Leksand

	Leksand
	Tätort; Centralort
	Leksands centrum (Noret)
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Kommun	Leksands kommun
Distrikt	Leksands distrikt
Koordinater	60°43′53″N 14°59′56″Ö / 60.73139°N 14.99889°Ö
Area
- tätort	942 hektar (2018)
- kommun	1 410,41 km² (2019)
Folkmängd
- tätort	6 401 (2020)
- kommun	15 801 (2020)
Befolkningstäthet
- tätort	6,795 inv./hektar
- kommun	11 inv./km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T6608
GeoNames	2696650
	Ortens läge i Dalarnas län
	Wikimedia Commons: Leksand
	SCB:s tätortsavgränsning (långsam); Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Leksand (olika betydelser).

Leksand (uttal (info)) är en tätort i Dalarna samt centralort i Leksands kommun i Dalarnas län. Leksand är även kyrkby i Leksands socken.

Vy från Leksandsbron.

HistoriaRedigera

Orten Leksand har sitt ursprung dels i Leksands sockens gamla kyrkplats på kyrkudden, dels i byn Leksands-Noret. Kyrkudden har gamla anor som boplatsläge. En idag uterroderad stenåldersboplats har bland annat legat här. Under nuvarande kyrka påträffades vid utgrävningar på 1970-talet förutom en mängd tidigkristna gravar även vad som troligen var en brandgrav från tidigt 1000-tal. Nuvarande kyrkas äldsta delar härrör från sent 1100-tal. Förutom kyrka, prästgård fanns här kyrkvallen med kringliggande byars kyrkbodar och marknadsplats. Ett gästgiveri anlades på 1600-talet.

Några hundra meter öster om kyrkan, vid den gamla flottningsstället över Dalälven låg byn Noret. Den har ibland betraktats som kyrkby, men inget tyder dock på att kyrkans marker avsöndrats härifrån. Innan de östra delarna av byn förstördes i samband med en brand 1902 sträckte sig byn längre åt öster. Byn hade även ett eget gravfält som påträffades i samband med järnvägsbygget 1914. Byn omfattade på 1540-talet sju nomati, och 1668 åtta nomati. En flottbro över Dalälven uppfördes i Noret på 1600-talet.

Bybebyggelsen låg ursprungligen längs Norsgatan, som då var landsvägen österut från kyrkan vidare mot Sågmyra och Falun. På 1840-talet tillkom Fiskgården som en separat bebyggelse längs vad som då bara var en bruksväg men senare kom att bli Fiskgatan. Senare under 1800-talet tillkom bebyggelse vid Hantverkargatan och vid Parkgatan, samt bebyggelse vid Rättviksvägen norrut från kyrkan. Vid Hagbacken uppstod en mindre bybebyggelse som först under 1900-talet växte samman med orten Leksand. 1904 inrättades Leksands-Norets municipalsamhälle.

Senare har även andra byar inkluderats i orten.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Leksand 1960–2015^[6]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	2 923
1965	3 873
1970	4 200
1975	4 410
1980	4 868
1990	5 505	723
1995	5 793	753
2000	5 720	754
2005	5 861	775
2010	5 934	779
2015	6 107	947
Anm.: Sammanvuxen med Tibble, Ullvi och Yttermo 1965

SamhälletRedigera

Bebyggelse i centrum med Norsgatan till vänster.

I Leksand ligger Leksands kyrka.

Orten är också känd för att ha den största majstångsresningen i Sverige. I Sammilsdal ("Gropen" i dagligt tal), en dödisgrop från istiden, kan det under majstångsresningen på midsommarafton samlas uppemot 30 000 människor.

I Leksand finns även vattenlandet och nöjesparken Leksand Sommarland.

Centrumrådet utgörs av, Leksands-Noret.

NäringslivRedigera

Leksand är delvis även känt för tillverkning av knäckebröd, detta trots att fabriken är placerad i samhället Häradsbygden, vilket ligger 4-5 km utanför Leksand. Företaget Leksands Knäckebröd gör också anspråk på symbolen Dalahästen, i tryck.

BankväsendeRedigera

Leksand har en egen sparbank, Leksands sparbank, som grundades 1870 och alltjämt verkar som en fristående sparbank. Även Länsförsäkringar bank och Handelsbanken har kontor på orten. Nordea stängde sitt kontor i Leksand den 31 maj 2018.^[7]