Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Februari

A Compendium of All Human Knowledge

Jag har irriterat mig på dåliga svenska översättningar av frasen att Wikipedia ska bli "a compendium of all human knowledge" (även om "kompendium" givetvis betyder "samling", så brukar det svenska ordet mest användas om billiga, uppkopierade häften av föreläsningsanteckningar och utdrag ur läroböcker). Nu fick jag ögonen på det här filmklippet ur spelfilmen The Time Machine (2002) och där presenterar sig kunskapsmaskinen Vox NY-114 som just "a compendium of all human knowledge". Återfinns frasen även i H.G. Wells roman? Är det från den filmen som Jimmy Wales (eller kanske Larry Sanger) har lånat frasen, för att beskriva Wikipedia? Vilka svenska översättningar av romanen (textning av filmen) finns och hur formuleras frasen där? --LA2 14 januari 2010 kl. 09.14 (CET)

Frasen återfinns inte i romanen hos Project Gutenberg. Filmen finns att köpa på DVD. Enligt Filmdelta.se har filmen visats på på TV3 2006-06-03, på Kanal 5 2007-05-19 och på SVT1 2008-05-27. Och den finns att låna som videokassett (VHS) på Kungälvs bibliotek. --LA2 14 januari 2010 kl. 09.55 (CET)

Jag skulle nog föredra frasen sammanställning snarare än "samling" för det typ av "kompendium" som Wikipedia försöker vara. En sammanställning indikerar något sorts urval, medan en samling inte riktigt går ihop med WP:INTE, om man vill få slagorden att gå ihop med existerande policies. Enbart Encyclopedia Galactica Vafalls? En rödlänk! samlar verkligen allt mänskligt vetande... Tomas e 14 januari 2010 kl. 14.41 (CET)

Den främste konkurrenten till Encyclopedia Galactica torde vara Gröngölingsboken.  ;-) /Dcastor 14 januari 2010 kl. 19.51 (CET)

M den är svårslagen... Det är alltid praktiskt att kunna slå upp saker som "robotar från framtiden" för att få instruktioner på hur man ska stoppa sådana om man blir attackerad av dem efter att ha åkt framåt i tiden i en tidsmaskin :) Entheta 15 januari 2010 kl. 17.24 (CET)

Encyclopedia Galactica samlar inte bara allt mänskligt vetande, utan även allt omänskligt sådant Plrk 15 januari 2010 kl. 12.03 (CET)

H.G. Wells har tydligen inget med frasen att göra. Användningen i filmen från 2002 anspelar snarare på Isaac Asimov, som på detta sätt beskriver den fiktiva Encyclopedia Galactica. I hans Foundation and Empire heter det "Separated from the turmoil of the Empire, they worked as compilers of a universal compendium of knowledge, the Encyclopedia Galactica", vilket i Sam J. Lundwalls svenska översättning blir "Sålunda avskurna från det sönderfallande Imperiet, arbetade vetenskapsmännen med att sammanställa ett uppslagsverk omfattande allt mänskligt vetande". Men använde Asimov någonsin den exakta frasen "a compendium of all human knowledge"? --LA2 15 januari 2010 kl. 17.17 (CET)

En tidigare referens, som dock inte nämner "compendium", är Foundation, kapitlet "Encyclopedists", där det heter to publish the definitive Encyclopedia of all human knowledge, i svensk översättning av Sam J. Lundwall, Stiftelsen (1970), att ge ut den fullständiga uppslagsboken över allt mänskligt vetande. Endera denna eller den förra formuleringen bör vi använda om vi vill anspela på Asimov. --LA2 18 januari 2010 kl. 21.16 (CET)

Ny tävling om järnväg? Någon intresserad?

Hej!

Tittade idag igenom några tåg- och järnvägs ariklar, och upptäckte att det finns så mycket mer att skriva om...

Så jag undrar, finns det intresse av en tävling? Det finns flera kategorier som man skulle kunna plocka ifrån... Vi får se vad man httar på om den blir av!

Tacksam för kommentarer!

MVH Calken 17 januari 2010 kl. 14.28 (CET)

Lite intresserad av mina lokalt anknutna historiska järnvägar är jag, såsom Byvalla-Långshyttans Järnväg och Gruvgården-Fors järnväg, men jag vet inte om en tävling skulle hjälpa mig att skriva mer om dem. Vivo 17 januari 2010 kl. 14.35 (CET)

Nej, det är väl det som lite är problemet... MVH Calken 17 januari 2010 kl. 14.49 (CET)

Kan inte komma ihåg någon tävling om att förbättra tåg- och järnvägsrelaterade artiklar, så tycker du Calken om du vill mycket väl kan skapa ett förslag till det, säkert finns det användare som är intresserade av de ämnena. Höstblomma 17 januari 2010 kl. 14.47 (CET)

Ja, jag tänkte också lite så, men jag har aldrig arrangerat nån tävling, och det stod på WP:Veckans tävling att man skulle kolla här... MVH Calken 17 januari 2010 kl. 14.49 (CET)

Vad tror du om kommunikationer i stort, men eventuellt extrapoäng för järnvägar? Det verkar ju finnas intresse för bland annat flyglinjer och vägar hos flera användare. Vivo 18 januari 2010 kl. 05.59 (CET)

Ja, det skulle ju vara en möjlighet. Dock så har det funnits en tävling om Flygtrafik, men iövrigt ingen. Så vi får se hur vi gör... Tack för era åsikter! MVH Calken 18 januari 2010 kl. 17.02 (CET)

Ny mall: dagar från idag

Det kom en fråga tidigare här på Bybrunnen om man kunde beräkna hur många dagar det är kvar till ett visst datum. Jag svarade, men kom på att det kanske kan vara bra med en sådan mall. Den finns nu, och heter {{dagar från idag}}. Den beräknar dagar till eller från ett visst datum och returnerar "om x dagar", "för x dagar sedan" respektive "idag" beroende på resultat. Det finns även möjlighet att formatera resultatet med inledande versal och ett efterföljande ord som väljs beroende på om datumet ligger i framtiden eller är passerat. Det går exempelvis att skriva: För 5 205 dagar sedan var det wikiträff i Stockholm. Share and enjoy! Tricky 18 januari 2010 kl. 00.08 (CET)

Toppen!!! Herr X ^(D) 18 januari 2010 kl. 16.26 (CET)

Visste du att...

För snart tre veckor sedan ställde jag frågan hur man gjorde för att få med artiklar i Visste du att...-rutan, men jag fick inget svar. Jag tänkte att man skulle välja bland förslagen här Malldiskussion:Visste_du_att, men knappt någon verkar ha gjort det på flera månader. Så är det okej att vem som helst skriver en ny artikel och själv lägger in den i Visste du att...? Borde det inte ske en diskussion först om artikeln är seriöst skriven eller inte?

Åkebråke 18 januari 2010 kl. 01.53 (CET)

Du avgör själv om du anser att din eller någon annans nya artikel har relevans och ett allmänintresse och ett "fångande" (catchy säger man i engelsktalande länder) påstående som kan leda in till denna. Kör på! Vivo 18 januari 2010 kl. 05.56 (CET)

Enklast är, som Vivo säger, att bara fylla i den artikel du tycker passar. Det rimmar ju också väl med det som många användare försöker få till, att vi skriver mer istället för att diskutera. För att återigen citera Vivo, Kör på! Tanzania 18 januari 2010 kl. 07.27 (CET)

Okej, ska jag ta bort förslagslistan och istället skriva det ni sagt? Så att folk i fortsättningen inte lägger till förslag som bara ligger och skräpar och blir gamla.Åkebråke 18 januari 2010 kl. 16.00 (CET)

Jag tycker det låter bra iaf... Tanzania 18 januari 2010 kl. 17.32 (CET)

Fixat!Åkebråke 18 januari 2010 kl. 19.20 (CET)

Ämnesexperter behövs för faktakoll

Projekt kvalitetskontroll har under de senaste dagarna gått hårt fram bland artiklarna som behöver faktakollas. Sedan 7 januari har antalet märkta artiklar sjunkit från 134 till 87. Många av de artiklarna har varit artiklar som varit felaktigt märkta, redan åtgärdade eller lätta att åtgärda. Nu kommer den svåra biten: att ta sig an de artiklar som kräver ämneskunskaper. Det är därför projekt kvalitetskontroll behöver DIG - ämnesexperten som inte annars är aktiv inom kvalitetskontroll. Om du tar en titt i listan härunder kommer du att hitta faktakoll-artiklar inom just de ämnen som intresserar dig. En faktakoll som tar dig, en insatt person, en halvtimme att göra kan ta en kvalitetskontrollant utan ämneskunskaper en hel kväll. Kvalitetskontrollen behöver DIG! Wikipedia behöver DIG! Gör din plikt idag! hejkompis (disk.) 12 januari 2010 kl. 12.35 (CET)

PS. Listan är gjord utifrån de ämnen jag upplever som populära, lägg gärna till ämnen om du saknar dem eller be mig göra det.

Artiklar i kategorin Alla artiklar som behöver faktakollas indelade efter ämne:

Ekonomi

Företagsekonomi

Nationalekonomi

Geografi

Världens länder

Humaniora

Arkeologi

Historia

Litteraturvetenskap

Konst

Bild

Fotografi

Måleri

Film

Musik

Medicin

Anatomi

Naturvetenskap

Astronomi

Biologi

Fysik

Kemi

Matematik

Meteorologi

Personer

Levande personer

Fiktiva figurer

Religion

Mytologi

Samhällsvetenskap

Politik

Sociologi

Sport

Petig undertecknad invänder mot att det är en plikt (vilket jag kan ana inte heller var så allvarligt menat). Det kan däremot vara en god gärning, och jag kommer kanske kasta ett getöga på det.. --flinga 12 januari 2010 kl. 16.39 (CET)

Tycker att detta är väldigt bra. En kategori som vore bra att ha med är Kategori: Personer, för såna artiklar är rätt vanliga, och därmed rätt vanliga även i kk-kategorier. Vet inte riktigt hur man gör för att lägga in det i mallen. / Elinnea 13 januari 2010 kl. 14.44 (CET)

Antalet artiklar är nu nere i 75! Bra jobbat allihopa! Kan vi pressa ned det till 70 innan veckan är slut? Jopparn 13 januari 2010 kl. 23.41 (CET)

Fantastiskt! Vi är redan nere i 70 artiklar! Kan vi rentav nå ner till 65 stycken innan veckan är slut? Jopparn 14 januari 2010 kl. 16.18 (CET)

Vi är nu nere i 46 artiklar som behöver faktakollas! En minskning med 88 artiklar på 12 dagar! Bra jobbat! Det finns ett flertal artiklar om olika krig som skulle behöva faktakollas och militärhistoriska personer efterlyses därför! Jopparn 19 januari 2010 kl. 12.53 (CET)

Karta med linjesträckningar ..?

Någon som vet hur man skapar en karta likt den som används i artikeln för Lund. Men som visar flera linjesträckningar ..? Artiklar som den om Västra stambanan skulle kunna illustreras bättre med sådan mallteknik. Ett bra exempel är Roslagsbanan#Linjesträckningar fast där man specifierar stationerna med koordinater istället för en statisk bild. Schh 16 januari 2010 kl. 17.12 (CET)

Fixa den där mallen innan den läggs in i fler artiklar. En anonym användare gjorde klokt i att ta bort den från Ostkustbanan, där mallen gjorde så att boxen tog upp 75 procent av artikelbredden i min webbläsare, se [1]. I Västra stambanan tar den upp halva artikeln vilket ser mycket illa ut. //StefanB 16 januari 2010 kl. 17.33 (CET)

Glöm mitt svar. Det handlar om en annan mall. //StefanB 16 januari 2010 kl. 19.02 (CET)

Jag gillar linjekartor. Ser dock inte riktigt var du ser en sådan i Lund eller hur man gör det du eftersträvar. Tänk också på att använda rätt antal mallavslut. Västra stambanan hade fram till nyligen en för lite. Det verkar som om tabellen öppnas av mallen, men stängs inte. /Grillo 16 januari 2010 kl. 20.15 (CET)

Lund exemplet var mer karta med dynamiska markeringar på. Det jag vill uppnå är något i stil med Roslagsbanan#Linjesträckningar. Men det behövs en mall som kan ta flera punkter och dra ett streck emellan dom. Alternativt approximerade splines. Schh 18 januari 2010 kl. 18.06 (CET)

Är det Wikipedia:Hur man lägger in bilder på en sida#Imagemap du menar? Jag hittar inga sådana varken i Lund eller Roslagsbanan, bara bilder som skulle kunna användas som imagemaps. /Kemikungen 19 januari 2010 kl. 07.25 (CET)

Källor

Frågan har varit uppe tidigare i massor av diskussioner, i första hand när det har gällt Svensk forntid och tidig medeltid. Väldigt ofta dyker uppgifter från Starbäck och Ohlmarks upp. Tidigare har Peter Kupier varit aktiv i många diskussioner, och några andra namn, men som jag uppfattar det finns det inte någon idag som är aktiv på wikipedia som håller koll på artiklarna i ämnet. Jag har lite kunskaper, men inte alls tillräckligt, och dessutom har jag inte den tid som skulle behövas för att gå igenom och granska allt. Jag såg nu att Lista över Sveriges regenter har blivit utvald som utmärkt artikel utan att någon reagerat, och jag skulle önska att det fanns lite tydligare direktiv kring vilka källor man bör använda och vilka som är acceptabla. Till exempel tycker jag inte att Åke Ohlmarks bör användas över huvud taget. Starbäck har jag själv använt, mest i brist på annat, när det gäller forntiden är han helt oanvändbar, och tidig medeltid också - annat än för att ge en bild av 1800-talets historiesyn. Senare tid går han ju att använda - egentligen finns det ju bättre källor, men det är ju inte sådana som alla har hemma, och i väntan på bättre tycker ju jag att man kan använda dem så länge det framgår och de går ju att kontrollera och byta ut varteftersom. Och Grimberg må väl vara lite bättre, men är väl ingen utmärkt källa den heller. Går ju att ta fler exempel, antar att ganska många har Fryxell eller källor som bygger på honom i sina hem också. Han har ju dessutom använts av hembygdsforskare och populärvetenskapliga författare i sen tid som i sig oftast blir betydligt mycket mer förrädiska. Ja, vare hur det vill med min åsikt - jag tänkte att fler kunde bidra med sina synpunkter för att få en bättre källgranskning av wikipedias artiklar. Mvh. --FBQ 18 januari 2010 kl. 20.56 (CET)

Jag är inte det minsta insatt, men varför är Ohlmarks så hemskt dålig? tetraedycal, tetraedycal 19 januari 2010 kl. 08.44 (CET)

Se Diskussion:Lista över Sveriges regenter#Angående tronstrider till exempel. –Xauxa 19 januari 2010 kl. 09.12 (CET)

Lista över Sveriges regenter har inte blivit utsedd till utmärkt artikel, utan bara rekommenderad. det är långt ifrån samma sak. / Elinnea 20 januari 2010 kl. 12.55 (CET)

{{Språkvård}}

Efter diskussion på Wikipediadiskussion:Projekt kvalitetskontroll har syntaxen på {{Språkvård}} ändrats något. -- Lavallen 20 januari 2010 kl. 12.35 (CET)

Jag bytte aktuell artikel...

... till Jordbävningen i Haiti 2010 med anledning av efterskalvet idag.

Hoppas att ingen har något emot det och att jag gjorde allting rätt!

MVH Calken 20 januari 2010 kl. 13.40 (CET)

Wikipedia-kurs i Göteborg igen

Hej,

För tredje terminen i rad körs kursen "Wikipedia för nybörjare" på Stadsbiblioteket i Göteborg. Den äger rum kl 18-19.30 på onsdagar i Berzeliihörnan en trappa upp. Tidigare omgångar har jag eller Sjö, Vogler, Rolf B eller Fluff lett. Nu kommer jag vara upptagen de flesta onsdagar och de andra har också uttryckt problem med att delta. Vi behöver därför fler frivilliga som kan tänka sig att komma och visa vad Wikipedia är och de första stegen i hur man redigerar. Det brukar vara väldigt basic (vi har t.ex. varit tvungna att visa hur man scrollar ner ibland), så det här kan man göra även om man är relativ nybörjare. Det enda som krävs är egentligen att man kan inspirera andra - eller åtminstone inte skrämma bort dem från Wikipedia. Ta den här chansen att träffa andra och prata om Wikipedia. Skicka gärna ett mail till mig på lennartwikimedia.se och berätta vilka onsdagar du kan. Just din insats spelar roll! Tack på förhand.//Hannibal 22 januari 2010 kl. 16.16 (CET)

Utländska användare

Vad tycker vi om utländska användare som inte kan svenska bra, kanske använder översättningsprogram? Jag tänker på fallet att de på ett legitimt sätt korrigerar eller uppdaterar uppgifter om deras eget land på svenska Wikipedia. Är det OK? Jag har blivit ombedd att hålla mig ifrån att redigera i danska och holländska WP av språkriktighetsskäl. Det får väl hellre stå fel om Sverige där.--BIL 23 januari 2010 kl. 07.25 (CET)

Hellre rätt fakta och fel meningsuppbyggnad än tvärt om säger ja. Fakta framför allt. Så länge de inte gör artiklar som är väldigt långa och som för oss andra inte tar så lång tid att försvenska så är alla, för mig, välkomna Herr X ^(D) 23 januari 2010 kl. 09.08 (CET)

Jag vill absolut inte kräva perfekt svenska av de som skriver hos oss, men att lägga in längre maskinöversatta texter ställer i min mening till med mer problem än det löser. Likaså att försöka skriva på ett språk man inte alls kan med hjälp av en ordbok. Som regel brukar faktainnehållet i de längre texter som dyker upp dessutom vara ganska reklam- eller POV-aktigt. Däremot kan de så klart gärna ändra mindre saker som att uppdatera statistik eller layout osv där de språkliga problemen inte är så stora. Möjligheten finns ju också alltid för dem att skriva på diskussionssidan (eller i värsta fall här) om något är fel. Njaelkies Lea (d) 23 januari 2010 kl. 09.40 (CET)

Här delar jag verkligen Njaelkies' mening. Å det starkaste. Arnef 23 januari 2010 kl. 12.01 (CET)

Och jag delar Arnefs mening. Ghostrider ♠ 23 januari 2010 kl. 13.09 (CET)

Problemet med maskinöversatta texter är att de ofta, speciellt om ursprungstexten beskriver ett mer komplicerat skeende eller fenomen, är så förvanskade att en översättning många gånger tvingar en att gissa mellan flera alternativ, ofta mlm motsägelsefulla. I sådana fall går det inte att försvenska texten. I det fallet delar alltså även jag Njaelkies åsikt. (Det är förmodligen litet fult av mig att påpeka, men "Njaelkies' " är svengelska... :-) ) / Law_D 23 januari 2010 kl. 12.58 (CET)

Nej, det är inte svengelska. Se kommentaren lite längre ned. Arnef 23 januari 2010 kl. 21.50 (CET)

Kanske tolkar Law fel här, men "Njaelkies Lea" är sydsamiska om jag minns rätt. -- Lavallen 23 januari 2010 kl. 13.56 (CET)

Enligt användarens gamla användarsida så är Mitt användarnamn är Sydsamiska för "Det är gott" [...]. ｢Sertion^♥｣ 23 januari 2010 kl. 13.59 (CET)

Man ska nog undvika att redigera om man är så dålig på språket att man inte kan förstå och förbättra en maskinöversatt text. Jag kan konversera rätt bra på tyska men har varit försiktig med att skriva text, i alla fall mer än en mening. Det har inte varit klagomål på att de inte förstår utan på grammatik och stil. På danska snarast värre, medan jag lyckats lära mig tillräckligt bra norska för att de ofta ska köpa det på norska WP. Skriver man norska på danska WP blir de inte glada. --BIL 23 januari 2010 kl. 13.47 (CET)

Jag tycker inte att det här är en antingen-eller-situation. Jag ser åtminstone ett par andra vägar att gå: 1) skriv på diskussionssidan att info är fel, 2) kontakta en användare som kan språket och påpeka samma sak, 3) fråga på språkversionens Bybrunn hur just den gemenskapen ser på saken (så att de blir lite förvarnade också). Delvis handlar det ju om hur omfattande redigeringar man vill göra. Jag kan också berätta att LA2:s redigeringar på tyskspråkiga Wikipedia 2001-2002 fortfarande används av Wikimedia Deutschland som ett gott tecken på hur artiklar kan växa från små saker till ganska stora saker. Jag har framför allt hört att den här redigeringen av tyskspråkiga Wikipedias artikel om Nordsjön tas som exempel. (No offence, LA2.)//Hannibal 23 januari 2010 kl. 15.06 (CET)

Men så vitt jag vet kan LA2 åtminstone hyfsad tyska. Njaelkies Lea (d) 23 januari 2010 kl. 15.12 (CET)

Jag ser inget problem med det. Är det något man inte förstår, får man ändra. Vågar man inte ändra för att man inte ens förstår andemeningen får man väl kontakta skribenten och fråga vad han egentligen menade. Några gånger har jag lämnat bidrag på swahili-wikipedian, utan att kunna mer än de absoluta grunderna i språket. Jag har inte fått några klagomål, bara uppmuntrande för att jag överhuvudtaget skriver. Andra användare går ofta in och småändrar i språket för att få det bättre. Och det är väl så wikipedia ska fungera? Att man genom att ändra i artiklarna skall få dem bättre? Tanzania 23 januari 2010 kl. 15.17 (CET)

Det är en sympatisk attityd; självfallet ska vi i första hand tillämpa den även på den här typen av editeringar. Det stöter på flera problem, dock:

1. Det stora problemet är nog inte de som kan de absoluta grunderna i språket, det stora problemet är de som lägger in maskinöversatta texter. Det finns flera exempel på logiska konstruktioner som sådana program helt enkelt inte klarar av. Som ett exempel gick jag in på Google Translate och översatte meningen "Bokens blad blir gula om hösten" till engelska. Resultatet blev: "Paper leaf turns yellow in autumn".
2. I regel har de "skyldiga" användarna inga konton på svwp utan redigerar som oinloggade. Om de då inte ens talar om varifrån de kommer blir det väldigt svårt att kontakta dem.
3. Även om namn och hem-wp är utsatta är det långtifrån alltid som det är ett språk man kan. Hur kommunicerar man då med vederbörande? Använder engelska på vinst och förlust? Alla kan inte det språket.
4. Ofta är det stora maskinöversatta textmängder som läggs in (man maskinöversätter i regel inte ett par ord). Eftersom det ofta gör stora delar av artikeln fullständigt obegriplig är det lämpligt med en snabb åtgärd. Då är det kanske inte alltid läge att kontakta skribenten, speciellt med tanke på språkförbistringen.

PS. Det blev litet olyckligt det där med kommentaren om "Njaelkies' "; det var menat som en liten ironisk knorr, och nu får min amärkning alldeles för stor uppmärksamhet. Jag vill inte verka som någon gnällig språkpolis, men apostrof i genitvkonstruktioner är typisk svengelska. Ledsen om Arnef tar illa upp, det var inte meningen att min kritik mot användaren skulle få så stora proportioner. Nicket "Njaelkies Lea" har jag alltså inga invändningar mot, det är säkert fullt korrekt sydsamiska (vad jag vet) :-) / Law_D 23 januari 2010 kl. 16.58 (CET)

Law misstar sig. Apostrof i vissa genitivkonstruktioner har ingenting med svengelska att göra.

Jag har sett "Njaelkies Lea" som ett namn. Att det var något annat visste jag inte, utan använde "Njaelkies" som ett förnamn.

Om ett namn slutar på s eller ett s-ljud kan genitiven markeras av en apostrof eller utelämnas helt. Till exempel: "Lukas' skor", "Brutus' ord".

Svenska Akademiens Grammatik skriver (Band 2, "Ord". Egennamn §22, s. 147):

"Suffixet assimileras med stammen om denna slutar på [s] (jfr Subst. § 76). I skrift slutar då stammen i de flesta fall på någon av bokstäverna s, x, z, och suffixet lämnas då obetecknat eller företräds av apostrof, det sista framför allt om stammen är ett personnamn [min understrykning]:

{Anders(')/Marx(')/Biskop Giertz(')} böcker

Även då de nämnda bokstäverna är stumma lämnas suffixet obetecknat eller företräds av apostrof:

Dumas(') romaner, {Delacroix(')/Velásquez(')} målningar"

Arnef 23 januari 2010 kl. 20.17 (CET)

Men hur man anger genitiv på sydsamiska vågar jag inte spekulera i... -- Lavallen 23 januari 2010 kl. 20.44 (CET)

Ja ja, men vi skriver ju på svenska här. Genitiven anges inte på sydsamiska i svensk text. Arnef 23 januari 2010 kl. 21.48 (CET)

I stand corrected. / Law_D 23 januari 2010 kl. 22.09 (CET)

Administratörers makt och behov av bättre riktlinjer

Inspirerad av Jopparn och till del av Janders så har jag skrivit ihop en Essä om administratörers makt. Förbättra den gärna och ge återkoppling på dess diskussionssida. I arbetet med den så tycker jag mig uppfattat två områden där en förstärkning av våra riktlinjer skulle ge en bättre arbetssituation på Wikipedia:

• Hantering av blockeringsärenden där användare inte är en tydlig vandal.

Hela hösten led vi av svåra tunga diskussioner av denna karaktär. Här måste det gå att hitta bättre riktlinjer, mekanismer och/eller praxis då ju inte ens oenighet rått om behov av åtgärd utan bara hur denna skall genomföras. Det enda embryo till riktlinje jag känner är Wikipedia:Återställ, blockera, glöm bort, kanske den kunde utökas och kompletteras?

• Uppmallning av artiklar som oklar relevans men där de egentligen borde bedömas som oartiklar eller andra fall som bör snabbraderas

Då {{relevanskontroll}} medför en mer kvalificerad bedömning åsätts fler och fler artiklar den mallen, även när egentligen grundreglerna innebär att de borde snabbraderas (ev efter att skapares getts chans att reagera). Jag är här inte klar på om det är ändrade skrivningar som borde till, ändrad praxis eller nya mekanismer

Yger 23 januari 2010 kl. 11.49 (CET)

Jag ser inget behov att ytterligare snabbradering - snarare minskad. Tycker det betydligt oftare förekommer att artiklar snabbraderas där det var helt onödigt än att artiklar tas upp till relevansdiskussion där all relevansdiskussion egentligen var helt onödig. Om det sedan beror på att det finns en diskrepans mellan relevanskriterierna och verklig bedömming av relevans är en annan sak - eller om det möjligen handlar om olika personers tolkning av relevans. --FBQ 23 januari 2010 kl. 13.31 (CET)

Det är inte relevans jag tänker på utan oartiklar, reklamartiklar etc märks med relktrlmall.Yger 23 januari 2010 kl. 15.59 (CET)

Ok, då missförstod jag :-) Visst, när mallar sätts på nyskrivna artiklar eller de raderas är det ju bra att författaren vet varför :-) --FBQ 23 januari 2010 kl. 17.01 (CET)

Kategori:Artiklar med stubavsnitt

Den här kategorin har över 2000 artiklar. Det känns som att majoriteten av dem är filmer, eftersom många filmer lagts in enligt en mall med olika rubriker, och om den som lagt in filmen inte skrivit något under en viss rubrik finns där alltid en stubavsnittsmall. Det bästa anser jag, vore att radera de rubrikerna från alla de artiklarna, för det är helt meningslöst att ha en rubrik som "Musik i filmen", under vilken det bara står "detta korta avsnitt behöver utökas". Men eftersom det är så extremt många artiklar känns det övermäktigt att göra det själv. Finns det någon bot eller så som skulle kunna göra det? Entheta 22 januari 2010 kl. 01.53 (CET)

Jag har kollat lite på det och håller med dig. Det finns en del rubriker där det står Taglines och sen inget innehåll där heller. Man får väl ta det lite från fall till fall, men jag har börjat städa bort lite mallar där det känns helt okontroversiellt att ta bort dem... //Mippzon 22 januari 2010 kl. 09.48 (CET)

Bra, då har jag nåt att göra senare idag... och några dagar framföver Herr X ^(D) 22 januari 2010 kl. 11.40 (CET)

Slakta på. Speciellt "taglines" tycker jag inte har nåt på WP att göra, även om det står nåt under sektionen. Det är sånt som passar bättre i databassammanhang som IMDb. Detsamma gäller citat. /Grillo 22 januari 2010 kl. 13.23 (CET)

Instämmer med Grillo. /-nothingman- 22 januari 2010 kl. 13.41 (CET)

Det finns ganska många filmer som har en sådan stubmall under rubriken Handling. Handling känns ju som en ganska relevant bit i artiklarna, men samtidigt så är det väl underförstått att detta ska fyllas på? Kan/bör man städa bort under handling då också? //Mippzon 22 januari 2010 kl. 14.52 (CET)

Var finns filmmallen så man kan redigera den? Tycker fö det är onödigt med artikelmallar som bestämmer för användaren vad som bör stå i artikeln. /Grillo 22 januari 2010 kl. 15.26 (CET)

Som sagt, det är ju uppenbart att viss information saknas. Står det ingenting under handling så tycker jag man kan ta bort både rubrik och mall. --Kildor 22 januari 2010 kl. 16.07 (CET)

Jag resonerar likadant. Som det är nu har stubavsnitt-markeringen tappat sin funktion när kategorin är så överbefolkad att om någon skulle vilja göra en insats är det svårt att hitta de artiklar som faktiskt har riktiga stubavsnitt som behöver utökas, till skillnad från artiklar som har tomma rubriker. Entheta 22 januari 2010 kl. 17.24 (CET)

Jag vet att att vissa användare har lagt till mallen som en lösning på wikisyntax då det angetts som ett fel på Wikipedia:Projekt wikifiering/Syntaxfel/Lista#Avsnitt utan innehåll. Om det är den allmänna åsikten att det är ett felaktigt förfarande bör det syntaxfelet avaktiveras. Jag har tidigare anslutit mig till den gruppen men jag tycker dock att rubriken kan stå kvar utan mall då en viss grundstruktur sparar tid då man utökar ett stort antal artiklar i följd (vilket jag gjorde med konståren här på Wikipedia, som redan hade alla rubriker). De rubrikerna gjorde att jag sparade en massa tid! Jopparn 24 januari 2010 kl. 03.09 (CET)

Tomma rubriker kanske kan ha en poäng i artiklar om år där det är tänkt att det ska finnas ett visst antal specifika rubrikr för varje år, men att lämna kvar tomma rubriker i filmartiklar tycker jag definitivt inte låter som en bra idé. Det är totalt meningslöst, och ser fult ut, att ha rubriker som "Musik i filmen" eller "Handling" som det inte står nåt under. Och så särskilt lång tid kan det inte ta att skriva dit rubriken om man vill utöka med den informationen. Entheta 24 januari 2010 kl. 08.04 (CET)

Passa gärna på att kursivera filmtitlarna, och göra inledningsmeningar fullständiga, när ni ändå håller på. Här är en Catscan-sökning som kanske kan vara till hjälp. --flinga 22 januari 2010 kl. 23.21 (CET)

Tack för CatScan-sökningen. Finns någon förbättring att göra i varenda artikel som dyker upp! Inte bara att ta bort tomma avsnitt, även mallputs och förbättra läsbarhet osv. //Mippzon 23 januari 2010 kl. 10.11 (CET)

Väldigt bra att detta görs! Har retat mig på det sedan det infördes, har aldrig sett poängen med rubriker utan någon text under. Jag tycker att man bör tänka på när man skriver att först skriva stycket och sedan rubriksätta, snarare än sätta en rubrik först och sedan fundera på vad som bör stå där. / Elinnea 23 januari 2010 kl. 10.34 (CET)

Konstig kategori

Mall:Infobox terrorattack har en röd kategori, nämligen Kategori:Infoboxar. Ska kategorin aktiveras? Eller tas bort?--Bruno Rosta 23 januari 2010 kl. 20.13 (CET)

Ersättas av Kategori:Navigationsrutor? Ghostrider ♠ 23 januari 2010 kl. 20.16 (CET)

Jag hittar inte den kodningen i mallen. Kan någon ändra kategorin i mallen?--Bruno Rosta 23 januari 2010 kl. 20.20 (CET)

Det är ju en faktamall, inte någon navigationsruta, så jag ändrade till Kategori:Faktamallar istället. Kategoriseringen gjordes i mallens dokumentationssida. --MagnusA 23 januari 2010 kl. 20.33 (CET)

helt rätt av dig, fel av mig. Ghostrider ♠ 24 januari 2010 kl. 01.31 (CET)

Veckans tävling - bilar.

Lite promotion för veckans tävling som har börjat men ännu inte fått några deltagare. Drygt 600 bilstubbar har vi på Wikipedia och ytterligare stubbar om relevanta näraliggande ämnen. Hjälp till att förbättra och förlänga så kanske du får en rosett för dina insatser. Se Wikipedia:Veckans tävling/Bilstubbar! Entheta 25 januari 2010 kl. 14.17 (CET)

Mansdominans på Wikipedia

Artikel på DN [2]--svenboatbuilder 25 januari 2010 kl. 13.51 (CET)

Artikeln diskuterades ingående här. --Tricky 25 januari 2010 kl. 14.47 (CET)

Kopierar detta till Wikipedia:Wikipedia i media.--LittleGun 26 januari 2010 kl. 09.24 (CET)

Hur namnger vi artiklar om organisationer med särskrivet namn?

Med risk för ännu en Lövstad slott-diskussion så vill jag ändå be intresserade att ta en titt på Diskussion:Svenska Frimurare Orden#Svenska Frimurare Orden. Frågan gäller om man ska skriva Svenska Frimurare Orden såsom organisationen själv gör, eller Svenska Frimurareorden som t.ex. Språkrådet rekommenderar. --Kildor 15 januari 2010 kl. 17.24 (CET)

Jag tycker väldigt illa om sådana särskrivningar men samtidigt tycker jag att organisationer bör få namnge sig själva. För att markera att det inte är Wikipedia som gjort sig skyldiga till ett så brutalt språkligt övergrepp kan man alltid lägga in en [sic]. Entheta 15 januari 2010 kl. 17.33 (CET)

Men om det nu är ett "brutalt språkligt övergrepp" så är väl [sic] fel? Citerar från sic, "Vill man använda ett mer svenskt skrivsätt anser Språkrådet att det istället går bra att skriva [så!] eller bara [!] för att markera fel i citerad text." ;-) GameOn 15 januari 2010 kl. 17.35 (CET)

Diskussionerna tas lämpligen på ett och samma ställe. Kommentera gärna på Diskussion:Svenska Frimurare Orden#Svenska Frimurare Orden. --Kildor 15 januari 2010 kl. 17.38 (CET)

(redigeringskonflikt) . Nja, jag tycker "sic" stämmer bättre med WP:POMMF. Entheta 15 januari 2010 kl. 17.39 (CET)

Ja, "så" eller "!" används inte i denna betydelse, det är sic som i stort sett uteslutande används. Ett utroppstecken inom parentes används tvärtom ofta på ett annorlunda sätt, nämligen för att markera en märklig faktauppgift utan att det rör sig om ett citat. E.G. den 16 januari 2010 kl. 07.38 (CET)

För att förtydliga - det handlar inte om ett brutalt språkligt övergrepp, det handlar om att de flesta det här var den gänse stavningen under 1700- och stor del av 1800-talet. Vissa organisationer har valt att behålla sin äldre stavning - om vi skall rätta dem eller inte får andra bestämma. Organisationer som upphört innan stavningen ändrades enligt min mening däremot definitivt behålla den.--FBQ 15 januari 2010 kl. 22.09 (CET)

Eftersom det rör sig om namnet på en enskild organisation och den dessutom har stöd i numera visserligen föråldrad svensk stavningspraxis för sitt sätt att stava sitt namn, så bör vi skriva så. Det bör i artikeln finnas en förklaring av detta. Modern stavning skall vara omdirigerad ditt. Geografiska namn och offentliga myndigheter skall däremot alltid följa modern språkform. E.G. den 16 januari 2010 kl. 07.38 (CET)

Det enda intressanta här är väl vad dom heter? Det dom heter ska artikeln också heta. Heter dom Svenska Frimurar ordern eller heter dom svenskafrimurarorden eller kanske svenska frimurarorden. Det är dom själva som bestämt vad som ska heta. om dom sen inte följt svenska språkregler så har väl inte det nån betydelse kan jag tycka. Herr X ^(D) 16 januari 2010 kl. 10.40 (CET)

Personligen tycker jag att det vore bra med konsekvens. Antingen följer vi språkrekommendationer eller så följer vi organisationernas egen praxis. Och jag tror det är bra om vi inte blandar ihop stavning med särskrivning och versalisering. Åldern på organisationen tycker jag spelar mindre roll - det är trots allt en modern text vi skriver. Och när ska vi annars dra gränsen? Jag tycker i alla fall att det är märklig om vi ska ändra iPod till Ipod, IKEA till Ikea och AstraZeneca till Astra Zeneca om vi samtidigt behåller namnformen Svenska Frimurare Orden. Vi kanske bör tänka om när det gäller detta? I fallet Ipod tror jag faktiskt de flesta är vana att se det som iPod, till exempel. --Kildor 16 januari 2010 kl. 10.45 (CET)

Jag menar att åldern har en avgörande betydelse i det här fallet. Om Svenska Frimurare Orden hade startat igår och antagit det namnet, hade det inte varit korrekt, men det var korrekt att skriva så under de stavningsregler som gällde när organisationen grundades. Därför menar jag att vi kan följa deras eget sätt att stava i det här fallet. Artikeln om Lövstads slott anser jag fortfarande borde följa de vanliga stavningsreglerna och stavas just Lövstads slott, för det är ingen organisation och den namnform som används har inte historiskt varit korrekt någon gång, men där har jag svalt förtreten och gått vidare, den artikeln får stå under POV-namnet "Löfstad slott" nu. E.G. den 16 januari 2010 kl. 12.44 (CET)

Känner du till de skrivregler man tillämpade på 1600-talet? Men den här frågan handlar inte om huruvida namnet är "korrekt" eller inte enligt nutida eller dåtida skrivregler. Det handlar om hur vi ska skriva text här på Wikipedia. Det handlar om att vi ska kunna framställa vettig och läsbar text. Dessutom verkar det vara långt ifrån klart om själva namnet Svenska Frimurare Orden härstammar från 1700-talet. Tittar man i Ugglan-artiklar så omnänds det oftast som Frimurarorden i Sverige eller med dess logenamn. Söker man på libris hittar men heller inte det namnet förrän i mitten på 1900-talet. Tvärtom hittar man litteratur med namnet ihopskrivet (exempel). Och för att ta ett tillspetsat exempel: Ska vi återge det "korrekta" namnet för en historisk organisation som av tradition skriver sitt namn med enbart versaler? Vi måste ha viss frihet att själva bestämma hur vi utformar våra texter, och det är väl ändå lämpligt att vi, liksom etablerade nyhetsmedier, tillämpar rekommendationerna från Språkrådet som säger att man vanlig i löptext normaliserar namn och varumärken som uppenbart bryter mot normala skrivregler. Jag föreslår att vi gör som det står i WP:Namngivning: Vi inleder artikeln med namnet enligt ägarens norm, men i löpande text och artikelnamn enligt skrivregler. --Kildor 16 januari 2010 kl. 13.51 (CET)

Jag har förutsatt att frimurarorden använder en namnform som någon gång (antagligen vid ordens bildande) har varit korrekt, men jag vet inte. Du har övertygat mig, vi kan följa WP:Namngivning i detta fall även om vi inte alltid gör det. E.G. den 16 januari 2010 kl. 15.15 (CET)

Har egentligen inte kunskaper i hur frimurarna har stavat under decenniernas lopp men Ugglan är inte bästa sanningsvittnet. När Ugglan skrevs hade man nyss genomfört en omfattande stavningsreform och ville inskärpa det nya stavningsätten. Dessutom ansågs den moderna stavningen äktsvensk och fri från utländska lånestavningar. Man modernsierade stavningen till och med i personnamn. Därför kan frimurarna mycket väl ha stavat "Svenska Frimurare Orden" själva då Ugglan trycktes, men man ändå valt att ändra stavningen. Men som sagt, i början på 1900-talet var stavningen föråldrad enligt dåtida stavningsregler.--FBQ 17 januari 2010 kl. 14.10 (CET)

Det skulle vara bra om fler tittade in på själva diskussionen. Kildor har lagt fram fler argument för att sammanskriva särskrivna namn, som jag tycker är både relevanta och hållbara. Med mina ord är det viktigaste av dessa att annan media (alltså andra etablerade institutioner inom skrivspråk) brukar skriva ihop särskrivna namn, i viss mån Svenska Frimurarorden, men inte minst exempelvis Kungliga Automobilklubben. Det är med andra ord i enlighet med i alla fall en konvention ifall vi skulle börja tillämpa den principen. --flinga 27 januari 2010 kl. 15.53 (CET)

Korrigera meddelande under redigeringsruta

Jag skulle vilja ändra i den nedersta texten som dyker upp under redigeringsrutan (som jag råkade läsa för första gången häromdan), det vill säga "Om du inte vill att det du skriver ska bli redigerat och återanvänt ska du inte spara det här. Om du inte själv skrev det här, så måste det vara tillgängligt under villkor som är i överensstämmelse med Användarvillkoren, och du bekräftar att uppfylla alla relevanta licenskrav". Dels ska "användarvillkoren" inte inledas med versal, och dels innehåller texten med "det här" en otydlighet som kan leda till sämre förståelse av texten. Texten borde förslagsvis lyda: "Om du inte vill att det du skriver ska bli redigerat och återanvänt ska du inte spara texten här. Om du inte själv skrev bidraget, så måste [det|texten] vara tillgänglig[t] under villkor som är i överensstämmelse med användarvillkoren, och du bekräftar genom att spara att bidraget uppfyller alla relevanta licenskrav", men jag skulle gärna göra den ändringen själv om det är möjligt (och om den anses vettig). :) --flinga 16 januari 2010 kl. 18.59 (CET)

Originalmeddelandet lyder "If you do not want your writing to be edited and redistributed at will, then do not submit it here. If you did not write this yourself, it must be available under terms consistent with the Terms of Use, and you agree to follow any relevant licensing requirements." Om man vill göra en bättre översättning av den texten ska det göras här. --boiVİe  16 januari 2010 kl. 19.15 (CET)

Tack för hjälpen. En viss Sertion hann ju före med ändringarna. :) Versaler i det sammanhanget kanske är okej på engelska (jag vet inte), men på svenska brukar man ju vara restriktiv med dem. Det som jag tyckte var förvillande med "det här" var att det upprepades med kort mellanrum, och i ena fallet syftade på "här på [Wikipedia]", och i andra på texten användaren skrivit (som jag tolkar det). --flinga 21 januari 2010 kl. 17.15 (CET)

Nu när vi är inne på meddelandena under redigeringsrutan - hur är det med "licensen Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0."? Det namnet bryter väl egentligen mot de principer om versalisering vi annars brukar tillämpa? --flinga 21 januari 2010 kl. 17.17 (CET)

För kännedom har nu Sertion ändrat de meddelanden som innehåller detta skrivsätt, till "Creative Commons erkännande-dela lika 3.0", vilket jag i alla fall tycker är bättre. Om vi har någon princip för C:et i commons känner jag inte till. --flinga 27 januari 2010 kl. 15.27 (CET)

bits.wikimedia.com

När jag går in på wikipedia så har det de senaste dagarna (i alla fall vad jag noterat) min dator laddat ner något från bits.wikimedia.com. Vet någon va detta är? Herr X ^(D) 18 januari 2010 kl. 17.45 (CET)

Alla filer som är gemensamma för samtliga Wikimedia-projekt ligger på en egen subdomän för att användarna ska slippa att ladda ner samma filer flera gånger. Det spara också en del bandbredd och där igenom pengar. ｢Sertion^♥｣ 18 januari 2010 kl. 17.54 (CET)

ahaa, sen hur länge då? Herr X ^(D) 18 januari 2010 kl. 17.59 (CET)

En vecka ungefär. Från Server admin log 10 januari "09:36 domas: moving over static assets to 'bits.wikimedia.org'" /EnDumEn ✍ 18 januari 2010 kl. 18.38 (CET)

Rubriken är dock .com, något skumt på gång eller bara en felskrivning? Jopparn 18 januari 2010 kl. 18.56 (CET)

Felskrivning, såvitt jag kan se. För mig är det "bits.wikimedia.org". --flinga 27 januari 2010 kl. 15.45 (CET)

Uppslagsbok för alla

Hela Uppslagsbok för alla från 1910, finns nu upplagt på Wikisource. Det duger säkert som referens i vissa sammanhang, behåll bara ert öga för källkritik så ska det inte vara några problem.

Många uppslagsord är ankrade och det ser ut som fler uppslagsord kommer att ankras. Det gör att man idag når ett enstaka uppslag genom att skriva: [[src:Uppslagsbok för alla/Z#Zeipel]] för att nå uppslaget om Karl Sam. Fredr. von Zeipel.

Ett särskilt tack till Projekt Runeberg som gjort korrekturläsningen och LA2 som lade upp uppslagsverket hos Wikisource och Simsalabim som mycket målmedvetet jobbat med wikifieringen. -- Lavallen 22 januari 2010 kl. 11.24 (CET)

Starkt jobbat! Plrk 22 januari 2010 kl. 12.02 (CET)

Häftigt! Bra jobbat alla som hjälpt till! /Grillo 22 januari 2010 kl. 13.21 (CET)

Instämmer i hurra-ropen, väldigt häftigt! Det är spännande det här med digitalisering och tillgängliggörande av tidigare tryckt material. --flinga 27 januari 2010 kl. 15.40 (CET)

Wikipedia:Veckans översättning - bra eller inte?

Det ska erkännas att jag inte engagerat mig i det projektet men det intryck jag har är att det inte är så mycket aktivitet där. De gånger jag har tittat har det verkat som att artiklarna blir väldigt korta, typ översättning av inledningen till den engelskspråkiga artikeln, eller ännu mindre. Det verkar inte finnas någon lista över vilka artiklar projektet har jobbat med tidigare så det är svårt att undersöka. Men min fråga är alltså om det verkligen är någon aktivitet i projektet eller om det bara lämnar efter sig korta, ofärdiga stubbartiklar som sedan glöms bort? Och är det isåfall någon mening att fortsätta "tvinga fram" sådana stubartiklar eller är det bättre att låta dem komma spontant när någon verkligen vill sätta sig och göra en mer komplett översättning?

Det är mycket möjligt att jag har helt fel och att aktiviteten är större och resultaten bättre än vad jag fått intryck av, men jag har undrat lite över detta den senaste tiden och ville höra vad andra som vet mer anser. Entheta 26 januari 2010 kl. 22.49 (CET)

Jag brukar inte heller engagera mig speciellt mycket i veckans översättning och har fått samma uppfattning om att aktiviteten är ganska låg. Dock ser jag ingen direkt mening med att lägga ner projektet bara för det. Varför skulle de stubbar som ibland blir till under det här projektet vara sämre än stubbar som skrivs på andra håll? /-nothingman- 26 januari 2010 kl. 22.56 (CET)

Jag vet inte om det är såhär eftersom jag inte gått igenom de artiklar som skapats, men i teorin skulle det kunna bli så att en artikel påbörjas men inte blir klar, och att artikeln då är helt inkomplett, t.ex. beskriver ett halvt händelseförlopp, och att risken att det blir så skulle kunna vara större om man bestämmer sig för att det ska jobbas med en viss artikel under en viss vecka, än om en person själv kommer på idén att starta en artikel om ett visst ämne. Entheta 26 januari 2010 kl. 23.10 (CET)

En del artiklar har gjorts klara, t ex Endel Puusepp, men tyvärr händer det alltför ofta att det påbörjas, men ingen fortsätter det. Listan över tidigare översättningar finns här. tetraedycal, tetraedycal' 26 januari 2010 kl. 23.42 (CET)

Jag brukar inte heller göra det speciellt ofta, men det har hänt att jag gjort några förlängningar, varav amerikansk militärchoklad är den längsta. Jag tycker det är en rätt kul idé och det brukar vara en rätt bra spridning på vilken typ av artiklar som dyker upp där så om folk orkar uppdatera mallen ser jag inte varför vi skulle sluta med det då jag tror att det kan sporra vissa att skriva lite! Amerikansk militärchoklad var min första översättning någonsin från en annan Wikipedia-version och jag vet faktiskt inte om jag hade kommit på idén annars, inte så tidigt iaf. Jopparn 26 januari 2010 kl. 23.48 (CET)

Det stora problemet är att den syns för lite. Veckans tävling brukar synas mycket mer på olika ställen. Jag skulle gärna engagera mig i översättningar, men glömmer bort det eftersom man aktivt måste söka upp veckans översättning. En större puff på förstasidan, eller åtminstone på deltagarportalen, vore önskvärt. Kanske även en påminnelse här på bybrunnen. Den där lilla länken i en anonym lista på deltagarportalen är inte direkt iögonenfallande. /Jssfrk 27 januari 2010 kl. 10.08 (CET)

Den är också med på WP:SÄ uppe i högra hörnet tillsammans med veckans tävling. Har själv deltagit vid något tillfälle, men känner oftast att det inte är ämnen som jag är tillräckligt intresserad. GameOn 27 januari 2010 kl. 10.57 (CET)

Varför inte slå ihop med Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar? Där gjorde jag förgäves uppmärksam på att nyskrivna översättningar och nyskrivna originalartiklar inte bör tävla i samma klass, se även Wikipediadiskussion:Veckans nyskrivna artiklar#Bedömningskriterier. Hälsningar --Holger.Ellgaard 27 januari 2010 kl. 10.57 (CET)

Haken är att detta projekt styrs från meta. -- Lavallen 27 januari 2010 kl. 11.49 (CET)

Tycker att idén med veckans översättning är bra, att alla språkversioner under en vecka översätter en gemensam artikel, och vi kan ju inte här på sv: bestämma att det projektet ska läggas ned eller slås ihop. Vad som behövs är lite mer engagemang och att man peppar och motiverar varandra. Föreslå gärna artiklar för översättning på meta:Translation of the week/Translation candidates, vi kanske har artiklar här som skulle behöva översättas till andra språk? / Elinnea 27 januari 2010 kl. 18.25 (CET)

Utøkning

Hej!

Jag har førsøkt hitta information om detta, så snælla, klanka inte ner på mig om jag skriver på fel stælle.

Jag undrar helt enkelt om det finns något bra sætt att uppmærksamma "någon" på att en artikel kan behøva utøkning. Jag skulle personligen vilja att någon som ær insatt i æmnet utøkar artikeln Underkylning. Det naturliga borde ju då vara att uppmærksamma bidragsgivare i fysik-genren om att detta skulle behøvas, men finns det egentligen något sådant sætt?

Det kanske inte ær så det går till på Wikipedia, jag bara undrar. MVH, Birdie Nam Nam 27 januari 2010 kl. 10.39 (CET)

Mall:Utökas finns - än så länge men den kommer tas bort när som helst eftersom vi i diskussion kommit fram till att den inte passar. Dina tankar och frågor gör mig tacksam att jag inte avslutade den diskussionen tidigare idag som radera, kan du vidareutveckla varför du behöver den på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Mall:Utökas 2? GameOn 27 januari 2010 kl. 10.44 (CET)

Eller kanske vända sig till Wikipedia:Projekt fysik eller Wikipedia:Projekt väder och klimat för att önska en utökning. -- Lavallen 27 januari 2010 kl. 10.46 (CET)

Hej igen! Tack før ditt svar. Det verkar faktiskt lite vettigt, tycker jag, att radera mallen. I alla fall nær jag læser diskussionen. Mycket bættre, antar jag, att jag vænder mig till Projekt fysik. Jag visste bara inte om denna projekt-metodiken. Tack før upplysningen, det var nog just detta jag frågade efter! Birdie Nam Nam 27 januari 2010 kl. 11.42 (CET)

Kategorierna Samlevnadsformer och Relationsformer

Kategorierna Kategori:Samlevnadsformer och Kategori:Relationsformer är väldigt förvirrande. Förutom att Kategori:Äktenskap ligger i Samlevnadsformer är innehållet i mycket gemensamt. Visst kan det finnas en poäng att skilja på juridiska/formaliserade relationer och icke formaliserade relationer; men det är knappast så som innehållet i kategorierna i dagsläget skiljer sig åt. Dessutom finns redan kategorin Kategori:Sexuella relationer.

Jag tycker att en av kategorierna (i rubriken) borde raderas, och innehållet i den föras över till den andra, med Kategori:Äktenskap, Kategori:Relationsformer och en juridiska samlevnadsformer/civilstånd-kategori som underkategorier. Alternativt skulle kategorierna kunna behållas som de är, men då med information på kategorisidorna hur kategorierna ska användas.

- Axel Löfving 27 januari 2010 kl. 19.10 (CET)

Det finns en speciell sida där den här typen av problem med fördel tas upp, nämligen Wikipedia:Problematiska kategorier. --MagnusA 27 januari 2010 kl. 19.24 (CET)

Tack! Jag startade en diskussion där. -- Axel Löfving 27 januari 2010 kl. 20.36 (CET)

Artiklar med för många kategorier

Artikeln Dragon's Lair har 44 kategorier. Det är väldigt lite text men massor av kategorier. Kategorierna tar mer plats än texten. Är inte detta lite överdrivet? Här borde det väl kunna gå att banta ner ordentligt till något som är lite smidigare? Det känns meningslöst med 44 kategorier till en pytteliten stubartikel. Även artiklarna Bubble Bobble, Jorden runt på 80 dagar (film, 2004), Tiger Woods PGA Tour och Teheran 43 är artiklar som borde anses som överkategoriserade--Bruno Rosta 28 januari 2010 kl. 01.16 (CET)

Jag la in kategorierna på Dragon's Lair, och Bubble Bobble med tanken på att jag eller någon annan senare kunde utöka dessa i samband med att jag gick igenom korta datorspelsartiklar inom ramen för WP:Projekt datorspel. Jag ser inte att det står något om att detta skulle vara överkategorisering på Wikipedia:Kategorier#Undvik överkategorisering. Självklart vore det önskvärt om någon la in mer brödtext, och på så vis fyllde upp artiklarna (vad skiljer ex. spelen åt mellan alla olika konsoler de gjorts för och under alla år?) men det är inte skäl nog att ta bort kategorier ur dem! Kategorierna i fallet med Dragon's Lair tillför information som saknas i texten (eftersom jag inte la in datorspelsfakta-mallen i den i samband med kategoriseringen som jag gjorde med Bubble Bobble). Tiger Woods PGA Tour är en spelserie (flytt utförd) och borde därmed ha sina kategorier också. GameOn 28 januari 2010 kl. 07.22 (CET)

Jag ser inget problem med att en artikel har många kategorier. "Överkategorisering" enligt Wikipedia är när man lägger in en artikel i både en överordnad och underordnad kategori samtidigt, men så är ju inte fallet här. Men däremot tycker att ett datorspel endast ska ha en årtalskategori. Dragon's Lair har nu en årskategori för varje enskild plattformsrelease. Enligt min mening släpptes spelet 1983, och de övriga årtalskategorierna borde strykas. --Kildor 28 januari 2010 kl. 08.42 (CET)

Ska det då göras en ny artikel för varje version? Spelet släpptes ju till andra enheter andra år, i delvis andra versioner. Ex. GameBoy versionen skiljer sig genom att vara baserad på ett spel till ZX Spectrum och ha lite med originalet att göra. Men visst, de tar endast första året på den artikeln på enwp, men jag tycker det är ologiskt eftersom det faktiskt kom ut nya versioner andra år. Min åsikt är att vi kan lägga med Datorspel 2009 också, men med tanke på diskussionen som pågår så gör jag inte det nu. För övrigt måste en massa datorspelsartiklar gås igenom om endast första releasen skall vara med, och för den delen borde kanske övriga på WP:Projekt datorspel säga sitt också? GameOn 28 januari 2010 kl. 08.51 (CET)

Jag tycker iaf att det är missvisande att ha med Dragon's Lair i Kategori:Datorspel 2007 bara för att spelet släpptes på en ny plattform eller som en omarbetad version. Det är ungefär som att ha olika årskategorier för en film när den släpptes på bio, vhs, dvd, bluray, extended version, director'c cut, collector's editon, samt olika år den hade premiär i olika länder. --Kildor 28 januari 2010 kl. 10.28 (CET)

Instämmer med Kildor... /-nothingman- 28 januari 2010 kl. 10.52 (CET)

Kan vi inte då försöka fastställa att det året som är det första året som en sak har haft preimär er det enda året som ska stå i samlingsartiklar för alla versionerna? Det finns till exempel en hel del datorspel och filmer som släpps runt nyårsskiftet och på så vis släpps i halva världen år 1 och i andra halvan år 2. ｢Sertion^♥｣ 28 januari 2010 kl. 11.04 (CET)

(redigeringskonflikt)Då ber jag om ursäkt att jag gjort fel både i de två nämnda och i en del andra datorspelsartiklar. Apropå filmer så kollade jag hur vi hade gjort med Stjärnornas krig (film) som ändå gjordes om rätt så rejält 1997, men vi har bara första året listat så praxis verkar vara att bara ha ett år, även om jag tror mig ha sett det på andra datorspelsrelaterade artiklar som jag inte har redigerat. Även Apocalypse har bara ett år listat trots att den utökades med hela 48 minuter 2002. GameOn 28 januari 2010 kl. 11.05 (CET)

Har åtgärdat dem två artiklarna nu. Övriga får vi väl ta allt eftersom projekt datorspel stöter på dem. Eller skulle inte detta lämpa sig väl för en bot? Sortera dem i ordning och helt enkelt ta bort alla utom den första. GameOn 28 januari 2010 kl. 11.13 (CET)

Kategori:Datorspel indelade efter år har enlig AWB nu 1260 unika medlemmar i artikelnamnrymden. Summan (om jag räknat rätt) av antalet medlemmar i kategorierna är 1445 - ser då inte ut som ett jätteproblem med dubbelkategorisering. - Lavallen 28 januari 2010 kl. 17.12 (CET)

Här finns nu en lista med alla artiklar som ligger i ovan kategori - de ligger dessutom lika många gånger som de är års-kategoriserade. Så finns en artikel med flera gånger efter varandra så är den dubbelkategoriserad. Finns den bara med en enda gång så är den inte det. (Ni måste in i redigeringsläge för att det ska se vettigt ut). Mycket nöje!

Jag har inte lärt mej alla finesser i AWB än, annars hade jag kanske kunnat fixa en snyggare lista... -- Lavallen 28 januari 2010 kl. 17.29 (CET)

Pet. ｢Sertion^♥｣ 28 januari 2010 kl. 17.36 (CET)

Listan rensad så bara dubbletter visas. Tricky 28 januari 2010 kl. 18.04 (CET)

Lysande exempel på samarbete! Tack! -- Lavallen 28 januari 2010 kl. 18.05 (CET)

Ny mall: SAOL

Mallen {{SAOB}} har fått ett syskon: {{SAOL}} för referenser till Svenska Akademiens Ordlista. Mallen tar argumentet ord eller sida. Används båda argumenten har ord företräde. Utelämnas argumentet länkas till SAOL:s söksida. Exempel {{SAOL|ord=Mall}} ger Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: Mall. Share and enjoy! Tricky 28 januari 2010 kl. 07.06 (CET)

SAOL finns i flera upplagor med olikheter både i vilka ord som finns med och på vilken sida de står. Borde inte mallen därför även hantera utgivningsår? /Rolf B 28 januari 2010 kl. 09.11 (CET)

Det är (än så länge) bara den senaste upplagan (11?) som finns tillgänglig på internet. ｢Sertion^♥｣ 28 januari 2010 kl. 09.21 (CET)

SAOL 13 är den senaste. /Jssfrk 28 januari 2010 kl. 11.59 (CET)

Lista över flygbolags destinationer

I dag skriver vi ofta ut destinationerna i artikeln eller inte alls. Jag pratar om flygbolag (förstås:)).Jag har någon gång testat med att skapa en artikel om ett flygbolags destinationer men då kom det fram flytt och raderar mallar på sida. Nu ska det sägas att artikeln inte var bra, rättare sagt usel, jag hade bara kopierat från enwp. Men nog om det. Det jag vill ha sagt är att jag tycker vi också skulle ha speciella listor över flygbolags destinationer. Om man tittar här så ser man att de på engelska Wikipedia har en separata lista för nästan varje flygbolag. Nu undrar jag om det borde vara så här också. Det funkar bra på engelska Wikipedia och då destinationerna är en av de viktigaste informationen om flygbolag tror jag att det skulle kunna funka här med. EWR_disk. 28 januari 2010 kl. 18.57 (CET)

Diskussion förs här: Wikipediadiskussion:Projekt Flyg! MVH Calken 28 januari 2010 kl. 19.46 (CET)

Brions efterträdare utsedd

Förra året avslöjade Brion Vibber att han slutar som CTO (Chief Technical Officer) för Wikimedia Foundation, efter att ha varit dess förste anställde. Idag meddelade Wikimedia Foundation att Wikimedia Foundations nya CTO (Chief Technical Officer) heter Danese Cooper (hennes blogg). I meddelandet fanns följande biografi:

”

Danese has a wealth of experience in open source technology. Most recently, she developed open source strategy for the tech start-up REvolution Computing. Prior to that, she was Senior Director of Open Source Strategies at Intel from 2005 until 2009, and Chief Open Source Evangelist at Sun Microsystems from 1999 to 2005. In those roles, she led or supported major open source initiatives, including Sun's OpenOffice.org application suite, the Java platform, JXTA, NetBeans, GridEngine, OpenSolaris and Intel's Channel Software Operations and Moblin platform initiatives. Prior to working at Sun, she managed technology teams at Symantec and at Apple Computing for a total of nine years. Danese is a Board member at the Open Source Initiative, the non-profit organization that maintains the Open Source Definition and approves open source software licenses. She is also a member of the Apache Software Foundation, and serves on a Special Advisory Board for Mozilla. Danese has lived and traveled internationally, particularly in developing countries, and speaks several languages, including French and Moroccan Arabic.

„

Cooper börjar i februari. Hon har ett viktigt jobb framför sig.//Hannibal 28 januari 2010 kl. 22.44 (CET)

Vad händer med Wikimedia Commons?

För de som är intresserade av vad som håller på att hända med Wikimedia Commons rekommenderar jag Erik Möllers senaste inlägg på Wikimedia Foundations blogg.//Hannibal 28 januari 2010 kl. 09.42 (CET)

Intressanta, goda nyheter! Tack för länken. Calandrella 28 januari 2010 kl. 19.38 (CET)

För den som inte hinner läsa allt; kan någon berätta i korthet vad inlägget säger? Tanzania 28 januari 2010 kl. 23.37 (CET)

I tre ord: många stora bilddonationer.//Hannibal 28 januari 2010 kl. 23.54 (CET)

Myndighetsterminologi vs allmänt språkbruk

Jag och Koster har diskuterat användning av terminologi ett längre tag på diskussion:örlogsfartyg ett tag nu, utan att riktigt kunna nå samförstånd. Saken gäller om hur vi bör benämna artiklar om krigsfartyg/stridsfartyg/örlogsfartyg. Saken gäller hur mycket vi bör gå efter vad myndigheter använder för terminologi. Det skulle vara bra med några inflik i diskussionen från andra parter.

Peter ^Isotalo 29 januari 2010 kl. 11.25 (CET)

Länka artisnamn och låtar till Spotify? (rubrik tillagd i efterhand)

Länka artisnamn och låtar till Spotify?

Vad tror ni? Är det inte dags att internet utvecklas och börjar länka till musik?

bra eller anus?

Det enda negativt skulle vara att spotify är en betaltjänst och inte free-for-all så att säga. 95.209.203.111 29 januari 2010 kl. 20.28 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Frågan diskuterades för mindre än två månader sen. Hela den långa diskussionen finns i arkivet --Tricky 29 januari 2010 kl. 20.38 (CET)

Bergslagssafari

Nu har jag skrivit in vilka helger som passar mig bäst för årets Bergslagssafari på Wikipediadiskussion:Projekt bruk och bergslag, jag uppmanar alla som är intresserade av att följa med och titta på gamla gruvor, bruk och industrier att göra detsamma! På det viset kan vi kanske få till datum som passar de flesta och bestämma vart vi ska resa. Vivo 20 januari 2010 kl. 13.50 (CET)

Förslag är lagt på helgen v. 22, d.v.s. 4–6 juni. Kan det vara något? Vivo 30 januari 2010 kl. 18.35 (CET)

Kommuner/skolor och klottrande.

Har noterat att väldigt stor andel av klottret som dyker upp här på wikipedia kommer från kommun och skoldatorer och likande. Kan också se att de verkar få väldigt lindriga blockeringstider, trots att samma dator återkommit med klotter bara några timmar sedan blockeringen hävts, ofta 40-50 tillfällen. Finns det verkligen skäl att hantera de här datorerna annorlunda? (jag har alla fall fått uppfattningen att klotter på dessa datorer bedöms mildare). Jag kan se att man för till exempel skoldatorer inte vill blockera tillgången till wikipedia - men några seriösare redigeringar har i stort sett aldrig utförts från de här datorerna. Skulle det finnas intresse för någon att göra det går det ju att registrera sig. Dessutom kan man väl ändå se sidorna utan att kunna redigera även om IP-adressen är blockerad?--FBQ 29 januari 2010 kl. 13.43 (CET)

Vi bör inte hindra intresserade från att testa att redigera (vem vet, kanske finns det någon som startade sin WP-karriär med att klottra bland administratörerna idag till och med?) utan att registrera sig. Att registrera sig på en sida är ett relativt stort steg att ta. Att bara testa att klicka redigera och lägga till eller ta bort lite text är inte ett lika stort steg. Blockeringar är till för att få den som klottrar just nu att lägga av. Att någon återkommer senare och gör samma sak kan vi inte veta då klotter pågår. /Grillo 29 januari 2010 kl. 13.49 (CET)

Jo visst, men med allt högre krav på wikipediartiklarna blir kraven på inlägg redan allt större. Jag har tittat på många av adresserna, och det handlar totalt om kanske 300-350 nedklottrade sidor, utan något konstruktivt. Vad är oddsen för att det skulle ändra sig? Och även om någon skapar en vettig sida från adressen, kommer troligen 300-350 klotter från samma sida innan nästa vettiga inlägg. Om man vill redigera oinloggad, är det inte bättre då att göra det någon annan dator? Bestämmer man sig för att sluta klottra och skapa vettiga inlägg kanske man kan göra det från sin egen dator. Men visst, det är ju en fråga om avvägande mellan skadan som görs och möjligheten till positiva bidrag på sikt. Så länge klotterbekämpandet går relativt smidigt så kanske det inte finns något skäl att se något problem med det hela.--FBQ 29 januari 2010 kl. 15.26 (CET)

Tänk på att när skolor stängs av stängs ofta även kommunala bibliotek och hela kommunkontoret av. /Grillo 29 januari 2010 kl. 15.32 (CET)

Jag har sen lång tid tillbaka hävdat att oinloggad redigering borde slopas. De som bara läser har inget behov av att redigera. Vissa hävdar att man skulle förlora många bidrag genom att inte tillåta oinloggad redigering. Det är på ren svenska skitprat. Att tillåta oinloggade som till 99,9% står för klottret och ofta slavsiga bidrag är ojust mot de som lägger ner en massa tid och energi på wikipedia som ofta får uppgiften att städa upp genom att alla inte kan ha alla artiklar på sin bevakningssida. Det är vidare inte smart för Wikipedia att visa klotter och slavsiga bidrag som kan ligga kvar rätt lång tid innan de korrigeras och läsaren undrar vad är det här för skräp-encyklopedi som kan tillåta sådant. Vi halvlåste ariklarna Lista över svenska ordspråk m.fl. liknande artiklar som drar till sig pantade klottrare och det hade en mycket positiv effekt. Allt klotter försvann och en hel del seriösa bidrag tillkom även om dessa listor nu börjar bli fulla och, som kan påpekas, är de mest kompletta listorna som finns i Sverige, inte tack vare oinloggade utan tack vare inloggade. Lidingo 29 januari 2010 kl. 15.49 (CET)

Titta exempelvis på artikeln Bävrar. Hur mycket förpilld tid har lagts ner på att hålla koll på klotteret i denna artikel? och hur många seriösa har blivit förbaskade på detta. Lidingo 29 januari 2010 kl. 16.49 (CET)

Det är taskigt att stänga ute oinloggade seriösa användare bara för att vissa klottrar! Du gör ett stort misstag när du säger att de som bara läser inte "behöver" redigera. Det är just så man får nya skribenter. Nån upptäcker att de kan redigera vad de läst och sen är de fast. Måste man först registrera sig försvinner den snabba instegströskeln. Det är också fullständigt uteslutet att förbjuda oinloggad redigering så länge det här är ett Wikimediaprojekt. Vill du kan du ju alltid sätta upp en spegelsida utan oinloggad redigering. /Grillo 29 januari 2010 kl. 17.30 (CET)

Att det skulle vara "fullständigt uteslutet" är faktiskt lite att ta i, men det vore nog en rätt drastisk lösning. Vi måste i alla fall ständigt kunna diskutera möjligheten. Samtidigt ÄR skolklottret ett ständigt återkommande problem. Det viktigaste, om man nu väljer att blockera bus-IP, är att undvika blockering av möjligheten att skapa användare. Att testklottra lite kan nog flera nu etablerade wikipedianer ha gjort, men faktum är samtidigt att om man är riktigt intresserad av att bidra tror jag att man registrerar ett användarnamn och återkommer. Andelen seriösa redigeringar av oinloggade i förhållande till inloggade bidragsgivare är sannolikt inte särskilt stor, men jag har ingen statistik att visa på, utan mer en känsla. Å andra sidan kan jag vara präglad av flitig klottersanering... Riggwelter 29 januari 2010 kl. 17.39 (CET)

Hur lång tid tar det att lägga upp ett konto? De allra flesta idag från 7 års ålder klarar att skapa ett konto på massor av forum som dom härjar på. Ska det vara en stor sak att lägga upp ett konto på Wikipedia? Nej, har man något väsentligt att bidra med klarar man detta lätt som en plätt. Det kan möjligen vara så att vissa inte förstår att dom kan vara helt anonyma även som inloggad. Det borde kanske förtydligas på frontsidan att man kan fortsätta att vara anonym genom att använda en egen påhittat signatur och att deras privata sida "Mina inställningar" inte kan nås av någon annan. Lidingo 29 januari 2010 kl. 17.48 (CET)

Bl. a enwiki kräver väl inloggning för att skapa artiklar? Det innebär att oinloggat klotter sker i befintliga artiklar, och kan raderas/återställas av vem som helst. Idefix 29 januari 2010 kl. 17.51 (CET)

Det förekommer faktiskt en hel del rättelser och liknande från oinloggade, t.ex. stavfel och liknande, av folk som kanske inte har för avsikt att skapa ett konto och engagera sig i Wikipedia men som rättar när de upptäcker något fel. --Entheta 29 januari 2010 kl. 17.50 (CET)

Ja, det var just den typen av ändringar jag tänkte på. Riggwelter 29 januari 2010 kl. 17.51 (CET)

Jag, som försöker ägna så mycket tid jag kan åt klottersanering, har en känsla av att de kommunala ip-adresserna faktiskt bidrar med guldkorn mellan varven. Seriösa elever och lärare går in och gör småjusteringar och annat, vilket vi kanske skulle gå miste om om man inte fick redigera oinloggad. Jag medger att klottret överväger från dessa adresser, men så länge det är så många som flitigt och enträget klottersanerar så är det kanske ett problem det är värt att "ta"? MVH --Idunius 29 januari 2010 kl. 17.56 (CET)

Dom smärre korrigeringarna kan man klara sig utan. Det är inte smådetaljer som bygger artiklar och dom upptäcks ändå av inloggade ganska snart. Sen förekommer det nog ofta att man glömmer att logga in eller är för lat att skriva in lösenordet för ett enstaka stavfel. Dessa korrigeringar kan uppfattas som seriösa bidrag av oinloggade men har med lathet att göra. Lidingo 29 januari 2010 kl. 17.58 (CET)

Innan jag blev administratör tänkte jag ofta på hur fördelaktigt det skulle vara att endast tillåta registrerade användare att redigera på Wikipedia. Sedan dess måste jag säga att min bild har nyanserats något. Det är sant att mycket av det klotter som förekommer går att härleda från oregistrerade användare, och särskilt offentliga datorer, men som sägs ovan är det inte alls ovanligt att oregistrerade användare även fixar små eller stora felaktigheter i artiklarna. Bör man kunna långtidsblockera ip-adresser som står för mycket eller grovt klotter? -Ja absolut, men det skall i sådana fall vara ip-adresser som stått för exceptionellt mycket klotter. Som läget är nu, anser jag att klottret är hanterbart och att fördelarna med att behålla nuvarande praxis överväger eventuella nackdelar eller merarbete. /Diupwijk 29 januari 2010 kl. 18.06 (CET)

Varför ägna tid åt något som till största delen kan elimineras? Commons kräver inloggning för uppladdning av filer. Förespåkarna för oinloggad redigering menar att Commons förlorar massor av bidrag på detta? Knappast. Man har fått bort en hel del skräp som belastar deras servrar och mycket troligt också fått bättre data om filerna, källor, beskrivningar etc. något som de seriösa brukar lägga ner lite tid på. Lidingo 29 januari 2010 kl. 18.16 (CET)

FBQ frågar "Finns det verkligen skäl att hantera de här datorerna annorlunda?". Svar: ja, absolut. Ofta ryms väldigt många datorer (ibland samtliga skol-, biblioteks-, och personaldatorer i en kommun) bakom samma ip-adress. Blockerar man en blockerar man alla. Diskussionen om att långtidsblockera ip-adresser är till stor del förlegad, bland annat på grund av att det numera utvecklats (och framförallt utvecklas) andra sätt att förhindra klotter (jag tänker främst på missbruksfiltret). /NH 29 januari 2010 kl. 18.30 (CET)

Att man måste vara inloggad för att bidra med bilder beror på helt andra saker än att slippa klotter. Rent tekniska orsaker och det faktum att man måste kunna identifiera den som laddar upp är de två jag spontant kan komma att tänka på. Du tycker att små språkrättelser av oinloggade kunde man vara utan. Jag tycker tvärtom. Varje gång någon läser en artikel, ser ett stavfel och tänker "jag kan fixa det" har wiki som system vunnit en anhängare. Detta är positivt för oss alla. Jag vill upprepa min tes att klotter är inget problem. Att blockera alla oinloggade för att klotter förekommer är som att förhandla med terrorister. Man ska inte låta de som förstör vinna. /Grillo 29 januari 2010 kl. 21.13 (CET)

Jag och Grillo har tydligen olika uppfattningar om detta. Jag kommer ändå fortsätta att verka för att alla som redigerar ska vara registrerade på något sätt. Nya användare, som också finns kvar ett tag, lockar man till sig på helt andra sätt än att öppna porten på vid gavel utan krav. Ex. med att nya användare får en personlig mentor som stöttar ett tag. Många upplever Wikipedia som urkrånglig att skriva in något längre avsnitt på som inte är tillhör generationen som är uppfödda med datorer och speciellt krångligt att ladda upp bilder och därför struntar i att försöka. Där förlorar Wikipedia massor. Till Grillos positiva sida var att jag själv fick en trevlig kontakt när jag som gröngöling första gången fick till en hyfsad artikel. Lidingo 29 januari 2010 kl. 22.39 (CET)

Detta med personlig mentor måste i så fall vara ett erbjudande och inte ett krav. Personligen hade jag upplevt det som en otrevlig övervakning! Fernbom2 30 januari 2010 kl. 06.37 (CET)

Självklart. Många nybörjare upplever att dom är utlämnade till godtyckliga administatörer som kommer med kryptiska tips, ofta alltför kortfattade, och tvingas plöja igenom en hord av diskusssioner och regler för att få grepp om hur det hela går till och vad som utvecklats som praxis i oskrivna regler. I många fall ger dom därför upp och ägnar sig åt något annat. Lidingo 30 januari 2010 kl. 11.31 (CET)

Skolbibliotekarier diskuterar Wikipedia

Så här såg det ut när skolbibliotekarier diskuterade Wikipedia och NE för en tid sedan. Tipstack till Annette Holmqvist på Skolverket.//Hannibal 30 januari 2010 kl. 13.55 (CET)

Finns konsensus för att lägga in {{NLP}} på alla NLP-diskussionssidor? (med bot)

Jag påbörjade att lägga till denna med min bot dumbot, men jag blev osäker om konsensus finns. Det handlar endast om att lägga till det på diskussionssidor som redan existerar, för att eliminera problemet med att en diskussionssida ser blå ut trots att den saknar innehåll. tetraedycal, tetraedycal' 27 januari 2010 kl. 22.34 (CET)

Jag kan inte se någon anledning till att inte lägga in mallen. Jag utgår från att dumbot kollar så att mallen inte redan finns på diskussionssidan så det blir dubbletter. Tricky 27 januari 2010 kl. 22.42 (CET)

Ja, jag har ordnat så att det inte blir dubletter. tetraedycal, tetraedycal' 27 januari 2010 kl. 22.43 (CET)

Poängen med mallen är väl att den ska ligga på diskussionssidorna till artiklar där folk har lagt till kontroversiellt material, och därigenom kategorisera dessa, det faller ju lite om man automatiskt lägger in mallen på alla artiklar, där det aldrig förekommit något kontroversiellt, då devalveras den ju och det blir svårare att hitta dessa diskussioner. / Elinnea 27 januari 2010 kl. 23.02 (CET)

Jag håller med. Det finns ingen anledning att göra likadant som på enwp och i framtiden upprepa senaste dagars skandal. /Grillo 27 januari 2010 kl. 23.05 (CET)

Jag har sett mallen främst som en påminnelse till artikelskribenterna att vara särskilt uppmärksamma på WP:BLP när de skriver i en artikel om en nu levande person. Dock skulle det väl bli lite överflödigt men något fel i det kan jag inte se att det skulle vara. Obelix 27 januari 2010 kl. 23.08 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det enda problemet har ju som du säger varit att lägga till mallar på röda sidor och jag kan därför inte se att det skulle vara något problem. Jag skulle dock tänka mig att i det här fallet även göra det på de röda på grund av den stora betydelsen av att kraven på de här artiklarna efterföljs. En påminnelse om det skadar aldrig! Men börja med de som redan är blå så kan vi ju ta den diskussionen sedan. Jopparn 27 januari 2010 kl. 23.11 (CET)

@Elinnea: Jag tolkar vare sig innehållet i mallen eller i dess beskrivning som att det är en åtgärdsmall utan bara som information. Jopparn 27 januari 2010 kl. 23.11 (CET)

@Grillo: Raderingskulturen på en.Wikipedia behöver vi ju kanske inte införa, även om vi lägger till den här påminnelsen :). Jopparn 27 januari 2010 kl. 23.13 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jag håller med Obelix om att mallen ska fungera som en påminnelse. Om man bara lägger till mallen där kontroversiellt material redan förekommer känns det lite för sent. Å andra sidan är det nog inte så många som läser diskussionssidan innan de lägger till material, kontroversiellt eller inte. Tricky 27 januari 2010 kl. 23.16 (CET)

(Redigeringskonflikt)Personligen gillar jag inte att diskussionssidor används bara till att lägga in mallar. Om en diskussionssida är blå klickar jag ofta där och stör mig på att där bara ligger någon mall. På enwp är det så på var och varannan artikel och det tycker jag stör. Och jag vet inte heller vad det ska tjäna för syfte. Entheta 27 januari 2010 kl. 23.15 (CET)

Nu är ju tetraedycals förslag att lägga dem på redan existerande diskussionssidor (som alltså redan är blå) så det är ju inget problem i det här läget. Kan vi enas om att det är ok att lägga dem där iaf? Diskussionen om att lägga in den på tomma sidor kan vi ju skjuta på tills vidare. Vänligen Jopparn 27 januari 2010 kl. 23.35 (CET)

Elinnea: Så länge mallens dokumentationssida anger att den ska användas till att påminna om WP:NLP så är det nog det som den kommer att användas till. tetraedycal, tetraedycal' 27 januari 2010 kl. 23.40 (CET)

Ja då är det ju okej. Men jag tycker det eventuellt är overkill att lägga in den på alla personer. Känns vettigast, anser jag, att lägga in den på personer som kan vara kontroversiella eller ofta utsatta för skvaller. Entheta 28 januari 2010 kl. 01.28 (CET)

Finns det någon teknisk möjlighet att visa mallen på artikelns redigeringssida om artikeln finns med i Kategori:Levande personer? Det skulle vara IMHO vara den bästa lösningen eftersom jag som sagt tror att inte speciellt många användare läser diskussionssidan innan de redigerar en artikel. Tricky 28 januari 2010 kl. 02.05 (CET)

Ja, det vore ju absolut det bästa! Instämmer Jopparn 28 januari 2010 kl. 02.21 (CET)

Det verkar vara en utomordentlig idé. Det finns på enwp, så det är troligtvis tekniskt möjligt med. tetraedycal, tetraedycal' 28 januari 2010 kl. 18.05 (CET)

Men är det någon som vet hur man gör? tetraedycal, tetraedycal' 31 januari 2010 kl. 16.44 (CET)

Artiklar utan interwiki hit

Fluff har precis presenterat en sökning i den engelska databasdumpen efter sidor som har flest iw-länkar men saknar länk till svwp. Det inkluderar inte bara artiklar utan även kategorier och liknande. Se Användare:Fluff/Botpill2 för resultatet. Dock hängde sig körningen efter 1,5 miljoner artiklar, men urvalet (som är 2% av det totala enligt uppgift) bör räcka att jobba med ett tag framöver. Man kan se att en hel del artiklar dock handlar om spanska mikrokommuner som automatskapats på mindre wikier... Mer graverande är kanske att vi saknar en artikel om ön Irland (Irlands geografi motsvarar snarare staten Irlands geografi). /Grillo 29 januari 2010 kl. 14.15 (CET)

Då kan man kanske också passa på att tipsa om det här verktyget: [3]. Här kan man hitta t.ex. artiklar i en specifik kategori på t.ex. en:wp som har många iw-länkar men ingen till sv:wp. //Mippzon 29 januari 2010 kl. 15.12 (CET)

Några av dem är ju svåra att ha på svwp. Hur skulle man namnge en:Duck? And (fågel)? Tanzania 31 januari 2010 kl. 09.17 (CET)

Mallar på diskussionssidor upplagda av nu döda projekt

{{Animanga}} las 2007 upp av Wikipedia:Projekt anime och manga på flera hundra artiklars diskussionssidor. Projektet dog efter någon månad men mallarna togs inte bort och de har nu i över två år legat där. Mallarna ger enligt min mening fel information till läsare, man tror dessa artiklar är övervakas och underhålls på något sätt, vilket ju är fel. Jag har tex angripit dåliga alster som [4] försiktigare i den felaktiga tron att förbättringar är på gång av någon insiktfull. Borde inte dessa mallar tas bort?Yger 31 januari 2010 kl. 09.44 (CET)

Finns på 468 sidor enligt AWB, samtliga är diskussionssidor för artiklar, mallar och kategorier samt ngn WP-talk-sida. -- Lavallen 31 januari 2010 kl. 10.10 (CET)

Låter som ett okontroversiellt robotjobb att ta bort dem. Rotsee 31 januari 2010 kl. 11.30 (CET)

Då börjar jag så smått! -- Lavallen 31 januari 2010 kl. 12.04 (CET)

Alla artikeldiskussioner har tömts från denna mall nu. Det finns en rad kategorier och mallar som har den kvar - plus en användarsandlåda som har den i flera upplagor. -- Lavallen 31 januari 2010 kl. 13.44 (CET)

Både kategorierna och mallarna verkar också vara av typen "bevakade av projektet", åtminstone såvitt jag kan första (vilket förstås inte behöver vara speciellt mycket...), se den kan nog tas bort därifrån också. --MagnusA 31 januari 2010 kl. 13.56 (CET)

Månadens kvalitetsprojekt

Månadens kvalitetsprojekt under januari har varit Wikipedia:Projekt faktakoll och det har varit mycket framgångsrikt! Bra jobbat alla som deltagit! I början av januari fanns 134 i behov av faktakoll, nu finns det bara 44 st kvar. Om du har möjlighet, kolla gärna igenom dessa artiklar. Kanske är det någon av dem du kan åtgärda så här i sluttampen av projektmånaden?

Alfons VI av León, Alfons VII av León, Antihjälte, Belägringen av Rhodos, Benämningar på Kina, Bulgarer, Charge syndrom, Cirkumplextaxonomi, Glenn Curtiss, Differentialform, Dvärghamster, Framgälade snäckor, Gradmätning,Japansk spindelkrabba, Kommunikologi, Kölsta-Hus, Livsvärlden, Ljud över IP, Anders Lundberg, Lågnivåspråk, Margarin, Militära grader, Mättat fett, Naprapati, Oktoberkriget, Permakultur, Primordialism, Principalvärde, Rosenkakadua, Royal Enfield, Röding, Serber, Shaolin kung fu, Sigyn (barkskepp), Slaget om Frankrike,Socialklass, Sterilisering (mikrobiologi), Syrenafton, Trigonometri (basartikel!), Uppländska, Varg, Väktare i Sverige, Västra Mälardalen, Zorrofint,

Även om du inte kan det, skriv gärna något på diskussionssidorna och sammanfattningsfälten, kanske gör din fråga eller kommentar få någon annan att komma på hur de ska kunna åtgärda dessa artiklar. Tänk alltid på att vara tydlig när du kk-mallar en artikel, förklara exakt vad du anser bör göras.

Nästa månad handlar det om uppdateringar, de artiklar som innehåller föråldrad information. Kolla gärna igenom Kategori:Ej uppdaterad-samtliga och se om det är någon av de 219 artiklarna som du kan uppdatera! / Elinnea 31 januari 2010 kl. 11.54 (CET)

Commons når 6 miljoner filer!

Den 6 miljonte filen

Idag nådde Wikimedia Commons 6 miljoner filer! Grattis alla, som nu kan använda över 6 miljoner filer fritt.//Hannibal 31 januari 2010 kl. 19.03 (CET)

Mycket trevligt att höra! Hur länge sedan var det som fem uppnåddes? tetraedycal, tetraedycal' 31 januari 2010 kl. 19.09 (CET)

Den 2 september 2009: [5] -- [ jiˈesˌdeːo ] 31 januari 2010 kl. 19.13 (CET)

Ökningen av antalet nya filer på Commons förefaller accelerera, vilket i och för sig inte är så konstigt då så många fler filer potentiellt relevanta för Commons finns än ämnen potentiellt relevanta för Wikipedia, men det är naturligtvis ändock glädjande. Calandrella 31 januari 2010 kl. 19.26 (CET)

Framförallt får Commons fler och fler stora bilddonationer, vilket är mycket trevligt! Vivo 31 januari 2010 kl. 20.11 (CET)

Popperipopps enkät

Användare:Popperipopp gjorde i januari 2008 en enkät där vi fick tippa hur Wikipedia skulle se ut idag. Mycket intressant läsning. Se Användare:Popperipopp/Enkät. /Yvwv [y'vov] 1 februari 2010 kl. 11.41 (CET)

Jo, den togs upp här i början av året. /Grillo 1 februari 2010 kl. 20.49 (CET)

Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Januari#Två år gammal enkät finns nu att läsa. —CÆSAR 1 februari 2010 kl. 20.53 (CET)

Categories i artiklar som inte är kategoriserade

Jag har inte alls någon koll på detta, men har upptäckt att artiklar som är nyskapade och saknar kategorier får texten "Categories" istället för "Kategorier" längst ner där kategorierna brukar vara. Någon som vet varför texten blir på engelska? //Mippzon 1 februari 2010 kl. 12.05 (CET)

Detsamma gäller alla artikeldiskussioner just nu.--Ankara 1 februari 2010 kl. 12.07 (CET)

Det är jag som har uppdaterat Hotcat men missat att översätta vissa delar. Ska fixa detta nu. ｢Sertion^♥｣ 1 februari 2010 kl. 12.08 (CET)

Fixat. ｢Sertion^♥｣ 1 februari 2010 kl. 12.11 (CET)

Kanon! Tack för snabb fix :) //Mippzon 1 februari 2010 kl. 12.12 (CET)

Detta rörde alltså bara användare med Hotcat? Plrk 1 februari 2010 kl. 12.19 (CET)

Det löste sig i alla fall när jag översatte en bit av koden. ｢Sertion^♥｣ 1 februari 2010 kl. 12.23 (CET)

Nyttan och behovet av workshops

Den 4-6 juni arrangerar tyska, österrikiska och schweiziska Wikimedia-föreningarna en gemensam träff i Lüneburg kallad "Skillshare", där alla tyskspråkiga wikipedianer kan komma samman (resan betald) och lära av varandra. Jag är avundsjuk, inte på att de klarar att arrangera något sådant här, utan för att de tycks kunna utgå ifrån att någon skulle vilja delta. Som de flesta läsare av Bybrunnen redan vet, görs det ett försök att organisera en Fotoworkshop av liknande slag i Nyköping i påskhelgen, men hittills är det väldigt få svenska deltagare anmälda. Jag förstår inte vad som är fel. Är tidpunkten (påskhelgen) fel? Är ämnet (fotografering) helt ointressant för wikipedianer? Eller är det själva tanken på att behöva träffa andra människor som är avskräckande? Det kan rimligen inte vara platsen, eftersom Nyköping ligger centralt i Mellansverige, och inte heller priset, eftersom alla ansträngningar har gjorts för att pressa ner kostnaderna. Är jag en idiot som inledningsvis trodde att fotoworkshopen skulle bli populär? Kan någon förklara för mig? Varför verkar det fungera i Tyskland, men inte i Sverige? Är de svenska wikipedianerna av ett annat slag? --LA2 2 februari 2010 kl. 00.56 (CET)

För egen del blev jag väldigt sugen när det började skrivas om en foto-workshop, men påskhelgen är fullständigt omöjlig för min del. Jag vet inte, men misstänker att detsamma gäller för ganska många. /Dcastor 2 februari 2010 kl. 02.48 (CET)

För min del är det lite att jag skulle känna mig obekväm med min lilla pluttkamera bland alla stora fotografer, men mest trycket att min familj hellre ser att jag firar påsk med dem än odlar mina nördhobbies. Vivo 2 februari 2010 kl. 04.02 (CET)

Mig faller det på av samma anledning; påsken är tyvärr tvungen att fira med släkten. Annars hade jag utan tvekan varit med. Användare:Tanzania 2 februari 2010 kl. 09.53 (CET)

Nu helt plötsligt: Nyköping ligger centralt i Mellansverige, ;D -- Lavallen 2 februari 2010 kl. 10.01 (CET) (Som bor cirka 10 mil norr om Sveriges mittpunkt! Men en förskräcklig massa mil från Nyköping.) -- Lavallen 2 februari 2010 kl. 10.01 (CET)

Sveriges befolkningsmässiga mittpunkt ligger inte förskräckligt långt ifrån Nyköping. (Brukar vara nånstans mellan Finspång och Pålsboda har jag för mig). --Boİvıe  2 februari 2010 kl. 11.04 (CET)

Påsken är redan bokad. Förutom detta vill jag bara säga att en Wikiworkshop ger väldigt mycket inspiration och lust att fortsätta. Är idag på workshop med Hannibal, jag tillhörde kanske de mer erfarna användarna, men det är roligt att diskutera vad man kan göra i framtiden inom sitt eget område och profession. Åk på workshop om ni kan, är alltså rekommendationen. Xauxa 2 februari 2010 kl. 13.20 (CET)

Även om det är Sveriges befolkningsmässiga mittpunkt kanske ingen intresserad bor i Nyköping. Sånt här brukar vara smartare att lägga där många bor. Även om man placerar platsen på en plats som ger nytta 1 för ett fåtal och nytta 10 för resten, är det bättre än på en plats som är nytta 5 för samtliga, om gränsen för att komma går vid nytta 3. Sedan är påskhelgen helt okej för wikiträffar och liknande, men att åka bort en hel helg är det nog inte så många som kan eftersom det ofta är en helg som går till att träffa familj och släkt. /Grillo 2 februari 2010 kl. 16.54 (CET)

Personligen skulle jag gärna komma till en fotoworkshop men just påskhelgen gör det omöjligt. Janee 2 februari 2010 kl. 21.07 (CET)

Starka färger i artiklar?

Hej!

Jag undrar bara om vi på WIkipedia har någon regel gällande färger i artiklar?

För om man som exempel tittar i denna artikel, så finns det starka i den listan.

Men när jag har gjort mallar så har mallen eller färgerna tagits bort med motiveringen att färgerna var för starka.

Så jag undrar bara, finns det någon rektlinje som säger det ena respektivet det andra. Eller får man göra som man vill?

MVH Calken 2 februari 2010 kl. 14.35 (CET)

I fallet med mallen så var läsbarheten alldeles för dålig. Svart eller mörkblått på mörkrött fungerar inte. Det var svårläst till och med för mig som har fullgod syn, och Wikipedia måste fungera även för personer med nedsatt synförmåga. Det finns en bra plugin till Firefox för att testa om en sida uppfyller WCAG, nämligen WCAG Contrast Checker. --Tricky 2 februari 2010 kl. 14.56 (CET)

På utrikiska finns bl.a. riktlinjen en:Wikipedia:Accessibility#Color och essän en:Wikipedia:Don't edit war over the colour of templates. Jag håller med om att de starka färgerna ser lite märkliga ut; min blick dras till gränslinjerna blått/rött och rött/svart snarare än till själva siffrorna. Tomas e 2 februari 2010 kl. 14.57 (CET)

(redkonfl)Nån regel vet jag inte, men jag har förstått att många tycker starka färger kan ge ett oseriöst intryck, och att det i en del fall kan störa läsbarheten. Vad gäller tunnelbanelinjer (och busslinjer i vissa fall), kan det vara en poäng att använda samma färgkodning som respektive trafikhuvudman använder i sin kommunikation med resenärerna. Men det kan ju också göras på ett snyggt sätt, eller kladdigt och svårläsbart. -- boİVİe 2 februari 2010 kl. 14.59 (CET)

Som artikeln du hänvisar till Calken, går det att läsa eftersom textfärgen bytts till vit. Jag tycker ändå det är rätt så fult, men det är ändå läsligt. /Grillo 2 februari 2010 kl. 16.45 (CET)

Ja just det, det tänkte jag inte på! Ni har rätt! MVH Calken 2 februari 2010 kl. 20.39 (CET)

15 största städer

Hej. Nu är det inte speciellt många länder kvar i listan över alla länders 15 största städer, och alla ner till g är ifyllda. Skall vi göra ett sista ryck för att få klart listan?

Mvh Tanzania 2 februari 2010 kl. 18.17 (CET)

Jag förstår inte den inkonsekventa galenskapen i att ibland skriva t.ex. Franska republiken, Gabonesiska republiken osv... Istället för Frankrike, republiken, och Gabon, republiken osv...?? Varför ska styrelseskick överhuvudtaget stå med? Överambitiöst?--Orvar 2 februari 2010 kl. 18.43 (CET)

Det har bara att göra med att jag kopierade listan från artikeln Länder eller vilken det nu var. Det tar en stund att ändra, och jag i alla fall har prioriterat att fylla i listan. Tanzania 2 februari 2010 kl. 18.49 (CET)

Faktum är att det är en väldans massa länder som återstår... 96 stycken fick jag det till när jag räknade. Det vore iaf kul om den blev färdig. Jopparn 2 februari 2010 kl. 21.24 (CET)

Oj, det var fler än jag trodde, det såg inte så mycket ut. Nåväl, vi är ju i alla fall mer än halvvägs. Kämpa på! Vill slå ett slag för "Mongabay"s listor. Tanzania 2 februari 2010 kl. 22.06 (CET)

Stort antal nya förmågor

Jag vet inte om ni märkt det, men den senaste tiden har det dykt upp ett stort antal nya förmågor här som bidragit med långa översättningar från en.Wikipedia såväl som med nytt egenskrivet material! Jag misstänker att det hela är en eller flera gymnasieklasser (universitetsklasser?) som fått i uppgift att redovisa sin uppgifter här. Detta är ju jätteroligt och vi borde försöka uppmuntra dem så mycket som möjligt och bete oss på bästa sätt! Exempelvis har jag lagt märke till Allinloves, Spades, T-kakors, Trinidadpiratess, Allonzos, Tiarornas, Suuuurdegs, Sazzys, Jaffnaannas och Skallepärs alster, men det finns säkert ytterligare några som jag missat. Kanske kan vi även komma i kontakt med läraren så att h*n kan redovisa sina lärdomar och hur det hela gått. Hoppas att de fortsätter här iaf! Jopparn 3 februari 2010 kl. 14.18 (CET)

Sådant är ju jättekul, och Renässansens mode som skapades av Sazzy utsågs ju till Veckans bästa nyskrivna artikel vecka 4. så det är ju bra bidrag dessa nya kommer med också. Hoppas de fastnar för Wikipedia och fortsätter i mån av tid och kunskap med fler artiklar. GameOn 3 februari 2010 kl. 14.22 (CET)

DemDe verkar för övrigt komma från Katedralskolan, Skara som enligt vår artikel är en gymnasieskola. GameOn 3 februari 2010 kl. 14.24 (CET)

Amerikanska countyn utan mall?

Jag har upptäckt att det finns en hel del artiklar om amerikanska countyn som saknar mallen {{Infobox USA-county}}. Däremot kan det finnas en gammal tabell som är skapad direkt i artikeln, vilket inte är så snyggt och praktiskt. Är det någon som vet om det finns ett lätt sätt att hitta alla artiklar om amerikanska countyn som saknar den här mallen? Tack på förhand //Mippzon 3 februari 2010 kl. 15.03 (CET)

Wikipedia:CatScan är ett bra verktyg. Här är en sökning efter artiklar som saknar countymall. /EnDumEn ✍ 3 februari 2010 kl. 17.01 (CET)

Kanon! Tack så mycket! //Mippzon 3 februari 2010 kl. 17.38 (CET)

Upphovsrätt

Delar av följande diskussion angående en bild för artikeln om Gunnar Wetterling kommer fån min diskussionssida --Holger.Ellgaard 25 januari 2010 kl. 16.17 (CET)

Hej Holger! Länsmuseet i Gävleborg har kontaktat Wikimedia Information Team (ärendenummer ) avseende den här bilden, till vilken man hävdar upphovsrätt. Eftersom jag inte är expert på upphovsrätt vill jag inte ge mig in i diskussionen, utan skulle vilja vidarebefordra deras mail till dig för diskussion. Jag saknar dock en mailadress till dig. Har du möjlighet att maila mig via min sida så jag kan vidarebefordra det hela? Riggwelter 21 januari 2010 kl. 12.42 (CET)

Ja, de kan ju hävda mycket. Men licensen till bilden är korrekt angivet av mig, som säger att For photographic pictures (fotografiska bilder), such as images of the press, the image is public domain if created before January 1, 1969. Bilden i fråga är från 1925 och är en "fotografisk bild" inte ett "fotografisk verk". Det kan väl Wikimedia Information Team tala om för dem. Vi hade liknande diskussioner med Stockholms stadsmuseum och Spårvägsmuseet men de fick ge sig. Hälsningar --Holger.Ellgaard 21 januari 2010 kl. 14.09 (CET)

På dom bara :) Herr X ^(D) 21 januari 2010 kl. 14.12 (CET)

Jag svarade dem genom att citera licenstexten. Vi får se om de hör av sig igen. Riggwelter 21 januari 2010 kl. 19.18 (CET)

Tack för hjälpen. Det har visat sig nämligen att museer har ganska dåligt koll på upphovsrättslagarna. Hälsningar --Holger.Ellgaard 21 januari 2010 kl. 19.38 (CET)

Spännande detta. Fascineras varje gång över att våra offentligt finansierade institutioner inte frivilligt delar med sig av upphovsrätten (även för nytaget material) till oss delägare/medborgare (jmf tex de amerikanska licensmallarna på commons). Antagligen krävs lobbying på politisk nivå för att få (någon av) dem att ändra sig, men kanske kunde det vara värt ett försök om det kunde leda till att vi fick loss tex hela Stockholmskällans arkiv för Commons... Bara ett frö. :) Hälsn! /Urbourbo ^{[Proj.Sthlm.]} 21 januari 2010 kl. 21.10 (CET)

Rättelse: Fröt är redan sått! /Urbourbo 22 januari 2010 kl. 08.08 (CET)

Hej Holger - och Ni andra!

Angående upphovsrätt till fotografier förhåller det sig så att fotografier tagna av professionella fotografer (i fallet ovan hovfotograf Carl Larssons ateljé i Gävle) uppnår verkshöjd och betraktas alltså som fotografiska verk (upphovsrättsskyddade i 70 år efter fotografens död). Med fotografisk bild (upphovsrättsskyddad 50 år efter fotografiet togs) menas bilder från amatörfotografer - exv. bilder vi alla har i semesteralbumen hemma.

Länsmuseet Gävleborg har lagt ner mycket resurser på att tillgängliggöra våra bildsamlingar för alla. Det gör vi i vår webbdatabas som man kan nå från vår hemsida: www.lansmuseet.se Där finns idag drygt 77 000 fotografier sökbara. Genom att sälja bilder till kommersiella aktörer återförs resurser till digitaliseringen och ännu fler av våra ca två miljoner fotografier kan tillgängliggöras.

Wikipedia svarar mig att den som laddar upp bilden ansvarar för att den inte är upphovsrättsskyddad. Därför vore jag tacksam, Holger, om Du inte lägger upp bilder på Wikipedia som Länsmuseet Gävleborg har upphovsrätten till. Om Du - eller någon annan - vill diskutera upphovsrätt med mig är Ni välkomna att ta kontakt (se kontaktuppgifter på vår hemsida). /Dan Lorén, avdelningschef på Länsmuseet Gävleborg

Det handlar om en bild på en järnvägsstation tagen utomhus. Visst var inte kameror var mans egendom 1925, men man kan nog ändå tvivla på att ovanstående bild kan räknas som ett fotografiskt verk. Hur som helst, även om det är det går upphovsrätten för bilden ut 2017, åtminstone om det är den Carl Larsson som åsyftas här (död 1947). Skulle inte Länsmuseet Gävleborg tjäna mer på att fler människor får se bilderna genom att de kan användas i det fria uppslagsverket som alla kan redigera? Se gärna vad exempelvis Regionarkivet gjort! /Grillo 25 januari 2010 kl. 15.47 (CET)

Hej Dan Lorén!

Verkshöjd har inte ett dugg med att göra om bilden är tagen av professionella fotografer eller inte. En del anser att ett fotografisk verk är ett ateljéarbete och skall finnas i en begränsad, numrerad och signerad upplaga, andra har en något vidare tolkning. Ett allmänt foto (som vem som helst kunde ha tagit) av ett byggnadsverk under uppförande är i alla fall inget fotografisk verk. Och faktum är att begreppet “verkshöjd” aldrig har prövats rättslig. Din tolkning av “verkshöjd” har alltså rättsligt ingen betydelse.

Vi har fört ändlösa debatter om detta med bland annat Stockholms stadsmuseum och fick till slut stadens kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt att införa en ny policy för många av Stockholms bildarkiv, det kan du läsa här: [6]

Jag kommer därför även i fortsättning använda mig av äldre bilder utan verkshöjd om de är en tillgång i en encyklopedisk artikel och tycker att ni borde vara glada att era bilder förs ut till allmänheten. Är inte det museets främsta uppgift?

Sedan tycker jag att det vore bättre att föra denna diskussion på Wikipedia:Bybrunnen. Jag kommer att lägger in din skrivelse där och ber dig att följer debatten där. Hälsningar --Holger.Ellgaard 25 januari 2010 kl. 16.13 (CET)

Jag tror hela diskussutionen med museer stavas "pengar". Man får inget gratis utom från ett fåtal aktörer i samhället som i slutänden räknar med att få en inkomst på något sätt av det dom serverar. Museer måste p.g.a. krympande anslag få betalt för extra ordinära arbetsinsatser som att scanna in eller fotografera bilder högupplösta i typ TIFF-format. Men dom kunde ju lägga ut fria 72 dpi-kopior i hyfsad storlek för att visas på skärm som bokförläggare ratar i tryckt media och som är beredda att betala rätt bra för högupplösta bilder beroende på upplagan som dom avser trycka, så att det flyter in lite medel till museerna. Lidingo 25 januari 2010 kl. 18.39 (CET)

Bilden i fråga är ju definitvt inte högupplöst, på gränsen för Wikipedia. --Holger.Ellgaard 25 januari 2010 kl. 18.52 (CET)

Jo jag såg det, men min kommentar gäller allmänt. Jag beställde en bild från Kungl. biblioteket och fick en högupplöst men hade egentligen nöjt mig med en bild med lägre upplösning. Jag drog själv ner upplösningen på bilden och gjorde om till format JPG som jag sen donerade till Commons för att inte råka ut för kontroverser om Kungliga B:s upphovsrätt till sina egenproducerade högupplösta digitala bilder. Lidingo 25 januari 2010 kl. 19.24 (CET)

Nu är jag ingen expert på sånt här men jag skulle gissa att om en bild är fri är den fri och är den inte fri är den inte fri, oavsett upplösning. Om man säger att en viss bild är fri och laddar upp en lågupplöst version borde det inte finnas något egentligt hinder för att sedan ersätta den med en högupplöst version med hänvisning till att bilden ju var fri. Jag vet inte om det finns något sätt att specificera att en bild är fri som lågupplöst men inte som högupplöst. Det låter mer som ett resonemang som går att applicera på "fair use". Entheta 25 januari 2010 kl. 20.24 (CET)

Spårvägsmuseet löste motsvarande fråga (beskrivet i deras blogg som jag inte hittar just nu) genom att i sin offentliga databas bara ha lågupplösta bilder. De som betalar för bilder till bilderböcker etc måste ha högupplösta och är då hänvisade till museet ändå. Detta är ytterligare ett exempel varför upphovsrättsreglerna inte är tillräckliga eller fungerande i denna värld, medan CC licenser per bild fungerar utmärkt (och är det som nu politiker och museer tillsammans är på väg införa).Yger 25 januari 2010 kl. 20.37 (CET)

Jag instämmer i att bilden i fråga näppeligen uppnår verkshöjd. Oavsett om den skulle göra detta är det dock inte museet som äger denna upphovsrätt utan fotografens arvingar (utom möjligen om Larsson explicit skulle ha testamenterat rättigheterna till museet, som svensk fotoupphovsrätt generellt såg ut på Larssons tid betvivlar jag dock starkt detta)./FredrikT 25 januari 2010 kl. 23.05 (CET)

Noterbart är vad Svenska Fotografers Förbund skriver på sin hemsida om jämförelsen mellan fotografiskt verk och fotografisk bild:

”	I lagförarbetena framgår det att fotografiska bilder är det som återfinns i semester- eller familjealbum, dvs. bilder som vem som helst har tagit. Omvänt innebär det att fotografiska verk skapas i första hand av professionella fotografer. För att ett fotografi vidare ska kallas för fotografiskt verk krävs det att två fotografer oberoende av varandra vid ungefär samma tidpunkt inte har skapat likadana fotografier. Om det har skett är fotografierna inte fotografiska verk, utan istället fotografiska bilder.	„
– Svenska Fotografers Förbund, http://www.sfoto.se/sff_start/kopasaljabilder_lagratt.asp

/^Fluff?_Fluff! 25 januari 2010 kl. 23.24 (CET)

Fotografförbundet intar i dessa frågor en extrempositition. Att som dessa gör hävda att vem som tagit en bild är avgörande, saknar allt stöd i lagen, det är bilden och motivet som avgör. Och enligt de flestas tolkning är frågan om "vem som helst" kan ha tagit bilden eller om dess komposition är av unik karaktär. Bilden ovan är ett typsikt fall där "vem som helst" kunnat ta denna bild med detta utseende, dvs ej verkshöjd.Yger 26 januari 2010 kl. 07.38 (CET)

Jag tycker att tredje meningen från SFF säger det rätt bra, För att ett fotografi vidare ska kallas för fotografiskt verk krävs det att två fotografer oberoende av varandra vid ungefär samma tidpunkt inte har skapat likadana fotografier. (min festilsmarkering) /^Fluff?_Fluff! 26 januari 2010 kl. 13.29 (CET)

Lösningen som spårvägsmuseet valde verkar ju ligga nära mitt tankesätt. Bilder på nätet behöver ju inte kunna laddas hem för vidare användning i kommersiella sammanhang, tryckta högupplösta på papper, utan för att i informationssyfte kunna visa samma bild på en dataskärm i någorlunda vettig kvalité som inte i väsentlig grad visar en förvanskning. Då har man väl uppnått syftet med fri tillgång till information.? som museer sitter på idag. Det var väl inte direkt vitsen med att skapa Commons att bygga upp en bilddatabas för tryckerier, som är ljusår från bildfiler som visas på dataskärmar. Lidingo 26 januari 2010 kl. 00.00 (CET)

Det var inte det ursprungliga syftet och är inte huvudsyftet, men är ändå ett gott syfte. En högupplöst bild är bättre än en lågupplöst för den kan användas på fler sätt, men ofta är en (inte alltför) lågupplöst bild bättre än ingen bild alls. /Dcastor 26 januari 2010 kl. 00.08 (CET)

Commons anger inga kvalitétskrav bara krav på filformat och det är nog det man bör hålla sig till för att kunna få tillgång till så många fria bilder som möjligt. 72 dpi i vettig storlek för normalskärmar räcker för Wikipedia många år framöver. Lidingo 26 januari 2010 kl. 00.35 (CET)

Det räcker, men en större bild är bättre. (Vid skärmvisning beror DPI-återgivningen på monitorn, inte på bilden.) /Dcastor 26 januari 2010 kl. 00.59 (CET)

Vi kommer bort från kärnan. Debatten och länsmuseets kritik gäller inte hög- eller lågupplösta bilder utan bild med verkshöjd eller utan verkshöjd.
I sitt svar menar länsmuseet att Angående upphovsrätt till fotografier förhåller det sig så att fotografier tagna av professionella fotografer uppnår verkshöjd…. Det betvivlar jag eftersom licensen på commons bl.a. säger For photographic pictures (fotografiska bilder), such as images of the press, the image is public domain if created before January 1, 1969. Observera such as images of the press! Pressfotografer är väl i alla högsta grad professionella. Svenska Fotografers Förbunds tolkning är också bara en tolkning av en part i målet och ointressant i sammanhanget. Stockholms stadsmuseum hade sin alldeles egen tolkning och tyckte att samtliga deras bilder hade verkshöjd egalt om de var över 100 år gamla eller tagen av amatörer. Stockholms stadsarkiv tyckte att alla deras bilder är fria. Total förvirring alltså!
Artikeln om arkitekt Gunnar Wetterling klarar sig även utan denna bild, men jag tycker att det vore att “dra svansen mellan bena” om jag slängde ut bilden och begärde snabbradering. Tyvärr tror jag att denna typ av diskussion kommer att föras många gånger framöver. Det vore därför bättre att länka dessa upphovsrätts-diskussioner till en grupp av experter som vi har i Wikipdia, istället för att tugga om allt igen. Jag är ganska less på det. Hälsningar --Holger.Ellgaard 26 januari 2010 kl. 09.55 (CET)
PS. Den som orkar kan läsa den tidigare debatten här Användare:Wanpe/Foton med verkshöjd.--Holger.Ellgaard 26 januari 2010 kl. 10.02 (CET)
PPS: Den som fortfarande orkar kan läsa denna intressanta diskussion Diskussion:Verkshöjd.--Holger.Ellgaard 26 januari 2010 kl. 14.14 (CET)

Mer tugg; Bilder på nätet för enbart visning på dataskärm i vettig storlek och bilder för tryck med fullgod kvalité borde ha skilda regler i upphovsrätt. Det är möjligheten att flerfaldiga i tryckt form som upphovspersoner främst vill förhindra. Därför lägger fotofolk ofta ut sitt arkiv med bilder i enbart thumb-format. Dom litar inte på att enskilda internetaktörer eller organisationer som verkar på internet klarar av att följa upphovslagen och har inte det kapital som erfodras för att driva processer runt om i hela världen. Det finns ju ingen myndighet eller typ "FN" som hjälper till, utan stämningar måste den enskilde upphovspersonen/organisationen svara för. Entrébiljetten till en process är minst 150-200 000 sek som man riskerar förlora och då får betala alla rättegångskostnader. Inom patentvärlden finns det ett välutvecklad system för att stämma företag för intrång, med jurister som enbart arbetar med patenträtt, men det kostar massor att driva processer och leder oftast till en förlikning där inträngaren betalar en mindre del av förlusten som upphovspersonen anser sig ha åsamkats. Lidingo 26 januari 2010 kl. 11.08 (CET)

En lite elak reflexion är att man på vissa håll nog är van vid att om man bara pratar lite "juridiska" så blir folk oftast lite skraja och gör som man säger. Mina amatörjuridiska instinkter säger mig att ett begrepp som "verkshöjd" kräver rättskällor utöver lagtexten för att tolka och specificera - i första hand prejudicerande domar, och i avsaknad av det förarbeten. Så om inte museet kan backa upp sin åsikt om hur verkshöjden uppnås med en specifik referens till NJA eller RH kan man nog borts från den. Eftersom fotograf till skillnad mot t.ex. läkare inte är ett offentligt reglerat legitimationsyrke är det lite svårt att tro att lagen och domstolarna skulle skilja på "professionella" och andra fotografer, alldeles oavsett vad deras intresseorganisation tycker. Åtminstone så länge principen om likhet inför lagen gäller. Fast, som sagt, jag är blott en simpel amatörtyckare som dessutom har lämnat min nämndemannakarriär bakom mig... Tomas e 26 januari 2010 kl. 19.45 (CET)

Så här skriver Regeringskansliet om upphovsrätt:

”	För att ett alster ska anses vara ett verk måste det ha uppnått verkshöjd. Det innebär att verket ska visa upp originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande. Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de idéer eller fakta som verket kan innehålla.	„
– Regeringskansliet, http://www.sweden.gov.se/sb/d/1920

Där är det alltså alstrets egenart som är avgörande snarare än vem som tagit bilden. Samma resonemang finner vi i det fåtal domar som finns rörande verkshöjdens innebörd (NJA 1990 s 499 och 2002 s 178), där det i båda fallen är verkets originalitet som framhålls snarare än vilken eventuell utbildning eller formella kvalifikationer som skaparen av verket har. Jag lyckas inte hitta något stöd för uppfattningen att det är fotografens kvalifikationer som är avgörande, och jag tycker att en sådan rättsordning låter märklig. Nu är inte jag jurist, men det är väl knappast han museichefen heller. Nitramus 26 januari 2010 kl. 22.17 (CET)

Lidingo och Entheta nämner bildens upplösning. Detta är ett sidospår, men de stora bilddonationerna från tyska arkiv har bestått av bilder i begränsad upplösning, lagom för visning på skärm (dagens bildskärmar, ska man kanske tillägga) men otillräckliga för tryck av hög kvalitet (för tryck i vanliga dagstidningar är de lågupplösta bilderna förmodligen tillräckliga). Frågan om upplösningen på fria bilder är besläktad med frågan om fri programvara. För att ett program ska kallas "fritt" enligt Richard Stallmans definition måste man bland annat ha tillgång till källkoden, så att man själv kan göra nödvändiga ändringar. Men vad som är källkod är inte alltid självklart. Ibland har man ett program A som skapar ett annat program B (ett klassiskt exempel är Yacc). Kan då B släppas som fri programvara, eller måste man även frisläppa källkoden till A? Richard Stallmans eleganta definition slår fast att källkoden är den form av programmet som helst används vid redigering. Överfört på bilder, så skulle högsta möjliga upplösning betraktas som källkod, och en bild i begränsad upplösning skulle betraktas som mindre fri, eftersom den är ett sämre utgångsläge för redigering. Ungefär det resonemanget är Entheta inne på här ovan. Men när jag frågade Richard Stallman (gissningsvis år 2003) hur han ansåg att man borde resonera om bilders upplösning, så menade han (om jag minns rätt) att fotografen/ägaren får släppa fria bilder i vilken upplösning de vill, och ingen kan kräva att få en bild i högre upplösning. Så jag menar nog att Entheta har fel och Lidingo har rätt: En bild kan vara fritt licensierad i en begränsad upplösning och ofri i hög upplösning. --LA2 27 januari 2010 kl. 13.52 (CET)

I samband med den bildfil jag beställde från Kungliga B. frågade jag just om detta med lågupplöst för skärm (idagsläget 72 dpi) kontra högupplöst för tryck. Dom visste inte och hade aldrig konfronterats men någon som önskade använda en köpt bild i syfte att ”släppa fri” i något media. Det enda krav dom hade var att deras egen fotograf skulle nämnas som upphovsperson till den digitala kopian vilket ju är möjligt med CC-licens där man får lita på användarnas goda etik. Deras "kunder" är alltså enbart typ bokförläggare eller myndigheter som ju knappast själva släpper sina köpta bilder fria. Men underligt nog har dom ingen prislista för sina bilder beroende på bokupplaga, vilket förmodligen beror på okunnighet, eller svårigheten att bevaka efterlevnaden, men kan också ha sin grund i att dom inte fallit för frestelsen att bli alltför affärsdrivande, som vissa museer har blivit, utan nöjer sig med självkostnadstäckning, d.v.s. hanteringskostnaden för att framställa den digitala bildfilen. Kungliga B. kanske också har bättre anslag än mindre muséer. Men om det finns fall där muséer har betalat ansenliga summor för att köpa in bildsamlingar från privatpersoner eller organisationer och sen lagt ner tid och pengar för att framställa digitala kopior (allt med icke-skattepengar), så måste materialet betraktas som upphovsskyddat av museet i den form det levereras, d.v.s.i digital form även om bilden som sådan är gammal och upphovsmannen död i 70 år. Några fall finns där donatorn, innehar en giltig upphovsrätt och vill ha en slant för varje bild som kopieras och skickas ut av muséet, men då agerar ju museet som återförsäljare av upphovsrättsskyddat material, något som jag inte tror är tillåtet inom statligt ägda muséer, och i detta fall är det bara att klippa av och försöka få tag på bilder från annat håll som kan släppas med CC-licens. Det finns väl jurister på Wiki som kan ge lite input om detta. Lidingo 27 januari 2010 kl. 16.46 (CET)

Jag slänger som parentes in samma påpekande en gång till: DPI säger inget om en bilds upplösning förrän man definierat i vilken storlek man vill skriva ut den. Det innebär att uttrycket "lågupplöst för skärm (idagsläget 72 dpi)" inte säger någonting. En bild kan ha dimensionerna 10000×10000 punkter och ändå skrivas ut i 72 DPI (men den blir då väldigt stor). /Dcastor 27 januari 2010 kl. 22.16 (CET)

Jurister säger ungefär det som Nitramus och Thomas E skriver ovan. Och utan konkreta rättsfall är det bara frågan om expertyckande. Det är bara prejudikat i domstol som är fakta och här finns inget sådant i Sverige. I Finland finns ett som är på den generösa linjen enligt Nitramus. Yger 27 januari 2010 kl. 17.12 (CET)

Läste nyss en krönika i SvD om detta med muséernas försök att få upphovsrätt till skannade verk. Det finns således fler som irriterar sig över detta.

andejons 27 januari 2010 kl. 18.00 (CET)

Det är inget att irritera sig om dom vill ha betalt för arbete som inte inbegrips i de statliga anslagen. Vissa har svårt att förstå att de flesta på den här planeten vill ha betalt för nerlagt arbete. Det är ett sätt för dom att utveckla museiverksamheten och bjuda på mer för de som besvärar sig att besöka museet. Även inträdesavgiften tillhör ju deras inkomster. Man kan inte kräva att allt är tillgängligt gratis via tangentbordet. De verk bilder och tavlor som finns på museer är fritt tillgängliga att titta på i museet som oftast presenteras i sitt rätta sammanhang i form av utställningar med professionell textinformation för att åskådaren ska få bästa möjliga utbyte av verken, ett av museets viktigaste uppgift. Lidingo 27 januari 2010 kl. 19.16 (CET)

Enligt vad jag fått mig berättat så tjänar Östergötlands museum cirka 30 000/år på dessa avgifter medan administrationen för att få till dessa pengar är ungefär det dubbla (räknat på rimligt timpris). Vi bör nog inte läsa in mer rationalitet i dessa avgifter än det faktiskt är. Yger 27 januari 2010 kl. 20.23 (CET)

Det spelar förstås ingen roll att man vill ha betalt för något, sålänge det inte finns lagligt stöd som gör det möjligt att ta betalt för det. Man får inte pengar bara för att man önskar att man ska få det. --flinga 28 januari 2010 kl. 13.37 (CET)

Upplösning på bilder: Dcastor har rätt, men jag sa tidigare att "72 dpi-kopior i hyfsad storlek". Med det menade jag exempelvis A4 liggande i jpg-format 72 dpi vilket bilder på Wiki bör klara sig med för att få fram önskad information, som kan zoomas upp till originalstorlek i mått A4 på filens beskrivningssida. För tryckfiler brukar de flesta vilja ha PSD-format eller EPS. En JPG-fil kan i och för sig göras om till vilket filformat som helst, men har den sparats i JPG en gång har man i princip förstört bilden för tryck om den från början skapades i TIFF. JPG i 72 dpi, 297x210 mm (842 x 595 pixels) är alltså ett bra sätt att i de flesta fall förhindra kommersiell pappersanvändning men inte skärmvisningsanvändning som ju även det kan ha ett kommersiellt syfte. Lidingo 27 januari 2010 kl. 23.16 (CET)

Den bild jag nämnde ovan från Kungl. B är i original c:a 2700 x 1900 pixels, 300 dpi i TIFF, CMYK-profil, 21 Mbyte, ett fullgott bildoriginal för högkvalitétstryck även som 90 x 70 cm affisch/tavla att hänga på väggen. Lidingo 27 januari 2010 kl. 23.36 (CET)

Radioprogrammet OBS idag torsdag kl 1345 i P1 handlar om upphovsrätten, bland annat intervjuas den krönikör som Andejons tipsade om ovan. Programmets hemsida. Thuresson 28 januari 2010 kl. 11.08 (CET)

Hur kan man nu sammanfatta detta? Om man vill ladda upp bilder till commons skall man inte behöver ha läst juridik med specialinriktning “upphovsrätt” utan man skall kunna lita på licensmallen för “äldre svenska bilder”. Där görs skillnad mellan fotografiskt verk (=konstverk) och fotografisk bild (=alla andra bilder). Vad som är vad är alltså upp till mig att bedömma. Om jag litar till mitt sunda förnuft och omdöme kan jag med bästa vilja inte se att fotot på en järnvägsstation under uppförande från 1925 är ett konstverk. Är det inte ett konstverk så är det en vanlig, vardaglig bild, alltså fri. Men jag vill inte heller provocera fram en dålig stämning mellan Länsmuseet i Gävle och Wikipedia, vi behöver kanske deras hjälp någon gång framöver. Därför tar jag nu bort bilden från artikeln om arkitekten Gunnar Wetterling och härifrån också, på fler ställen finns bilden inte. Radering på commons får någon annan göra. Hoppas att alla är nöjda nu. Hälsningar --Holger.Ellgaard 29 januari 2010 kl. 09.53 (CET)

En fråga som jag ställt, som det kanske finns svar på, är om en digital fil av ett analogt verk typ målad tavla verkligen är upphovsskyddad? På samma sätt kan man undra om en digital fil av ett analogt framställt fotografi på fotopapper, som det ofta handlar om när det gäller gamla bilder, kan vara upphovsskyddade. Det borde vara den form på verket som är skyddad, d.v.s. om museer tar fram digitala kopior (med upphovspersonens tilltånd om den lever) så har museet upphovsrätten till den digitala kopian och kan därmed ha rätt att ta betalt för sitt verk. Vem som helst kan, om upphovsmannen varit död i 70 år, gå in på museet och begära att få låna fotot för att ta en digital kopia såvida museet fått bilden donerad eller köpt in den med skattemedel. Sen kan man släppa den fri på commons utan att museet får ha synpnkter på detta. Svårigheten kan vara att få låna bilden. De flesta museer tillåter inte det och vill som sagt oftast ha lite betalt för sina egna producerade digitala kopior för att täcka hanteringskostnaden. Lidingo 29 januari 2010 kl. 16.32 (CET)

Holger Ellgaard: "Radering på commons får någon annan göra". Önskar man att en bild ska tas bort från Commons måste man själv begära detta på en sepciell plats vilket tyvärr fungerar urdålig. Man kan inte lita på att adm. läser alla miljoner diskussionsinlägg. En note/stämpel på filens beskrivningssida som anger att bilden ska tas bort av upphovsskäl, vore en funktion man borde införa. Men har man en gång laddat upp en bild ligger den i princip som inhuggen i granit och är den inte upphovsskyddad har man förlorat rätten att radera. Bilden Fil:Södra Station Gävle 1925.jpg ligger kvar på Commons och kan nu spridas till alla delar av världen och laddas upp till andra datorer. "Skadan" = spridningen är redan gjord. Lidingo 31 januari 2010 kl. 11.03 (CET)

Om en bild tydligt bryter mot upphovsrätten så märker man filbeskrivningssidan med Commons:Template:Copyvio: {{copyvio|Förklaring varför bilden bryter upphovsrätten (gärna på engelska så förstår fler administratörer)}}. Om det finns andra självklara skäl för radering så kan man använda Commons:Template:Speedy: {{speedy|Skäl till radering}} /90.229.130.238 31 januari 2010 kl. 11.24 (CET)

Men den stämpeln kan ju vilken Taliban som helst sätta dit och dra till med en lögn varför den ska raderas. Vem har tid att kolla vad som stämmer? Lidingo 31 januari 2010 kl. 11.42 (CET)

Finns det något sätt att märka en fil för upphovspersonen i datafilen som är dold som anger att den är upphovsskyddad? som bara upphovspersonen kan låsa upp med lösenord? och som automatiskt blockerar visningen från en annan server än den som upphovspersonen har kontroll över. Screen print kan ju alltid tillgripas men det blir ju alltid sämre kvalité och knappast i tryckkvalité utan begränsas till 72 dpi, eventuellt 96 dpi skärmupplösning. Lidingo 31 januari 2010 kl. 12.04 (CET)

Ett annat sätt för typ museer om dom vill förhindra nerladdning av fullgoda bilder är att enbart lägga ut thumbs på typ 200-250pxels bredd i 72 dpi. Men det har tydligen vissa inte tänkt på, utan man vill skryta med hur fina bilder dom har och sen börjar hävda upphovsrätt. Miniatyrer duger i de flesta fall för att visa vad dom har i lagret och även för Wikipedia för att illustrera en artikel, om man inte är ute efter fokusering på själva bilden, vilket väl inte Wikipedia har som "affärsidé", möjligen Commons. Lidingo 31 januari 2010 kl. 16.41 (CET)

Jag tycker ju inte att bilden är copyright violation och commons admins tydligen inte heller (de är annars mycket snabba på att anmärka på bilder). Detta var en vänlig gest mot Länsmuseet i Gävle, inget annat. Jag tror inte heller att "hela världen" nu kasta sig över denna bild. För mig är detta tema numera avklarat. --Holger.Ellgaard 2 februari 2010 kl. 09.48 (CET)

Jaha, då är det väl fritt fram att använda den digitalt skapade bilden som finns kvar på Commons och ladda upp alla andra bilder oberoende av bildupplösning som olika muséer och institutioner förfogar över i Sverige som faller inom 1969 år regeln. Kristallklart? Eller hur ska man tolka massans slutsats.? Lidingo 4 februari 2010 kl. 14.35 (CET)

Svenska i wikisyntaxen

Frågan har varit uppe förut, men jag undrar hur stort stödet egentligen är för sånt som STANDARDSORTERING till skillnad mo DEFAULTSORT? Enligt min mening är svensk wikisyntax en s.k. "överlokalisering", det vill säga när man bara för att det är möjligt översätter strängar i programvara som egentligen inte borde översättas. Till exempel blir det problem med att skriva handledningar i hur man skriver wikipediasidor. Marfuas 29 januari 2010 kl. 12.23 (CET)

Just för tydlighetens (möjligheten att skriva förklarande texter (handledningar), t ex) tycker jag att det är viktigt att det är samma överallt. Av samma anledning tycker jag att det är viktigt att de är på svenska där möjligt; eftersom det är svenska Wikipedia, och det faktiskt är så att alla inte bemästrar engelska. Plrk 29 januari 2010 kl. 12.36 (CET)

Det som händer när man överlokaliserar sånt som wikisyntaxen är att man måste hålla både engelska originalet och svenskan i huvudet. Skriver man en handledning måste man förklara syntaxen och dessutom hur syntaxen skiljer sig åt mellan språkversionerna. Det är väldigt olämpligt. Dessutom blir det svårare för en person som inte pratar svenska att redigera artiklarna. Marfuas 29 januari 2010 kl. 12.51 (CET)

Vad jag vet har det inte gjorts någon gallup på stödet. Wikipediagemenskapen brukar betona argument framför röstningar. Själv tycker jag det frustrerande med svensk wikisyntax. Det är lika frustrerande som när upptäcker att "SUM(A1:A10)" inte funkar i Microsoft Excel bara för att det är en svensk version. Och på vilket sätt gör egentligen den svenska koden så att det är lättare att förstå? Om du inte skrivit wikikod förut och ser STANDARDSORTERING förstår du av den texten vad koden gör? Troligen inte, och då spelar det ingen roll om det står STANDARDSORTERING eller DEFAULTSORT, det är ändå bara "den där koden som avgör hur artikeln skall namnges på en kategorisida". --Kr-val 29 januari 2010 kl. 12.52 (CET)

Det är nog olika hur folk intuitivt tolkar wikikoden. Själv förstod jag absolut taggen "defaultsort" utan förklaring första gången jag såg den användas. Detsamma hade garanterat gällt för "standardsortering". För mig är det självklart att använda svenska taggar på svenska Wikipedia. Jag tror inte att vi förlorar mycket på att användare som inte kan svenska inte kan redigera (de kan ju ändå inte redigera sakinnehållet). Jag tror å andra sidan inte heller att det är många som har problem med att använda engelskspråkiga taggar, men det ser helt enkelt snyggare ut att så konsekvent som möjligt använda svensk markeringssyntax till svensk text. Att det skulle vara så mycket svårare att skriva handledningar förstår jag inte alls. /Dcastor 29 januari 2010 kl. 13.47 (CET)

Tanken var inte att göra en omröstning, utan att ta upp frågan igen. Själv är jag väldigt mycket emot svensk wikisyntax, men det är förstås bara en personlig estetisk ståndpunkt. Det är lite som en C-kompilator där någon klåfingrig lokaliserare pillat på fel ställen:

för(helt i = 0; i < 35; i++){
  konst boks* p = str[i];
  medans(*p){
    om(*p == 'x'){
      dubbel d = (flyt)*p;
      bryt;
    }
    *p++ = ' ';
  }
}

är för mig löjeväckande och motbjudande, och betyder inte alls samma sak som:

for(int i = 0; i < 35; i++){
  const char* p = str[i];
  while(*p){
    if(*p == 'x'){
      double d = (float)*p;
      break;
    }
    *p++ = ' ';
  }
}

även om det funnes en kompilator som kunde hantera det andra exemplet. Om man nu tänker sig att man ska lära ut C-programmering, blir det förstås lite mer komplicerat om man inte bara ska förhålla sig till ANSI-C utan även till den översatta, svenska versionen av språket med reserverade ord som dubbel och flyt. Men det är som sagt kanske mest en estetisk fråga. Problemet med att handledning blir lite mer komplicerat är förstås inte avgörande, och det är inte heller problemet med icke-svenskspråkiga användare. Men det är ändå faktorer som gör det mindre lämpligt med svensk wikisyntax, menar jag. Det känns lite som att syntaxen översattes bara för att det var möjligt att göra det, och inte på grund av en en uttalad önskan hos Wikipediagemenskapen. Tills vidare kanske man kan låta bli att göra ändringar mellan File och Fil, i synnerhet robotändringar. Marfuas 29 januari 2010 kl. 15.05 (CET)

Jag tror jag håller med Marfuas på den här punkten även om jag inte programmerar själv. Det är svårt att se så specifika saker som datorkod som något som egentligen bör översättas. Programmering är ju egentligen ett sorts eget språk och att det baseras på en internationell lingua franca istället för modersmålet är inte särskilt konstigt. Att lokalisera är i allmänhet bra, men jag tycker inte det bör tillämpas på något mer avancerad än mallnamn och bildsyntax. Det känns väldigt osannolikt att det finns användare som klarar av rätt avancerad programmering och samtidigt är så dåliga på engelska att dom inte förstår dom exempel som nämnts här. I det här fallet blir det ju mer en sorts språklig principfråga, och det ser inte jag som något Wikipedia bör hålla på med.

Peter ^Isotalo 29 januari 2010 kl. 15.28 (CET)

För mig är det stor skillnad mellan ett programmeringsspråk och markeringstaggar i en hypertextformatering. Jag ser absolut inte användande av "standardsortering" och "omdirigering" som "rätt avancerad programmering". När jag sätter mig in i ett nytt programmeringsspråk tycker jag att det är helt ok att göra det på engelska (skulle förmodligen ogilla att ha det på italienska som jag inte förstår, dock). Skillnaden är att styrtaggarna på Wikipedia dyker inte bara upp i källkod som är dold för användaren, utan ligger direkt i redigeringsläget för artiklar, dit vi vill att så många som möjligt skall ha tillträde. Oavsett om de sedan lär sig att använda taggarna eller inte så kan det vara enklare att förstå vad det rör sig om när det står "bild:" istället för "file:" etc. (Jag tror att det för den datorvane handlar om ovana att se begrepp på svenska som man först har lärt sig på engelska. Jag minns hur många av oss skrattade när man försökte få oss att kalla en printer för skrivare.) /Dcastor 29 januari 2010 kl. 15.47 (CET)

Jag tycker Dcastor säger det hela bra då jämförelsen med programmering i mitt tycke haltar. Förenklingen är ju inte för oss som är flytande på engelska eller (för er) som kan programmera. Trots att jag är helt flytande på engelska är exempelvis begreppet "thumb" i min värld mycket otydligare än "miniatyr" och begreppen "right", "left" och "file" skulle min mormor ha problem att förstå då hon inte talar eller läser engelska. Och om några begrepp översätts så bör ju även de övriga översättas i enhetlighetens namn (och "Standardsortering" är väl snarast ett exempel på det). Om det underlättar lite och förenklar för vissa av nybörjarna så är det i mitt tycke helt klart värt att införa! Det fina i kråksången är ju däremot att alla varianterna trots det fungerar! Jopparn 29 januari 2010 kl. 16.59 (CET)

Ja, precis! De internationella (d.v.s. engelska) termerna är möjliga att använda för den som önskar det. Om detta sedan ändras vid en kommande redigering borde ingen behöva irritera sig på det. Detta är en av svenska Wikipediasa stora fördelar - koden på det egna språket! Fernbom2 29 januari 2010 kl. 17.29 (CET)

Svar till Marfuas kodexempel: Nu är det ju så att det inte är Mediawikis programmerings-lika del som översätts utan de magiska ord som kan komma till att synas i artikeltexterna och på så vis synas för de lite mindre vana användarna och även användare som inte vill eller kan redigera saker som står på engelska. Wikikoden som används i artiklarna är ju speciellt gjord för att den saka vara lättare att läsa sig än till exempel HTML. ｢Sertion^♥｣ 30 januari 2010 kl. 11.48 (CET)

På nederländska, portugisiska och en del andra spårk är även de programmeringslika magiska orden översatta. En if-sats kan se ut som {{#se: {{{1|}}}|{{{1}}}}} eller {{#als: {{{1|}}}|{{{1}}}}}. Så det dröjer nog inte länge innan de finns på svenska också. /EnDumEn ✍ 30 januari 2010 kl. 13.08 (CET)

Ok, på så vis. Ser dock fortfarande inte hur det skulle vara bättre om man använde de engelska orden bara för att alla andra gör det. ｢Sertion^♥｣ 30 januari 2010 kl. 13.49 (CET)

Hur känns namnrymdsnamnen då? De har varit på svenska väldigt länge. —CÆSAR 29 januari 2010 kl. 17.09 (CET)

På Wikisource är jag glad att namnet på Index-namnrymden inte översattes... I systemmeddelandena dyker dock ordet index upp översatt ibland. -- Lavallen 29 januari 2010 kl. 17.58 (CET)

Index, i betydelsen som jag antar avses, kan mycket väl heta så på svenska också. /Grillo 30 januari 2010 kl. 02.11 (CET)

Jo, men i MediaWiki-rymden har jag sett ngt ställe där det översatts i tron att det avsåg en "innehållsförteckning". Det hade inte varit kul om vi fått "Innehållsförteckning:" som namnrymd. -- Lavallen 3 februari 2010 kl. 13.52 (CET)

Skulle man kunna tolka detta ocn tidigare diskussioner som att det åtminstone inte finns en samsyn kring att vi ska byta ut #if till #om (och liknande)? Och att det åtminstone ska diskuteras här innan någon pillar på en sträng för mycket på meta? Marfuas 31 januari 2010 kl. 00.32 (CET)

Det ter sig väll ganska självklart att så mycket som möjligt av innehållet på svenska Wikipedia är på svenska både artiklar och mallar, såväl innehåll som kod? Min groda ovan om Mediawikis programmerings-lika del berodde på att det var ganska nyligen som translatewiki öppnade upp så att man kunde översätta även de delarna. ｢Sertion^♥｣ 31 januari 2010 kl. 00.40 (CET)

Är det inte just det som hela den här tråden gäller -- att det inte är så självklart att det ska vara svenska i koden? Däremot tror jag att det råder en bred samsyn kring att innehållet här ska vara på svenska. Det vore kul att höra någon användare säga att han/hon har upplevt den svenska wikisyntaxen som en fördel för sig själv. De argument man har hört för svenska i wikisyntaxen har alltid varit i stil med att "min farmor förstår inte engelska". Det vore coolt att höra någon säga att "Jag har jättesvårt att komma ihåg vilket av left och right som betyder "höger", och därför är det praktiskt med svensk wikisyntax." Marfuas 31 januari 2010 kl. 01.01 (CET)

Jamen grejen är väl just vad man räknar som innehåll. Tanken med mitt exempel med min mormor är ju just att det hon ser i redigeringsläget bör vara på svenska, däribland standardsortering, höger, vänster och liknande då jag ser det som innehåll. Vad den bakomliggande koden säger (som syns på meta och som bara programmerarna ser) är dock helt sekundärt och det har jag inga åsikter om. Det som spelar roll är vad mindre erfarna svenskspråkiga användare kan tänkas ha problem med när de redigerar artiklar, och hur vi kan åtgärda det problemet. Att göra dessa enkla förändringar tror i alla fall jag skulle minska tröskeln för att bidra avsevärt. Jopparn 31 januari 2010 kl. 03.43 (CET)

Det här är en diskussion som kommer upp med jämna mellanrum. Det finns många som är ivriga förespråkare för svensk wikisyntax, men också många som är ivriga förespråkare för att ha engelsk wikisyntax på svenska wikipedia. Själv tillhör jag den senare skolan. Mitt huvudargument är att det är enklare och går snabbare att översätta sidor mellan språkversioner, om alla de begrepp som inte normalt syns i artikeln är lika i alla språkversioner. Det ter sig då naturligt att använda engelsk syntax. Engelska var det första wikispråket och engelska är vår tids lingua franca. På grund av meningsskiljaktigheterna, som gör att konsensus aldrig tycks vara möjlig att nå, anser jag dock att vi skall acceptera både svensk och engelsk wikisyntax och inte ändra från den ena till den andra eller tvärt om - kort sagt: det spelar ingen roll, ändra inte! DG 31 januari 2010 kl. 21.58 (CET)

Jag kan inte påstå att jag bryr mig så mycket om vi har det på svenska, engelska eller en blandning. Men är det något som är helt meningslöst och i min mening rent ut sagt störtlöjligt så är det att återställa en sådan ändring. Då markerar man ju om något att det faktiskt spelar roll. Njaelkies Lea (d) 31 januari 2010 kl. 23.00 (CET)

Man ska naturligtvis hålla sig till den engelska syntaxen genomgående. Många svensktalande skiver på engelska sidan, och engelska är genomgående världstandard inom programmering. Finns det någon tomte som utvecklar program på enbart svenska för att farmor ska förstå? Det blir mish-mash att blanda. Marfuas har helt rätt. Att data och programundervisning brukar vara på svenska är en helt annan sak. Alla programkodsexempel i undervisningen är naturligtvis på engelska. Har slutat programmera men har rätt bra erfarenhet. Jag tror inte man behöver ta hänsyn till folk som inte kan engelska i detta fall. Ex. översättningen fil och miniatyr är ju rent larv och när man växlar till den engelska sidan måste man ändå använda de engelska termerna. Lidingo 31 januari 2010 kl. 23.55 (CET)

Programmerare ser att wikisyntaxen är programmeringskod. Jag är inte programmerare och tänker inte på att det är programmering, utan jag ser det som en form av text. För mig är det betydligt lättare att använda de svenska termerna (koderna) och jag blev glatt överraskad så jag för åtskilliga månader upptäckte att man kunde skriva STANDARDSORTERING, OMDIRIGERING med mera. Jag är rätt bra på att förstå engelska, men har mycket svårt för att skriva på engelskspråkiga Wikipedia då stilnivån är för avancerad, och det tar längre tid för mig att i huvudet översätta exempelvis Default än att begripa Standard. Jag är övertygad om att det går lättare för en med svenska som modersmål att lära sig vad svenskspråkig wikikod innebär än vad engelskspråkig wikikod innebär. Åsa L 1 februari 2010 kl. 23.03 (CET)

Ska man ha en redigerare helt på svenska måste man börja införa en helt annan editor som de flesta enkla hemsidesprogram idag fungerar. Jag tog upp detta en gång på bybrunnen men kommer inte ihåg vad som angavs som skäl att inte göra det i dagsläget. Det blir som att skriva ett Word-dokument där alla koder är dolda men ändå åtkomliga om man vill ta genvägar. All formatering sker där med snabbmenyer högst upp på skärmen i form av symboler. Men dit har man inte kommit än på Wiki, men troligen kommer det, för att icke-programmerare snabbt ska kunna få till ett bra utseende/layout på texten som man ser direkt utan att behöva förhandsgranska. Som det nu är måste alla ha lite hobby-HTML kunskaper vilket knappast kan vara önskvärt i längden. Som en kompromiss har man smugit in lite svenska där så är möjligt vilket inte förbättar möjligheten att lägga in artiklar på den engelska sidan. (Inom parentes: För den som inte klarar avancerad engelska finns det ett flertal personer på engelska wiki som ställer upp och rättar swengelska till engelska om man förser dom med artiklar i rimlig mängd/år och frågar artigt). Lidingo 1 februari 2010 kl. 23.55 (CET)

På tyskspråkiga wp heter Fil "Datei", på italienskspråkiga heter det "Immagine" och på holländska "Bestand", så uppenbarliga är inte de av oss här på svenskspråkiga wp som tycker att det är naturligt att även vi i görligaste mån har wikikoden på vårt eget språk helt ute och seglar för oss själva. Därmed faller också argumentet att vi bör ha engelska koder för att underlätta översättning eftersom många av de språk det kan vara aktuellt att översätta från ändå inte använder de engelska termerna. /FredrikT 1 februari 2010 kl. 23.15 (CET)

Jo tyskar älskar sitt eget språk och dom är ju minst 85 miljoner och har en mycket stor inre marknad, där många aldrig behöver konfronteras med Engelska, utom ex. programmerare som måste kunna engelska. Lidingo 2 februari 2010 kl. 00.10 (CET)

Tyskarna må vara många fler än vi. Även våra mer fåtaliga nordiska grannar danskarna och norrmännen skriver dock "fil" och inte "file" (vill dessutom minnas att åtminstone danskarna tidigare skrev "Billede" i stälet för "Image"). Och wikikoden är inte i första hand till för vana programmerare utan för att vem som helst lätt skall kunna komma igång och redigera artiklar. /FredrikT 2 februari 2010 kl. 10.25 (CET)

Marfuas har helt rätt. Att olika wikis har fingrat på koden beror nog mest på att det är möjligt och kul för vissa att pilla med detta, inte ett uttalat behov hos användarna att ha koden på aktuellt språk. Standardisering på Engelska termer utvecklar wikipedia, egna lokala termer isolerar olika wikis, och är bedrövligt speciellt mellan de nordiska länderna som till stor del har en gemensam historia. Vi som största nordiska land borde vara föregångare och hålla oss till de engelska termerna. Lidingo 2 februari 2010 kl. 22.20 (CET)

"Vi som största nordiska land borde vara föregångare och hålla oss till de engelska termerna"?!?!?! Ursäkta, men det där är i mitt tycke ett fullständigt bisarrt sätt att resonera. Tvärtom är det väl angelägnare än någonsin i våra dagar att små språk - som de nordiska - värnar om sin fortlevnad och självständighet mot engelskans alltmer ökande inflytande. Jag anbefaller litet studium av Horace Engdahl & c:o som ett sunt motgift mot denna språkliga anglomani: [7] [8] [9]. /FredrikT 3 februari 2010 kl. 00.24 (CET)

Syftet med språk är att underlätta kommunikation. Åsikten att man bör värna om ett språks fortlevnad (i sin nuvarande form) och självständighet mot ett annat språk är en point-of-view som jag anser att Wikipedia inte ska stå bakom. --boıvİe  3 februari 2010 kl. 07.33 (CET)

Att bevara svenskan gör vi ju i form av artiklar på svenska!!, frågan nu gällde ju att försvenska den bakomliggande engelska wikisyntaxen vilket knappast främjar utbytet mellan olika wikis. Commons är helt på engelska och det underlättar ett utbyte mellan alla nationer som har fått tillgång till ett gemensamt bildarkiv där man har möjlighet att ange beskrivande texter på flera språk för att öka utbytet mellan nationer. Standardiserad wikisyntax på engelska främjar utbytet mellan olika wikis och tränar till viss del upp det engelska ordförrådet, men knappast förståelsen av det engelska språket som sådant. Varför är det plötsligt så farligt att lära sig några nya engelska ord? Är inte engelska obligatoriskt 2:a språk i skolorna sen ganska många år tillbaka? Jag skulle vilja se den programmerare i mer professionella sammanhang som propagerar för mer svenska i programkodstext. Den blir nog betraktad som pantad och behöver vård. I källkodsprogram kan man lägga in massor av kommentarer på svenska för att underlätta förståelsen i Sverige för hur programmet fungrerar som kan översättas till valfritt språk för andra nationaliteter. Oftast håller man sig dock till engelskan även här om det inte gäller program som används i undervisningssyfte i Sverige. Lidingo 3 februari 2010 kl. 09.11 (CET)

Även Shakespearepjäser har översatts till svenska. Engelsk syntax kommer aldrig sluta fungera, så man får gärna använda den. Ingen talar om förbud. Såvida man inte känner att man äger sina artiklar är det väl inget problem om nån ändrar i koden i efterhand, speciellt eftersom det här inte var viktigt? Sakupplysning: Det här är fortfarande inte Sveriges Wikipedia. Det bor fortfarande svenskspråkiga i Finland som tror att det här är Wikipedia för Sverige och att det inte finns någon Wikipediaversion för dem, på grund av uttalanden som de ovan. /Grillo 3 februari 2010 kl. 09.34 (CET)

Det gällde inte översättningar av litteratur och artikeltexterna utan om bakomliggande wikikoden som innehåller massor av symboler också som man måste lära sig att använda på rätt sätt. Om alla användare kör med samma wikikod är mycket vunnet för utbytet. En soppa har utvecklats. Vem gagnar det när vissa kör vidare med engelska och "farmor" kör vidare med svenska. Lidingo 3 februari 2010 kl. 12.14 (CET)

Om du kollar vilket verk jag länkar till förstår du nog vad jag menar med kommentaren. /Grillo 3 februari 2010 kl. 13.43 (CET)

Orsaken till att jag skriver på svenska wikipedia och ytterst lite på engelska wikipedia är att jag vill främja användandet av svenska språket. Det är mitt modersmål och det är det språk som jag känner mig mest bekväm med att använda. Jag vill också att andra människor som har svenska som modersmål ska få tillgång till information på svenska trots att de med största sannolikhet behärskar engelska väl och att det finns mycket mer information på engelskspråkiga wikipedia. På precis samma sätt vill jag ha tillgång tillverktyg och instruktioner på svenska när jag skriver artiklar.

Jag kanske ska tillägga att jag är finlandssvensk, så till skillnad från många andra etniska svenskar så har jag erfarenhet av att bo i ett land där det inte är en självklarhet att kunna göra sig förstådd på eller få service sitt modersmål. Därför har jag kanske förmågan att uppskatta det mera.

För övrigt anser jag att Marfuas kodexempel ovan är riktigt vackert. I alla fall inte fulare än konstruktioner som unless i perl. :-) /Kemikungen 4 februari 2010 kl. 14.22 (CET)

Varför annorlunda kategoristrukturer på sv:wp mot en:wp?

Punkten ovan väcker en fråga jag haft en tid. Varför har sv:wp en kategoristruktur som avviker såpass från den i en:wp? Jag har noterat att de flesta språkversioner i stort sett kopierat en:wp:s. Om skälet beror på historia, dvs att sv:wp var tidigt ute, så är min fråga om det vore önskvärt att mer anknyta "våra" strukturer mot de på en:wp eller ej?Yger 29 januari 2010 kl. 16.48 (CET)

Hur skiljer de sig. Jag har inte märkt någon större skillnad mer än på namngivningen av de. EWR_disk. 29 januari 2010 kl. 16.50 (CET)

Det gäller väldigt många ämnesområden, men inte alla. Fluffs lista ovan innehåller massvis med exempel, där sv:wp avviker från flertelet i sitt val av överkategorier etc. Yger 29 januari 2010 kl. 16.58 (CET)

Jag kan inte se att det vore en fördel om nuvarande kategoristruktur byttes ut rakt av. Däremot brukar jag själv beakta hur det ser utpå andra språkversioner vid nyskapande. Det tror jag är en framkomlig väg! Interwiklänkarna är dock oerhört ofta ofullständiga, inte endast hos oss! Fernbom2 29 januari 2010 kl. 17.22 (CET)

Exempel på att strukturen är annorlunda mot att iw-länkar bara saknas? Kategori:Vattendrag iw-länkade exempelvis till enwp-kategorin för mer specifika "stream", så jag länkade om alla länkar till river. /Grillo 29 januari 2010 kl. 17.44 (CET)

Felaktig interwiki är mycket vanlig när det gäller kategorier! Den förekommer även bland artiklar. Så hade en nynorsk sida om konservering av mat hamnat bland sådana som handlade om byggnadsvård! Fernbom2 29 januari 2010 kl. 17.58 (CET)

Jag håller inte med om att Grillos ändring var berättigad. I Kategori:Vattendrag finns det ju gott om vattendrag som inte kvalificerar sig som floder. Jag tycker att den tidigare iw-länken till en:Category:Water streams var bättre. /Kemikungen 4 februari 2010 kl. 13.40 (CET)

Då jag ofta letar efter iw länkar och har svårt matcha så trodde jag det var ett välkänt fakta. Några exempel: strukturerna för Kategori:Läkemedel Kategori:elektroteknik.Yger 29 januari 2010 kl. 18.02 (CET)

Mina småplaneter har jag valt att ha annan kategorisering av jämfört med enwp, just för att enwp's inte alltid kändes så genomtänkt. Namngivning efter olika mytologier fick stå tillbaka för efter upptäckare. Kategorisering efter spektralklass hade förstås kanske gått bra ibland, men uppgiften är väldigt ofta osäker. --- Lavallen 29 januari 2010 kl. 18.04 (CET)

Vad hindrar att också ha de underkategorier som finns på enwp? Givetvis skall vi lägga till sådana som är en förbättring jämfört med andra språkversioner. Fernbom2 30 januari 2010 kl. 06.34 (CET)

Ingenting hindrar, men det är inte namnet som är intressant i mina ögon, utan mer typer av omloppsbanor, dynamiken och forskningens utveckling. (Enskilda forskares och teams arbete relativt moderna robotteleskops upptäckter.) Det är fritt fram att lägga in dessa kategorier (efter namn) om du önskar. Kategorisering efter familj bör kanske dock undvikas då jag är osäker på om dessa begrepp passar i en svensk context. Begreppet som sådant (familj) är något flummigt och jag har undvikit att skriva så mycket om det. Det är för mycket gissningar inblandat där. -- Lavallen 30 januari 2010 kl. 14.11 (CET)

Ja, det är ett riktigt elände att iw-länka när kategorierna inte överenstämmer mmed de andra språkversionerna. Hoppas att alla tänker på det när nya kategorier skapas.NERIUM (diskussion) 29 januari 2010 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag tycker nog ofta att enwp och dewp skiljer sig åt rejält i kategoristruktur, så jag håller inte riktigt med om att de flesta andra har kopierat från enwp och vi skiljer oss åt. Så jag slår nog ett slag för att titta på andra språkversioner generellt snarare än att enbart titta på enwp. Däremot är det nog sant att interwikilänkningen är mer ofullständigt och småslarvigt utförd för kategorier i jämförelse med artiklar. Tomas e 31 januari 2010 kl. 13.58 (CET)

Ofta finns det nog en kategoristruktur på en språkversion som passar med de artiklar som finns där, medan en annan kategoristruktur möjligen passar bättre med den struktur som finns på en annan språkversion. I vissa versioner har man kanske valt att sortera saker efter länder medan man i andra har valt att sortera efter karaktär. Båda systemen kan ha sina fördelar, varför det kan vara svårt att avgöra vilken struktur man skall ändra i fall man skulle vilja anpassa dem till varandra. E.G. den 31 januari 2010 kl. 17.09 (CET)

Jag instämmer med E.G.:s slutledning här och jag tror att sv.Wikipedias kategoristruktur i många fall kommer att kompletteras med de kategorier som nu saknas men finns på en.Wikipedia och de.Wikipedia när vi växt till oss på vissa områden. Men eftersom kategorierna på samma sätt som artiklarna har skapats successivt av hundratals olika användare så lär det ju alltid finnas skillnader. Jopparn 1 februari 2010 kl. 13.55 (CET)

Sen är det väl så att det rent språkligt inte är 100% passning mellan olika språkversioner. Därför blir det ju knepigt när man ändå försöker av ren princip. /Mikael Lindmark 2 februari 2010 kl. 08.38 (CET)

Kategoristrukturerna är inte så olika, de stämmer ofta överens mellan språken, oftare än man kunde föreställa sig. Men visst finns det skillnader och ofta beror de på att man har gjort för många kategorier, som egentligen betyder nästan samma sak. Det har funnits olika kategorier för städer, storstäder, samhällen och byar, men den nuvarande tysk-svenska kategorin "orter" börjar nu att dominera på allt fler språk. På svenska har vi en kategori "vattendrag", medan många andra språk envisas med att ha olika kategorier för floder, älvar, strömmar och åar, utan att tydligt definiera vad som är vad. Teknik och teknologi är en annan sådan onödig särskiljning. Det som heter technology på engelska borde motsvara teknik på svenska, för det är i 80% av fallen en korrekt översättning. Det svenska ordet teknologi finns visserligen och har en tydlig definition, men används nästan aldrig i praktiken. Ibland bör man slå ihop underkategorier med sin huvudkategori, för att korta ner trädet. Speciellt gäller detta när en underkategori saknar interwiki-länkar eller när man börjar tveka om en viss artikel ska läggas i underkategorin eller i huvudkategorin. --LA2 2 februari 2010 kl. 22.24 (CET)

Kvalitetsmätningen - februari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

"Månadens kvalitetsprojekt" blev en framgång, antalet artiklar som behöver faktakoll sjönk från 134 till 41 st. Bra jobbat! Nu är det viktigt att vi försöker hålla efter den, så att antalet inte stiger direkt igen.Ett område som behöver fler engagerade är Relevanskontroll, som har ökat dramatiskt på sistone, pga av att Användare:Wanpe inte längre är aktiv. Han gjorde ett så fantastiskt arbete på det här området, som vi nog blev bortskämda med, men nu krävs det att vi tillsammans tar tag i detta på Wikipedia:Projekt relevanskontroll, så antalet inte börjar skena iväg och det hela blir ohanterligt så småningom. Kolla gärna igenom artiklarna och skriv på diskussionssidorna, vad du anser bör göras. Månadens kvalitetsprojekt i februari handlar om att uppdatera artiklar, vi har 216 artiklar som behöver uppdateras, se gärna Wikipedia:Projekt uppdatering. / Elinnea 1 februari 2010 kl. 09.07 (CET)

Jag tycker att vi måste sätta några slags gränser, att vi t.ex inte ska ha några artiklar som varit kk-märkta i mer än tre år. Tool och Vincent Valentine har t.ex varit märkta sen februari 2007. Det är rätt länge. / Elinnea 4 februari 2010 kl. 10.04 (CET)

Instämmer och med Lavallens utmärkta datumuppställning är det ju lätt se ålder på inlagda mallar. Jag åtgärdade ett handfull från 2006 och 2007-01, så den äldsta nu är från 2007-02. Läge att tömma den nu under februari.Yger 4 februari 2010 kl. 12.20 (CET)

Ja, det var verkligen bra, man får en tydlig översikt vad vi har kvar och man kan beta av efter hand. Kanske vore det en bra Wikipedia:Veckans tävling att försöka ta i tu med dessa artiklar som märktes upp redan 2007. / Elinnea 5 februari 2010 kl. 12.48 (CET)

"Sveriges befolkning" som källa för familjerelationer

Sveriges släktforskarförbund har givit ut ett antal CD-ROM med uppgifter om hela Sveriges befolkning (Sveriges befolkning 1890, 1900, 1970 samt 1980). Skivorna bygger på folkbokföringen och upptar namn, tid och plats för födelse samt adress etc till den vid tidpunkten aktuella bostaden. Däremot framgår inte familjerelationer. Se exempelvis information om Sveriges befolkning 1970.

De här skivorna kan naturligtvis användas som källa om exempelvis födelsedatum. Jag har dock sett att de även har börjat användas som källa för uppgifter om namn på barn, föräldrar och makar. Det bygger då på delvis spekulativa slutsater av vilka personer med samma efternamn som har bott på samma adress. Även om denna metod i många fall säkrligen träffar rätt, så bör det finnas en inte obetydlig risk för att man dra helt felslutsatser. Exempelvis behöver två vuxna personer med samma efternamn och som bor på samma adress inte alls vara gifta med varandra. De skulle exempelvis kunna vara syskon. På samma sätt menar jag att det finns en risk för att dra fel slutsatser kring barn. Därför menar jag att "Sveriges befolkning" inte kan användas som källa för denna typ av uppgifter. Andra användare har dock tillbakavisat en sådan uppfattning. Jag skulle därför gärna se fler synpunkter på denna fråga. 130.241.3.155 4 februari 2010 kl. 11.28 (CET)

Instämmer till fullo, den typen av källor bör inte användas till detta. / Elinnea 4 februari 2010 kl. 11.33 (CET)

Instämmer i att dessa CD:n inte skall läggas till grund för egna spekulativa slutledningar. För de uppgifter om vilken ingen oklarhet råder bör de dock kunna användas fullt ut. /FredrikT 4 februari 2010 kl. 12.54 (CET)

Vad menar du med "de uppgifter om vilken ingen oklarhet råder"? Namn, födeslsedatum, bostadsort etc bör det väl inte råda någon oklarhet om. Menar du någon annan typ av uppgifter? 130.241.3.155 4 februari 2010 kl. 13.10 (CET)

Jag kan inte uttala mig i detalj i just detta fall eftersom jag aldrig har sett någon av de berörda CD:na. Vad jag rent principiellt menar är dock att om källan upplyser att A är A och B är B så kan man referera till detta medan man inte skall dra egna slutsatser av typen "om A och B så C" (även om denna slutsats kan verka till 99% självklar). /FredrikT 4 februari 2010 kl. 13.41 (CET)

Då förstår jag vad du menar och håller helt och hållet med. 130.241.3.155 4 februari 2010 kl. 13.50 (CET)

Som gammal släktforskare kan jag informera om att det finns dussintals ytterligare CD-produktioner tänkta som hjälpmedel i forskningen. Bland de nationella kan nämnas Sveriges Dödbok 4 (kommer snart i version 5), Begravda i Sverige, Barnhusbarn, Skilda i Stockholm, Smeder i Sverige etc. Allt detta är vad vi kallar sekundärkällor, behäftade med de fel och brister som uppstår när en handskriven text ska passera genom ett mänsligt öga och ett par händer via ett tangentbord in i den digitala världen. Det uppstår oundvikligen ett antal fel på vägen. En del är uppenbara, som att gammelmorfar heter Karolina i förnamn. Andra, som ett par omkastade siffror i ett födelsedatrum eller en geografiskt felplacerad födelseförsamling kan ställa till större bekymmer. Att dra säkra slutsatser om släktskap blott och bart från namnlikhet går inte att göra. Ett udda efternamn på samtliga personer på en och samma adress är i och för sig starka indicier på släktskap, men riktigt hur kan man aldrig vara riktigt säker på förrän man gjort som alla kloka kameler i alla tider har gjort: gått till källorna. Sålunda: låt allt detta digitala andrahandsmaterial vara hjälpmedel men kontrollera alltid mot primärkällorna. Om de sedan utgörs av prasslande pappersorigina, mikrofichekort eller digitalfotade originalhandlingar kan gå på ett ut. De är alla att betrakta som primärkällor. Skattutomta 5 februari 2010 klockan 09 00 - just före en kopp förmiddagskaffe

Och ett tillägg. I Sveriges befolkning 1890 och 1900 finns visst vissa ledtrådar till familjerelationer - personer redovisas som "far i familjen", "mor i familjen" eller "barn", "ogift kvinna i familjen". Visst kan barn ibland betyda fosterbarn eller styvbarn till någon av föräldrarna, och en ogift vuxen person med samma efternamn som fadern eller modern i familjen måste inte vara syskon till någon av dem. Lite svårt att uttala sig generellt - i allmänhet borde det ju inte vara några problem att få fram annat kompletterande material om det nu handlar om kända personer.--FBQ 5 februari 2010 kl. 12.01 (CET)

Världens hundra mest inflytelserika uppfinnare

IDG presenterar Världens hundra mest inflytelserika uppfinnare, och många saknar artiklar, kanske en morot för någon?

Cro-Magnon, Imhotep, Arkimedes, Cai Lun, Heron, Johannes Gutenberg, Christiaan Huygens, Antony van Leeuwenhoek, Benjamin Franklin, James Watt, Joseph Montgolfier, Étienne Montgolfier, Alessandro Volta, Joseph-Marie Jacquard, John Loudon McAdam, Nicéphore Niépce, Robert Fulton, Eli Whitney, Alois Senefelder, William Congreve, René Laënnec, George Stephenson, Louis Daguerre, Samuel Morse, Charles Babbage, Rowland Hill, Charles Goodyear, John Deere, Claude-Étienne Minié, Louis Braille, Cyrus McCormick, Elisha Graves Otis, Henry Bessemer, Samuel Colt, Richard J. Gatling, James Starley, Alfred Nobel, John Wesley Hyatt, Ferdinand von Zeppelin, Georges Leclanché, Hiram Maxim, John P. Holland, Karl Benz, Gottlieb Daimler, Wilhelm Conrad Röntgen, Thomas Edison, Alexander Graham Bell, Otto Lilienthal, Emil Berliner, Nikola Tesla, Rudolf Diesel, George Washington Carver, James Naismith, Auguste Lumière, Louis Lumière, Henry Ford, Reginald Fessenden, Wilbur Wright, Orville Wright, Lee de Forest, Guglielmo Marconi, Robert Goddard, Clarence Birdseye, Igor Sikorsky, Vladimir Zworykin, Edwin H. Armstrong, Buckminster Fuller, Paul Müller, Ernest O. Lawrence, Charles Stark Draper, Walt Disney, William P. Lear, Felix Wankel, John von Neumann, Chester F. Carlson, Grace Murray Hopper, Frank Whittle, John Mauchly, Presper Eckert, Edward Teller, Michael DeBakey, Willard Libby, Edwin Herbert Land, Virginia Apgar, Leo Fender, William Shockley, John Bardeen, Walter Brattain, Wernher von Braun, Charles Townes, Gertrude B. Elion, Frederick Sanger, Tom Kilburn, Stephanie Kwolek, Douglas Engelbart, Robert Noyce, Ron Toomer, Heinrich Rohrer, Gerd Binnig, Paul Lauterbur, Peter Mansfield, Robert Kahn, Vint Cerf, Ian Wilmut, Rodney Brooks, Steve Jobs, Stephen Wozniak, Tim Berners-Lee, Bill Gates, Linus Torvalds, Sergey Brin --Ainali 4 februari 2010 kl. 21.21 (CET)

Många av artiklarna fanns ju under annat namn, utan initialer. Har korrigerat.

andejons 4 februari 2010 kl. 21.30 (CET)

Listan bygger alltså på en bok, som inom kort ges ut av Encyclopædia Britannica (ISBN 9781615300037). Enligt min svenska skolundervisning var det en massa svenskar bland världens mest betydande uppfinnare, till exempel Mått-Johansson och Gustaf Dalén (AGA-fyren). På en tysk lista torde Konrad Zuse finnas med. Det skulle vara intressant att se hur en rysk, arabisk eller kinesisk lista såg ut. Mansdominerad blir nog listan hur som helst. --LA2 4 februari 2010 kl. 23.17 (CET)

Bra att de stod med initialer, då vet vi från vilka namnformer vi behöver omdirigeringar. --BOiVie  5 februari 2010 kl. 08.08 (CET)

Om inte annat visar listan att det finns en skillnad i betydelse mellan det svenska ordet uppfinnare och det engelska inventor. Nikola Tesla passar nog in under vårt uppfinnarbegrepp, men John von Neumann, Linus Torvalds eller Walt Disney? /NH 5 februari 2010 kl. 10.33 (CET)

Wikipedia:Projekt energi och miljö

Efter den senaste workshoppen, som anna.h.bauer och jag höll för Energi- och Miljötekniska Föreningen, har nu Wikipedia:Projekt energi och miljö bildats. Andra får naturligtvis också hjälpa till. På sikt kommer flera andra att hjälpa till med artiklarna, så att vi åtminstone får fler än två utmärkta artiklar inom fysikämnet...//Hannibal 5 februari 2010 kl. 15.47 (CET)

Ny veckans tävling

Kanske är det inte den rätta tiden för att leta svampar i skogen men vi håller ändå på med en tävling som har syfte att förbättra svenska Wikipedias artiklar om svampar. Som vanlig utlovas ärliga priser. Jag hoppas på många deltagare och önskar Lycka till! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 5 februari 2010 kl. 18.43 (CET)

Alfabetiska listor

Jag har anmält ett par listor till SFFR för en tid sedan, då jag inte tyckte de var bra att ha kvar. De flesta höll med om att alfabetiska listor kunde raderas förutsatt att artiklarna som listas finns kategoriserade på ett liknande sätt. Jag tittar nu på Kategori:Alfabetiska listor där det ligger ett antal listor som man kanske borde gå igenom och i slutändan radera/omdirigera till kategorin som representerar listan. Så jag undrar egentligen om någon har synpunkter på det här. Annars vill jag bara uppmärksamma "problemet" och få fler att hjälpa till att städa undan dessa mindre kompletta listor. Mvh //Mippzon 5 februari 2010 kl. 10.22 (CET)

Jag tror att man får titta på listorna en och en. Även en alfabetisk lista kan innehålla kompletterande löptextinformation som går förlorad om man ersätter med en kategori. Man bör också beakta hur pass komplett en lista kan bli. Listor som i princip är oändliga och som inte tillför någon extra information kan antagligen i de flesta fall raderas, medan andra som t ex Alfabetisk lista över brott enligt svensk lagstiftning och de olika listorna över vattendrag i Sverige (som även innehåller information om vattendragens längd) har kvaliteter (eller potentiella kavliteter) som en motsvarande kategori inte har. /FredrikT 5 februari 2010 kl. 10.42 (CET)

Ja, absolut! Det jag tänker främst på är listor som exempelvis Lista över japanska författare eller Lista över advokatserier (som jag precis gjort något åt) som egentligen inte kan bli kompletta och som inte innehåller någon annan information än artikelnamn osv. //Mippzon 5 februari 2010 kl. 10.47 (CET)

Det finns en hel del korta eller ofullständiga listor som Lista över Bigglesböcker, Lista över preussiska fältmarskalkar, Lista över TV-serier som har visats på MTV, Lista över slott och herresäten på Gotland, Lista över fotbollsklubbar i Portugal, Lista över spanska fotbollsspelare, Lista över tjeckiska fotbollsspelare som borde raderas eller infogas nånstans. Det vore jättebra om någon gjorde något åt detta. / Elinnea 5 februari 2010 kl. 12.33 (CET)

Vad tror ni om följande tillvägagångssätt: Man går igenom listan och ser till att alla artiklar är kategoriserade enligt listan och sedan anmäler listan på SFFR. Vissa fall är kanske helt självklara att radera, men andra kanske ska infogas eller omdirigeras, och det är kanske bäst om fler får tycka till? Vad tror ni? //Mippzon 5 februari 2010 kl. 12.56 (CET)

Innan kategorisystemet infördes användes listor för att kategorisera artiklar. Kollar man upp när listan skapades, och ser att den i princip bara innehåller en uppräkning av artiklar, så kan man nog radera utan diskussion. -- bOIVie 5 februari 2010 kl. 13.26 (CET)

Jag raderade Lista över tjeckiska fotbollsspelare samt Lista över spanska fotbollsspelare. 'Alla' namnen (7 respektive 9 namn) som fanns i listorna fanns i kategorierna som har samma namn (Kategori:Spanska fotbollspelare och Kategori:Tjeckiska fotbollsspelare). De övriga har jag inte tittat på och jag håller i mångt och mycket med om det FredrikT skriver ovan om vikten av att bedöma dem alla separat, och vissa listor kan helt klart tillföra en hel del. De här två var dock självklara i mitt tycke. Jopparn 5 februari 2010 kl. 15.37 (CET)

@Mippzon: När listorna ser ut så är det nog bara att radera dem tycker jag, tidigare SFFR-diskussioner har ju alla pekat på det. Om det finns minsta tveksamhet är det väl däremot helt rätt att ta upp det för diskussion! Jopparn 5 februari 2010 kl. 15.40 (CET)

Radera inte Lista över preussiska fältmarskalkar! Det är ju definitivt en lista som kan göras komplett och dessutom förses med information som inte kan ingå i en kategori, t ex kronologi. /FredrikT 5 februari 2010 kl. 15.53 (CET) [PS Svarade innan jag tittat på listan i fråga. När jag nu gjort det konstaterar jag att den ju innehåller just sådan kompletterande information jag talade om. Dessutom skulle det inte förvåna mig om den redan är komplett. /FredrikT 5 februari 2010 kl. 16.07 (CET)]

Precis, den listan har ju lite mer information än bara namn listade. Jag kommer i första hand nog att rikta in mig på de fall som jag känner är helt solklara när det gäller radering. Är jag minsta tveksam väntar jag eller kanske lägger upp på SFFR som tidigare beskrivits... //Mippzon 5 februari 2010 kl. 15.58 (CET)

Det var alltså den här versionen av Lista över preussiska fältmarskalkar jag menade när jag nämnde den listan ovan. Den innehöll bara två namn. / Elinnea 5 februari 2010 kl. 17.37 (CET)

Av länkröte- och återställningsmöjlighetsskäl kanske det är bättre att omdirigera listor som fotbollsspelarlistorna (det finns en hel bunt, alla lika dåliga) till motsvarande kategorier än att radera dem? Visserligen innebär omdirigeringar mellan namnrymder att poängen med olika namnrymder försvagas, men artikel- och kategorinamnrymderna är båda till för läsare snarare än redigerare, och dessutom tekniskt olika. //Essin 5 februari 2010 kl. 20.54 (CET)

Nja, jag tycker nog inte att vi ska tumma på principen att inte omdirigera mellan olika namnrymderna. Det är nog bättre att radera listorna rakt av. Länkar går ju att avlänka och omlänka. Det ser jag inte som något problem. Risken är dessutom att enskilda personer inte accepterar konsensus och envisas med att lägga tillbaka listorna, så att det går att återställa är även en nackdel. En fördel med omdirigeringar är väl att annars kan inte andra kolla administratörers ageranden, men det ser jag inte som ett så stort problem vad gäller listor. Vad det är för lista framgår ju av namnet och jag litar på att folks raderar klokt. Obelix 5 februari 2010 kl. 21.01 (CET)

Du begår det grundläggande felet vad gäller alla former av länkröta: du tänker inte på att andra sidor på nätet eller folks bokmärken kan gå till artiklarna, utan utgår ifrån att de enda länkarna till sidorna kommer härifrån. Vi bör till varje pris undvika länkröta, även om vi måste tumma på principen att inte omdirigera mellan namnrymderna. /Grillo 5 februari 2010 kl. 21.07 (CET)

Hmm, problemet med risk för länkröta har vi väl alltid när vi raderar artiklar och då borde vi ju egentligen aldrig radera utan endast omdirigera? Visserligen har de här legat väldigt länge, så risken är väl iof större. Eller är det något annat än åldern som just skiljer dessa artiklar? Vad missar jag? Tvärtom tänker jag att chansen att någon hämtat information från den här typen av lista till en uppsats/hemsida (och länkat till den) knappast är speciellt stor (om det inte är hemsidor som rakt av kopierat Wikipedia, men de brukar väl ändå oftast uppdateras med varje databasdump?) Om det ska omdirigeras så föreslår jag att den går till fotboll, och inte någon annanstans. Då slipper vi länka mellan namnrymderna. Jopparn 5 februari 2010 kl. 22.04 (CET)

Skillnaden mellan de här raderingarna och raderingar pga t ex overifierbarhet är att i det här fallet finns informationen kvar på Wikipedia, men i en annan form (kategorier). Genom att omdirigera till kategorierna ser man till att samma information kan nås på samma sätt som tidigare. För en som bara läser Wikipedia ser en alfabetisk lista och en kategori i princip likadana ut. Jag håller med om att det är ganska osannolikt att någon har länkat till listorna utifrån, annat än som avskräckande exempel, men det är ändå inte otänkbart. //Essin 5 februari 2010 kl. 23.25 (CET)

Fördelen med en omdirigering är också att om den som länkat in använt en specifik version av artikeln (förvisso inte så sannolikt) består också den länken, även om artikeln omdirigeras. Detta är viktigt ur källhänvisningssynpunkt. /Grillo 6 februari 2010 kl. 16.05 (CET)

En av wikipedias mest besökta sidor ligger i den kategorin. NERIUM 5 februari 2010 kl. 21.25 (CET)

Vilken då? Obelix 5 februari 2010 kl. 21.40 (CET)

Lista över latinska ordspråk och talesätt (december 2009). Jag tror inte att den artikeln är hotad i den här diskussionen. —CÆSAR 6 februari 2010 kl. 16.10 (CET)

Föräldrar o dyl i biografiska artiklar - medling och fler tankar behövs

Sedan ett antal dagar pågår en lång och mycket engagerad diskussion på Wikipediadiskussion:Artiklar om nu levande personer#Föräldrar om huruvida de nuvarande skrivningarna rörande angivande av föräldrar och andra nära släktingar i biografiska artiklar bör ändras. Två ungefär jämnstora sidor, båda med mycket tydliga och svårförenliga uppfattningar finns, och konsensus kring en kompromisslösning har därför hittills inte kunnat nås. Det vore därför värdefullt om fler personer tog en titt på detta och framför allt om någon kunde komma med ett förslag till skrivning som kan fungera som "gordisk knut-lösare" i sammanhanget. /FredrikT 6 februari 2010 kl. 08.04 (CET)

Jag såg diskussionen, men skrev inget eftersom jag uppfattade att det främst handlade om levande personer. Tycker ju kanske att man skall vara restriktiv med att ange släktingar till levande personer, åtminstone barn då barnen själva inte är offentliga personer. Annars tycker jag att föräldrarnas namn och bakgrund ofta är viktig information i en biografisk artikel, det berättar ganska mycket om personens bakgrund. För en mer omfattande biografi tycker jag att uppgift om barn mycket väl är en del i biografin. Barn som själva förtjänar en artikel bör nämnas.--FBQ 6 februari 2010 kl. 11.56 (CET)

Principen för artiklar om personer - levande eller döda - brukar vara att nämna föräldrar/barn och andra släktingar om och endast om de är intressanta i sig, dvs om Wikipedia har eller kan tänkas ha en artikel om dem. (En del undantag finns säkert). Diskussionen som FredrikT hänvisar till verkar onödig. /NH 6 februari 2010 kl. 15.48 (CET)

Ja - sådan är praxis i de flesta vanliga uppslagsverk. Oftast är artiklarna där dock enstast 3-4 meningar. Längre artiklar med en mer utförlig biografi brukar inkludera information om familjeförhållanden. Men det måste ju också bli en fråga för varje enskild artikel vilken betydelse familjen har i personens biografi, och återigen, man bör väl lämpligen vara mer restriktiv när det gäller levande personer. Eftersom jag inte brukar skriva om levande personer, vill jag egentligen inte lägga mig i. Vet inte riktigt heller vad PUL skulle säga om någon skulle hamna på wikipedia mot sin vilja. Offentliga personer anses ju

Ja, diskussionen gäller just Nu levande personer och bl a skrivningen i avsnittet om släkt och relationer som öppnar för att även icke offentliga personer, som barn och föräldrar m fl, kan nämnas med namn och personuppgifter bl a "om dessa uppgift återfinns i lättillgängliga tryckta källor...". BiblioteKarin 6 februari 2010 kl. 16.16 (CET)

Angående uppgiften att föräldrar/barn i ordinära uppslagsverk när de själva är tillräckligt viktiga så stämmer det ju, men då är ju artiklarna oftast väldigt kort - sällan mer än några meningar. I längre biografiska artiklar brukar uppgifter om familj finnas med. Men visst - varje enskilt fall måste ju ses för sig, och det är ju antagligen olika hur relevant eventuella släktingar är för artikeln. --FBQ 6 februari 2010 kl. 16.35 (CET)

Snälla - låt oss försöka hålla diskussionen samlad på ett ställe (d v s den aktuella diskussionssidan)! /FredrikT 7 februari 2010 kl. 00.19 (CET)

Försöker förtydliga: Riktlinjer ska dokumentera hur det brukar gå till (eller hur de allra, allra flesta anser att det borde gå till). Man kan inte kompromissa fram riktlinjer som går emot praxis och sedan förvänta sig att de ska följas - det fungerar helt enkelt inte så. Därför är diskussionen inte meningsfull, på samma sätt som diskussioner kring små formuleringar i "relevanskriterierna" inte brukar vara det. /NH 7 februari 2010 kl. 11.30 (CET)

Stewardsvalen 2010

Jag vill uppmärksamma wikipediagemenskapen på att stewardsvalen 2010 har startat. Se meta:Stewards/elections 2010. Obelix 7 februari 2010 kl. 01.59 (CET)

Hjälp med texttolkning önskas

Angående en ritningsbeskrivning för Hagaparken av Fredrik Magnus Piper önskas lite tolkningshjälp. Lämna gärna synpunkter direkt på denna sida: Wikipediadiskussion:Projekt Stockholm#Hjälp med texttolkning önskas. Hälsningar --Holger.Ellgaard 7 februari 2010 kl. 11.53 (CET)

Brittiskt ursprung?

Hej på er. Hur är riktlinjerna för användandet av "brittisk" när det gäller musikgrupper (och kanske andra ämnesområden)? Just nu är det lite spretigt om man tittar runt. Här är några exempel, inom parantes var de kommer från + hur de benämns i artiklarna:

Pet Shop Boys (England, brittisk), Wet Wet Wet (Skottland, skotsk), Texas (Skottland, brittisk), Tom Jones (Wales, brittisk & walesisk), Beatles (England, brittisk), Stiff Little Fingers (Nordirland, brittisk), Pogues (England, engelsk). Vänligen, --83.183.79.103 16 december 2009 kl. 17.18 (CET)

Jag tycker att man ska använda benämningen brittisk. Ett undantag kan vara i idrotter som fotboll där det inte finns ett brittiskt landslag, utan varje landsdel har ett eget landslag. För företeelser före 1707, då Storbritannien blev självständigt, ska brittisk inte användas. Thoasp 16 december 2009 kl. 17.59 (CET)

Själv föredrar jag nog att Tom Jones kallas walesisk och gruppen Texas skotsk. Och The Beatles skulle jag definitivt kalla en engelsk popgrupp. Men här handlar det alltså om tycke och smak, om jag förstår saken rätt? Vänligen, --83.183.79.103 16 december 2009 kl. 18.22 (CET)

Jag tycker man ska vara så specifik som möjligt, alltså skotsk, engelsk, walesisk och irländsk. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 16 december 2009 kl. 18.24 (CET)

Eller "nordirländsk" i det här fallet. Irland är ju ett eget land. Vänligen, --83.183.79.103 16 december 2009 kl. 18.32 (CET)

Van Morrison beskrivs som just nordirländsk istället för brittisk, för övrigt. Vilket känns helt korrekt. --83.183.79.103 16 december 2009 kl. 18.57 (CET)

Termen brittisk bör inte användas för personer, band eller företeelser som kommer från Nordirland eftersom Nordirland inte är en del av Storbritannien utan är en del av United Kingdom (ihop med Storbritannien). /Stajn 7 januari 2010 kl. 12.17 (CET)

Där har vi ett problem, eftersom termen Förenade Kungariket inte är etablerat på svenska. Många britter föredrar United Kingdom före Great Britain som namn på landet, men så görs inte på svenska. För nordirländare blir detta ett rejält problem eftersom Storbritannien också är en ö. --BIL 25 januari 2010 kl. 23.54 (CET)

Ja, det är ett problem på svenska, som dock ganska få ens reflekterar över. Lite slarvigt används brittisk om "hela rasket" (eller ännu värre: engelsk). Till och med Nationalencyklopedin (på nätet), som jag annars betraktar som en god källa, räknar in Nordirland under Storbritannien. Det blev jag varse först när frågan dök upp här. Och rätt förvånad faktiskt. Kanske diskuteras Nordirland inte tillräckligt i det svenskspråkiga området för att språket ska anpassas (för det förändras ju ständigt, utifrån språkanvändarnas behov). Det är helt enkelt inte så viktigt "på svenska", medan det på Nordirland rent av är en identitetsfråga med politisk klang. Jag har stött på folk som är unionistister/lojalister (politiskt) och är frustrerade över att faktiskt inte kunna kalla sig britter. De saknar ett adjektiv att kunna använda om sig själva. I'm United Kingdomish går ju liksom inte att säga. Stajn 29 januari 2010 kl. 22.25 (CET)

Jag tycker också att man bör vara specifik och benämna skotska som skotska, walesiska som walesiska och nordirländska som nordirländska. Entheta 16 december 2009 kl. 19.05 (CET)

Jag med. Dock bör man inte av slentrian skriva "engelsk" istället för "brittisk", om man inte är säker. Man bör också skriva brittisk om det kommer bandmedlemmar från flera olika delar. "x är en engelsk/skotsk/walesisk grupp" är bara fånigt. /Grillo 16 december 2009 kl. 19.08 (CET)

Instämmer till fullo med Grillos inlägg ovan. Dessutom är konstruerade härkomster som "engelsk/skotsk/walesisk grupp" helt onödigt. En grupp kommer från den stad (eller det land) där den bildades. Vi skulle väl knappast benämna ABBA som en svensk/norsk grupp bara för att Anni-Frid har sina rötter i Norge? Vänligen, --83.183.79.103 16 december 2009 kl. 19.29 (CET)

Är det inte därför bättre med Kategori:Musikgrupper i Sverige, Kategori:Dansband i Sverige, just på grund av medlemmarnas olika ursprung. De flesta är nog med på att som ABBA och Chips hade sin bas i Sverige, spelade in de flesta låtarna där, och liknande. Brittiska artister är just brittiska artister, men många utanför Storbritannien säger engelsk för att de kallar hela Storbritannien för England, de vet kanske inte ens skillnaden. Eller så tror de att Skottland är ett självständigt land. Sporten gör att många tror fel. J 1982 27 december 2009 kl. 14.49 (CET)

I någon mån handlar det om hur personen själv identifierar sig och hur detta återspeglas i hans/hennes verksamhet. Rod Stewart är till exempel född och uppvuxen i London, men har sina rötter i Skottland och har alltid framhållit sin skotska identitet och i vissa avseenden låtit den avspegla sig i sina låtar. E.G. den 18 december 2009 kl. 10.46 (CET)

Rods pappa var mycket riktigt från Skottland. Rod älskar även "sitt" Skottland högt, men att Rod Stewart är en i högsta grad engelsk artist är det nog ingen tvekan om. Och det tror jag inte heller att du menar, E.G. Skulle man räkna artisternas rötter så bleve det inte många amerikanska artister kvar. Sen är det i vissa fall knepigt med artisters ursprung; jag tror ingen vill kalla Freddie Mercury en Zanzibar-artist, trots att det faktiskt var där han föddes. Och skoltiden tillbringades några år i Indien, innan han kom till England som 17-åring. Hans musikaliska karriär måste ändå bli engelsk, där gruppen Queen startade sin karriär. --83.183.79.103 19 december 2009 kl. 20.26 (CET)

Jag måste bara kommentera att jag tyckte att följande felskrivning var mycket komisk: "För företeelser före 1707, då Storbritannien blev självständigt..." (Staten Storbritannien uppstod ju inte genom att bli självständig från något annat, större land, utan uppstod genom att Kungariket England och Kungariket Skottland bildade unionen Förenade Kungariket Storbritannien.) DG 18 december 2009 kl. 20.41 (CET)

Oj det visste jag inte. 79.102.115.84 10 januari 2010 kl. 13.22 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag måste bara säga att jag förstår inte riktigt principen eller slutsatsen ovan. Vad kom vi fram till, och varför? Storbritannien är ett land, Sverige är ett land, osv. Flera länder har regioner med olika typer av historiska rötter. Om vi skriver att "X är ett walesiskt band", ska vi då skriva att "Y är en gotländsk grupp"? --flinga 23 januari 2010 kl. 23.50 (CET)

Huvudsaken är väl att vara korrekt i benämningen, att inte kalla en grupp som kommer från Wales för engelsk (som en del nog slarvigt skulle kunna göra). Om bandmedlemmarna själva gör en grej av att de kommer från Wales så kan det vara en vits att kalla dem för en walesisk grupp, annars "duger" brittisk bra. Stajn 24 januari 2010 kl. 00.17 (CET)

Jo, i det första kan jag ju i så fall hålla med, i alla fall.. jag bara reagerade över att vi för ett visst land skulle benämna företeelserna efter regioner, när man annars brukar benämna företeelser efter landet de kommer ifrån, på något sätt i enlighet med globalt perspektiv (stater gör det lättast för en läsare med annan utgångspunkt att placera en företeelse; på samma sätt brukar jag skriva ut att svenska personer just är svenska (från Sverige kanske vore det bästa, om man är petig)). --flinga 25 januari 2010 kl. 01.21 (CET)

Riksdelarna har egna parlament. Skottland och Wales är egna länder, även om de inte har full suveränitet.

andejons 25 januari 2010 kl. 07.26 (CET)

De räknas inte som egna länder, eftersom de utrikespolitiskt (inkl sport utom fotboll, cricket mm) inte är egna länder. USA:s och Tysklands delstater har också egna parlament med lagstiftningsmakt. --BIL 25 januari 2010 kl. 23.54 (CET)

Samtidigt så har ju e.g. wales ett eget språk, vilket onekligen försvårar att definera det som 'brittiskt' på många sätt. Dessutom anser iallafall jag att det är så stor spridning på namnen av 'kungadömena' i UK, och att då fotbollen har olika 'landslag' att det är lättare för någon oinsatt att veta vad Wales är än att veta att Wales faktiskt ingår i den brittiska unionen. Skulle vi skriva 'brittiskt band' om ett band som grundades i Hong Kong innan 1983? Brittiskt är bra om man är osäker eller bandet identifierar sig som 'brittiskt', annars tycker jag att vi ska säga engelskt, walesiskt, skotskt och nordirländskt. --SakJur 31 januari 2010 kl. 08.32 (CET)

Jag håller med. Det finns ibland, men inte alltid, en poäng i att närmare precisera det geografiska ursprunget för en grupp. Det är t.ex. rimligt att beskriva Ainbusk som en gotländsk grupp. DG 2 februari 2010 kl. 13.08 (CET)

Storbritannien lämnade tillbaka Honkgong 1997, inte 1983. Kategori:Engelska musikgrupper har funnits här (har inte sagt att vi skall använda den). Ainbusk kan beskrivas som gotländsk grupp i artikeln, men kategoriseras som svensk. J 1982 8 februari 2010 kl. 20.02 (CET)

Jerusalem

Hej! Har fört lång diskussion med angivande av flera källor på diskussionssidan till Jerusalem med en viss Sgc2009, han envisas med att återställa min redigering som är helt korrekt. Börjar bli tröttsamt. Någon som vill ta en titt på ärendet?Sison 1 februari 2010 kl. 16.08 (CET)

När en artikel på svenska Wikipedia (som nu: Jerusalem), som inte är ett svenskt ämne utan som kan täckas minst lika bra på engelska Wikipedia, blir ett slagfält för intressekonflikter (Sison på den anti-israeliska sidan, för att uttrycka sig diplomatiskt, och Sgc2009 och en IP-användare på den pro-israeliska), så tolkar jag det som ett tecken på att Sverige inte är riktigt moget för Wikipedia. Det är helt enkelt för tidigt att ge upp Nationalencyklopedin. Om Sverige vore moget, så skulle vuxna och seriösa historiker och journalister se till att artikeln blev en saklig beskrivning av de faktiska förhållandena. Men nu saknas dessa vuxna röster och i stället lyckas tonåringarna-med-starka-åsikter (även kallade "arga unga män" eller POV-pushare) dominera scenen. Det är ett misslyckande för Wikipedia i Sverige. Det betyder att svenska läsare hellre vänder sig till engelska Wikipedia och att förespråkare för Nationalencyklopedin får vatten på sin kvarn. Visst kan vi blockera de nu inblandade åsiktsmakarna, men vårt verkliga problem är att värva de vuxna och seriösa skribenterna som kan tränga bort dem. --LA2 2 februari 2010 kl. 22.13 (CET)

Jo, det ser ju ganska trist ut när första meningen i en artikel om en stad börjar med politiskt argumenterande och en latinsk juridisk term istället för att t.ex. tala om var i världen den ligger och förpassa aktuella konflikter något stycke ner. Det drar ner intrycket och läsbarheten rejält, och många läsare fortsätter nog inte efter första meningen. Nu är ju dessa artiklar inte direkt fria från uppslitande redigeringskrig och POV-pushning på enwp om man uttrycker det försiktigt, men skalan av användare på enwp gör väl att det är någon form av konsensusversion som syns större delen av tiden. Intressant nog kan därför utpräglad POV-pushning på svwp bli kontraproduktiv för POV-pusharen; då byter nog många läsare till engelska för denna typ av ämnen och läser en annan version istället. Tomas e 3 februari 2010 kl. 12.24 (CET)

Jag har justerat nu i Tomas Es anda och är nog inte riktigt så pessimistisk som LA2-jag tycker nog svenskspråkiga Wikipedia lyckas förhållandevis väl med POVartiklar även om de under perioder av "krigande" ser dåliga ut. Trägen vinner, och efter att de krigande kombattanterna tröttat ut sig, så finns det gott om tid få till hyfsade texter.Yger 3 februari 2010 kl. 17.45 (CET)

Säger krigar'n! ;) Sison 5 februari 2010 kl. 14.11 (CET)

Vore inte en principdiskussion hur likande situationer ska hanteras på sin plats? Sison redigeringar har sysselsatt ett dussin personer i olika artiklar kopplade till liknande ämnen, tid som skulle kunna använts bättre. Om det hade varit 10 stycken med liknande åsikter som samverkade så hade det nog varit de neutrala som tröttat ut sig Markus a 5 februari 2010 kl. 21.38 (CET)

Vilka dussin personer? Vad är det för något du säger, jag blir uppriktigt ledsen när du kommer med sådan skit. Jag har förstått att mitt temperament har upplevts som hett, men jag redigerar själv här på wp med avsikten att bidra i en positiv anda. Att diskussionerna inte alltid är positiva måste ses som en annan sak. Hur bidrar du själv? Mycket av ditt engagemang går ut på att gjora redigeringar ogjorda, oavsett om de är källbelagda eller inte, fast du själv säger att liknande redigeringar först skall tas upp i diskussionssidan (exempelvis när du klagade på mina redigeringar i Jan Myrdal, en sida där mer än hälften är mina bidrag). Vad säger du exempelvis om Sgc:s senaste agerande på Jerusalem?? Trots att jag explicit uttrycker att det är just judar det rör sig om, menar han att jag har fått det om bakfoten och att det ska vara israeler (oavsett judisk eller arabisk etnicitet). Sison 7 februari 2010 kl. 17.08 (CET)

Du försöker medvetet vinkla artiklar, där är problemet. Det leder till extraarbete för andra som försöker få artiklarna att vara neutrala. Om du har för avsikt att bidra i en positiv anda så kan du sluta att vinkla artiklar. Om du läser mitt förra inlägg igen så tror jag att du förstår Markus a 7 februari 2010 kl. 22.27 (CET)

Jag vet inte riktigt var jag ska ta upp det här, men med anledning av Markus a:s beskrivning av min aktivitet i olika artiklar här på Wp, bland annat här och på Wikipedia:KAW vill jag ha reda på vad som krävs i förolämpningsväg för att man ska få en tillsägelse. Jag visste faktiskt inte att diskussioner om enskilda användare hölls på andra ställen än användarens diskussionssida. Överhuvudtaget får jag väl erkänna att jag mest är inne på att skapa nya artiklar och förlänga de existerande, i ämnen där jag tror mig kunna bidra med något. Jag visste inte att det fanns sidor ägnade åt rent skitsnack. Jag måste säga att jag har blivit väldigt oinspirerad av att vara en del av den här "gemenskapen" när sådant förekommer.Sison 7 februari 2010 kl. 17.32 (CET)

Jag tycker nog det är lite olyckligt när du börjar prata om tillsägelse av Markus a när flera användare har påpekat din olämplighet i att redigera i artiklar som rör Israel och som har gett omdömet att de är POV. Du fick ett tydligt råd att inte engagera dig mer i artiklarna av Grillo och sa att du skulle lyda det. Istället har du gjort raka motsatsen och fortsätter av flera bedömt tveksamma redigeringar. Jag vill allstå föreslå att du faktiskt tar dig an och bidrar med andra artiklar än Israelrelaterade där du kanske inte har lika starka åsikter om. Obelix 7 februari 2010 kl. 17.36 (CET)

"Flera användare"? Förvisso gällde Markus rygghugg en artikel om röda khmererna på 17 a4-sidor som jag gjort. Han menar att jag har för vana att POV:a till artiklar om kommunism, när det inte ens är en särskilt stor del av området jag skriver om till skillnad från exempelvis medicinsktorienterade artiklar. Så när du säger att jag ska bidra med andra artiklar så har din önskan uppfyllts redan. Det du skrev kanske i konsekvensens namn skall gälla Sgc2009 också? Sison 7 februari 2010 kl. 17.59 (CET)

Det är lögn. Jag försöker inte medvetet vinkla på något vis, jag försöker få till artiklar med heltäckande uppgifter även med avseende på vinklar vissa inte vill acceptera som existerande. Jag har för vana att använda mig av källor och inte är jag rädd att för att försöka verifiera dem heller, du däremot har en lång historia av tillbakarullningar med subjektiva bedömningar som "tar bort stycke som inte tillför något" eller för den delen radera bilder till artiklar som senast Gazakriget etc utan diskussion på diskussionssidan. Sison 7 februari 2010 kl. 23.02 (CET)

Nya användare: Hur många blir kvar?

Jag har gått Mittuniversitetets Wikipediakurs under hösten. Som fördjupningsuppgift har jag valt att skriva en uppsats om hur många nyregistrerade Wikipediaanvändare som stannar kvar och blir produktiva bidragsgivare. Uppsatsen finns här och en Powerpoint med de viktigaste punkterna här. (Jag har bytt ut mitt verkliga namn mot mitt användarnamn på Wikipedia i den version jag lagt upp här.)

Jag blev förvånad över att en stor andel av dem som registrerade sig inte gjorde en enda redigering, och att en stor del av dem som började redigera slutade inom ett dygn. Sjö 7 februari 2010 kl. 12.26 (CET)

Bra uppsats. Intressanta slutsatser om tidpunkter och välkomnande.//Hannibal 7 februari 2010 kl. 12.53 (CET)

Räknar du med de som är inloggade globalt och får ett konto på svwiki automatiskt när de besöker oss? På Special:Logg/newusers kan man se att de är ganska många. --Boıvıe 7 februari 2010 kl. 13.48 (CET)

Det står i uppsatsen (bilagan) att automatiskt skapade konton inte räknas. Sjö vill jag tipsa om att konvertera till PDF innan webbpublicering. Det gör att fler kan läsa det du skrivit. --Petter 7 februari 2010 kl. 14.02 (CET)

Jag vill tillägga att en anledning som jag vet får vissa att skapa konton är möjligheten att slippa reklamen genom att gömma "sitenotice". --Petter 7 februari 2010 kl. 14.03 (CET)

Det dröjde ganska länge innan jag upptäckte att det fanns diskussionssidor, användarsidor och användardiskussioner. (Jag tog mig ju alltid hit via Google.) Det var väl efter att jag upptäckt detta som jag skaffade mitt första riktiga konto. Det kan mycket väl vara så att jag tidigare skaffade konto, men visste då inte hur man redigerade öht... - Då är det ganska naturligt att det inte blir några redigeringar. Att det fanns en flik som det stod redigera på, var något som jag upptäckte ganska långt efter att jag upptäckte att det stod logga in uppe i högra hörnet.

Vill minnas att jag som oinloggad försökte rätta en tabell, men gav upp och skrev en not på diskussionen istället. Fick ett vänligt svar, ändringen gjordes och tillfrågades om varför jag inte ändrade själv. - Ja, jag är fortfarande värdelös på tabeller... -- Lavallen 7 februari 2010 kl. 15.31 (CET)

Du nämner att du bytt ut ditt namn mot ditt användarnamn på Wikipedia. Hur är det med e-mailadressen i början av uppsatsen? I så fall kanske du bör ändra den också. -- Tegel _(disk) 7 februari 2010 kl. 15.58 (CET)

Tack. Fixat (fast det finns ju sätt att ta fram den ändå).Sjö 7 februari 2010 kl. 18.20 (CET)

Det din rapport visar är hur svårt det är att mäta. Det är lätt att drabbas av urvalsfel genom att studera fel underlag. Du har studerat en vecka i mars 2009 då 569 nya användarkonton registrerades, och sedan faller de ifrån: 40% redigerar aldrig (342 redigerar), ytterligare slutar inom ett dygn (efter 14 dagar återstår 66), andra tröttnar efterhand. Efter 250 dygn fanns bara 9 aktiva skribenter kvar. Det låter som en besvikelse, men tänk efter: Det var ju ett positivt rekryteringsresultat för den aktuella veckan i mars. Lyckas vi rekrytera 9 aktiva skribenter varje vecka? Med en värvningskampanj kanske vi kan fördubbla det till 18 stycken? Om de 9 utgör 1,5 procent av de registrerade 569 användarnamnen eller 2,6 procent av de 342 som gjorde minst en redigering eller en miljondel av Sveriges befolkning (9 av 9 miljoner) spelar mindre roll. Det sifferexercisen beror ju enbart av vilket underlag man jämför emot (569, 342 eller 9 miljoner), inte av antalet 9 som faktiskt rekryterades. De som aldrig redigerade kan ju vara användarkonton som råkade skapas med fel namn. Samma person kan ha ångrat sig och valt ett nytt namn. Det är ingen förlust. Det betyder i så fall att siffran 569 är uppblåst. Liknande förklaringar kan finnas till att siffrorna 342 och 66 är uppblåsta. Det vi kan fråga oss är varför den 10:e och 11:e personen slutade före 250 dygn. Kan vi vinna tillbaka dem? --LA2 8 februari 2010 kl. 01.05 (CET)

Artikelnamn för mästerskap i friidrott

Det pågår diskussioner kring benämningarna på mästerskap i friidrott lite här och där. Jag föreslår att diskussionen samlas på Diskussion:Inomhus-VM i friidrott och uppmuntrar därmed också fler att delta i diskussionen. /Dcastor 8 februari 2010 kl. 03.18 (CET)

Bilder från Life + Google

Life och Google har lagt upp en massa bilder ur Lifes arkiv, de äldsta från 1860-talet, här. Någon som är duktig på upphovsrätt som kan bena ut ifall en del av dem går att föra över till Commons? På nyare bilder står det For personal non-commercial use only, men på äldre bilder anges ingenting om villkor eller licens. Rotsee 8 februari 2010 kl. 14.32 (CET)

Det finns lite information på Commons:Template:LIFE. /90.229.130.238 8 februari 2010 kl. 14.55 (CET)

Tack! Många häftiga bilder är det, hur som helst. Rotsee 8 februari 2010 kl. 16.35 (CET)

Märkliga egenheter

Är det bara jag som tycker att Wikipedia beter sig konstigt idag? Exempelvis ändras inte textstilen till den som används här när jag kopierar namn och så vidare. Är det något jag har missat eller är det en bugg på min dator? Tanzania 5 februari 2010 kl. 20.57 (CET)

Jag upplever inte det du beskriver. Är det kanske din webbläsare som krånglar? -- Pratchett 5 februari 2010 kl. 21.04 (CET)

Det är möjligt, någon som vet hur man gör i så fall? Tanzania 5 februari 2010 kl. 21.09 (CET)

Ingenting fungerar i redigeringsvyn idag. NERIUM 5 februari 2010 kl. 21.27 (CET)

Du använder beta-versionen? De skulle uppdatera redigeringsrutan har jag för mig att jag har läst nånstans. Det är iaf likadant här. Skizzik 5 februari 2010 kl. 21.35 (CET)

Jag använder inte beta... Tanzania 5 februari 2010 kl. 21.37 (CET)

Inte jag heller. NERIUM 5 februari 2010 kl. 21.39 (CET)

Fungerar nu genom att återställa alla standardinställningar på inställningar. Någon av finesserna fungerar nog inte som de skall. --NERIUM 5 februari 2010 kl. 21.57 (CET)

Tack så mycket! Höll på att få panik ett slag.. Tanzania 5 februari 2010 kl. 22.49 (CET)

Här krånglar det också. När jag klistrar in text i redigeringsrutan kommer formateringen med och en massa skräp dessutom. Verktygen nedanför redigeringsrutan fungerar inte heller. Jag återställt till standarinställningar, men det fungerar ändå inte. Kör MAc och Firefox. Nån som kan säga nåt klokt? Rex Sueciæ 8 februari 2010 kl. 20.52 (CET)

Jag har inga av problemen som nämns ovan. Här är de inställningarna som jag har under Redigera-fliken inställningarna med de jag tror kan orsaka det markerade med rött. 『Sertion^♥』 8 februari 2010 kl. 20.58 (CET)

Ja då försvann problemen, men också verktygsraden... :( Rex Sueciæ 8 februari 2010 kl. 21.19 (CET)

Jag har verktygslådan (som Sertion "pekar" på i bilden) aktiverad, och har inga problem. Jag använder Chrome. /Grillo 8 februari 2010 kl. 21.30 (CET)

Jag har alltid haft den aktiverad, men plötsligt i fredags började det krångla. Chrome för Mac är ännu lite ofärdigt tycker jag... Rex Sueciæ 8 februari 2010 kl. 21.34 (CET)

Jag har haft de beskrivna problemen ett tag med Chrome på Vista. Sertions tips tycks dock ha hjälpt (men jag vill ju gärna ha verktygsraden påslagen). /Dcastor 8 februari 2010 kl. 21.40 (CET)

Från mitt inlägg ang. detta på WP:Wikipediafrågor: :::Teckenrutan nedanför redigeringsrutan fungerar inte heller längre. Det har tydligen med de nya uppdateringarna av betan att göra. Det har blivit lite oväsen på Usability Initiatives sida på grund av detta. Man kan även läsa mer på enWP. -- [ jiˈesˌdeːo ] 8 februari 2010 kl. 21.43 (CET)

Nu verkar allt fungera som det ska igen. Rex Sueciæ 8 februari 2010 kl. 23.29 (CET)

Vinter-OS

Fredag den 12 februari börjar som bekant (?) vinter-OS i Vancouver. Vi kan räkna med att ett antal artiklar kommer få väldigt många träffar den närmaste tiden. Vancouver är exempelvis en sorglig stubbe om en av Kanadas största städer och artiklarna om de olika grenarna som ingår i vinter-OS behöver säkert också förbättras. Vill bara uppmärksamma om detta, och vill förstås inte att någon ska känna press att arbeta med något specifikt. Vinter-OS 2010 kommer naturligtvis att behöva utökas kontinuerligt. /Grillo 8 februari 2010 kl. 23.27 (CET)

I nästa vecka hålls Wikipedia:Veckans tävling/Olympiska vinterspelen 2010 / Elinnea 9 februari 2010 kl. 16.24 (CET)

Jag håller på och översätter den utmärkta artikeln Vancouver från enwp här: Användare:Knuckles/Vancouver‎‎. Den som vill får förstås hjälpa till! //Knuckles...wha? 9 februari 2010 kl. 17.56 (CET)

Högskolor och universitet

Fortsätter Användardiskussion:Bruno Rosta#Högskolor och universitet här, så fler kan vara med. J 1982 26 december 2009 kl. 13.52 (CET)

Tror det är bäst att jag istället flyttar ut argumenten hit så det inte fortsätter på min diskussionssida

Vissa kategorier heter bara Kategori:Högskolor och universitet i (Land), andra heter Kategori:Universitet och högskolor i (Land) och så finns det flera som heter bara Kategori:Universitet i (Land). Det är alltså tre varianter. Det borde finnas enhetlighet här. Universitet borde vara mer vital del i benämningarna än högskola. Ska man sätta ihop universitet och högskolor i gemensam kategori föreslår jag Kategori:Universitet och högskolor i (Land) för att universiteten ska synas mer som vitala i kategorin. Ett alternativ är annars att de heter bara Kategori:Universitet i (Land). Jag tror mest på Kategori:Universitet och högskolor i (Land) eftersom universitet och högskolor ofta är i princip detsamma och att skillnaderna inte är självklara och kan vara väldigt små. Därför föreslår jag att den enhetliga kategoribenämningen blir Kategori:Universitet och högskolor i (Land)--Bruno Rosta 26 december 2009 kl. 14.19 (CET)

Detta kanske egentligen är en diskussion för Wikipedia:Problematiska kategorier, men jag gillar ditt förslag. – Begreppet högskola finns inte i så många länder, det är väl egentligen en form som väl bara finns i Norden och Tyskland (ty. Hochschule) och avser akademiska lärosäten som inte har en full palett av fakulteter så att säga. Till engelska har det ibland översatts som college eller university college, men inget av de orden är riktigt bra. E.G. den 26 december 2009 kl. 15.46 (CET)

Det är förvisso en diskussikon för "Problematiska kategorier" men Universitet och högskolor är en bra beteckning. "UoH" är en förekommande sammandragning på svenska, "HoU" har jag aldrig sett. Tomas e 26 december 2009 kl. 15.54 (CET)

Efter att ha läst den här diskussionen så tycker jag att jag kan ordna de här kategorierna och få dessa enhetliga enligt förslaget--Bruno Rosta 26 december 2009 kl. 22.57 (CET)

Så nu skall college i USA översättas till "högskola"? J 1982 27 december 2009 kl. 22.35 (CET)

Nej, varför skulle man göra det? E.G. den 27 december 2009 kl. 23.00 (CET)

Kategori:Universitet och högskolor i USA har skapats, och Kategori:Universitet och colleges i USA har raderats. J 1982 27 december 2009 kl. 23.08 (CET)

Det har väl mer att göra med en allmän strävan efter att standardisera de här kategorirubrikerna. Artikelrubrikerna inom kategorin bör väl inte ändras för det. E.G. den 27 december 2009 kl. 23.36 (CET)

Men är det rätt? Jag anser att det bör heta "universitet". Man kan ha kategorier för länder som har högskola, college och liknande. J 1982 28 december 2009 kl. 12.04 (CET)

För mig är det självklart att det är rätt. Begreppet "college" för ett högre lärosäte finns knappast på svenska, även om det ibland används t.ex. för att uttrycka att "den och den personen har läst på college si och så i USA". På svenska är det begreppen högskola och universitet som är vedertagna och tillsammans heltäckande begrepp. Det är en onödig anglicism att låna in ordet college. DG 10 januari 2010 kl. 22.33 (CET)

Det är inte onödigt att säga college när man talar om just USA. J 1982 22 januari 2010 kl. 22.40 (CET)

Ungefär lika onödigt som att skriva Hochschule när man talar om Tyskland eller Szkoła wyższa när man talar om Polen. Det här är Wikipedia på svenska och det rimliga är förstås att använda svenska ord när de finns och är väl etablerade. /Dcastor 22 januari 2010 kl. 23.03 (CET)

Hochschule på tyska kan utan problem översättas till högskola på svenska. Det närmaste USA kommer högskola är "High school", men då handlar det ju om något helt annat. J 1982 22 januari 2010 kl. 23.08 (CET)

Nejdå, det närmaste USA kommer högskola är just "college". Översättning mellan språk sker ju efter betydelse, inte efter hur ord låter eller utifrån deras etymologi. Annars skulle vi ju inte kunna skriva att en amerikan åker på semester till Europa eftersom semester betyder något annat på engelska. /Dcastor 22 januari 2010 kl. 23.13 (CET)

Man skall inte alltid ändra samhällsförhållanden efter språk. Semesterturen är inte direkt något samhällsfenomen (inget som bestäms i parlament av någon stat). Lagstadgad semester är det visserligen, men det är inte att jämföra med skolsystem. Varje land har sitt skolsystem. Man talar om primär- och sekundärskola även på svenska om till exempel Storbritannien. J 1982 22 januari 2010 kl. 23.31 (CET)

Så du menar att varje lands skolor på olika nivåer skall återges med landets eget språk även när man skriver på svenska eller är USA av någon anledning ett särfall? Primärskola och sekundärskola är ju just svenska ord /Dcastor 22 januari 2010 kl. 23.42 (CET)

Primärskola och sekundärskola är svenska, och finns för att tala om Storbritannien, så vi kan självklart använda dem där. College verkar inte ha något ord på svenska (till danska går den till seminarium, det kanske skall översätta så, fanns ju seminarier i Sverige förr som utbildade småskollärare, folkskollärare och förskollärare). I mellanstadiet fick vi alla fall lära oss att högskola hette "academy" på engelska, inte college. J 1982 22 januari 2010 kl. 23.52 (CET)

Enligt iallafall Wenströmska Gymnasiet i Västerås[10] så är college motsvarande en lite speciell typ av gymnasieutbildning. Jag är osäker på mer detaljer om varför det är ett college.. sen finns även Design and Construction College[11] (som är ett eget program) så jag tror att college används på svenska för att rekrytera folk till ett gymnasieprogram, vilket gör att college skulle kunna översättas med gymnasium. Det finns på engelska en artikel om College vs. University -> länk --SakJur 1 februari 2010 kl. 07.11 (CET)

Problemet är väl att college i många fall är ett mellanting mellan gymnasium och högskola. Men det känns ändå närmast att jämföra det med högskola. Fast begreppet college, som beteckning på amerikansk skolform, är väl idag nästan etablerad i det svenska språket, eller åtminstone att nästan alla vet att det är en amerikansk skola för folk runt 20 år?--Mats33 11 februari 2010 kl. 12.31 (CET)

Infobox olika språk

Är det inte dags att se över dessa infoboxar? Verkar lite överarbetat: Varför skriver man först "status" som underrubrik i första avdelningen, sedan "Officiell status" som rubrik till andra avdelningen? Fattar inte logiken... --Orvar 10 februari 2010 kl. 19.03 (CET)

Kan hålla med om att detta är otydligt. "Status" syftar alltså till språkets "livskraft" (i brist på bättre ord), "officiell status" till (eventuell) status som officiellt språk i någon stat/region. Den första termen behöver absolut förtydligas om det över huvud taget går att verifiera, för sen är det ytterligare en fråga vilka definitioner och källor som använts för att klassa språk som "världsspråk"/"hotade" etc. /Fenix 10 februari 2010 kl. 22.12 (CET)

Tack för infon! Hoppas någon kan renodla begreppen. Men, för att ge diskussionen ett ytterligare perspektiv, jag har på försök satt pilar framför "klassificeringar" i infoboxen i artikeln "portugisiska". Det ger lite större tydlighet i trappstegen. (Jag försökte först med ":" (kolon) för varje rad men det blev för mycket.) Det ser annars lite haltande ut. Är det något man kan tänka sig att genomföra generellt?--Orvar 11 februari 2010 kl. 01.39 (CET)

Vad sägs om "spridning" i stället för "status"? Det kolliderar iofs en aning med "talas i", men är ändå tydligare än "status". /Dcastor 11 februari 2010 kl. 08.16 (CET)

Det ska nog inte vara så svårt att hitta källor. Bland annat UNESCO har en lista över världens hotade språk länkens namn. Jag har sett ett antal studier om vilket inflytande vissa större språk har i världen så någon gemensam måttstock för världsspråk är nog inte heller omöjligt att finna. Här är en sådan studie: [12] Däremot är jag osäker på om det finns någon GEMENSAM källa som beaktar både stora och små språks status. Aaker 11 februari 2010 kl. 15.09 (CET)

Problemet med "vilja till vetande".

Problemet med "vilja till vetande" har alltid varit aktuellt inom historisk forskning, och något som man i källkritiska kurser får lära sig arbeta med. Fenomenet drabbar även de mest välrenomerade forskare. Det ligger ju i sin natur att en verkligt intresserad historisk forskare vill försöka få fram så mycket kunskap om den tid man vill studera, att man ibland blundar för att ens tolkningar bygger på väldigt lösa grunder. Om tre olika historiska källor berättar helt olika berättelser om ett slag, finns det en risk att man i stället för att konstatera att materialet är motstridigt, färgat av "viljan att veta" väljer man att konstatera att uppgifterna handlar om tre olika slag, och broderar ut en färgrik krigskampanj med utgångspunkt från uppgifterna. Jag har tänkt att i takt med att wikipedia fylls på - att man skulle kunna beskriva källmaterialet för olika slag, kungar och historiska personer, och därmed delvis gardera sig mot personer som vill fylla i personers födelseår, exakta dödsår och datum, göra livfulla skildringar av slag osv - att fiktiva historiska personer som Sune Sik, Tord Bonde med flera får egna artiklar som beskriver hur historien om dem uppkommit, vilka källor man baserat sig på, och vad forskningen säger idag. Tror att det delvis skulle hindra uppkomsten av felaktiga artiklar. Nu blev jag lite nedslagen när jag konstaterade att det gjorts försök att redigera i artikeln om Bureätten, där jag tycker att bakgrunden till uppkomsten av de uppdiktade gestalterna Fale Bure, Tord i Byr och de övriga ges en ganska fullödig beskrivning. Finns det verkligen tillräckligt många insatta personer på wikipedia för att hålla sådana artiklar städade? Det är ju tyvärr ganska ofta sådana uppgifter dyker upp i artiklarna om äldre svenska kungar. Men, det kanske bara har att göra med att jag igår kände att jag en tid framöver inte kommer att ha så mycket tid över för wikipedia, och känner att många av de -andra duktiga på området har slutat eller inte är särskilt aktiva... (FBQ menyn i överkant för signering verkar inte fungera?)FBQ (diskussion) 11 februari 2010 kl. 17.19 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vill bara påpeka att du kan signera genom att manuellt skriva fyra tilde. Detta gör du (i Windows) genom att trycka alt gr+¨ (knappen höger om å på svenskt tangentbord) fyra gånger. Använder du mac håller du istället inne option-knappen (märkt alt), om jag inte minns fel. /Grillo 11 februari 2010 kl. 18.09 (CET) och Plrk 11 februari 2010 kl. 19.54 (CET)

Beskriva källmaterialet: Ja, det låter som en bra idé. Sätt igång! Det finns väl inga hinder för detta? Finns det verkligen tillräckligt många insatta personer på wikipedia: Nej, förmodligen inte. Vi borde jobba mer på att värva fler kunniga och seriösa skribenter. Men det första du skrev, om "vilja till vetande", får mig att undra varför vi inte har en artikel om detta ämne? Kanske kallas det något annat? En webbsökning efter "vilja till vetande" får bara 8 träffar. En sökning efter "viljan att veta" får desto fler, många pekande till filosofen Michel Foucault, eftersom det är undertitel till hans bok om Sexualitetens historia (1976). --LA2 11 februari 2010 kl. 19.50 (CET)

Min kamrat här associerade också till Foucault - namnet var ett eget försökt till beskrivande formulering. Tror inte det finns något egentligt begrepp för fenomentet. Kommer inte ihåg något från mina kurser i källkritik alla fall. Har nog annars lite om källkritik, men lär nog inte kunna skriva något förrän tidigast i april. Det skulle för övrigt ta ganska lång tid att göra artiklarna om alla personer under forntid - medeltid att bli lika bra som artikeln Bureätten, och jag har bara källorna till att skriva några få. Ensam skulle det ta mig decennier i nuvarande arbetstakt - jag vet att det finns åtskilliga som skulle kunna få dem betydligt bättre än mig, men som antagligen har än mindre med tid. Därav min frustration igår, speciellt som de artiklar som var bra dessutom skulle behöva bevakas. Jag ville egentligen främst ha feedback på att det finns fler som tycker det här arbetet är viktigt :-)

PS - tack för rådet Grillo, skall testa att signera så nu :-) FBQ 11 februari 2010 kl. 20.42 (CET)

Eller delvis kanske också för att få råd om det finns något att göra åt problemet, då jag själv inte kommer på något. Låsning av sidor, men jag tycker ju själv inte att det skapar fler problem än det löser. Tror ju som sagt att utförliga artiklar som beskriver källäget får de flesta att dra sig för att föra in information. Kanske redogörelser för forskare som tolkningar som avviker från den gängse bilden. FBQ 11 februari 2010 kl. 21.34 (CET)

Konsensus om organisationsbidrag

Under det senaste året har Wikimedia Sverige fått alltfler förfrågningar om organisationer som velat bidra till Wikipedia på större skala. Det har handlat om experter inom organisationens område som skulle lägga tid på att förbättra artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia. Det här är glädjande, eftersom det gör Wikipedia bättre, men också lite osäker mark, eftersom det finns risk för intressekonflikter. Vi vill ha experterna, men inte reklam. Så långt tror jag att vi är överens. Utöver det finns det andra frågor som jag tror att vi behöver hitta konsensus kring:

1. Säg att organisationen X funderar på att avlöna någon för att kolla så att artiklarna inom området X är bra. Organisationen är medvetna om intressekonfliktsriktlinjen, neutralitetspolicyn och har inte avsikten att vara icke-neutrala. Är det okej?

2. Hur skulle man gå tillväga för att vara så öppen som möjligt utan att riskera anklagas för att göra reklam? Skulle till exempel ASG (jag valde medvetet ett företag som inte finns längre) ta användarnamnet "ASG-redaktör" eller liknande? Eller är det bättre med användarnamnet "Maximilian Andersson" där Max beskriver sitt uppdrag på sin användarsida?

3. Om området X var tillräckligt stort, skulle det vara okej att skaffa ett projekt för att ordna arbetet eller en portal för att visa upp området? (Fortfarande med neutralitetsprincipen som grund.)

4. Finns det fler frågor?

Håll gärna numreringen i åtanke när ni diskuterar detta. Jag tror att vi är ganska duktiga på att försöka få organisationen att lägga logga under fri licens, och andra frågor som inte rör själva arbetet med Wikipedia, men jag vill inte lägga ner en massa arbete på att försöka få organisationer att engagera sig här om folk tycker att det är oetiskt eller om det ställer till fler problem än det löser.

Med vänlig hälsning, Hannibal 9 februari 2010 kl. 19.29 (CET)

Jag har talat om saken på sffr tidigare. Oproblematiskt är det ju inte. Å andra sidan omöjligt att kontrollera. Om ASG skulle anställa Maximilian Andersson att skriva artiklar åt dem, så blir det ju omöjligt att kontrollera. Om det kan komma vettiga bidrag ut av det så är det ju bara en fördel. Det viktiga blir ju att artiklarna granskas och att det finns oberoende administratörer (eller vanliga användare, men som jag ser det är det kommer det med att det blir allt vanligare bli en viktig uppgift för administratörer) som kan kontrollera att artiklarna är sakligt skrivna, och också att huvudartiklar, ämnesartiklar och förgrenigar görs på ett sådant sätt att enskilda företag eller föreningar inte gynnas. Men för att svara på punkterna.

1. Det är okej. Det förekommer redan. De riktigt klumpiga reklamartiklarna raderas, men de mer snygga bidragen blir kvar. Jag kan inte svara på hur ofta det förekommer, eftersom det är svårt att kontrollera, men vet att det görs.

2. Det bästa är ju egentligen att de heter just ASG. Å andra sidan kommer det att göra att deras bidrag granskas mycket hårdare och görs ogjorda i mycket högre grad. Troligen vill de själva hellre heta något annat, och eftersom det är svårt att kontrollera blir det svårt att hindra. Å andra sidan bör de ju granskas - och vi kan inte heller ge företaget/föreningen frikort för att få dem att använda sitt riktiga namn.

3. Ser inga problem i ett projekt. På det viset framgår ju också tydligt vad som pågår, och vem som är initiativtagare.

4. Nämnde en del ovan. Frågan är inte lätt. Eftersom det som sagt redan förekommer tycker jag kanske att det vore bättre om det kunde systematiseras och kontrolleras. Jag tror att kvaliteten på artiklarna skulle förbättras om det fanns ett sammarbete, och kanske tydliga riktinjer från etablerade användare om vilken typ av artiklar vi vill se.--FBQ 9 februari 2010 kl. 19.49 (CET)

1, 2, 3, 4: Jag tillhör dem som helt enkelt tycker det är oetiskt och att det skapar fler problem än det löser. Därför tycker jag inte vi ska lägga energi på att få fler organisationer att engagera sig här inom sina egna intresseområden. Jag tycker det finns ett värde i att den fria encyklopedin skrivs av ideella, oberoende krafter. Det kan få ta lite tid innan den blir klar. /NH 9 februari 2010 kl. 20.08 (CET)

För att ta frågorna i tur och ordning:

1.Wikipedia är ett oberoende uppslagsverk där vem som helst får redigera.

2.Wikipedia är ett oberoende uppslagsverk där vem som helst får redigera.

3.Wikipedia är ett oberoende uppslagsverk där vem som helst får redigera.

Det är också det svar Wikimedia Sverige bör ge till varje företag eller intressegrupp som ställer frågor, ja varje enskild medarbetare har samma rätt som alla andra att redigera på Wikipedia och vi berättar gärna mer om Wikipedia för er, men Wikipedia är ett oberoende uppslagsverk som inte samarbetar med intressegrupper eller företag.--Ankara 9 februari 2010 kl. 20.14 (CET)

Problemet med NH:s svar är ju att det redan förekommer. Jag tycker att det finns en poäng att det i möjligaste mån faktiskt framgår när och hur det förekommer. Något formellt wikipediasammarbete kan det självklart inte handla om. --FBQ 9 februari 2010 kl. 20.29 (CET)

Problematiken, om man tar talat om att Wikipedia är ett oberoende uppslagsverk på allvar, är ju att den person som är här på uppdrag av sin arbetsgivare för att skriva om företaget inte delar vårt mål, att skriva ett uppslagsverk, utan har ett annat syfte (att lyfta och beskriva sin uppdragsgivare). En sådan användare är i mitt tyckte både moraliskt och intellektuellt korrumperad när vederbörande bidrar till Wikipedia (det är inget fel att skriva för pengar, jag har gjort det själv, men det är fel att göra det i ett oberoende uppslagsverk!). Om det förekommer redan borde vi överväga bättre metoder att stoppa sådana användare, blockeringar? Såsom jag uppfattar Hannibals inlägg undrar han vilket stöd det finns för att gå den motsatta vägen, och öka samarbetet med företag. Jag motsätter mig personligen varje sådant steg.--Ankara 9 februari 2010 kl. 20.39 (CET)

Jag försökte vara tydlig med att vi naturligtvis kommer att trycka hårt på att det är Wikipedias regler som gäller för alla som närmar sig oss. I fallet ASG (som måhända är olyckligt valt, eftersom det är ett företag och vi främst blivit kontaktade av organisationer, så kanske att Historiska Sällskapet är ett bättre exempel) skulle vi om konsensus blir att vi väljer att acceptera sådant, säga okej till artiklar om vägar och lastbilar, men inte om ASG eller dess chefer. För ett faktiskt exempel, se Energi- och Miljötekniska föreningen och ovan.//Hannibal 9 februari 2010 kl. 20.54 (CET)

De flesta organisationerna har också en agenda, oavsett hur vällovligt man kan tycka att det är att arbeta mot landminor, slaveri eller folkmord handlar det om organisationer som andra syften än att skriva ett uppslagsverk och därmed andra lojaliteter (ett konkrekt exempel, världens kanske mest kända NGO rensade sin artikeln på svenskspråkiga Wikipedia). Vaksamheten bör alltså inte begränsas till företag. Det kan tyckas oskyldigt att låta för exempel SIDA:s medarbetare redigera artiklar om bistånd och tredjevärlden, det är bara det att SIDA:s publikationer har rätt dåligt rykte för sin bristande neutralitet och tendenser på alla universitetsinstitutioner jag varit på och skulle näpeligen accepteras som trovärdiga källor.

Jag skulle faktiskt önska att du Hannibal förtydliga dig ännu mer, vad är det som gör att medlemmarna i historiska föreningen inte kan delta i arbetet redan idag, som användare och skapa projekt för olika ämnen. Jag tyckte mig ändå läsa in i det första inlägget du ville något mer, och bad om ett mandat att utveckla samarbetet? Om jag har missuppfattat dig ber jag om ursäkt.--Ankara 9 februari 2010 kl. 21.12 (CET)

Ibland kan ju faktiskt organisationers agendor innefatta att ge mer eller mindre saklig information. Låt oss säga att Läkemedelsindustriföreningen, som ger ut FASS, ville se till att informationen i alla läkemedelsrelaterade artiklar på svwp var uppdaterade och korrekta, baserade på samma information som FASS, och avlönade några extraknäckande läkar- och apotekarstudenter för att göra jobbet. Jag har svårt att se något annat än att jag skulle vara positiv till detta! Tomas e 10 februari 2010 kl. 11.39 (CET)

FASS är dock ett ganska dåligt exempel på saklig information då den skrivs helt av läkemedelsbolagen. Andra länder har mycket strängare krav än Sverige på att biverkningar, studier om läkemedlets effektivitet etc måste omnämnas. Läser man om samma läkemedel på FASS som på FDA så tenderar de senare att vara betydligt mer negativa.Åkebråke 10 februari 2010 kl. 20.40 (CET)

Så du menar att FASS inte innehåller vederhäftig information? I så fall finns det knappt ett enda recept i Sverige som någonsin skrivits ut med information som uppfyller de krav du ställer. Det kan inte vara så att du med FDA menar någon särskild biverkningsdatabas? Måste nog säga att jag tycker förväntar sig att en amatörskriven allmän encyklopedi ska hålla "högre nivå" än den information som personer i legitimationsyrken använder sig av professionellt så har man satt en ribba som jag knappast tror att det går att nå upp till... Tomas e 12 februari 2010 kl. 21.25 (CET)

Det är väl lysande att potentiella användare med icke-neutralt perspektiv inte genast startar att redigera lömskt, utan istället på förhand ödmjukt anmäler sitt intresse (i dubbel bemärkelse)! Ett sätt att bemöta dem vore måhända att skapa en ny användarmall för annonsering av användarintressen som informerar omvärlden om användarens bakgrund, med några parametrar (inte nödvändigt obligatoriska) för tex namn, organisation, syfte och perspektiv/intresse, samt med länk till wp:NPOV. Främst skulle vi ju på så vis få ett verktyg för att hålla reda på vissa potentiellt icke-neutrala bidragsgivare. Dessutom skulle kanske dessa användare på så vis även känna sig mer bekväma (bakom varje organisation står ju individer) med att redigera, och vi andra användare kanske hejdar oss något innan vi raderar och rullar tillbaka alltför urskiljningslöst (vilket ju ibland händer "i stridens hetta") bara baserat på ett allmänt förmodat särintresse.

Instämmer i övrigt med Ankara. Vilken är tex skillnaden om Bengt Westerbergs assistent får i uppgift att "städa bort" våra beskrivningar av den aktuella kontroversen kring Svenska Röda Korset och hans ersättningsnivåer mm, jämfört med om informationsavdelningen vid Ericsson vill bidra med att höja kvaliteten på artikeln om en av landets största arbetsgivare och dess dotterbolag? Allt som har med företag att göra är inte wp:reklam.

Allt gott! /Urbourbo 9 februari 2010 kl. 21.39 (CET)

Jag är med Ankara här, när det kommer till företag är jag än mer kritisk än när det kommer till om folkvett skriver om vetenskap eller någon ideel historieförening skriver om historien (i majoriteten av fallen kanske ska tilläggas). Jag tror att stålar har med saken att göra, en historieförning (hoppas jag i a f) har ju i alla fall syftet att lägga fram en sann/verklig berättelse om vad som hänt medan företag mer är inne på att skapa en positiv bild om det som ligger dem nära om hjärtat... Herr X ^(D) 9 februari 2010 kl. 21.52 (CET)

Att tillåta vem som helst att rediga och under anonym signatur ser jag som en grundbult för Wikipedia. Och denna grundbult tycker jag inte på något sätt skall ruckas beroende på skäl och individ det är frågan om. Partsintresse är ett luddigt begrepp, är inte Lidingo tydligt partisk för Lidingö?, Själv är jag aktiv i föreningen som har hand om Torpet Paradiset - skall jag då anses vara omoralisk som gjort vissa justeringar i den artikeln? Nej det måste handla om om en signatur tillför korrekt och opartisk fakta som är det avgörande.

Om en eller flera vill driva sin medverkan till ett tydligt resultat, typ förbättra artiklar inom ett område eller övervaka dessa så anser jag det är lämpligt sätta upp ett Wikipedia projekt, där denna agenda tydligt anges. Och jag ser återigen ingen principiell skillnad mellan Stocksholmsgänget, fågelentusiaster eller de som gillar saker som har med VVS att göra. Dock självklart måste ett sådant projekt vara öppet för envar (ingen exklusivitet). Personligen skulle jag också i de fall som här talas om tycka det vore lämpligt att på projektsidan ange lite om bakgrund till projektet, (som ni gjorde i detta fall)

Sedan ser jag det viktigt separera föreningen och wikipediacommunitien i dessa fall. Dvs föreningen får inte lova något om hur det skall fungera eller gå in som garant eller mellanhand, däremot berätta om hur det fungerar och kan fungera, men som sagt helt utan ansvar eller roller i genomförandet. Och communitien skall kunna blockera dessa användare som alla andra om de uppträder olämpligt utan att först behöva kontakta föreningen. Om du eller föreningen ändå viol gå in i en mer aktiv mellanhand så anser jag det är detta (mellanhandsrollen) som skall diskuteras och regleras, inte bidragsgivarna.

Så 1=Ja, 2=Inga krav på signaturer eller likande for bidragsgivarna, 3=ja projekt är lämpligt, 4=se upp så du eller föreningen inte agerar mellanhand utan att ha först reglerat i detalj med communitien och gruppen vad det skulle innebära. Yger 9 februari 2010 kl. 21.57 (CET)

Jag delar i princip Ygers syn på frågorna, men tillägger några egna tankar. Syftet med vårt engagemang är ju att skapa en så bra encyklopedi som möjligt. Med bra tror jag att de flesta av oss menar att den (a) skall innehålla mycket information och att denna information (b) presenteras på ett så neutralt sätt som möjligt. De diskuterade användarna skulle onekligen vara en resurs för perspektiv (a) och frågan är då om risken för oförstående eller ovilja från dessa inför perspektiv (b) är så så stor att användartypen helt skall avrådas från att redigera på Wikipedia. Jag tror generellt inte det. Visst finns det risk att man kan vilja mörka vissa aspekter, men om man seglar under öppen flagg kan mörkandet i sig vara sämre reklam än att kontroversiella uppgifter får stå kvar. Jag tror inte att de flesta företag/organisationer (som satt sig in i Wikipedias funktion) i första hand vill skapa värderande "reklam-artiklar". Däremot är det positivt för dem att det finns en någorlunda utförlig och korrekt beskrivning av vilka de är och ofta också om ämnen inom deras intressesfär. Jag finner det till exempel inte orimligt att Kjesäter folkhögskola kan få en del ansökningar delvis på grund av Wikipediaartikeln och att det kunde vara värdefullt för styrelsen för Birkagårdens folkhögskola att få någon att utveckla den artikeln i liknande riktning. Artikeln om Kjesäter är ingalunda perfekt, men jag uppfattar den inte som särskilt reklamartad och Wikipedias artikeln om Birkagården vore absolut bättre om den kom upp i samma nivå. /Dcastor 10 februari 2010 kl. 02.09 (CET)

Även om jag inte tycker att det alls är så oproblematiskt med särintressen, så kommer de att finnas här på wikipedia vara sig vi vill det eller inte. Som Urbourbo tycker jag att det är bättre att man är öppen med det i det läget. Och visst kan man säga att vi alla styrs av särintressen. Men vem skall kunna kontrollera vem jag får pengar av? Och som DCastor säger, det är den som är fruktansvärt klumpig och inproduktiv som från Kjesäters folkhögskolas sida skriver "Kjesäter är bästa skolan". Man skriver istället en bra artikel om skolan - men ser också till att skriva bra artiklar om scoutrörelsen, om Vingåkers kommun med interwikilänkar till folkhögskolan, om andra platser i Vingåker. Som jag ser det är särintressen här för att stanna vare sig vi vill det eller inte, rätt wikipediasida är värd miljontals kronor, det är bättre att förstå det och försöka hantera det än att blunda för det.--FBQ 10 februari 2010 kl. 09.32 (CET)

Jag håller i huvudsak med flera av inläggen närmast ovan. Det är ganska meningslöst att ha en alltför konspiratorisk inställning till bidrag som är arrangerade via organisationer, och få för sig att detta inte redan inträffar, eller tro att detta bara är av ondo. Även om jag kanske hade förväntat mig att det skulle vara mer av ett högkonjunkturfenomen än ett aktuellt fenomen att se allmän sponsring... Om det är konton som redigerar i visst syfte eller med visst fokus (under medvetenhet) är det bäst att detta syfte är tydligt deklarerat. Och så svaren på frågorna:

1. Ja.

2. Uppdraget bör anges på användarsidan. Kontonamnet spelar mindre roll, men om flera konton används är det förstås bra om de namnges så man ser att de hör ihop.

3. Ja, även om det känns lite märkligt att göra projekt helt beroende av denna typ av insatser. Att blåsa nytt liv i projekt via "avlönade" insatser är däremot en annan sak.

4. Det är alltid bättre att konton/bidragsgivare av denna typ är tydliga med sina syften, därför är ett "arrangemang" i grunden bra. I någon mån beror ju riskmomenten lite på typ av organisation och typ av ämne. Man kan också försöka ge bidragsgivare av denna typ en mentor, så att det är tydligt att bidragen - åtminstone inledningsvis - kommer att kollas av någon erfaren användare.

Vore intressant att se hur det fungerar om detta omsätts i praktiken. Tomas e 10 februari 2010 kl. 11.56 (CET)

Jag ser inga som helst problem med att dessa organisationer är med och bidrar. Om de börjar sabba blockerar vi dem som alla andra. Vi behöver fler deltagare, inte färre! Aaker 10 februari 2010 kl. 17.49 (CET)

I teorin skulle det nog fungera men inte i praktiken eftersom de skulle få högre status än enskilda användare även om företagets/föreningens redigeringar skulle hamna över gränsen till POV. Har sett att auktoritets rädslan eller om det kan vara wannabe symtom har florerat kraftigt i vissa artiklar där företagets/föreningens felaktigheter har försvarats kraftigt av användare som aldrig tidigare skrivit i ämnet. Det är bättre om de fortsätter anonyma och deras arbete värderas efter kvalitet. En undran är att skall alla företag och föreningar få klartecken till detta eller skulle det bara gälla några få? Vem skulle i så fall bestämma vilka som skulle få en projektsida (vilket borde ha ett reklamvärde på miljontals kronor)? Vi, företag X, är officiella redigerare på Svenska Wikipedia. --NERIUM 10 februari 2010 kl. 21.44 (CET)

En sak som jag och Haxpett diskuterade litegrann var om det är okej att kommuner eller dylikt går in och bättrar på artiklar. Det skulle ju gynna både Wikipedia och turismen till kommunerna, men då gäller det ju att hålla sig inom NPOV-ramen. Själv tycker jag att det vore jättebra om t.ex. Leksand får en fylligare artikel, oavsett vem som skriver den. Vivo 10 februari 2010 kl. 23.56 (CET)

Må vara att det redan förekommer att folk redigerar Wikipedia på uppdrag av någon annan, och att det är i princip omöjligt att få reda på det om inte användarna själva är öppna med det.

Det betyder inte att vi måste uppmuntra sådana redigeringar.

Jag är försiktigt optimistisk till att nå ut till föreningsmedlemmar med värdefulla kunskaper, men vi har redan sett exempel på att folk anser att särskilda villkor gäller för dem bara för att de är medlemmar i någon förening eller något Wikipediaprojekt, och jag tror att risken för sådant är hög om man uppmuntrar folk till att redigera Wikipedia åt någon organisation. Så kan vi inte ha det, vi redigerar alla samma Wikipedia tillsammans. Även om man säger till företagsrepresentanter att de måste följa samma riktlinjer som alla andra kanske det inte finns tillräckligt många andra användare som kan hantera problem som uppstår med "organisationsredigerare". Som flera andra nämnt kan också Wikipedias rykte som opartiskt komma i fara. Därför är mina svar på frågorna:

1. Avråd den som frågar.
2. Om någon trots allt redigerar på uppdrag av en organisation är det bättre att det står på användarsidan än i användarnamnet. På användarsidan kan man vara utförligare.
3. Om det finns tillräckligt med bidragsgivare inom ett område är det såklart användbart med ett projekt, men projekten ska inte ta hänsyn till om medlemmarna har någon koppling till en organisation utanför Wikipedia eller inte.

//Essin 10 februari 2010 kl. 23.53 (CET)

Användande av tidningsartiklar

Hej Wiki-people!

Jag skulle veta hur ni tänker angående att referera till tidningar och dylikt när det gäller information. Som exempel så har jag mängder av Illustrerad Vetenskap vars information säkert skulle kunna komplettera vissa artiklar eller iallafall kunna skapa diskussion. Detsamma gäller viss facklitteratur som jag har hemma, är det bara att referera till titeln, utgåva och sidan resp. år, nummer och titel för tidningar?

Med vänliga hälsningar

Matias

Javisst. Du kan också använda {{Tidningsref}} för tidningar, {{Bokref}} för böcker och {{Webbref}} för webbplatser. »Wolfgangus Mozart 10 februari 2010 kl. 16.40 (CET)

Även {{tidskriftsref}}. tetraedycal, tetraedycal' 10 februari 2010 kl. 18.03 (CET)

Facklitteratur är en utmärkt källa så sätt igång och skriv! Illustrerad vetenskap kan också vara en bra källa, men populärvetenskapliga tidningar är nog inte i alla fall avsedda att användas som källor så ibland kan den nog komma att ifrågasättas. --Ion-5 11 februari 2010 kl. 07.59 (CET)

Förresten, om du int förstår hur man använder de invecklade mallarna som hänvisas till ovan ({{Bokref}} osv), så kan du nog helt enkelt skriva ut bokens författare, titel, årtal och förlag under källor. Det är inte ett krav att använda mallarna som nybörjare. --Ion-5 11 februari 2010 kl. 08.01 (CET)

Det bör tilläggas att det inte heller inget krav att använda dom som erfaren användare. Jag undviker aktivt bokref och liknande mallar eftersom dom lägger till stora mängder onödig och för nybörjare svårläst wikikod.

Peter ^Isotalo 11 februari 2010 kl. 14.43 (CET)

Jag tror det är bra att hålla i åtanke att just Illustrerad vetenskap och liknande populärvetenskapliga tidskrifter har en tendens att förenkla väldigt hårt och emellanåt städa bort alla nyanser. Så vitt jag minns så anges heller inte författare till enskilda artiklar i IV, och det ger ett trovärdighetsproblem.

Peter ^Isotalo 11 februari 2010 kl. 14.43 (CET)

Ja, och källor redovisas endast väldigt luddigt (t.ex. "forskare i England har...") eller inte alls. IV gör sig inte riktigt bra i ett uppslagsverk och det finns nog alltid bättre källor, men kritiskt dålig är den ju inte heller. --Ion-5 12 februari 2010 kl. 09.11 (CET)

Vad innehåller Wikipedia?

Det har länge varit svårt att veta exakt vad som finns i Wikipedia. Det börjar bli för stort för att få en vettig överblick. Det finns lite komiska försök att spegla innehållet, till exempel den här bilden, men länge var det allt.

Idag upptäckte jag dock att det finns folk som har forskat om det (såklart). Läs hela uppsatsen här (pdf) eller titta på bilden nedan:

Det finns också kvalitetskontroller på engelskspråkiga Wikipedias versioner av basartiklarna:

Nu vet vi...//Hannibal 10 februari 2010 kl. 20.55 (CET)

Intressant. Inte så överraskande att det finns många artiklar om kultur, då det är många som är intresserade av det och lätt att skriva om utan experkunskaper (och jag kan tänka mig att artiklar om skådespelare har fler läsare än artiklar om naturvetenskap), och förhållandevis få artiklar om naturvetenskap. Intressant dock med tanke på detta att så många ämnen inom naturvetenskap och få inom kultur har valts ut som basartiklar. Entheta 10 februari 2010 kl. 21.05 (CET)

Någon som har en teori om varför antalet teknologiartiklar har krympt? Spammare som raderats?Åkebråke 10 februari 2010 kl. 21.27 (CET)

En ren gissning - kan det vara artiklar om "prylar" snarare än teknologi och tillämpad naturvetenskap som sådan som står bakom statistiken? Om artiklar om datorspel, enskilda modeller av mobiltelefoner och liknande har infogats i större artiklar kan det ju få denna effekt. Tomas e 10 februari 2010 kl. 21.58 (CET)

En annan fundering - var finns alla tusentals artiklar om sport, alla fotbollsspelare i obskyra lag, alla artiklar om Filippinernas insatser i vinter-OS 1948? Eller artiklar om varenda karaktär i vartenda avsnitt i tv-serier och liknande? Är dessa "kultur" så förvånar det mig inte att "kultur" är den största kategorin. Man kan också undra om inte den rent antalsmässiga majoriteten av artiklarna i naturvetenskap helt enkelt är art-artiklar om tusentals arter? Och hur är det med artiklar om varenda liten by och varje liten politiker? Är de samhällsvetenskap? Det är inte lätt att med antalet artiklar mäta något signifikant. Vissa områden har mycket lättare att yngla av sig tusentals "individ-artiklar", andra domineras av ett mindre antal tunga artiklar. Lsj 10 februari 2010 kl. 22.11 (CET)

Orter är gissningsvis i "Geography and places". Var sportevenemang är har jag ingen aning om. Det är möjligt att det också räknas som kultur. Ja, fiktiva saker är nog också i Culture. Det var någon tidningsartikel för en tid sen som skrev att Wikipedia hade mer information om fiktiva platser i Tolkiens värld än om vissa länder i Afrika, så det är inte undra på att det är en stor kategori. Entheta 10 februari 2010 kl. 22.22 (CET)

Kategori:Platser i Tolkiens värld har 38 sidor. I Afrika är det bara Egypten, Kenya, Madagaskar, Marocko, Nigeria och Sydafrika som slår det. Fyrtiotvå länder i Afrika har färre wiki-platser än Tolkien... Lsj 10 februari 2010 kl. 22.48 (CET)

Nej, vi vet fortfarande inte speciellt mycket. För personer vet vi att ungefär 30% av alla artiklar i svenska Wikipedia är biografier och hälften av dessa handlar om nu levande personer, men det är en av de få saker vi verkligen vet. De här diagrammen liksom uppsatsen handlar om engelska Wikipedia. Det finns goda skäl att anta att förhållandena är olika på olika språk. Svenska specialister inom exempelvis kemi skriver helst på engelska Wikipedia, eftersom där kan de bygga vidare på avancerade artiklar om kemiska strukturer, medan på svenska Wikipedia måste de förmodligen börja med det långtråkiga arbetet att förbättra grundläggande artiklar om Bohrs atommodell och kovalensbindningar. Däremot beskrivs gamla svenska landshövdingar enbart på svenska Wikipedia och översätts nästan aldrig till engelska. Sedan är frågan om en artikel om August Strindberg hamnar under "kultur" eller under "personer" i sammanräkningen. Enligt rapporten räknas sport in under någon av kategorierna kultur eller personer. Stapeldiagrammet för kvalitetsnivåerna handlar om det fåtal artiklar som bevakas inom olika Wikiprojekt. Tydligen har "Health and Medicin" tagit på sig 40 artiklar och de är av lite högre kvalitet än de 60 som Mathematics har tagit på sig. Men om medicinarna fördubblar sin ambition och utvärderar 80 artiklar, så sjunker förmodligen den genomsnittliga kvaliteten. Det finns tusen sätt att åstadkomma mätfel och förvirring. --LA2 10 februari 2010 kl. 22.34 (CET)

Åkebråke, den procentuella andelen har minskat, inte den absoluta mängden artiklar. Förmodligen beror det på att de early adopters som var först med att redigera Wikipedia skrev så pass många artiklar om ämnet, att det inte längre finns så många kvar att skriva (eller så var bara artikeltypen överrepresenterad). Därför minskar den andelen artiklar när andra områden kommer ikapp. /Grillo 10 februari 2010 kl. 23.05 (CET)

Jag tolkade det också så men är tveksam på om tolkningen stämmer med tanke på att procenten som anges är "growth" och verkar vara absolut och inte i förhållande till helheten. Entheta 10 februari 2010 kl. 23.11 (CET)

Grillo, låter det rimligt att en 200%-ig ökning av naturämnen, en 200%-ig ökning av kultur, en 160%... leder till att andelen teknilogiartiklar minskar med 6%? Åkebråke 10 februari 2010 kl. 23.44 (CET)

Tja, rimligare än att antalet artiklar om teknologi i absoluta tal har minskat. Jag undrar nämligen hur det ska ha gått till. Det här känns dock mest som en gissningslek. Jag tror inte riktigt att Tomas e:s teori håller, men jag har å andra sidan dålig koll på hur det ser ut på enwp vad gäller sammanfogningar av den typen av artiklar. /Grillo 11 februari 2010 kl. 00.18 (CET)

Låtsas att det 2006 fanns 8 artiklar om teknologi, 1 biografi och 1 artikel om geografi. Låtsas sedan att det 2008 fanns 16 artiklar om teknologi, 8 biografier och 8 artiklar om geografi.

Ämne	2006		2008		Relativ ändring av andelen
	Antal	Andel	Antal	Andel
Teknologi	8	8/10 = 80 %	16	16/32 = 50 %	-38 %
Personer	1	1/10 = 10 %	8	8/32 = 25 %	+150 %
Geografi	1	1/10 = 10 %	8	8/32 = 25 %	+150 %
Totalt	10		32

Andelen minskar lite för teknologi även om antalet artiklar ökar mer (8 nya artiklar i stället för 7). Det låter fullt rimligt. —CÆSAR 11 februari 2010 kl. 08.50 (CET)

Angående "Stapeldiagrammet för kvalitetsnivåerna handlar om det fåtal artiklar som bevakas inom olika Wikiprojekt." så tror jag inte det stämmer. Det finns många projekt som bevakar flera hundra sidor. Jag tror de 1000 artiklarna i stapeldiagramet är det urval som gjorts i Vital articles. --bOIViE  11 februari 2010 kl. 09.55 (CET)

Jag för min del tror inte det är så vanligt att man anger "relativ ändring av andelen". Jämför man med hur man presenterar valresultaten, så skulle man här säga att artiklarna i Teknologi har minskat med (80–50=) 30 procentenheter.

Läser man den nämnda rapporten så anges antalet artiklar 2008 till 20 miljoner, varav 4 procent utgörs av Teknologi etc, dvs 800.000 artiklar. Antalet artiklar år 2006 uppgick till 6 miljoner. Andelen sägs ha minskat med 6%, det är lite oklart vad man menar. Antar man då att andelen artiklar i Teknologi år 2006 skulle ha utgjort 10%(?), dvs 600.000 artiklar, så har alltså artiklarna i Teknologi etc ökat från 600.000 till 800.000 artiklar, den relativa andelen har dock minskat från 10%(?) till 4 procent.

Nej, det var nog inte så heller, ev menar man att antalet teknologiartklar år 2006 var 833.000, värdena är dåligt presenterade. Jag ger upp. –Xauxa 11 februari 2010 kl. 13.41 (CET)

Wikipedianer gör väl sällan något som vanligt ;-) —CÆSAR 11 februari 2010 kl. 14.09 (CET)

Vad vill du mena med det? Är det inte normalt att vara en kunskapsivrande open source-nörd?! ;-) Johan G 11 februari 2010 kl. 18.58 (CET)

Den som vill veta mer om varifrån jag fick de här bilderna ifrån får gärna kika närmare på den i mitt tycke imponerande strategi-wikin, dit WMF har bjudit in alla som vill tycka till om Wikimedia-projektens framtid. Vill du veta vad WMF tänker satsa på och vad de inte tänker syssla med, gå dit. Vill du läsa varför WMF har de prioriteringarna, eller kanske till och med förändra de prioriteringarna - är det dit du ska ta dig. Länken dit finns här: http://strategy.wikimedia.org/. Framför allt bör du inte missa Sue Gardners brev till styrelsen.//Hannibal 12 februari 2010 kl. 00.04 (CET)

Intressant diskussion på enwp om biografiska artiklar utan källor

Ödet för många biografiska artiklar på enwp?

På enwp pågår just nu en mycket intressant diskussion om radering av biografiska artiklar utan källor. Diskussionen finns här - en:Wikipedia:Requests for comment/Biographies of living people - och är lite jobbig att läsa i sin helhet men gäller bl.a. förslaget Any biography that is poorly referenced or completely unreferenced should be deleted on-sight. Diskussionen föregicks av att några administratörer helt sonika raderade några hundra biografiska artiklar utan källor, uppenbarligen utan att det fanns några specifika problem med dem som skulle motivera snabbradering och helt vid sidan av etablerade rutiner som Proposals for deletion och Articles for deletion. Ett av offren var artikeln Tommy Möller - jag vet inte om dessa admins har något särskilt just emot svenska statsvetare eller om han var ett slumpmässigt offer. Måste säga att kombinationen av uttryck som "delete on sight" och i det närmaste oavsättliga administratörer (enwp tillämpar inte årligt omval som svwp gör) ger en lite dålig smak i min mun, så ni kan nog gissa hur jag röstade. Tycker nog att man kan tycka illa om källösa artiklar (och det gör jag definitivt) utan att ge frikort för admins att utöva godtycke och radera artiklar utan problem med påståenden och relevans att ens kolla med någon annan först. Notera uttrycket "poorly referenced" - det måste väl gå att tillämpa på nästan vilken artikel som helst som man tycker illa om? Ska bli mycket intressant att se hur diskussionen utfaller. Man kan undra vilken påverkan en massradering skulle ha på antalet bidragsgivare och den allmänna inställningen till Wikipedia. Kan säga att en mycket stor andel av de biografiska artiklarna med anknytning till Sverige saknar källor, och långt från alla av dessa är mall-uppmärkta. I sådana här lägen reflekterar man verkligen över hur mycket bättre svwp:s system för att hantera admin-perioder är i jämförelse... Tomas e 26 januari 2010 kl. 20.14 (CET)

Högaktuella artikeln Kandidatförsäkran raderades för en stund sedan på grund av att den saknade källor så "delete on sight"syndromet finns även här. --NERIUM 26 januari 2010 kl. 20.26 (CET)

Jag tycker att det är ganska sjukt att vi tillåter biografiska artiklar utan källor, avsett nivån på påståendena som står i artikeln. ｢Sertion^♥｣ 26 januari 2010 kl. 20.28 (CET)

Nja, triviala faktautsagor kan vi inte kräva att man ska belägga, så nog spelar nivån en roll. Sedan tycker jag också att det vore kul om vi kunde fokusera lite av arbetet här på att källbelägga och lära nya användare källbelägga bättre. Rotsee 26 januari 2010 kl. 20.38 (CET)

Jag tycker inte man ska radera en artikel som verkar seriös utan att åtminstone göra ett försök att hitta källor. En snabb googlesökning ger besked om det finns lätt tillgängliga källor eller ej. Jag har flera gånger sett artiklar som raderas där det är en baggis att hitta goda källor (t.ex. ovan nämnda Kandidatförsäkran som jag har återställt och utvidgat).Sjö 26 januari 2010 kl. 23.56 (CET)

Artikeln raderades som oartikel (obegriplig och trivial - kandidatförsäkran är en försäkran kandidater gör) , där bristen på källor gjorde det omöjligt att med säkerhet rekonstruera upp den, så källbristen i sig var inte skälet. Google är bra men här gick det itne att veta vilken typ av kandidater skaparen avsett. Den version du lagt upp är nu bra. För övrigt skrev jag redan på Användardiskussion:Carl Slånemyr skälen.Yger 27 januari 2010 kl. 07.37 (CET)

Källkraven - om sådana öht i praktiken finns på wp - gäller väl alla kategorier av artiklar?:

• Vid start av artikel: "Skriv vad du vet om ämnet i fältet nedan och ange källhänvisningar"
  
• Wikipedia:Källhänvisningar: "Den information som används när man skriver eller redigerar en artikel kommer från en eller flera källor, det vill säga platser där uppgifterna är hämtade ifrån. Viktiga riktlinjer på Wikipedia är att använda vedertagna och objektiva källor och att man anger sina källor. Det viktigaste skälet för detta är att läsaren ska kunna kontrollera artikelns uppgifter för att följa Wikipedias krav på trovärdighet och verifierbarhet. Detta är särskilt viktigt för information som kan uppfattas som kontroversiell."--Ymer 27 januari 2010 kl. 09.36 (CET)

Att använda källor i biografiska artiklar är viktigt, om uppgifterna är osäkra ser jag hellre radering än att man behåller tvivelaktiga alster. Artiklar med allmänna och lätt verifierbara uppgifter ska man dock naturligtvis inte radera. Engelskspråkiga Wikipedia är nu så stort att jag förstår att de för att säkra kvaliteten börjar ställa hårdare krav. Det här kan även gälla vissa faktamässiga artiklar, hellre radera ett tvivelaktigt alster en gång än att Wikipedia ska ha en sakmässigt oriktig artikel uppe, kanske i flera veckor eller månader innan någon åtgärdar det. Detta tycker jag eftersom jag tror att behålla sådana artiklar är till mer skada genom att försämrar Wikipedias trovärdighet för den större skaran läsare än en radering av dem är genom att råka förtörna någon enskild skribent. Höstblomma 27 januari 2010 kl. 09.40 (CET)

Det här är ett bra exempel på hur det kan gå när man inte har koll på ämnet över huvud taget ("Vadå Ungern? Är det ett land?"). Det är just av den anledningen som sådant här inte fungerar. Jag orkar inte bry mig om debatter på enwp eftersom en röst där är så pass mkt mindre värd än vad den är här, men jag hoppas verkligen att vi inte följer i deras fotspår. Man förlorar mer på att radera en okällad okontroversiell personartikel än vad man vinner på det. Problemet är kränkningar, inte källbrist. Enwp fokuserar på helt fel sak. /Grillo 27 januari 2010 kl. 15.18 (CET)

Jag instämmer till fullo med Grillo. Med varje missledande/oriktig artikel som man möjligen skulle bli av med genom et sådant här förfarande skulle säkerligen 99 goda (men källösa) artiklar åka ut med badvattnet. /FredrikT 27 januari 2010 kl. 17.29 (CET)

Vad frågan gäller är alltså inte om usla artiklar ska kunna raderas eller ej, utan om i princip oavsättliga enwp-admins (av mycket varierande grad av omdöme och sakkunskap) ska ges frikort att omedelbart radera varenda biografisk artikel som de själva tycker är dåligt källbelagd, utan att behöva fråga någon annan och utan att behöva ta sig omaket att fundera på om någon annan kan ha input att ge. Just Grillos exempel var ju rätt belysande - "Artikel om någon som påstås ha varit premiärminister för något land som ska heta Ungern - kan väl inte vara något att spara på?"... Djupet av okunskap om den icke engelsktalande världen och ointresset för att ens fundera på existensen av källor på andra språk bland vissa av enwp:s bidragsgivare och administratörer ska inte underskattas, tyvärr. På enwp brukar jag själv ganska ofta skicka undermåliga artiklar till AfD (SFFR på engelska) och PROD ("förenklad SFFR för mer uppenbara fall" med radering efter 7 dagar ifall ingen opponerar). Det visar sig då understundom att inte alla tycker som jag. Att det ska behöva vara mer bråttom än så ser jag inte. I grunden får jag intrycket att nivån på konflikten mellan enwp:s "inklusionister" och "deletionister" har ökat på sistone, med märkliga ageranden, hårda ord och utdelanden av etiketter. Kan inte säga att jag tycker att enwp egentligen behövde en ännu tuffare och elakare ton... Generellt verkar på enwp ibland olika wikiideologiska agendor vara viktigare än en vettig "arbetsmiljö" och fokus på förbättringar för läsaren... Själv har jag i andras ögon har varit både en radikal deletionist och en radikal inklusionist på sistone - undrar om det betyder att jag är balanserad eller bara schizofren? :-) Tomas e 27 januari 2010 kl. 18.17 (CET)

Apropå källor och badvatten, så förstår jag inte alls inställningen att det är ok att negligera wp´s, mycket tydliga riktlinjer om att ange källor. Tvärtom skulle detta vara mycket fostrande för nykomlingar - om systemet/patrulleringen eller andra användare - direkt gör klart att källa saknas. Om man använt källa för sitt bidrag men inte anger den, och reaktion på det uteblir, är det en accept på att källösa bidrag är ok. Vi vet alla att det efter några månader är ganska hopplöst att komma ihåg varifrån bidraget hämtades, om det blir ifrågasatt. Sätt en timer och lämplig källmall på främst nya artiklar utan källor; "Denna artikel kommer att raderas inom x dagar om inte källa anges" (liknande). Jag vill påstå att av mina ganska omfattande krav på källor (mall) i artiklar, så uteblir dessa i minst 90%. Varför? --Ymer 27 januari 2010 kl. 18.03 (CET)

{{Källor biografi}} används snålt, dags att dra fram den i dagsljuset? Den dateras redan. -- Lavallen 27 januari 2010 kl. 18.23 (CET)

en:Frank Andersson var en av artiklarna som raderades. Samtidigt verkar det vara helt omöjligt att få till stånd en radering av en:Centralskolan, Staffanstorp. Bisarrt var ordet. Ymer: det handlar inte om att inte kräva källor, utan det handlar om att artiklar som är enkla att källbelägga raderas helt i onödan pga okunskap och lathet. De har för lite att göra på enwp helt enkelt och användare (inkl Jimmy Wales) yttrar stöd för användare som snabbraderar artiklar och uttrycker sig med arrogans över att det är meningslöst att ta upp till debatt för "de andra förstår ändå inte". Sedan har vi mage att säga att admins inte har någon makt... /Grillo 27 januari 2010 kl. 18.39 (CET)

<ironi> Frank Andersson? Han är ju inte amerikan så hur kan han vara relevant? Varför behöver vi artiklar om brottare från Schweiz?</ironi> Visst kan det gå okonstruktivt till här på svwp också, och bli praktgräl och dålig stämning, men just den typ av arrogans mot icke-admins som vissa enwp-admins visar upp (och som hela den här diskussionen startades av) ser jag faktiskt mindre prov på här. Systemet med omval har nog en viss återhållande effekt på det här med att se sig själv som höjd över andra användare i alla avseenden, så där tycker jag svwp har landat i en bra lösning. Tomas e 27 januari 2010 kl. 19.51 (CET)

Suck. Ja det är sånt som gör att jag inte orkar engagera mig i enwp längre. Klart att artiklar bör ha källor, men att helt urskiljningslöst massradera artiklar för att de inte har källor, utan någon som helst diskussion, är bara dumt. Och det är ett utmärkt sätt att göra Wikipedia till mer av ett "gated community" där nya användares bidrag raderas direkt så att de tröttnar Entheta 27 januari 2010 kl. 20.00 (CET)

Vid senaste räkning verkar det som jag var enwp:s 876:e mest aktiva bidragsgivare av 11.511.704 registrerade användare (till stor del genom aktiviteter där många redigeringar per tidsenhet är möjligt, så döm mig inte alltför hårt), men jag kan säga att jag är fullständigt "lost" vad gäller att hitta mellan alla diskussions- och andra metasidor som man tydligen ska hitta och hinna/orka läsa igenom för att i denna typ av frågor påverka aktuella policies, invända mot galna admin-åtgärder m.m. Policies vad gäller artikelinnhåll och projektarbete kan jag däremot i princip utantill, så jag tycker själv att det är något märkligt när jag inte riktigt begriper vad som händer och varför i dessa frågor. Har lite intrycket att det finns ett "kast" av personer som lägger all sin vakna tid på denna typ av meta-meta-aktiviteter eller vad man ska kalla dem. Behållningen av att delta på enwp tycker jag är att vissa projekt är mycket aktiva och konstruktiva, och så klart den stora och globala läsarskaran. Men ibland kan man ju undra vartåt det hela är på väg. Tomas e 27 januari 2010 kl. 20.19 (CET)

I senast Wikipedia Signpost finns en bra sammanställning om vad som har hänt. --Ainali 27 januari 2010 kl. 19.22 (CET)

Visst är det viktigt med källor, men jag kan inte förstå inställningen att avsaknad av angivna källor ensamt skulle motivera radering av en artikel. Jag har uttryckt det som så på SFFR, att en artikel skall primärt visa sin relevans genom sitt innehåll, sekundärt genom sina källor. Med detta menar jag att en artikel utan källor, men där en hyggligt intelligent läsare kan förstå av artikeln att ämnet för artikeln är relevant, i princip uppfyller relevanskriterierna. Då är en uppmaning att lägga till källor i stället rätt åtgärd, för den som inte själv kan hitta några. I en artikel om en ungersk premiärminister kan det varken behövas källor till att landet Ungern finns, eller till att innehavet av ämbetet premiärminister i det landet är viktigt. Det känns som att kräva en källa till att solen finns, för att inte radera artikeln om solen. DG 28 januari 2010 kl. 22.56 (CET)

Jag instämmer helt och hållet med det senaste inlägget! Att jag i ett annat sammanhang nämnde att jaghade högre relevanskrav för levande personer var helt frikopplat från denna diskussion, men jag inser nu att följdfrågan kom från detta sammanhang. Källor kan visa relevans, men det är aldrig de som ger relevans, vilket vissa tycks mena - det är en av mina käppghästar. Fernbom2 29 januari 2010 kl. 18.15 (CET)

Jag håller helt med de två senaste inläggen, och det verkar som om vi alla var överens om att vi inte vill ha det som på enwp. Oshifima 9 februari 2010 kl. 16.18 (CET)

Klockrent exempel av Grillo. "Hyperdeletionisterna" på engelska wp har definitivt höjt tonläget under de senaste 1-2 åren, och man ser relativt ofta personer, även admins, som raderar eller föreslår radering rakt av, enbart för att de anser att det inte angetts tydliga källor - eller att de källnoter som finns inte ger vattentäta bevis från tredjepartskällor på att det verkligen ligger till så som artikeln beskriver det. Självklart kan man ganska ofta visa att "logiken i det som sägs är otillräcklig relativt källorna" om man verkligen går in för att göra det, och särskilt om man inte vill läsa en diskussion av ett visst ämne mot dess kontext, det vill säga veta vad man talar om.

En artikel om t ex Raoul Wallenberg framstår som obegriplig eller osammanhängande - hur den än skrivs, och även om det är kunniga personer som skriver - om man inte kan förutsätta vissa kunskaper hos läsaren om andra världskriget i stort, kalla kriget, Stalin och relationerna mellan Sverige och Sovjet från 40-tal till 90-tal. Om de som jobbar med artikeln inte *får* förutrsätta vissa förkunskaper utan måste skriva som till ett UFO, och om det dessutom är ett krav att relevansen och kunnandet i artikeln måste lånas utan tillägg från de citerade källorna (annars är det "originalsyntes", aja baja!), då kommer artikeln att se väldigt märklig ut. Och det skulle faktiskt varenda artikel om en person som inte är en samtida kändis, om ett historiskt, språkligt, humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne komma att göra.

Det skulle möjligen gå att skriva en artikel om vår svenske diplomat där varenda atomärt påstående som spelade någon roll i texten, eller i de underliggande resonemangen och beskrivningarna av tiden och personerna hade säkra citeringar till böcker, rapporter, tidningar eller publicerade intervjuer, men en sådan artikel skulle bli hundra sidor lång och skulle ändå tvingas avstå från att ta upp en hel del som är väsentligt, och ganska okontroversiellt - därför att det inte var säkert "citerbart" från bra tredjepartskällor. Forskare uttrycker sig nämligen inte alltid i soundbites hela vägen!

Den hypotetiska genomsourcade artikeln om Wallenberg skulle knappast kunna säga ett ord om den roll fallet har haft i svensk inhemsk debatt kring det kalla kriget, och inte heller om att NKVD/KGB medvetet kan ha dolt/förstört många av sina dokument under Sovjettiden för att stoppa insyn från utomstående på hemmaplan. Det senare inträffade med nästan total säkerhet men det vore svårt att citera in i artikeln på ett oemotsägligt sätt: då måste man först hitta forskare som säger detta om de försvunna dokumenten i just Wallenbergfallet, och som klart säger vem som kan ha blockerat eller förstört dem - förmodligen idag helt okända KGB-byråkrater eller sekreterare som bara nämns i svåråtkomliga ryska texter. Och i praktiken skulle en sådan text inte vara till nytta för någon: forskare har redan de resurser det kan handla om, medan vanliga WP-läsare och WP-aktiva oftast inte har tillgång till en tiondel av de böcker och dokument som skulle behöva användas för radciteringar och noter. Artikeln skulle alltså inte heller vara verifierbar eller granskningsbar för läsarna - inte till större delen, inte på det sätt som man förutsätter när man säger "verifiability, not truth" (en formulering som jag inte odelat ställer upp på - absolut inte som någon sorts lag). Jag har inget emot kritisk granskning, men vad "deletionisterna" och deras allierade håller på med är någon sorts Musse-Pigg-encyklopedistik, och den ser jag som ett hån mot det Wikipedia skulle kunna vara. Strausszek 12 februari 2010 kl. 22.33 (CET)

Nu handlade dock diskussionen om artiklar om nu levande personer, inte om historiska. Åkebråke 12 februari 2010 kl. 23.41 (CET)

Visst, men jag har stött på den här problematiken i fråga om artiklar om både levande och döda personer. Det är, för att uttrycka det lite skarpt, lättare att skapa "trovärdiga källciteringar" på vem som anser sig ha haft sex med Tiger Woods, som har sagt en viss sak i en kvällstidning eller som har medverkat på en viss LP-skiva än om man skriver några meningar om t ex en politisk affär i närtid, en nutida författare, Gustav III:s statskupp, Cesare Borgia eller något annat historiskt och ska se till att allting som utsägs är vattentätt citerat och reffat, samtidigt som man vill göra texten upplysande och balanserad.

Det är i grunden inte så stor skillnad på hur det slår med historiska och samtida personer. Samtida politiker kan ha ivriga supporterklubbar - exempel Sarah Palin - som rensar bort alla hänvisningar till sådant som är det minsta negativt under hänvisning till WP-regler; för historiska personer kan det vara svårare att hitta allmänt tillgängliga och tydligt formulerade källor, om man har köpt tanken att varje påstående måste ankras in med ett källcitat. "Deletionisterna" på enwp lutar sig ofta mot en slags attityd att den som redigerar i princip inte får tänka själv, inte får väga samman det han letar upp och skriver om på ett kritiskt eller metodiskt sätt, utan bara får repetera det som sagts av "goda tredjepartskällor" - och varför vissa slags tredjepartskällor alltid är goda och sanna hinner diskussionen liksom inte fram till. Är allting som står i DN eller Washington Post alltid "en god källa" - oavsett var i tidningen det stod eller vem som skrev - som inte kan granskas annat än utifrån en annan god källa som direkt motsäger det DN påstod? Ja, enligt somliga källtalibaner är det så. Då har man förväxlat relevans/demonstrerbarhet och verifierbarhet - verifierbart från, i princip, vilken bok, tidning eller webbsida som helst men däremot inte via en hänvisning direkt till verkligheten, till allmänt observerbara fakta.

Som t ex att vi inte har några levande mammutar i Sverige även om just det påståendet inte skulle gå att leta upp i någon bok. Att hänvisa till någon som skriver "mammuten är utdöd globalt sedan äldre stenåldern" och därav sluta sig till att "globalt innefattar även Sverige" skulle källtalibanen kunna räkna som 'original synthesis of facts' som måste raderas. Samma slags problem kan dyka upp i många personartiklar, vare sig föremålet är i livet eller död: det som är relevant att skriva, och som i sig kan vara helt okontroversiellt, är långtifrån alltid identiskt med vad som går att hitta en "citering" för. I stället kanske någon (användare 2) hittar ett "citatbelägg" för det motsatta påståendet, som är koko men som inte kan fås bort genom diskussion om användare 2 är tillräckligt envis, om han har allierade bland WP-byråkrater vid en moderering och/eller om alla håller sig till regeln att påståenden i en artikel bara får bedömas efter vad de verifierande källorna säger, men inte utifrån hur trovärdiga, rimliga eller fördomsfria påståendet och källan är relativt verkligheten, och relativt det som artikeln handlar om. Jag märker att jag låter worked up, men det här är en blind fläck hos somliga WP-aktiva och i en del varianter av "wiki-ideologin".

Tanken är naturligtvis att man ska hålla borta skräpinformation, men det funkar inte, trots att de har mycket fler aktiva än svenska wp. Det flyter ändå in en mängd strunt, fördomsfulla eller svajigt formulerade saker, medan kvalificerade artiklar på många områden blir svåra att åstadkomma ifall varenda utsaga och varenda tankegång som ligger under texten måste s a s outsourcas till en källnot. Strausszek 13 februari 2010 kl. 00.05 (CET)

Veckans översättning

I diskussionen kring Kungariket Danmark debatteras just nu om denna sida har en funktion - vilket världen i övrigt anser - eller om den åter skall bli omdirigering. Fler synpunkter behövs! Fernbom2 12 februari 2010 kl. 18.14 (CET)

Att världen i övrigt anser att artikeln borde översättas beror väl på att deras språkversioner saknar informationen i den? Men nu råkade artikelns innehåll tyvärr redan finnas under annan rubrik på svenska wikipedia.Åkebråke 12 februari 2010 kl. 18.45 (CET)

Jag håller inte med det Fernbom anser är "världen i övrigt":s åsikt, eftersom den i så fall går ut på att beskriva Kungariket Danmark och Konungariket Danmark som två olika länder, vilket är minst sagt stolligt, snarare än att beskriva Färöarnas och Grönlands självstyre. Tomas e 12 februari 2010 kl. 21.51 (CET)

Jag tror det handlar om språkförbistring, i de danska artiklarna kallas hela landet för "Kongeriget Danmark". Med "Danmark" syftar de bara på egentliga Danmark. Svenskar däremot använder ordet "Danmark" för båda sakerna. Rigsfællesskabet verkar inte vara en officiell term. Får väl fråga på danska bybrunnen om de kan hjälpa till att reda ut det hela. Åkebråke 12 februari 2010 kl. 23.25 (CET)

Vad sägs om att lägga artikeln under Grönlands och Färöarnas självstyre? Eller i så fall kan vi ju lika gärna skriva om självstyrena i Färöarna och Grönland, vilket förmodligen till viss del redan gjorts... /Grillo 13 februari 2010 kl. 01.24 (CET)

Löjliga diskussioner, som i grunden har en självklar status: Vad är kungariktet Danmark?? Någon som säger så... Även i historisk betydelse.. Vill du veta något om det, så gå på "Danmark", specificeras för övrigt efteråt som formellt Kungariket Danmark... Så länge det inte finns potentiella krigssituationer kan man väl låta Danmark vara som det är.. likadant med Färöarna och Grönland... Finns det ytterligheter som vill tillsätta nån "Kung Säl" på Grönland...? What's the point??--Orvar 13 februari 2010 kl. 02.23 (CET)

Jag skulle gärna se mer av pricipdiskussion kring projektet "Veckans översättning". Det är i mina ögon det mest intressanta i sammanhanget! Fernbom2 13 februari 2010 kl. 14.34 (CET)

Länkröta, SOK

Jag upptäckte idag att det uppstått länkröta i länkar till SOK. Jag fixade en länk här. Kan något se något mönster i länkningen och bygga en robot för att ändra länkarna, eller är det bara att ändra manuellt? /Grillo 13 februari 2010 kl. 22.32 (CET)

Ganska slappt av personen bakom hemsidan att ha sådana URL:er. Det är nog tyvärr bara att ändra manuellt. --Petter 14 februari 2010 kl. 16.18 (CET)

Klaga hos Senselogic, företaget som har utvecklat SiteVision. Jag testade lite med URL:erna på deras webb, och det verkar som att [13] är ekvivalent med [14]. På SOK:s webb kommer man till samma sida oavsett om man petar in [15] eller [16]. Om detta stämmer för alla sidor skulle man alltså kunna använda de begripligare adressformerna. (edit: den länk som finns i exemplet ovan är inte på den formen) Deepak 14 februari 2010 kl. 19.46 (CET)