Nyköping

tätort i Södermanland, centralort i Nyköpings kommun
För andra betydelser, se Nyköping (olika betydelser).

Nyköping är en tätort i Södermanland samt centralort i Nyköpings kommun, residensstad i Södermanlands län och näst största stad i länet, efter Eskilstuna. Nyköping ligger vid den sörmländska kusten där Nyköpingsån och Kilaån rinner ut i Stadsfjärden och Östersjön.

Nyköping
Tätort
Centralort
Residensstad
Nyköpingshus
Smeknamn: Nypan[1]
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Län Södermanlands län
Kommun Nyköpings kommun
Distrikt Nyköpings Alla Helgona distrikt,
Nyköpings Sankt Nicolai distrikt,
Svärta distrikt
Höjdläge 20 m ö.h.
Koordinater 58°45′30″N 17°1′6″Ö / 58.75833°N 17.01833°Ö / 58.75833; 17.01833
Area
 - tätort 1 830 hektar (2020)[4]
 - kommun 2 066,41 km² (2019)[2]
Folkmängd
 - tätort 38 780 (2020)[4]
 - kommun 58 200 (2023)[3]
Befolkningstäthet
 - tätort 21 inv./hektar
 - kommun 28 inv./km²
Grundad [5]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Nyköping
Postnummer 611 XX
Riktnummer 0155
Tätortskod T0812[6]
Beb.områdeskod 0480TC107 (1960–)[7]
Geonames 2687700
Ortens läge i Södermanlands län
Ortens läge i Södermanlands län
Ortens läge i Södermanlands län
Wikimedia Commons: Nyköping
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Svenska kyrkan har två kyrkor i stadens centrum, Sankt Nicolai kyrka och Alla Helgona kyrka. Båda har funnits sedan 1200-talet.

Historik redigera

Etymologi redigera

Innan staden fick sitt nuvarande namn tyder arkeologiska fynd som gjordes 1964 på att det ursprungliga namnet kan ha varit Aros, eller möjligen Södra Aros, vilket betyder åmynning. Vid utgrävningar i kvarteret Rådhuset har man funnit myntstampsavtryck på blyband, vilket burit namnet AROS, från tidigt 1200-tal. Att myntstampsavtrycket kommer ifrån Nyköping är troligt eftersom det är en avfallsprodukt som antagligen inte flyttats långt från tillverkningsplatsen.[8]

Namnet Nyköping nämns tidigast på ett mynt från 1230, NVCOPIE, varför man antar att Nyköping redan då var en ort av viss betydelse. Ordet köping tyder på att orten var en viktig handelsplats och med vissa särskilda rättigheter. Myntet påträffades 1961 vid en arkeologisk undersökning i Skänninge All Helgona kloster.

Det har präglats under Knut Långes regeringstid 1229–34. Myntprägling ägde rum i Nyköping så tidigt som under första hälften av 1200-talet. Myntningen vittnar om Nyköpings betydelse för handeln. Myntningen visar också på att Nyköping redan under 1200-talets första hälft haft en administrativ funktion.

Stenåldern redigera

För ungefär 5 000 år sedan levde en fiskebefolkning på den sandiga sydsluttningen ovanför lasarettet. Havet stod då ungefär 25 meter högre än idag i Nyköpingstrakten. Arkeologerna kallar invånarna för gropkeramiker, eftersom de stora lerkrukor som tillverkades var dekorerade med gropar. Mest användes strandboplatserna under våren, och gropkeramikerna återkom dit år efter år för att fiska och jaga säl. Arkeologer har hittat mängder med matrester och krukskärvor som stenåldersmänniskorna lämnade efter sig.[9]

Under stenåldern ingick de högre belägna partierna omkring Nyköping i ett skärgårdslandskap. Vid Nyköpingsån har man funnit kvarlämningar som har daterats till cirka år 2000 f.Kr.

Platsen som är belägen vid mynningen av tre vattendrag – Nyköpingsån, Kilaån och Svärtaån – var särskilt betydelsefullt på den tid då längre transporter gjordes med båt. Mer än hälften av de sörmländska vattenvägarna mynnade ut just i staden.[10]

Järnåldern redigera

I samband med utgrävningarna i kvarteret Åkroken 2010–2011 påträffades ett antal båthus från järnåldern som föregick den äldsta stadsbebyggelsen. Varför dessa uppförts här är oklart, och vilken koppling de har till tidigare aktivitet på platsen. Några järnålderfynd har påträffats inom stadsområdet. Vid utgrävningar i kvarteret Klädeshandlaren har även båtplankor från 900-talet påträffats. Vid Kråkbergets fot, alldeles i utkanten av den senmedeltida staden, fanns tidigare ett gravfält, som beskrivits i skrifter från 1700- och 1800-talet. De är dock inte längre synliga och förstördes troligen i samband med industriverksamhet på platsen i slutet av 1800-talet. I närheten av NK-villan påträffades 1844 en silverskatt omfattande 458 mynt från 900- och 1000-talen, de yngsta myntet härrör från 1042–1066. Vid en forskningundersökning inne på borggården till Nyköpingshus påträffades kulturlager från 1000-talet. På borgens område har även ett vikingatida rundspänne påträffats. I likaså finns enstaka äldre fynd från staden som ett mynt från tiden runt 1000, keramik från 1000-talet, en benplatta från 1000-talet och ett vikingatida ringspänne. I kvarteret Åkroken påträffades även ett dosformigt spänne av gotländsk typ, även det från 1000-talet. En runsten från 1000-talet, Södermanlands runinskrifter 51, finns inmurad i Allhelgonakyrkan i Nyköping.[11]

Äldre medeltiden redigera

Under 1100-talet uppfördes två kastaler, en vid Nyköpingsåns utlopp i Stadsfjärden som senare kom att byggas ut till Nyköpingshus, och en vid Stora Kungsladugården, kallad Kilakastalen väster om Nyköping.

Orten tros ha fungerat som handelsplats redan under 1100-talet.[12] Det är också från den tid som den äldsta systematiska bebyggelsen härstammar ifrån.[13] Ett flertal vikingatida fynd, bland annat två båthus[14], gravfynd, en båt samt en silverskatt på platsen för den medeltida staden antyder dock att den haft betydelse som plats innan etableringen av en stadsbebyggelse.[15]

Nyköping bestod under medeltiden nästan uteslutande av träbebyggelse. Gatunätet var annorlunda och endast Vattugränd, som går diagonalt mellan två gator på Väster, kan idag sättas i samband med det medeltida gatunätet. Stadsbebyggelsen var koncentrerad till den västra sidan av ån. Öster om ån var bebyggelsen koncentrerad i området kring Allhelgonakyrkan som då kunde betraktade mer som en by, ej som stadsdel.

Nyköping var en av de få platser där importhandel bedrevs, bland annat med Lübeck. Bosatta tyskar utgjorde emellertid endast ett obetydligt inslag. Det är möjligen också förklaringen till att träbebyggelsen så länge kom att dominera Nyköping. Åmynningen var under medeltiden en av de viktigaste svenska Östersjöhamnarna över vilken exporterades en del av Bergslagens produkter.

Folkungatiden redigera

Bjärköarätten anses ha varit i bruk i Nyköping innan Magnus Erikssons stadslag infördes under mitten av 1300-talet.[16]

Obestyrkta uppgifter pekar ut 1260 som tidpunkten då Nyköping fick sina första stadsprivilegier. Då fanns i staden en kunglig borg, mynthus, kyrka (åtminstone från 1280 två) och franciskanerklostret Nyköpings konvent (sedan 1280). Detta innebar att stadsbefolkningen var starkt differentierad.[17]

Under 1200-talets slut och 1300-talet kom Nyköping att spela en viss rikspolitisk roll. Under medeltiden inträffade flera riksmöten och krigshändelser i staden. Nyköpingshus öden kom i politiskt-administrativt hänseende att i viss mån bli stadens.[16] Det är okänt när slottet Nyköpingshus uppfördes, men hertig Magnus Ladulås förde där de förhandlingar som innebar att svenska kronan fick kontroll över Visby. På slottet satt även Valdemar Birgersson fången och dog år 1302.

År 1317 inträffade det så kallade Nyköpings gästabud där hertigarna Erik Magnusson och Valdemar Magnusson fängslades av sin bror kung Birger och senare avled.

Under Albrekt av Mecklenburgs tid innehades slottet av den tyske riddaren Raven van Barnekow och senare Bo Jonsson (Grip). Bo Jonssons närvaro bidrog till att göra Nyköping till en av de viktigaste orterna i riket. Över huvud taget var det betydelsefullt för inrikespolitiken vem som innehade slottet och Nyköpings län, varför de styrande i riket hela tiden stämde efter att som länsherrar i Nyköping endast ha betrodda män ur sin egen krets.[18]

Kalmarunionen redigera

Nyköpingshus undertecknades den 20 september 1396 Nyköpings recess vilket är en av de viktigaste historiska händelserna under medeltiden i Norden och var en förutsättning för bildandet av Kalmarunionen året efter. I början av 1400-talet var danskarna Niklis Jönsson Svarte Skåning, Arendt Styke, väpnaren Björn Pedersson och Albert Styke fogdar på slottet fram till Engelbrektsupproret. År 1516 stormades Nyköpingshus av Sten Sture den yngre och den 24 december 1521 intogs slottet av Gustav Vasa.

Nyköpings äldsta bevarade privilegiebrev härstammar från 1444 och gäller tillgång till öar i skärgården.

Äldre vasatiden redigera

 
Anna Laaksonens byst av Karl IX utanför Sörmlands museum

Under den äldre vasatiden skedde inga större förändringar i Nyköping. Under Gustav Vasas tid satt det fogdar på Nyköpingshus. Gustav Vasa lät rusta upp slottet och lade också en flottstation i Nyköping.

År 1568 övertog hertig Karl skötseln av sitt hertigdöme. Hans förvaltning av hertigdömet följde den europeiska merkantilismens mönster. Han grundade nya städer och ivrade för deras blomstring. Särskilt gynnad var hans residensstad Nyköping. Han styrde ekonomin på sina slott och gårdar i detalj genom ett trettiotal fogdar, som hade att avlägga räkenskap inför kammaren i Nyköping. Kammaren var uppdelad som rikets kammare mellan räkne- och räntekammaren.

Den viktigaste tjänstemannen under hertigen var Karls kamrer i Nyköping, som 1568–85 var Nils Nilsson. Kammaren skötte de lokala finanserna och fungerade som en samlad kassa för hertigdömet. Hertig Karl följde Gustav Vasas modell med personligt ingripande i lokalförvaltningen.[19]

Hertigen lät inrätta flera industrier, främst inom järnframställning, men även för tillverkning av vapen, mässing, glas och kläde. Han anlade också ett skeppsvarv. Storhusfallen byggdes ut, sågar, kvarnar och smedjor anlades efter ån.[16] Sankt Anne masugn anlades 1594.[20]

År 1573 fanns det 81 borgare i Nyköping; år 1584 hade antalet borgare ökat till 168. Den totala befolkningen har beräknats till mellan 1 350 och 1 700 år 1582. Staden var störst i hertigdömet och administrativt centrum. Längst tid på året vistades hertig Karl i Nyköping fram till 1590, följt av Örebro och Gripsholms slott.[19]

Karl IX residerade på slottet som hertig och gifte sig med Kristina av Holstein-Gottorp där 1592. Under 1600-talet befästes slottet ytterligare. Söder om Allhelgonakyrkan låg slottets stora trädgårdar. Efter Karl IX:s död 1611 ärvdes hertigdömet av hans yngste son, den minderårige Karl Filip. Änkedrottningen Kristina kom att styra hertigdömet. Efter sonens och drottningens död återbördades hertigdömet och Nyköping till kronan 1625.

1600-talet redigera

 
Nyköping 1690 ur Suecia antiqua et hodierna.

Några stenhus uppfördes i Nyköping under 1600-talet, bland annat Joachim Danckwardts hus (på nuvarande stadshusets plats). I Suecia antiqua et hodierna framgår tydligt slottets, kyrkornas och de få stenhusens överväldigande dominans i stadsbilden. Träbebyggelsen drabbades av brand 1632 och den 1 juli 1665; förstördes stadens båda kyrkor samt alla broar. Hela Vasatidens pompa förstördes då i Södermanlands största eldkatastrof.[21]

År 1665 brann även Nyköpingshus, som reparerades nödtorftigt, men delar av murarna revs och användes vid bygget av Stockholms slott.

Den äldre stadsplanen var mycket oregelbunden med krokiga gator och oregelmässiga torg. I det äldre gatusystemet ingick tre torgbildningar. Stadsplanen från 1665 är mycket regelbunden, dess enformighet bryts av den slingrande Nyköpingsån och den på sina ställen kuperade terrängen. Planen kännetecknas av en öst-västlig orientering genom Storgatan som skär rakt genom staden med Stora torget som centralpunkt.[22]

I en jordebok finns från 1674 (original förvaras på Lantmäteriet i Gävle) finns en förteckning över stadens invånare.[23]

Den äldsta kartan över Nyköping är från 1665–68.[24]

Under 1600–1700-talen gick stadens ställning som sjöfartsstad förlorad medan hantverket kom att spela en större roll.

1700-talet redigera

 
Karta över Nyköping från 1790-talet

Efter anfallet av en rysk galärflotta den 24 juli 1719 brändes nästan hela staden ned. Det enda som stod kvar i västra stadsdelen var klockstapeln på Borgarberget, S:t Annae kvarn, Kungstornet vid Nyköpingshus samt en liten gård. På östra sidan om Nyköpingsån förstördes allt utom Alla Helgona kyrka och några gårdar i dess närhet samt den stora slottsträdgården.

Återuppbyggnaden skedde med statens hjälp; 1665 års stadsplan ändrades ej nämnvärt. Stenhus uppfördes, varav Westlingska gården i kvarteret Polisen vid Stora torgets östra del, hörnhuset Borgaren 12 vid Stora torgets västra del, Hellmanska gården, Rostadiusgården, Sörmlandsbanken 1 och Gripen 1, hörnet av Västra Storgatan och Trädgårdsgatan och fastigheten Gripen 20 ännu står kvar. Huvudparten av staden byggdes emellertid i trä.[25] Efter branden byggdes också ett länsresidens på gamla rester av slottsmurarna – Gamla Residenset. Det stod klart 1726 men användes bara som residens fram till 1760. Ett av husen som byggdes användes dock av landshövdingen fram till 1800-talet.

Nyköpings utveckling under 1700-talet kännetecknas av ett industriellt uppsving, allt medan handeln gick kräftgång. Pappersbruk, klädesmanufaktur, stoff- och silkesmanufaktur, tobaks- och snusfabriker och sockerbruk etablerades. Arbetskraften utgjordes av inflyttade tyskar. Vid 1760-talets mitt upplevde manufaktur en kraftig nedgång. Den dominerande gruppen bland Nyköpings borgerskap utgjordes av hantverkarna, särskilt under byggnadsperioderna efter rysshärjningarna. År 1749 hade staden 2 200 invånare.[26]

1800-talet redigera

 
Stora torget. Gravyr av Elias Martin (1840)

Under 1800-talets första decennier florerade industrin åter. På 1830-talet var Nyköping en av få städer i Sverige där fabriksarbetarnas antal översteg borgarnas. Textil- och pappersproduktionen samt stångjärnsbruken var ledande. År 1831 grundades en mekanisk verkstad i anslutning till bruket. Nyköpings Bruks- och Faktoribolag utvecklade sig till en storindustri.

År 1860 var invånarantalet uppe i 4 784 personer. År 1866 lades bruket ner, varefter även invånarantalet minskade. Verksamheten vid bruket och den tillfälliga folkökningen hann aldrig påverka bebyggelsen nämnvärt, såsom nybyggnation.

På grund av landhöjningen har hamnen och infartsleden blivit allt grundare, och sedan Oxelösund-Flen-Västmanlands järnväg stod färdig 1877 har Oxelösund till stor del övertagit den roll av hamn och malmexportort som Nyköping förut spelade.[27]

Nyköping började snart expandera igen, 1872 grundas AB Periodens bomullsspinneri, Wedholms AB började sin tillverkning av mjölkkannor år 1879, följt av AB Fors ullspinneri (1886) och AB Skandinaviska Glödlampsfabriken (1897).

År 1877 anslöts Nyköping till järnvägslinjen EskilstunaFlenOxelösund. Statsbanelinjen Nyköpingsbanan drogs 1913–1915 via Nyköping och vidare söderut mot Norrköping.

 
Karta över centrala Nyköping från 1888

1900-talet redigera

 
Karta över Nyköping, ur Nordisk familjebok 1914.

I och med industrialiseringen under 1800-talets slut kom Nyköping att expandera, men det var först på 1950-talet som bebyggelsen till slut kom att överskrida den ram som 1665 års stadsplan utgjort. Stora bostadsområden tillkom i stadens ytterkanter.[16]

I Nyköping grundades NK:s verkstäder år 1904 och år 1910 hade staden 9 810 invånare. Detta ledde till bostadsbehov; i nordvästra delen av Nyköping började man byggnation. I början av 1910-talet byggdes Järna–Norrköpings järnväg med station i Nyköping,[28] idag en del av södra stambanan. Vid 1900-talets början anlades det första egnahemsområdet.[29]

År 1920 livnärde sig 53,7 procent av Nyköpings befolkning av industri och hantverk, 20,8 procent av handel och samfärdsel, 7,9 procent av allmän tjänst och fria yrken, 5,4 procent av husligt arbete och 3,5 procent av jordbruk och binäringar.

År 1937 bildades Aktiebolaget Nyköpings Automobilfabrik (ANA) som ett dotterbolag till Nordiska Kompaniet (NK).[30] Industriföretaget Wedholms AB flyttade 1948 från Kungsgatan till sina nuvarande lokaler på Blommenhovsvägen norr om järnvägen.

Under 1950-talets början anlade AB Atomenergi en anläggning med flera kärnkraftsreaktorer för forskningsändamål i Studsvik utanför Nyköping. Den första reaktorn att tas i drift var R0 (reaktor) den 25 september 1959. Företaget har sedermera bytt namn och är nu känt som Studsvik AB.[31]

Nyköpings Stadshus som ligger vid Stora Torget mitt i centrum uppfördes 1962–1969. Byggnaden ritades av Jean-Jacques Baruël och Paul Niepoort.

År 1987 firade staden 800-årsjubileum. Detta uppmärksammades bland annat med en uppsättning av baletten "Nyköpings Gästabud – Kampen om kungakronan" av den kända dansösen och koreografen Birgit Cullberg.

Flottiljstaden

Mellan 1941 och 1980 fanns Södermanlands flygflottilj (F 11) förlagd till Nyköping, vilken var Sveriges enda renodlade spaningsflygflottilj. Den var grupperad på Skavsta. Dessutom fanns från 1963 Artilleriflygskolan (senare Arméflygskolan), ursprungligen lokaliserad till Brandholmens flygplats, 1984 flyttad till Skavsta, och ett par år senare flyttad till Malmens flygplats med det nya namnet Östgöta arméflygbataljon (AF 2).

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
ArtflygS Artilleriflygskolan 1963-1980 Omorganiserades 1980 till Arméflygskolan.
ArméflygS Arméflygskolan 1980–1985 Verksamheten överfördes 1985 till Malmens flygplats.
F 11 Södermanlands flygflottilj 1941-1980 Avvecklades i samband med försvarsbeslutet 1977
FV UndS Flygvapnets underrättelseskola 1973-1981 Omlokaliserades 1981 till Bråvalla flygflottilj

2000-talet redigera

 
Arkeologiska utgrävningar i kvarteret Åkroken, 2010

Den 5–6 maj 2001 arrangerades i Nyköping ett EU-toppmöte av dåvarande utrikesministern Anna Lindh.

Under 2010 och 2011 utfördes arkeologiska utgrävningar i kvarteret Åkroken med anledning av att kommunen planerar för ny bebyggelse inom området. Tidigare undersökningar har visat att platsen innehåller omfattande lämningar från medeltiden. Bearbetningen och analysen av materialet pågick fram till 2013. Undersökningarna har koncentrerats på perioden från den stora stadsbranden 1665 och bakåt i tiden.[32] Första etappen av byggnationen beräknas bli klart under våren 2015.[33]

År 2017 firade staden 700 år sedan Nyköpings gästabud och detta uppmärksammades som Gästabudsåret 2017 med ett stort antal evenemang. Bland annat arrangerades Scandinavian Street Music Festival, Swedish Beach Tour och Nyköping Pride. Nyköpings Festdagar utökades även till en hel vecka.

Administration redigera

 
Karta över centrala Nyköping från 1870
 
Nyköpingshus vid Nyköpingsån med Fiskbron (Återbärsbron) till höger

Nyköpings stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Bebyggelsen kom att också sträcka sig in i den angränsande socknen Sankt Nicolai socken. 1950 delades denna socken och landskommun där delar sedan 1952 uppgick i stadskommunen. 1969 införlivades också Svärta socken/landskommun. 1971 uppgick stadskommunen i Nyköpings kommun med Nyköping som centralort.[34]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Nyköpings rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Nyköping i Nyköpings tingsrätts domsaga.[35]

I kyrkligt hänseende har Nyköping historisk hört till Nyköpings östra församling, Nyköpings västra församling och Nikolai församling där de två senare 1953 bildade Nyköpings Sankt Nicolai församling. Nyköpings östra församling uppgick 1989 i Nyköpings Alla Helgona församling.[36] Församlingarna sammanlades 2014 i Nyköpings församling.[37]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Nyköping 1950–2020[38][39]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
18 310
1960
  
19 947
1965
  
24 315
1970
  
30 943
1975
  
30 352
1980
  
28 046
1990
  
26 384 1 215
1995
  
26 869 1 226
2000
  
27 164 1 230
2005
  
27 720 1 231
2010
  
29 891 1 343
2015
  
32 224 1 490
2020
  
38 780 1 830
Anm.: Sammanvuxen med Oppeby 1970 och Arnö 2020.

Stadsdelar redigera

Nyköping är indelat i 17 stadsdelar och omkring 40 delområden.[40]

Nr Stadsdel Delområden Befolkning Beskrivning
01 Väster Väster 3791 Väster är en av centrumstadsdelarna i Nyköping. Här finns gångstråket Storgatan med gallerior, hotell, restauranger och krogar. Bebyggelsen domineras av stenhus från sent 1800-tal och framåt. Här ligger också Stora Torget med Stadshuset, Nicolaikyrkan, Nicolaiskolan och gamla rådhuset. Teaterparken med gamla teatern och busstationen är också belägen i stadsdelen Väster. Nyköpingsån utgör gränsen mellan stadsdelarna Väster och Öster.
02 Öster Öster, Östra villastaden 4574 Stadsdelen Öster domineras av flerfamiljshus från sekelskiftet (det förra) och framåt. Här ligger också det spektakulära Sparbankshuset från 1898 precis vid Nyköpingsån. I stadsdelen ligger Östra villastaden – en villastad med likartade hus byggda runt 1920, där variationen främst består i skillnader i färg och mindre skillnader i utformning. Området bebyggdes till stor del av anställda på Nordiska Kompaniets verkstäder. Den internationellt kände arkitekten Erik Gunnar Asplund har ritat Villa Sturegården som uppfördes här 1913.
03 Arnö Herrhagen, Långsätter, Kanntorp, Strandstuguviken 3413 Arnö är den till ytan största stadsdelen, belägen cirka fyra kilometer sydost om centrum på andra sidan Stadsfjärden. Blandad bebyggelse med strövområden och nära till vattnet.
04 Högbrunn Högbrunn, Hemgården, Gumsbacken, Idbäcken 1134 Högbrunn domineras av 1940-talshus i tre våningar och ett större industriområde. I området finns också radhus och villor från 1940-talet. I Gumsbacken finns ett köpcentrum nära västra utfarten vid E4.
05 Fågelbo Fågelbo 1956 Bebyggelsen är en blandning av villor, radhus och lägenheter från 1930-talet till nyproduktion. Området är centralt i närheten av Rosvalla, hamnen och centrum. Här finns även gymnasieskolan Tessinskolan och kanotstadion med den 1,5 kilometer långa bryggan.
06 Isaksdal Isaksdal, Höglunda 1376 Blandad bebyggelse med villor och hyresrätter.
07 Brandkärr Brandkärr, Marieberg, Gustavsberg 4540 Ett bostadsområde i tätortens norra del, vid E4. Tidstypisk bebyggelse från 1960-talet nära strövområden och affärscentra.
08 Stenkulla Stenkulla, Rosenkälla 3640 Bebyggelse med flerbostadshus och enfamiljshus, radhus och friliggande villor från tidigt 60-tal cirka två kilometer öster om centrum.

Vid platsen för gamla Rosenkälla gård, ligger idag Franciscuskapellet, invigt 1972. Rosenkälla gård hade anor från 1600-talet och namnet kommer från den springkälla omgärdad av rosenbuskar som då var en av Nyköping vattentäkter och varifrån vattnet rann ett par kilometer genom urborrade trästammar.

09 Oppeby Oppeby, Oppeby Gård 2407 Oppeby är bebyggt med radhus och flerfamiljshus, från 40-talet och framåt. Oppeby gård byggdes på 60-talet med loftgångshus. Nyköpingsån flyter förbi Oppeby och det var här Nyköping en gång började. Vid ån finns två runstenar resta och där finns hällristningar från bronsåldern. Oppeby är indelat i två delar; gamla Oppeby och Oppeby gård, uppkallat efter herrgården som ligger i området.
10 Harg Harg, Krikonbacken, Hagalund 2009 Harg - Villaområde, nära Nyköpingsån, cirka tre kilometer nordväst om Nyköpings centrum. Bebyggt från 1930-talet.
11 Bryngelstorp Bryngelstorp, Ängstugan, Tjuvholmen 2200 Villaområde i huvudsak byggt på 1970-talet. Gränsar mot naturreservatet Labro ängar.
12 Stenbro Stenbro, Oxbacken, Påljungshage 403 Villaområden tre kilometer nordväst om centrum, byggt från 1930-talet och framåt. Det sägs att namnet Oxbacken kommer sig av att landsvägen hade en så brant backe att hästar inte orkade dra vagnarna, utan man fick spänna för oxar i stället.

Nyköpings nordligaste stadsdel belägen vid Europaväg (E4). Stadsdelen utgörs mest av äldre villor och Pål Jungs Hage handelscenter. De första butikerna öppnade hösten 2008.

13 Brandholmen Brandholmen, Rosvalla 713 Stadsdel vid Stadsfjärden cirka tre kilometer öster om centrum. Blandad bebyggelse med parhus och flerfamiljshus och småbåtshamn. På Brandholmen låg tidigare Nyge flygfält med bland annat Arméflygskolan (ArméflygS) som 1984 flyttade till Skavsta flygplats (tidigare F 11 Nyköping) och 1985 till Malmens flygplats i Linköping. Rosvalla Eventcenter är också beläget på Brandholmen.
14 Hållet Hållet, Nöthagen, Blommenhov, Anderslund, Perioden 546 Stadsdelar, belägna strax norr om centrum. Här ligger Nyköpings lasarett. Inom stadsdelen finns även naturreservatet Hållet. Rakt genom naturreservatet rinner Nyköpingsån. Här finns också torpstugorna Fåfängan – två små stugor uppförda 1798 för arbetare vid Periodens pappersbruk.
15 Ekensberg Ekensberg, Pettersberg 411 Villaområde och friluftsområde drygt två kilometer nordost om centrum.
16 Malmbryggshagen Malmbryggshagen 309 Ett av Nyköpings senaste villaområden cirka tre kilometer öster om centrum.
17 Hamnen Spelhagen, Kungshagen 189 Stadsdel en kilometer söder om centrum, med en del av hamnen och småbåtshamn.

Kommunikationer redigera

Vägar redigera

 
Europaväg E4

Vid Nyköping passerar motorvägen E4:an. Ett karaktäristiskt inslag på denna motorväg utgörs av rastplatsen Nyköpingsbro som ligger strax väster om Nyköping och som består av en broliknande byggnad som är byggd över själva motorvägen. Motorvägen är den huvudsakliga vägen för att ta sig till Stockholm, Södertälje och Norrköping, medan det finns avfarter till mindre vägar som leder till Trosa, Gnesta och Kolmården längs vägen.

En viktig väg till/från Nyköping är Riksväg 53 mellan Oxelösund och Eskilstuna. Den består av motorväg mellan Nyköping och Oxelösund, men håller lägre standard mellan Nyköping och Eskilstuna, en sträcka som är cirka åtta mil.

Riksväg 52 går från Nyköping till Örebro via Katrineholm. Det är cirka 14 mil mellan Nyköping och Örebro, där Katrineholm passeras efter sex mil. För att komma till Flen finns en avfart strax efter kommungränsen nära tre mil norr om Nyköping, där 52:an delar sig i två. Sträckan mellan Nyköping och Vrena i kommunens norra del, nära 25 km norr om centrum, har en bred vägmarginal och lämpar sig väl för landsvägscykling. Det finns även officiella cykelvägar med belysning till såväl Oxelösund som tätorterna Enstaberga och Sjösa, en mil respektive fem kilometer ifrån Nyköping.

Bland övriga vägar finns den gamla E4:an som går längs Kilaån genom kommunens västra delar förbi Jönåker, samt öster om Nyköping igenom skogen i riktning Tystberga. Dessutom är vägen till Nävekvarn och Bråviken noterbar, samt vägen mellan Nyköping och Mariefred som passerar Runtuna i kommunens nordliga delar samt kustvägen till Trosa som passerar Sjösa och naturreservatet Stendörren.

Kollektivtrafik redigera

Kollektivtrafiken i Nyköping bedrivs av Sörmlands kollektivtrafikmyndighet under namnet Sörmlandstrafiken. Stadstrafiken består av 3 stycken stamlinjer och 4 stycken servicelinjer.

Linje Sträcka
1 Harg-Bussterminalen-Bryngelstorp
2 Brandkärr-Bussterminalen-Arnö
3 Bussterminalen-Brandholmen

Järnväg redigera

 
Nyköpings järnvägsstation

Järnvägsstationen vid Nyköpingsbanan är belägen i stadens nordvästra hörn. Arkitekten Per-Olof Hallman upprättade ett stadsplaneförslag för stadsdelen, vilken bearbetades av Ragnar Östberg. En gata skulle löpa diagonalt från järnvägsstationen till Stora torget. Men planen genomfördes aldrig till fullo; nuvarande Borgargatan som stannar vid Gamla tingshuset (ritad av Carl Westman) är allt som kom till stånd av diagonalgatan. Huvudparten av området bebyggdes på 1930-talet.[41]

Ett nytt Resecentrum planeras strax öster om den nuvarande stationsbyggnaden, intill korsningen Brunnsgatan / Södra bangårdsgatan.[42]

Ostlänken är en planerad snabbjärnväg som ska byggas från Järna, via Vagnhärad, Nyköping och Skavsta, vidare mot Norrköping och Linköping.

Flygplats redigera

 
Stockholm Skavsta Airport

Det före detta flygflottiljsområdet tillhörande Södermanlands flygflottilj (F 11) har sedan 1984 omvandlats till Stockholm Skavsta Flygplats. Flygplatsen är belägen cirka 7 km från Nyköpings centrum och cirka 10 mil från Stockholm och räknas som en av Stockholms fyra flygplatser vid sidan om Arlanda, Bromma och Västerås.

Näringsliv redigera

Bankväsende redigera

Nyköpings sparbank grundades 1832. Den gick samman med Oppunda härads sparbank år 1991 under namnet Sörmlands sparbank och verkar fortfarande som en fristående sparbank.

Södermanlands enskilda bank grundades i Nyköping år 1867 och tog då över Filialbankens i Nyköping, som grundat 1858. Redan innan denna bank grundades hade Mälareprovinsernas enskilda bank ett avdelningskontor i Nyköping.[43] Under 1900-talet tillkom kontor för Östgöta enskilda bank och Kreditbanken/PKbanken. Sörmlandsbanken tog över av Skandinaviska banken år 1945 och blev senare en del av SEB. De andra bankerna uppgick i Handelsbanken, Danske Bank respektive Nordea.

Danske Bank lade ner kontoret den 1 mars 2017.[44] Därefter fanns SEB, Handelsbanken, Nordea och sparbanken kvar i staden.

Utbildning redigera

 
Västra skolan.
 
Östra skolan invigdes 1909.

Förteckningen gäller kommunala skolor och friskolor i Nyköpings tätort.

Grundskolor redigera

Skola Årskurser Regi
Brandkärrsskolan F-6 Kommunal
Bryngelstorpsskolan F-6 Kommunal
Fokusskolan F-9 Friskola
Kunskapsskolan 4-9 Friskola
Herrhagsskolan F-6 Kommunal
Långbergsskolan F-9 Kommunal
Långsättersskolan F-6 Kommunal
Mikaeliskolan F-9 Friskola
Nyköpings enskilda grundskola 7-9 Friskola
Nyköpings friskola F-9 Friskola
Nyköpings högstadium 7-9 Kommunal
Rosenkällaskolan F-6 Kommunal
Släbroskolan F-6 Kommunal
Stenkullaskolan F-6 Kommunal
Vittra Kungshagen F-9 Friskola
Västra skolan F-3 Kommunal
Östra skolan F-6 Kommunal

Gymnasier redigera

Gymnasium Regi
Elteknikbranschens gymnasium Friskola
Flygteknik Technical training Kommunal
Framtidsgymnasiet Friskola
Ljud och Bildskolan Friskola
Nyköpings gymnasium Kommunal
Nyköpings enskilda gymnasium Friskola
Nyköpingsstrand utbildningscentrum Friskola
Nyköpings kanotgymnasium Kommunal
Realgymnasiet Friskola

Vuxenutbildning redigera

Skola Regi
Campus Nyköping Kommunal
Nyköpings folkhögskola Friskola
Flygteknik technical training Kommunal

Kultur redigera

 
Culturum med konsertsal och stadsbibliotek

För offentliga konstverk, se lista över offentlig konst i Nyköpings kommun.

 
Nyköpings teater

Sevärdheter redigera

Det finns många olika typer av sevärdheter i och kring Nyköping. Här listas några efter kategori.

Sevärdhet Kategori Information
Alla Helgona Kyrka Kyrka Kyrka med medeltida anor som omnämns i skrift redan på 1200-talet.
Anna Lindhs plats Park Plats till minne av Sveriges tidigare utrikesminister Anna Lindh.
Ask och Embla Konst en träskulptur vid Folkungabron.
Culturum Kulturhus Kulturhus innehållande bibliotek och konsertsal med 538 platser.
F11 Museum Museum Ett flygmuseum som speglar flygvapnets utveckling under F 11-epoken, från 1941 till flottiljens nedläggning 1980.
Gamla Tingshuset Tingshus Byggnaden uppfördes 1909-1910 för dåvarande Jönåkers och Rönö tingslag och Hölebo härads tingslag.
Gripes modellteatermuseum Museum En modellteatersamling som i huvudsak består av konstnären Harald Gripes samling.
Hållet-Marieberg-Stenbro Naturreservat Ett kommunalt naturreservat beläget drygt en kilometer nordost om Nyköpings centrum
NK-villan Paviljong NK-villan ritades som utställningspaviljong åt Nordiska Kompaniet 1906.
Nyköpings hamn Hamn Hamnen ligger i stadsfjärden, där Nyköpingsån mynnar ut i Östersjön och är ett populärt turistmål.
Nyköpings Teater Teater Ritad av arkitekten G E Westermark och invigdes den 30 augusti 1884.
Nyköpingshus Slott Nyköpings slott, är ursprungligen en medeltida borg, nu delvis lagd i ruiner.
Nyköpingsån Vattendrag En å som huvudsakligen flyter igenom Södermanland.
Nynäs slott Slott En slottsliknande herrgård och ett tidigare säteri vid Rundbosjön mellan Trosa och Nyköping.
Prosten Pihls gård Prästgård Byggdes 1726 som bostad till kyrkoherden Andreas Phil i Alla Helgona församling.
Rådhuset Rådhus Byggdes 1723 och är en stenbyggnad i två våningar med säteritak klätt med tegel.
Sankt Anne kvarn Kvarn En medeltida byggnad belägen på en halvö vid Forsfallet i Nyköpingsån.
Sankt Nicolai Kyrka Kyrka Församlingskyrka med medeltida med anor från 1200-talet.
Sankta Anna Katolska Kyrka Kyrka Romersk-katolsk kyrkobyggnad i Nyköping invigd den 18 december 1988.
Släbro Fornlämningar Ett område rikt på hällristningar, runstenar, gravplatser och andra fornlämningar.
Stadshuset Stadshus Säte för Nyköpings kommuns politiska ledning och administration. Invigdes i december 1969.
Stendörrens naturreservat Naturreservat Området blev naturreservat 1972 för att säkerställa möjligheter för ett rörligt friluftsliv i den sörmländska skärgården.
Storhusfallet Vattenfall Vattenfall i Nyköpingsån. Fallet är mer än fyra meter högt och har utnyttjats som kraftkälla sedan medeltiden.
Svanviken-Lindbacke naturreservat Naturreservat Området blev naturreservat 1963 i syfte att bevara och vårda platsens natur och kulturvärden.
Sörmlands museum Museum Ett regionalt museum med kulturhistorisk inriktning.

Gallerier och utställningar redigera

  • Anna-Stina Åberg Design – silversmide
  • Bryggeriet – kulturcentrum med konsthantverkare och konstnärer
  • Galleri Fiskhuset – konstutställningar
  • Galleri Saxen – utställningar och frisersalong
  • Galleri Sjöhästen – konstutställningar
  • Handmade – konstutställningar
  • Hantverksgruppen Sörmland
  • Kulturstråket längs Nyköpingsån
  • Lusthuset – Café med uteservering, handelsbodsmuseum

Kända Nyköpingsprofiler redigera

Sport och fritid redigera

 
Rosvalla Eventcenter.

Vandringsleder redigera

Idrottsanläggningar redigera

  • Nyköpings Arenor, Rosvalla. En sportanläggning med multihall, bowlinghall, fotbollsplaner, ishockeyrinkar, baseballplan, skyttebanor med mera. Invigdes 2004.
  • Folkungavallen, en idrottsarena för fotboll och friidrott. Invigdes 1914.
  • Hjortensbergsbadet, en bad- och träningsanläggning med bland annat vågbassäng, varmvattenbassäng och träningsredskap.

Sportklubbar redigera

Klubb Sport Grundad
IFK Nyköping Fotboll, Friidrott, Handboll, Bowling 1904
Nyköpings KK Kanot 1933
Griparna Speedway 1949
Nyköpings GK Golf 1951
Nyköpings OK Orientering 1958
Nyköpings BIS Fotboll, Friidrott 1965
Nyköping Baltic Beasts Amerikansk fotboll 1989
Onyx Innebandy Innebandy 2004
Nyköpings SK Ishockey 2017
Nyköping Basket Basket 2011
Nyköpings AIK Ishockey 1914

Vänorter redigera

Nyköping har ett aktivt vänortssamarbete med Ōarai, Ibarakii prefektur i Japan.[45]

Vänortsavtalet, ett så kallat Rainbow City Agreement, skrevs under den 23: maj 2006 i Ōarai och innebär att städerna ska ha ett kunskapsutbyte om respektive lands kultur, ett utbytesprogram för skolungdomar, utbyta erfarenheter inom vård och omsorg och underlätta för företag att etablera kontakter på respektive ort. Samarbetet mellan städerna har sitt ursprung i ett affärsavtal mellan Studsvik Nuclear AB och företaget JAEA (Japan Atomic Enegry Association).[46]

Galleri redigera

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ https://nykopingsguiden.se/se-och-gora/inspiration/rikssvenska/
  2. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  6. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 17 september 2013.[källa från Wikidata]
  7. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Yumpu.com. ”Södra Aros blir”. yumpu.com. https://www.yumpu.com/sv/document/view/20333072/arkeologin-berattar-om-nykoping-sormlands-museum/5. Läst 15 september 2017. 
  9. ^ ”Länsstyrelsen Södermanland - Fornitdsvandringar i Brandkärr-Hållet”. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.728c0e316219da813524fe/1526067918520/Brandk%C3%A4rr-forntidsvandering-n%C3%A4ra-stan.pdf. Läst 25 juli 2018. 
  10. ^ Ivar Schnell, Vägvisare genom Södermanland. En studiehandbok i hembygdskunskap. Sörmlands museum. Nyköping 1981, s. 79
  11. ^ Ett aros bir en köping - arkeologi i Åkroken och Nyköping, red. Lars Norberg
  12. ^ Nyköping. Medeltidsstaden 13, sid. 10
  13. ^ ”Det medeltida bostadshuset”. Sörmlands Museum. Arkiverad från originalet den 18 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140318053003/http://www.sormlandsmuseum.se/Sormlandsmuseum/kunskap-och-radgivning/Arkeologi/kulturmiljonytt/Det-medeltida-bostadshuset/. Läst 18 mars 2014. 
  14. ^ ”Fortsättning på båthusen”. Sörmlands Museum. Arkiverad från originalet den 18 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140318052042/http://www.sormlandsmuseum.se/Sormlandsmuseum/kunskap-och-radgivning/Arkeologi/kulturmiljonytt/Fortsattning-pa-bathusen/. Läst 18 mars 2014. 
  15. ^ Det medeltida Sörmland, Johan Anund & Linda Qviström, s 137.
  16. ^ [a b c d] Nyköping. Medeltidsstaden 13, sid. 8
  17. ^ Nyköping. Kulturhistorisk byggnadsinventering, sid. 11
  18. ^ Nyköping. Kulturhistorisk byggnadsinventering, sid. 12
  19. ^ [a b] Erik Petersson, Den skoningslöse. En biografi över Karl IX. Natur och kultur: Stockholm 2009, s. 46ff
  20. ^ Schnell, Ivar (1963). Sörmlandsbygden. Nyköping: Sörmlands hembygds- och museiförbund. sid. 11 
  21. ^ Ivar Schnell, Vägvisare genom Södermanland. En studiehandbok i hembygdskunskap. Sörmlands museum. Nyköping 1981, s. 69
  22. ^ Nyköping. Medeltidsstaden 13, sid. 10, 15
  23. ^ Nyköping. Medeltidsstaden 13, sid. 12
  24. ^ ”Historiska kartor”. Nyköpings kommun. http://nykoping.se/Kultur--Fritid/Nykopings-Stadsarkiv/historiska_kartor/. Läst 15 september 2017. 
  25. ^ Nyköping. Kulturhistorisk byggnadsinventering, sid. 17
  26. ^ Nyköping. Kulturhistorisk byggnadsinventering, sid. 18
  27. ^ Svensk uppslagsbok, 20. Malmö 1935
  28. ^ Järna–Norrköpings järnväg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  29. ^ Nyköping. Kulturhistorisk byggnadsinventering, sid. 20
  30. ^ Svensk uppslagsbok, 20. Malmö 1935
  31. ^ ”Studsvik AB - Historia”. 19 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819071813/http://www.studsvik.se/index.php?p=about&s=history&afw_lang=sv. Läst 18 augusti 2018. 
  32. ^ ”Sörmlands Museum, 500 år och 580 kubik”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821042927/http://www.sormlandsmuseum.se/Sormlandsmuseum/Arkeologi/Nyhetsarkiv/Kvarteret-Akroken/. Läst 21 november 2010. 
  33. ^ ”Nyköpings kommun - Planerade Byggprojekt - Kvarteret Åkroken”. Arkiverad från originalet den 19 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150319145013/http://nykoping.se/Bo-bygga-och-miljo/Stadsplanering-och-byggprojekt/Planerade-byggprojekt/Kvarteret-Akroken/. Läst 19 januari 2015. 
  34. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  35. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  36. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  37. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  38. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  39. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  40. ^ ”Stadsdelar”. Nyköpings kommun. http://nykoping.se/Boinykoping/Bo/Stadsdelar1/. Läst 15 september 2017. 
  41. ^ Nyköping. Kulturhistorisk byggnadsinventering, sid. 24
  42. ^ ”Nyköpings kommun - Resecentrum”. https://nykoping.se/resecentrum. Läst 25 juli 2017. 
  43. ^ 1856-1860 Södermanlands län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 1. Landshövdingeämbetets uti Södermanlands län underdåniga berättelse för åren 1856-1860, p. 16
  44. ^ Bank stänger Nyköpingskontor Arkiverad 10 augusti 2021 hämtat från the Wayback Machine., Södermanlands Nyheter, 20 december 2016
  45. ^ ”Vänorter”. skl.se. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180818214654/https://skl.se/demokratiledningstyrning/euinternationellt/internationellasamarbeten/vanorter.1550.html. Läst 18 augusti 2018. 
  46. ^ ”Besök från Japan”. Nyköpings kommun. https://nykoping.se/Nykopings-gymnasium/Om-skolan/Nyheter-/Nyheter1/Besok-fran-Japan-/. Läst 18 augusti 2018. 

Tryckta källor redigera

  • Nyköpings stads historia (2 delar, 1973), delarna omfattar 1. medeltiden-1622 och 2. 1700-1915
  • Broberg, Birgitta (1979). Nyköping. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 13. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618883. ISBN 91-7192-417-5 
  • Nyköping. Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979), Södermanlands museum. Rapport 3
  • Håkan Norén (med flera), Nyköpings historia (del 1, 2004), Nyköpings hembygdsförening, ISBN 91-631-6238-5
  • Wikborg, J & Wikell, R. 2010. Skynda att fynda! Arkeologiska undersökningar vid Påljungshage. Sörmlandsbygden 2010.
  • Riksantikvarieämbetets webbplats

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera