1 oktober 1909 fortsatte tågen till Stockholm CVästra stambanan. Nynäsbanan har successivt moderniserats genom eldrift som infördes 1 november 1962 och säkerhetssystemet ATC som infördes 1980. Den 1 januari 1967 tog AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) över ansvaret för lokal persontrafik på järnväg inom Stockholms län och pendeltågstrafk infördes på Nynäsbanan 1973. Nynäsbanan har byggts om och byggts ut i flera steg i modern tid. Som en del av Dennisöverenskommelsen byggdes sträckan mellan Älvsjö och Västerhaninge ut till dubbelspår mellan 1993 och 1996. Under åren 2007–2008 förlängdes plattformarna på stationerna söder om Västerhaninge vilket möjliggjorde för att fullängdståg kunde trafikera hela sträckan ner till Nynäshamn. Samtidigt invigdes en ny station i Nynäshamn, Gröndalsviken, som ersatte den tidigare stationen Nynäs havsbad. Stationerna Hemfosa och Segersäng fick mötesspår, vilket möjliggjorde ökad kapacitet och underlättade trafikeringen av den enkelspåriga sträckan. I december 2012 hade dubbelspår byggts fram till Tungelsta och i december 2016 var dubbelspår utbyggt till och med Hemfosa.[4][5] Mellan Hemfosa och Nynäshamn är det fortfarande enkelspår med mötesstationer vid Segersäng, Ösmo och Nynäsgård. Vid varje jämn kilometer står kilometerstolpar med avståndsangivelser som utgår från Nynäshamn. Vega station återinvigdes den 1 april 2019, efter att ha lagts ner 1973, och är planerad att betjäna en stor utbyggnad av bostäder i området.[6][7]

I samband med utbyggnaden av godshamnen Stockholm Norvik Hamn byggs ett sidospår ut mot hamnen från Nynäsbanan vilket beräknas vara färdigställt 2020.[8] Långsiktiga planer finns för utbyggnad till dubbelspår på hela sträckan till Nynäshamn.[9]

TrafikeringRedigera

Från trafikstarten 1901 kördes tre tåg i vardera riktningen Nynäshamn–Stockholm. Restiden via Liljeholmen var cirka 2 timmar, banans högsta tillåtna hastighet var 30 km/timmen. Ny besiktning av banan skedde 1909 och därefter höjdes hastigheten till 90 km/t. På den tiden hade ingen annan privat järnväg så hög hastighetsgräns som Nynäsbanan.

I och med pendeltrafikens införande den 18 juni 1973 förkortades restiderna mellan Stockholm och Västerhaninge till 32 minuter och mellan Västerhaninge och Nynäshamn till 34 minuter.[10]

Nynäsbanan trafikeras i huvudsak av Stockholms pendeltåg, men även av enstaka godståg till och från Jordbro.[11]

BilderRedigera

StationerRedigera

Stationsnamn Funktionstid Kommentar
Älvsjö 1901– Tidigare stavning: Elfsjö
Högdalen 1929–1948
Fagersjö 1901–1963
Farsta 1960–1973
Farsta strand 1901– Hette Södertörns villastad till 1989. Bytespunkt med Stockholms tunnelbana.
Forsen 1929–1963
Trångsund 1901–
Skogås 1932–
Drevviken 1901–1973
Vega 1929–1973, 2019– Stationen lades ned 1973 när pendeltågstrafik påbörjades och återinvigdes 2019.
Handen 1901– Hette ursprungligen Österhaninge. Mellan 1989 och 2006 gick stationen under namnet Haninge centrum.
Jordbro 1901–
Västerhaninge 1901– Tidigare stavning var Westerhaninge
Nedersta 1931–1980 Flyttad 100 meter söderut 1973. Ersatt av Krigslida 1980
Krigslida 1980– Ersatte från sommaren 1980 Nedersta, som låg 600 meter längre norrut
Tungelsta 1901–
Hemfosa 1901–
Segersäng 1901– Hette Sorunda till 1917
Ösmo 1901–
Älgviken 1901–1967 Nedlagd sedan 1967 men stationshuset finns kvar i delvis ombyggt skick som privatbostad.
Nynäsgård 1901– Hette Kullsta till 1916
Gröndalsviken 2008– Ersatte Nynäs havsbad hösten 2008
Nynäs havsbad 1902–2008 Hette Nynäs övre till 1907. Ersatt 2008 av Gröndalsviken.
Nynäshamn 1901–
Nynäshamns färjeterminal 1901–2007 Stationen lades ned i juli 2007 i samband med att arbetet med förlängning av plattformar påbörjades. Hette ursprungligen Nynäshamns Ångbåtsstation.

ReferenserRedigera

  1. ^ Sten, Rolf. ”Elektrifiering och elektrisk drift”. historiskt.nu. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 12 april 2019.  Historiskt om Svenska Järnvägar - Elektrifiering och elektrisk drift]
  2. ^ ”Linjebok Älvsjö till Nynäshamn” (PDF). trafikverket.se. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/contentassets/d2ab6fdc1d93499bb3b5685736c8765a/287_alvsjo_till_nynashamn_180604.pdf. Läst 12 april 2019. 
  3. ^ ”Nynäshamns Järnvägsmuseum”. Föreningen Nynäshamns Järnvägsmuseum. http://www.njm.nu/information.php. Läst 28 mars 2019. 
  4. ^ ”I bitande vinterkyla invigdes det nya dubbelspåret mellan Tungelsta och Västerhaninge.”. Trafikverket. 3 december 2012. Arkiverad från originalet den 1 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140201191329/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Nynasbanan/Nyheter-Nynasbanan/2012/2012-12/Nya-dubbelsparet-invigt/. Läst 5 december 2012. 
  5. ^ ”Nu öppnas entrén”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/projekt-i-stockholms-lan/Nynasbanan/Nyheter-Nynasbanan/2016/nu-oppnas-entren/. Läst 19 december 2016. 
  6. ^ Haninge. ”Pendeltåg” (på sv). specialwebbar.haninge.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180304231814/http://specialwebbar.haninge.se/sv/Specialwebbar/Vega/Aka-tillfran/Pendeltag/. Läst 4 mars 2018. 
  7. ^ Rönnqvist, Sven (1 april 2019). ”Vega pendeltågsstation invigd”. sverigesradio.se. Sveriges radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=7190301. Läst 8 april 2019. 
  8. ^ Nohrstedt, Linda (4 maj 2018). ”Halvtid i miljardbygget av nya jättehamnen”. nyteknik.se. https://www.nyteknik.se/bygg/halvtid-i-miljardbygget-av-nya-jattehamnen-6912870. Läst 12 april 2019. 
  9. ^ ”Angränsande projekt”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/projekt-i-stockholms-lan/Nynasbanan/Angransande-projekt-/. Läst 1 mars 2016. 
  10. ^ ”Nynäsbanan - Nynäshamns kommun” (på sv). www.nynashamn.se. http://www.nynashamn.se/Uppleva-se-och-gora/Kultur-och-sevardheter/Historiska-bilder/Nynasbanan.html#banansbyggnad. Läst 4 mars 2018. 
  11. ^ Trafikverket. ”Nynäsbanan” (på sv). Trafikverket. https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/Sveriges-jarnvagsnat/Nynasbanan/. Läst 4 mars 2018. 

Vidare läsningRedigera

  • Johansson, Ingrid (2001). Stockholm-Nynäs järnväg 100 år : 1901-2001. Västerhaninge: Haninge hembygdsgille. Libris 8878473 
  • Landgren, Kenneth; Johansson Göte, Hammar Bengt (1996). Nynäsbanan. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 64 (2., [utök.] uppl.). Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 8379458. ISBN 91-85098-80-9 
  • Stockholm-Nynäs järnväg 25 år : 1901-1926. Stockholm. 1926. Libris 1335037 
  • Stockholm-Nynäs järnvägsaktiebolag 1899-1949. Göteborg: Bergendahl. 1949. Libris 1458598 

Externa länkarRedigera