Det vore förnämligt om man kunde skapa en lista med olika yrkesgrupper som är aktiva på Wikipedia som man kan fråga om specifika saker i ett fackämne där man vill att någon väl insatt ger ett svar. Det borde ge artiklar med högre kvalité i ett tidigare skede. Naturligtvis ska man inte kunna kräva ett svar men jag tror det finns många sakkunniga som vill ställa upp som man aldrig kommer i kontakt med av olika orsaker och som aldrig kommer till tals, där dom kan bidra med bra tips, om inte dom själva, så kan dom kanske ge tips om relevanta informationskällor. Det blir en form av specialistbank som man kan vända sig till och som dessa kan anmäla sig till, om de tror sig ha specifika kunskaper att bidra med. Nu är det ju ren slump om man råkar ha stött på någon sakkunnig. Exempel på detta är Holger Elgaard som kan en hel del om arkitektur och meteorolog nn:Brukar:Frokor. Men vem som helst kan naturligtvis ha synpunkter och en sakkunning får naturligtvis inte bli en typ av "domare", men detta tror jag löser sig automatiskt. Det gäller ju alltid att ha en referens till det man anger även om referensen många gånger kan vara diskutabel och skapar diskussioner. Lidingo14 december 2009 kl. 12.34 (CET)[svara]
Skulle man inte kunna ha användarrutor för olika yrken på samma sätt som för språkkunskaper och geografisk hemvist? Då skulle man kunna hitta dessa kompetenser via respektive användarkategori. /FredrikT15 december 2009 kl. 10.07 (CET)[svara]
Ginge det inte på något sätt att koppla detta till detaljgranskningen? Nu är det väldigt få som anmält sig som detaljgranskare, och det verkar vara svårt att blåsa liv i den funktionen, som jag ändå tycker skulle kunna tillföra mycket vad gäller kvalitetsarbetet. Tänk om det funnes ett sätt att få personer med specialistkunskaper att anmäla sig som detaljgranskare - bra idéer någon? MVH/ --Idunius15 december 2009 kl. 10.24 (CET)[svara]
Kan vi inte bara ha kategorier i deltagarmallarna för projekten? Jag tycker inte att SVWP behöver fler institutioner/mallar/processer/projekt; wikin bör snarare göras mindre spretig så vi får mer trafik på färre platser. Idag är SVWP-upplevelsen till stora delar som att vandra i ändlösa kritvita korridorer i ett övergivet mentalsjukhus. hejkompis (disk) 15 december 2009 kl. 10.37 (CET)[svara]
Man skulle kunna gå efter den lista på ämnen som visas till höger på huvudsidan och i respektive kategori-underkategori via en länk därifrån kunna få fram en lista på användare som uttryckligen har anmält sig som sakkunniga i ämnet och vara beredd på att ialla fall kolla sin brevlåda/diskussionssida någon gång per vecka. Sakkunniga som plötsligt försvinner kan man lösa med att begära att den personen raderas som sakkunnig om den inte svarat på en specifik fråga inom exempelvis 2 veckor. Lidingo16 december 2009 kl. 09.59 (CET)[svara]
Det handlar om att skapa en lista där sakkunniga själva lägger in sig på något sätt (eller ber någon att göra det). Allstå helt frivilligt med möjlighet att ta bort sin anmälan om dom tycker det blir för mycket frågor som ska besvaras. Lidingo16 december 2009 kl. 15.28 (CET)[svara]
Precis detta. Nu är det en ren slump om man råkar stöta på en sakkunig som är aktiv på Wikipeida där man likt en detektiv ska kolla vilka som huvudsakligen ligger bakom artiklar inom ett visst område och sen kolla användarsidan om dom verkar ha rätt kompetens eller bara är "hobbyspecialister" som det kryllar av på Wikipedia. En kunskapspool med frivilligt deltagande så länge dom sitter uppe på listan vore förnämligt. Det kan gälla alla områden. En sortering efter ämne som visas till höger på huvudsidan är ju enklast. Lidingo18 december 2009 kl. 22.15 (CET)[svara]
Finns det kartbilder som är fria att använda?redigera
En tanke slog mig när jag för ett tag sedan redigerade någon artikel om en gata: Att det vore intressant att se dess sträckning på en karta. Har någon koll på om det finns någon karttjänst eller liknande där man fritt får använda innehållet här på Wikipedia (eller Commons då...). Typ att man tar en skärmdump av kartbilden, markerar vägen på bilden på något sätt, och laddar upp den slutgiltiga filen till Commons för att använda i artiklar. Vad säger ni? //Mippzon15 december 2009 kl. 16.17 (CET)[svara]
Observera att OpenStreetMap ibland är väldigt bristande (den är, precis som Wikipedia, skapad av sina användare, och av naturliga anledningar saknas i många fall en (korrekt) karta) och därför inte kan/bör användas till de flesta platsartiklar. Calandrella15 december 2009 kl. 20.46 (CET)[svara]
Precis, OpenStreetMaps kartor över sverige behöver fler som hjälper till. Alla med god lokalkännedom och/eller GPS-enheter uppmuntras att bidra! När du vill hitta kartor till Wikipediaartiklar, bör du kolla med till exempel eniros karttjänst så att OSM-kartan inte innehåller felaktigheter, saknar väger eller dylikt. Om så inte är fallet är det jättebra att initiativ tas till uppladdning. För övrigt pågår arbete för att smidigt kunna länka till OSM-kartorna i Wikipediaartiklar. --Ojan16 december 2009 kl. 22.29 (CET)[svara]
Om man har gamla kartor där gatans sträckning finns med, kan upphovsrätten till kartan ha gått ut. Det är då fritt att skanna in, ladda upp och använda den kartan. Upphovsrätten går ut 70 år efter upphovsmannens död, alternativt 70 år efter publicering av en karta där upphovsmannen inte identifieras. DG18 december 2009 kl. 20.33 (CET)[svara]
Hur långt i förväg kan det anses vara relevant att skapa artiklar för månader? Nu finns en för Januari 2011. I Wikipedia:INTE står att Wikipedia inte är någon kristallkula och månadsartiklar för mer än ett år framåt borde vi rimligen kunna avvakta med. Eller hur är synen på detta? Det skulle ju kunna bli hur många som helst, utan att de kan fyllas med något mer omfattande innehåll än på länge? Höstblomma16 december 2009 kl. 09.12 (CET)[svara]
Jag tycker att det räcker med att lägga sånt i årsartiklarna och om det skulle bli för mycket där så kan man bryta ut det till månadsartiklarna framöver. Infogar. / Elinnea16 december 2009 kl. 13.39 (CET)[svara]
Det är helt klart onödigt att skapa dem långt i förväg, men lika onödigt att ta bort dem när de väl är skapade eftersom de ändå kommer att bli till förr eller senare. Man behöver inte lägga kraft på att bry sig om det. E.G. den 18 december 2009 kl. 10.42 (CET)[svara]
LiquidThreads är namnet på ett system (ett tillägg till MediaWiki) som gör diskussionsidorna mer lika ett webbforum. Man kan då lägga till sin kommentar utan att behöva tänka på rätt antal kolon (::::) för indrag och utan att riskera att redigera tidigare diskussionsinlägg. Eventuellt kommer detta att införas på Wikipedia. Just nu testas funktionen på Wikimedia Foundations strategiwiki. Gå till http://strategy.wikimedia.org/ och logga in. På sidan http://strategy.wikimedia.org/wiki/Strategic_Planning_talk:Sandbox finns en sandlåda där man kan provdiskutera. Skriv gärna en kommentar på svenska till mitt senaste inlägg. Utvecklaren Andrew Garrett vill ha dina synpunkter på det här nya systemet. --LA216 december 2009 kl. 23.01 (CET)[svara]
Det ser relativt smidigt ut. Det jag dock har mot det är dels 1) att jag blivit rätt van vid Wikipedias diskussionssidor och att jag är rätt så inställd på att redigera diskussionssidorna på samma sätt som artiklar och min användarsida och dels 2) att sidorna blir tyngre.
Den första punkten är väl egentligen en vanesak, men den andra punkten skulle nog kunna bli ett problem ibland (här på bybrunnen till exempel). Johan G18 december 2009 kl. 01.39 (CET)[svara]
Artikeln Mikael Cromsjö har vid ett par tillfällen raderats pga brist på relevans. Nu har användare:Vakense istället lagt in denna CV-liknande artikel (eller ngt mkt snarlikt) som sin användarsida (Jag antar att det är Cromsjö själv) Nu har denna användare dessutom lagt in en länk i artikeln Vaken.se till denna användarsida. Jag undrar hur Wikipediagemenskapen förhåller sig till detta? --Idunius4 december 2009 kl. 11.29 (CET)[svara]
Det passar sig inte som extern länk, den ändringen har jag rullat tillbaka. Jag lutar åt att hans användarsida skall raderas eftersom den är förvirrande, han får gärna skriva om sig själv men då tycker jag att det ska vara skrivet i förstaperson inte i tredjeperson. Nu ser det ut som en artikel på Wikipedia, vilket det inte är. GameOn4 december 2009 kl. 11.33 (CET)[svara]
Det finns flera användarsidor som är skrivna i tredje person (min till exempel). Jag ser inget problem med det, och det är bara bra om man vet mer om vem som står bakom ett användarnamn. --Kildor4 december 2009 kl. 12.01 (CET)[svara]
Ja så som din är skriven är en sak, men ex. så källbelägger du inte påstående om dig själv så det ser ut som en artikel. Låt gå för att den får vara kvar (jag skrev "lutar" för att jag inte är helt övertygad själv att den ska tas bort även om jag anser den olämplig), men länk mellan artikelnamnrymden och användarnamnrymden kan i alla fall inte vara ok. GameOn4 december 2009 kl. 12.09 (CET)[svara]
Nej, man ska naturligtvis inte länka till användarsidor i artikelrymden, och speciellt inte om man ger sken av att det är en artikelsida. Din tillbakarullning var förstås helt rätt! --Kildor4 december 2009 kl. 12.44 (CET)[svara]
Användarsidan för Användare:Vakense utnyttjas väl delvis för olämpligt syfte genom att under styckena "Ideellt arbete" och "Kommunikation och Coaching" göra reklam för vaken.se och de utbildningar han "erbjuder" (jag antar mot betalning). Åtminstone de delarna borde bort. Tomas e4 december 2009 kl. 16.36 (CET)[svara]
Av döma av användarens bidrag handlar det han gör på Wikipedia om att marknadsföra honom själv och den sajt där han är inblandad, när artikeln om honom själv raderas skapade han istället användarsidan och länkade artikeln dit. Syftet med användarsidan verka inte vara att presentera honom själv för andra användare på Wikipedia, utan att göra reklam för sig själv och då blir det tveksamt.--Ankara4 december 2009 kl. 17.20 (CET)[svara]
Radera användarsidan. Wikipedia har ingen skyldighet att upprätthålla serverplats för den som inte är här för att arbeta med uppslagsverket utan bara vill marknadsföra sig själv och sina intressen. Riggwelter4 december 2009 kl. 17.27 (CET)[svara]
På grund av bland annat sånt här anser jag att användarsidor inte ska indexeras. De går att hitta med en googling och den vanlige internetanvändaren har förmodligen inte klart för sig skillnaden mellan en artikel och en användarsida, speciellt inte om användarsidan är skriven så att den ser ut som en artikel. Vill man hindra sådana missförstånd finns det en möjlighet till: att ställa samma krav på användarsidor som på artiklar, och det tror jag inte någon är intresserad av. Sjö4 december 2009 kl. 20.36 (CET)[svara]
Hmm. Användarsidor ska inte hittas med externa sökmotorer. Vi beslutade detta för ett par år sedan. Spärren mot indexering fungerar ganska bra, men inte till 100%. /NH4 december 2009 kl. 20.49 (CET)[svara]
Visst ska det vara väldigt fritt att utforma sin användarsida som man vill, men just i det här fallet får lite känslan av att det är ett försök att kringgå det faktum att artikeln inte ansågs relevant. Det står t.ex inte ett ord om vad användaren har tänkt sig att kunna bidra med till Wikipedia. Försöken att länka till använvändarsidan från artikelnamnrymden stärker den uppfattningen. Upprepas det, ser jag det som ett uppenbart försök till reklam och då, om än det är svårt att säga om den är olämplig eller ej nu, bör användarsidan raderas eftersom den missbrukas. Höstblomma5 december 2009 kl. 09.58 (CET)[svara]
Hur vore det om vi följde vår egen praxis även mot rena galenpannor och folk vi inte gillar? Klart grabben ska få ha sin användarsida ifred om han inte fyller den med ettikettsbrott. Tramsa er inte. / Widar Nord19 december 2009 kl. 18.30 (CET)[svara]
Vidare har ni lagt blockeringen i robots.txt, men enligt RFC:n funkar bara Disallow: /wiki/Användare om det som ska blockeras ligger i wiki/Användare/Vakense och inte Användare:Vakense som här. Nu verkar ju Google och Yahoo fatta ändå, men säkrast är nog att lägga en <meta>-tagg för noindex på varje användarsida. / Widar Nord19 december 2009 kl. 18.38 (CET)[svara]
Jag har raderat sidan då WP är inte ett webbhotel och kontot under sin femdygnskarriär bara gjorde ett tjugotal redigeringar i artikelnamnrymden varav alla utom en (1) i samma artikel (och det om den rörelse vaken.se ingår i).
Jag tycker inte att användarsidor ska utformas så att de riskerar att förväxlas med artiklar, men jag vill samtidigt uppmärksamma debattörerna på att andra användare tillåtits att göra det tidigare. Jorva19 december 2009 kl. 19.01 (CET)[svara]
Djup suck! Men detta är ännu ett argument för att använda tjänster som skapar permanenta källhänvisningar på nätet. Jag kommer inte ihåg vad de heter just nu, men Plrk har rekommenderat en vid tidigare tillfällen. Sedan måste vi vara bättre på att ange vilket datum källhänvisningen lästes. /Grillo9 december 2009 kl. 17.09 (CET)[svara]
Det hade varit häftigt om någon kunde bygga en lista som visade användningar av källhänvisningsmallarna där "url" är ifyllt men inte "arkivurl". Plrk10 december 2009 kl. 10.39 (CET)[svara]
Parametern "arkivurl" används bara i 2 mallar, nämligen 144 gånger i {{tidningsref}} och 256 gånger i {{webbref}}, enligt databasdumpen av 20091204. Paramtern "url" används 3671 gånger i tidningsref och 17205 gånger i webbref. Det betyder att arkivurl används i 4% av tidningsref och 1,5% av webbref. Om du vill ha ett arbetsbeting, kan du alltså gå igenom samtliga artiklar som använder dessa mallar (Special:Länkar hit/Mall:Tidningsref respektive Special:Länkar hit/Mall:Webbref). De som redan använder arkivurl är så få, att de knappast kommer att märkas. --LA210 december 2009 kl. 13.06 (CET)[svara]
Det här var rätt jobbigt - jag har gått igenom hela tre artiklar på typ en halvtimme. Men jag har under den tiden hittat (och avlägsnat) inte mindre än tre döda och därmed värdelösa källhänvisningar. Det är uppenbart att arbetet behövs. Plrk10 december 2009 kl. 20.54 (CET)[svara]
Man kollar i LA2s länkar ovan efter artiklar som innehåller webbref/tidningsref. I de mallarna finns en URL. kopiera den URLen, klistra in på http://webcitation.org/archive , kopiera arkiv-URLen, klistra in den i webbref/tidningsref under parametern "arkivurl" (som du får skriva dit). Lägg även till parametern "arkivdatum" med dagens datum. Et voila! Det finns även en bookmarklet man kan använda, se http://webcitation.org/bookmarklet . Plrk10 december 2009 kl. 21.17 (CET)[svara]
En referens som innehåller fullständig information om en artikel, publiceringsdatum, artikelförfattare och tidning blir inte värdelös för att länken inte fungerar. Tvärtom innehåller det den informationen som behövs för att ta fram, och kontrollera, artikeln. Att ta bort [1] en sådan här referens tycker jag är dumt:
<ref>{{tidningsref |url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3104547.ab |rubrik="Kåken hade varit bättre" |hämtdatum=15 augusti 2008 |författare=Pelle Tagesson |datum=15 augusti 2008 |tidning=[[Aftonbladet]] }}</ref>
Kan bara hålla med. Det här visar på hur viktigt det är att ange alla detaljer i källhänvisningar, och att man inte ska radera källhänvisningar med döda länkar utan vidare. --Kildor10 december 2009 kl. 21.49 (CET)[svara]
Jag med. Har sett flera tillfällen då någon tagit bort en tidningsreferens bara för att länken är trasig, men tidningar brukar ju gå att komma åt på bibliotek, om referensen är utförlig nog. -- [ jiˈesˌdeːo ]10 december 2009 kl. 22.14 (CET)[svara]
Ett förslag är att skapa en lista efter ämnen där arkivurl saknas så att de olika projekten kan arbeta med artiklarna i sina respektive områden. Sedan skulle det kanske vara en idé att starta ett övergripande projekt så att vi kan gå igenom det hela på ett strukturerat sätt? Jopparn11 december 2009 kl. 22.44 (CET)[svara]
Kanske någon mallmagiker skulle kunna ordna så att de artiklar med mallar där en url men inte en arkivurl angetts får en speciell kategori? Plrk16 december 2009 kl. 11.25 (CET)[svara]
Jag upptäckte att jag just råkat skapa dubbelkategori. Nu finns det Kategori:Österrikisk musikKategori:Musik i Österrike. För andra länder så har vissa länder som den första varianten medan andra länder har den andra varianten. Det är kanske ca hälften var när det gäller övriga länder. Jag tror att vi måste ha en standard i detta, men frågan är vad vi då ska kalla dessa kategorier--Bruno Rosta18 december 2009 kl. 00.19 (CET)[svara]
Ja, en standard vore bra. "Musik i [land]" låter enligt min mening som ett vidare begrepp, som kan inkludera alla möjliga musikrelaterade företeelser som är relaterat till [land] (till exempel musikstilar som har sitt ursprung någon helt annanstans men har importerats till Österrike), medan "Österrikisk musik" mer låter som en kategori för en viss musikstil typisk för Österrike och artister som spelar den musikstilen. Dock är det egentligen inte så viktigt exakt vad kategorierna ska heta; det viktiga är enhetligheten. Calandrella18 december 2009 kl. 09.11 (CET)[svara]
Ja, detta hade kunnat tas upp på Wikipedia:Problematiska kategorier, men då frågan egentligen var ganska oviktig anser jag att formaliteten kunde struntas i. Tack, Bruno Rosta, för omkategoriseringen (jag har nu raderat alla kategorier av formen "X-ländsk musik"; de har alla ersatts med "Musik i X-land" av Bruno Rosta)! Calandrella19 december 2009 kl. 10.53 (CET)[svara]
De senaste dygnet har jag fått ett annat teckensnitt på samtliga Wikipedia-sidor. Teckensnittet är inte alls lika läsvänligt som det som funnits tidigare. Jag använder IE8 och W7. Varför har det ändrats? //2009-12-15
Det har inte ändrats. Vad som förmodligen hänt är att du ändrat inställningarna i din webbläsare. Gå in i webbläsarens inställningar och leta efter typsnittsinställningar. /Grillo16 december 2009 kl. 02.36 (CET)[svara]
Även jag fick samma problem med teckensnittet på Wikipedia vid ungefär samma tid, trots att jag använder Firefox 5.0, och det har hängt kvar sedan dess. Jag har tömt cacheminnet, så det är inte det. Vivo20 december 2009 kl. 18.40 (CET)[svara]
Det finns en kategori med basartiklar. Finns det någon kategori med de mest besökta artiklarna? Det hade varit väldigt nimmt för korssökningar med catscan så man vet vad man prioritera inom ett ämnesområde. Kan en sådan kategori enkelt skapas med en bot/ett script? hejkompis (disk) 19 december 2009 kl. 17.36 (CET)[svara]
Förr fanns denna sida [2], men den uppdateras tyvärr inte längre. Jag tror att jag såg en annan sådan sida idag, men den hade inte heller uppdaterats sedan augusti 2008 eller möjligtvis augusti 2009 (och jag kommer inte ihåg var nu hursomhelst). tetraedycal, tetraedycal19 december 2009 kl. 18.35 (CET)[svara]
Wikipedia är det bästa uppslagsverk som någonsin funnits. Vad jag ser vänder sig dock en del artiklar under senare år enbart till en trängre och trängre krets av högutbildade under arbete med uppsatser och avhandlingar. Redigeringen sker då på bekostnad av förklaringar. Jämför till exempel allra första starten av topologi 17 december 2003 kl. 19.32 med den nuvarande ordalydelsen i de första orden av artikeln. Jag lade till en förklaring om den håller för att vara kvar. Jag ser gärna möjligheten av att deltaga i en debatt här i denna fråga.--Erik Selander20 december 2009 kl. 15.16 (CET)[svara]
Det är en angelägen diskussion, eftersom det självklara skall skrivas ut! Det är dock inte lätt att veta hur långt man skall gå. Själv ändrade jag i Gottlob Christian Storr efter ett påpekande av detta slag! Men jag skall inte utveckla detta närmare här, eftersom Riggwelter har helt rätt när han påpekar var samtalet bör föras! Fernbom220 december 2009 kl. 15.30 (CET)[svara]
Generellt sett inom de matematiska artiklarna har du rätt. Många kan endast förstås av de som redan förstår ämnet. Ett exempel på motsatsen (hoppas jag) är Måtteori, där de första avsnitten inte kräver några större förkunskaper. --Petter20 december 2009 kl. 16.07 (CET)[svara]
Skrev ett inlägg på diskussion:topologi om att det förmodligen är så att de som skriver är sämre på pedagogik än ämnet de skriver om. Jag tror inte någon har någon dold agenda att göra artiklarna så svårlästa som möjligt. /Grillo20 december 2009 kl. 16.25 (CET)[svara]
Frågan är väl hur långt in i matematiken man ska gå i en sån här artikel. Jag kan köpa första delen av av texten fram till avsnittet 'Definition' eftersom första delen försöker göra en sammanfattning av begreppet Topologi, även om öppna mängder och kontinuerliga funktioner är obegripligt för en lekman. Som novis i ämnet fick jag i alla fall en liten hum om vad det rör sig om. Men för en matematiker är det säkert intressant med alla de rottecken och digniteter som följer i artikeln. Även en matematiker ska ha nöje av kunskaper som sprids i WP, men jag tror att om någon vill fördjupa sig i ämnet så går denne inte till WP, utan vänder sig till facklitteraturen. Alltså, var går gränsen för obegripligheter i encyklopedin WP?. Wvs20 december 2009 kl. 18.11 (CET)[svara]
Jag använder numera nära enbart Wikipedia av det skälet att jag här får en komplett förklaring så den delen behåller jag helst. Det visar sig dock att var gång jag saknar ingångsvärden i en artikel får jag upp tio på webben som är lysande pedagogiska så det kan inte var omöjligt att hitta för de som skriver artiklarna på WP. Då poängteras att det vanliga är då att inte en av de tio har en fullkomlig förklaring. Jag anser så oförändrat att WP är helt överlägset informerande.--Erik Selander20 december 2009 kl. 19.00 (CET)[svara]
Erik, du kan göra ett värdefullt bidrag genom att lägga in de lysande förklaringarna i Wikipediaartikeln! Gärna med källhänvisning och omskrivning med egna ord.
Jag tycker att normalt bör inte formler och tekniska detaljer raderas, utan placeras i slutet av artikeln. Huvudsaken är att inledningen är begriplig för en relativt bred grupp. Om inledningen är för svår kan man lägga in mallen {{Sammanhang}}. På enwp finns även mallen en:Template:Technical som är avsedd för tekniskt invecklade artiklar, och som vi skulle kunna översätta till svenska. Om en artikel innehåller svåra begrepp så bör vi inte radera dem, utan wikifiering löser ofta problemet. Man skapar pedagogiska artiklar som förklarar begreppen och länkar till dessa.
Om en artikel är svårbegriplig och invecklad behöver det inte bero på att de som skriver är på för hög nivå, utan på att de egentligen inte har förstått ämnet, eller har kopierat in text som är avsedd för ett helt annat sammanhang och inte orkat anpassa den, eller att många har lagt in citat ryckta ur sitt sammanhang, utan att se över artikelns struktur. Då skulle man behöva en svensk variant av mallen en:Template:Copyedit.
Ett relaterat problem som jag har lagt märke till på enwp är att artiklar innehåller en massa ovidkommande detaljer som refererats ur forskningsartiklar. Det kan ibland vara svårt att flytta dessa till slutet av artikeln utan att sabotera strukturen, och ofta saknar detaljerna allmänintresse och borde inte vara med. Men få vågar radera sådant som är källbelagt. Därför blir artiklarna fulla av omständliga utvikningar och kommer aldrig till kritan. När vågar jag radera sådant? Det finns ingen utrymmesbrist så få bryr sig om att skriva med ett effektivt språk. När man översätter till svenska kan man skippa bagateller, och därför kan ibland de svenska översättningarna vara mer välstrukturerade. Mange0120 december 2009 kl. 19.24 (CET)[svara]
Matematiker gillar också lättillgänglig information. Själv söker jag bara upp facklitteratur i "nödfall". En WP-artikel som hänvisar till många artiklar online är guld värd. --Petter20 december 2009 kl. 20.25 (CET)[svara]
Det låter precis som jag tänker mig det när jag läser det Mange01 skriver här. Jag skulle sakna de tekniska formlerna själv. Jag har dock respekt för att om man doktorerar är det mycket störande med otaliga ovidkommande utvikningar på trettio olika uppslag man gör. Då anser jag ändå att om det absolut då måste delas upp så är ett allmänt besked den del som bör vara kvar och det som bör står skrivet på själva uppslagsordet--Erik Selander20 december 2009 kl. 20.14 (CET)[svara]
Generellt sett tycker jag det är bra med en kort inledning som kan förstås av alla, följt av ett stycke som kan förstås av en med lite matematikutbildning. Inledningen skall aldrig innehålla formler och det första stycket ganska få. Efter det kan man skjuta skarpt med ett stycke om "formell definition" etc. --Petter20 december 2009 kl. 20.29 (CET)[svara]
Wikipedia är en del av Wikimedia-projektet, vars övergripande mål är att hela mänskligheten skall ha tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Wikipedia-delen av detta mål är att hela mänskligheten skall ha tillgång till en så korrekt och neutral encyklopedi som möjligt. Därför bör Wikipedias artiklar (i alla ämnen, inte bara matematik) vara encyklopediskt skrivna. Detta innebär inte att de nödvändigtvis måste vara tillkrånglade; de bör dock inte vara förenklade på bekostnad av korrekthet och neutralitet. Ett bra förslag är att alla artiklars inledningar (som ju skall vara sammanfattade) är litet mer begripliga, medan ämnet gås in på djupet senare i artikeln. En sådan artikelsort är både encyklopedisk och förståelig för icke-insatta, och därmed ultimat (enligt min uppfattning). Calandrella20 december 2009 kl. 20.43 (CET)[svara]
Det finns gott om historier om hur ett litet samhälle nåddes av järnvägen (eller femtio år senare: bilvägen) och hur man hade förväntat sig att detta skulle föra civilisationen till byn, men i stället blev resultatet att ungdomen använde det nya färdmedlet för att flytta iväg från bygden till studier eller industriarbete i större städer.
Wikipedia framhålls gärna som kontrast till Nationalencyklopedin, men egentligen dog encyklopedierna redan på 1980-talet och NE är den enda överlevande spillran av det rika utbud av uppslagsverk som fanns tidigare (Bonniers, Focus, ...) och idag hålls NE under armarna av skolor och folkbibliotek som tecknar dyra kollektiva abonnemang. Rätt få privatpersoner köper NE idag, varken i tryck eller som abonnemang, i stället söker man på nätet.
Nätet och Google är den nya järnvägen som kommit till byn. Webbsökningar som kunskapsbas är ett låghalt missfoster, men Wikipedia är åtminstone en krycka som gör att sökningarna ger någorlunda användbara resultat. Svenskspråkiga Wikipedia fyller en viktig funktion när det gäller rent svenska förhållanden, men artiklarna om allmänna ämnen (som matematik) i svenska Wikipedia håller en högst varierande kvalitet. Trots att Wikipedia finns på över 200 språk, så är det dominerande intrycket att man bör kunna engelska för att få användbar kunskap om världen. Engelska språkkunskaper är den nya järnvägens ändstation. Det spelar ingen roll att tågen färdas i båda riktningarna, för det är fler bybor som vill till staden än stadsbor som vill till vår del av landet. Och svenska språket är en hållplats på landsbygden. Här putsar och snickrar vi på vår lokala station och ser till att tågen går i tid. Tåget har kanske redan gått och de resande köpte kanske enkel biljett för att aldrig återvända. Det råder vi inte över. Vi har bara att sköta vår lilla station. --LA221 december 2009 kl. 05.32 (CET)[svara]
Min svenske samboer har forsøkt å gi til Wikimedia men hennes kort avvises, om det gjelder flere så kan det være en fordel om det sjekkes, kan være stiftelsen går glipp av endel penger pga det. mvh - Ulflarsen20 december 2009 kl. 19.25 (CET)[svara]
Jag kunde donera i SEK, men det tog säkert fem gånger innan det gick igenom, så något fel verkar det vara. Det är kanske bäst att donera i USD... /Diupwijk20 december 2009 kl. 19.43 (CET)[svara]
Jeg testet samme på wikipedia på bokmål/riksmål og fikk denne meldingen: "Din transaksjon har blitt avvist.Kontakt kredittkortselskapet ditt for mer informasjon."
Vel - dette er ikke en måte å drive innsamling på, det er helt klart. Noen som har kunnskap om dette må fikse det, nå - ellers blir det mindre penger til å drive servere osv. Ulflarsen20 december 2009 kl. 21.48 (CET)[svara]
Din transaksjon har blitt avvist.Kontakt kredittkortselskapet ditt for mer informasjon.
Dette forsøket var fra en annen maskin, på et annet nettverk, med en annen browser, men med samme resultat. Helt utrolig at dette ikke virker og antar det er samme problemet både på nowiki og her for dere - hva er vitsen med å kjøre fundraiser om giverne ikke kan gi? Ulflarsen21 december 2009 kl. 06.42 (CET)[svara]
Vi har oppdaget at de følgende valutaene ikke lengre blir aksepter av vår underleverandør for direkte kreditkortbetalinger: CHF, CZK, DKK, HKD, HUF, NZD, NOK, PLN, SGD, SEK, ILS. Vi har implementert en quick fix for å skjule «Donate by Credit Card» -knappen når en av disse valutaene blir valgt og skjult valutaene fra betalingssiden.
Du kan fortsatt gi med de aktuelle valutaene ved å trykke «Donate via Paypal» og deretter gi en donasjon via Paypal-siden. Du kan også bruke siste års portal: http://wikimediafoundation.org/wiki/DonateNonJS/en.
Donasjoner med AUD, CAD, EUR, GBP, JPY, og USD er alle upåvirket og vil fungere som forutsatt med vår betalingsløsning for kredittkort.
Vi fortsetter å arbeide sammen med vår underleverandør for å finne en bedre løsning på problemet. Rand Montoya 22:25, 23 December 2009 (UTC) (Oversatt fra innlegget på meta — Jeblad)
Den här veckan fokuserar vi på julen! Tävlingen har redan dragit igång med brända mandlar och julmust! Försök att i ord, bild, film och ljud samla ihop så mycket av julen som möjligt. Globalisera artiklarna! Hitta källor! Laga mat och fotografera den! Spela in jultypiska ljud! ("Finns det några snälla barn här?" och liknande). Filma dans runt granen, julklappsutdelningen eller julottan (om man får det). Passa på att ta juliga fotografier så länge snön lyser vit på taken! Hoppas att ni allihop får en riktigt god jul! / Elinnea21 december 2009 kl. 10.25 (CET)[svara]
Det handlar ju inte om att vara oglobal utan om att förbättra artiklar. Om många användare vill förbättra artiklar om Eid al Adha när den nu infaller får vi väl ha en tävling om det. Annars tycker jag att högtidstävlingar snarare skulle förbättra encyklopedin än försämra. Apropå det där med globalt perspektiv.....//Tanzania[Diskussion], den 21 december 2009 kl. 19.40 (CET)[svara]
Håller med om att fler högtider skulle förtjäna lite uppmärksamhet, men det var säkert inte menat som någon invändning mot just den här tävlingen. Nu kör vi! :-) Rotsee21 december 2009 kl. 20.45 (CET)[svara]
Förtydligande: jag tycker absolut att det är en kul och bra tävling!! Jag apssade bara på att påminna om att vi är alldeles för närsynta när det gäller den här typen av artiklar. Granskar man sv:wp när det gäller olika kulturella traditioner skulle man kunna tro att användarna enbart består av svenskfödda vita medelsvenssons vars syn på andra kulturer begränsar sig till semesterresor till Mallorca. Men, det går ju att göra andra tävlingar av, utan att gnälla över denna! Må bäste användare vinna jultävlingen!--Godfellow21 december 2009 kl. 23.50 (CET)[svara]
Jag tror tyvärr problemet ligger i den befintliga artikelskaran. Att skapa en påsk- eller jultävling är inte så svårt, för det finns många små saker att göra som alla kan hjälpa till med utan att behöva massa ovanlig litteratur och så vidare. Det finns många hemsidor som skriver om påskmat och så vidare. Det finns dock inte lika mycket information om Peschmusik, Diwalimat, Daseramarknad, Yom Kippursånger och så vidare. Den dagen det finns kommer också artikelskaran öka på det området, varför sådana tävlingar kan bli genomförbara. Jag vet inte när, om, det kommer hända bara. //Tanzania[Diskussion], den 21 december 2009 kl. 23.56 (CET)[svara]
Registrerade användares användning av öppna proxyerredigera
På Wikipedia:Kommentarer som administreringen av Wikipedia påbörjades en diskussion som var principiellt viktig, och egentligen inte så relevant för det egentliga fallet som togs upp där. Diskussionen berörde registrerade användares användning av öppna proxyer. Jag klipper in den (enligt min uppfattning) för öppen proxy-användningsfrågan relevanta inlägg nedan (med användarnamnet ersatt med [vederbörande] för att undvika att denna diskussion börjar handla om användaren ifråga istället för den principiella frågeställningen). Inlägg mer specifika för diskussionen om den användaren har ersatts med [...], och alla inläggen som kommer från WP:KAW är inom linjerna nedan.
Varför blockerades inte vederbörande när det framkom att denne redigerar från öppna proxies? Skall vi vara konsekventa så bör användare som kan antas kringgå sin evighetsblockering genom att använda anonymiseringstjänster eller liknande blockeras. Varför skulle man annars redigera via öppna proxies? /Diupwijk 20 december 2009 kl. 19.19 (CET)
[...]
Jag anser att [vederbörande] borde blockeras, om denne fortsätter redigera från öppna proxies. >Evalowyn< 20 december 2009 kl. 20.30 (CET)
Jag vet inte huruvida [vederbörande] bör blockeras eller ej; däremot vet jag att människor kan ha högst legitima skäl att använda öppna proxies, i många fall helt enkelt för att de är måna om sitt privatliv (FRA-lagen...) eller för att de faktiskt riskerar att råka illa ut om de inte är anonyma på Internet (såsom kinesiska demokratiaktivister). Calandrella 20 december 2009 kl. 20.38 (CET)
Jag tvivlar på att FRA bryr sig om huruvida någon redigerar på wikipedia eller ej.. >Evalowyn< 20 december 2009 kl. 20.40 (CET)
(red-konflikt) Hur många som redigerar på svenskspråkiga Wikipedia sitter bakom den "kinensiska muren"? Det är denna fråga jag även skulle vilja diskutera: finns det någon anledning varför man skall redigera via öppna proxies? Jag anser att så inte är fallet, och att användare som gör så bör kunna blockeras per omgående, även fast vederbörande inte klottrar eller vandaliserar. /Diupwijk 20 december 2009 kl. 20.42 (CET)
Exakt. Öppna proxies blir ju tillochmed blockerade i förebyggande syfte. >Evalowyn< 20 december 2009 kl. 20.43 (CET)
Det är skillnad på om ett användarkonto redigerar från en öppen proxy eller om ett ip-nummer gör det. Har man synnerliga skäl kan man be en administratör att lägga till en behörighet till en att kunna redigera från blockerade ip-adresser utan att bli automatiskt blockerad, en behörighet alla administratörer redan har. Öppna proxys bör dock i sig blockeras i förebyggande syfte då de oftast används för onda syften (vandalisering, trolleri, kringgå blockeringar). Apollonios Molon 20 december 2009 kl. 20.47 (CET)
[...]
(Re Diupwijk och Evalowyn) Då svenska staten bedriver massavlyssning, är det inte alls märkligt om några användare av Wikipedia inte vill bli övervakade, och därför använder öppna proxyer (just Wikipedia-aktivitet är förstås ändå offentlig, men om en använder en öppen proxy till privata företeelser, såsom e-mailande och chattande, är det nog rätt omständligt att stänga av öppna proxyn varje gång en besöker Wikipedia, och använder den därför alltid). Apollonios Molon har en god poäng; de användare av Wikipedia som av privatlivsskäl använder öppna proxyer kan enkelt skapa konton och redigera från dem, varför de inte hindras av blockering av öppna proxyer-IP-adresser. Däremot hindras vandaler om öppna proxyer-IP-adresser är blockerade, då de om de skapar användarkonton enkelt kan blockeras specifikt. Dock kanske denna fråga snarare bör diskuteras på Bybrunnen än här; frågan är principiell, och egentligen inte så relevant för diskussionen om Nadasurf, då det inte är på grund av öppen proxy-anvädnning hen anses böra blockeras. Calandrella 20 december 2009 kl. 21.04 (CET)
[Vederbörande hävdar att den tänkbara anledning till användning av öppen proxy jag framförde är skälet till varför vederbörande redigerar via öppen proxy.]
Och så finns ju secureinloggningen förstås. //StefanB 20 december 2009 kl. 21.07 (CET)
Ja, fast som sagt använder säkerligen många öppen proxy till Internetanvändning utanför Wikipedia (och orkar inte stänga av den varje gång de går in på Wikipedia), och inte för att vara anonyma på Wikipedia (som secure-inloggningsanvändarna vill vara). Eller missuppfattade jag dig? (Det här är verkligen off topic... bör valda delar flyttas till Bybrunnen, eller bör en helt ny diskussion startas där?) Calandrella 20 december 2009 kl. 21.15 (CET)
Med detta Bybrunnen-inlägg vill jag alltså starta en principiell diskussion om huruvida registrerade användare bör tillåtas redigera inloggade med öppen proxy (notera skillnaden mot huruvida IP-nummer bör få redigera oinloggade med öppen proxy; om det finns konsensus och praxis). Vad tycker ni? Mina egna åsikter framgår i ovan från WP:KAW inkopierade inlägg. (Om någon användare anser sig ha blivit felciterad ovan, var det naturligtvis inte min avsikt, och det är fritt för vem som helst att redigera KAW-diskussionskopian för bättre korrekthet.) Calandrella22 december 2009 kl. 13.34 (CET)[svara]
Om de personerna vill vara extra anonyma är det bara att skaffa ett användarnamn och logga in säkert så att trafiken krypteras. Skulle adressen vara blockerad är det bara att välja någon annan av de hundratusentals proxyadresser som finns att tillgå. Kom ihåg att öppna proxies på Wikipedia i stort sett uteslutande används för att göra oegentligheter och så länge vi inte har stött på några problem med att personer inte kan logga in finns det ingen skada som behöver lagas. Dessutom kan de personer som inte vill byta proxyadress begära att få adressen avblockerad. //StefanB22 december 2009 kl. 15.32 (CET)[svara]
Observera att anonymiseringstjänster inte nödvändigtvis behöver ha någon koppling till öppna proxier. Att koppla upp sig via en VPN-tunnel och på så sätt få en ny ip-adress har inget med öppna proxier att göra. //StefanB22 december 2009 kl. 16.02 (CET)[svara]
StefanB, jag avsåg inte diskutera oinloggade IP-nummers möjlighet att redigera med öppen proxy, utan registrerade användares möjlighet att göra det inloggade (det vill säga, att registrerade användare inte ska behöva stänga av sin öppna proxy varje gång de loggar in och redigerar Wikipedia). Calandrella22 december 2009 kl. 17.00 (CET)[svara]
Om en inloggad person skriver t.ex. ett dödshot på Wikipedia skall en IP-kontrollant titta i loggarna för att ta reda på personens IP-adress och tillhandahålla den informationen till polisen. meta:Policy för IP-kontrollanter säger: "Om en stämning föreligger, eller polisen eller liknande lagupprätthållande myndighet gör en sådan begäran som man inte får neka till" är det Wikimedias policy att att data med vars hjälp personer kan identifieras som hämtats ur serverloggar. Även om personen loggar in från en proxy så borde väl personen ifråga ha använt en icke-proxyadress när han/hon skapade sitt konto. Och då borde man kunna ta reda på adressen. Så vad är egentligen problemet? Mange0122 december 2009 kl. 17.38 (CET)[svara]
Går utmärkt att skapa ett konto från en öppen proxy så länge den inte är blockerad. Med tanke på hur många öppna proxies/zombiedatorer det finns på nätet så är det, tyvärr, inte svårt att hitta en även för det ändamålet. Dessutom sparar inte Wikimedia loggar för evigt utan även här finns en tidsgräns för hur långt bak man kan gå för att spåra. Med tiden så försvinner alltså information om vilket IP som använts för att registrera ett konto och kvar finns "bara" uppgifter om de redigeringar som kontot gjort. /Fluff?Fluff!23 december 2009 kl. 09.18 (CET)[svara]
@Calandrella: Jag tror inte att den som vill vara helt anonym, exempelvis för att skydda sig mot avlyssning, använder öppen proxy eftersom trafiken mellan den egna datorn och den öppna proxyn är helt öppen. Står den öppna proxyservern utanför Sverige så är de garanterat avlyssnade. //StefanB22 december 2009 kl. 17.41 (CET)[svara]
Är Växjö en stad, är Stockholm en tätort och är Uppsala en ort?redigera
Jag skulle vilja fråga hur man ska skriva i mallen Ortsfakta Sverige
när det gäller begreppet ”form”, så att beteckningen för de före detta städerna i Sverige blir rätt.
Jag har länge förvånats över att alla tre beteckningarna Ort (vanligast), Tätort och Stad har använts. I går gjorde jag slag i saken, och ändrade Stad till Tätort i några artiklar om f.d. svenska städer. Reaktionen kom snabbt. En användare ändrade Växjö till Stad och samtidigt krävde samma användare helt frankt att jag skulle ändra tillbaka de övriga åtta tätorter jag hade ändrat från Stad.
Eftersom de här begreppen Stad, Tätort och Ort ofta verkar ha satts ganska slumpmässigt i Wikipedia som beteckning för de många tätorter som fram till 1971 var städer, bör de här begreppen diskuteras. Den användare som blev upprörd över min ändring till Stad har som enda argument att begreppen tätort, småort och stad kan användas
enligt Mall:Ortsfakta Sverige. Javisst, men de bör användas konsekvent! Begreppen Småort och Tätort är lätta att använda. Begreppet Småort finns definierat i artikeln med samma namn: "En samlad bebyggelse med 50-199 invånare, där det är högst 150 meter mellan husen." I artikeln Tätort definieras detta begrepp: "Ett tättbebyggt område med minst tvåhundra invånare och där avståndet mellan husen är mindre än tvåhundra meter."
I Stad (Sverige) står det: "Stad är i Sverige ett ortsbegrepp som sedan kommunreformen 1971 saknar officiellt fastställd betydelse."
Vissa kommuner kallar sig Stad, det gäller t.ex. Stockholm. I Wikipediaartikeln om Stockholm benämns det Tätort. De flesta f.d. städer kallar sig däremot inte stad. Det gäller t.ex. Växjö. Och när det gäller begreppet Ort är frågan om det över huvud taget bör användas när man lägger upp en Mall:Ortsfakta, eftersom en ort kan vara en tätort, en småort eller någon annan form av bebyggelse och är olämplig för den här mallen. Där står inte heller att begreppet Ort ska användas. Alla f.d. städer i Sverige har nog över 200 invånare och kan därför lugnt kallas Tätort. Vad tycker övriga användare? Lundby28 november 2009 kl. 10.43 (CET)[svara]
Alla de här begreppen har flera olika betydelser, där vissa kan vara kopplade till en beteckning som regleras i t ex lagar, förordningar och officiell statistik, och andra kan vara kopplade till ett allmänt vedertaget språkbruk. Vi får nog finna oss i att språket tillåter ett ordbruk som inte till fullo är reglerat och beroende av statsmakternas definitioner. Stad må vara ett begrepp som inte längre används i det offentliga regelverket - i den betydelser är alla städer kommuner även om vissa fortfarande använder (och har rätt att använda) stadsbegreppet i sina namn. Men ordet stad lever och mår bra i en massa andra sammanhang, bland annat som beskrivning av en orts arkitektur och bebyggelsestruktur. Begreppet stadsplanering är också levande. Även tätort har flera betydelser - dels som beteckning för det som (subjektivt och med marginal åt olika håll) uppfattas som en så stor samling av hus och samhällsfunktioner att de flesta som talar svenska helt enkelt uppfattar platsen som en tätort, dels som en plats som klarar SCB:s definition av vad som är en tätort (f ö en för de allra flesta okänd och av många uppfattad som en i dagligt liv relativt irrelevant kategorisering). Ort är ett mer generellt begrepp, men jag tror att de flesta av oss relativt väl uppfattar vad som är en ort, och vad som inte är det. Jag skulle dock inte vilja säga att alla f d svenska städer bör kallas stad idag. Djursholm t ex saknar traditionell stadskaraktär. Men andra - t ex centrala Växjö, är till sin karaktär stad, även om kommunen inte har det i sitt namn. Det vore olyckligt om begreppet stad i betydelsen en ort med stadsbebyggelse försvann från den beskrivande delen av språkbruket. Janders28 november 2009 kl. 13.21 (CET)[svara]
Artiklar bör självfallet inledas med att man slår fast det sjävklara och då använder officiell svenskspråkig terminologi i den mån den existerar. Själva distinktionen mellan en artikel om en tätort, som Växjö, och en kommun med samma namn, som Växjö kommun, blir lite knepig om man i det skedet blandar in begreppet "stad". I vardagssvensk användning syftar ju stad på "större tätort", inte på den administrativa enheten, som ju är de som ibland får för sig att kalla sig stad. Den kommun som kallar sig Stockholms stad sammanfaller således varken med Stockholms tätort, Stockholms innerstad, eller 08-området, som ett exempel. Att använda begreppet stad i beskrivande text i artiklarna, särskilt i historieavsnitt (t.ex. "de äldsta bevarade delarna av staden är från 1666", "staden växte snabbt under andra halvan av 1800-talet"), ser jag däremot som oproblematiskt. Tomas e28 november 2009 kl. 14.36 (CET)[svara]
Ja. Jag förstår inte varför det lades till. Vad det är artikeln handlar om ska framgå av första meningen. Där kan man skriva om det rör sig om en tätort, en fd stad (och då ska även tätort nämnas om det är det numera), småort eller för den delen stadsdel. Allt behöver inte ligga i faktamallar, det orsakar bara problem, speciellt om det handlar om dubblerad fakta. /Grillo28 november 2009 kl. 17.12 (CET)[svara]
Stad är fö numera officiellt använt inom SCB som definition på en tätort över 100 000 (eller var det 10 000?) invånare. Tyvärr har jag inte tid att leta upp en källa just nu, men det framgår av SCB:s hemsida om man letar lite. /Grillo28 november 2009 kl. 17.13 (CET)[svara]
Jag förstår inte alls kommentaren om dubblerad fakta, eftersom meningen med faktarutor, enligt min mening, är att sammanfatta informationen i artikeln. Anledningen att form lades till var att det är en del av Geobox-mallen. Hade det inte funnits något där hade default-värdet fyllts i, vilket just nu är "Settlement", eftersom mallen inte är översatt än. -- [ jiˈesˌdeːo ]28 november 2009 kl. 19.35 (CET)[svara]
Ja, ja och ja (svar på rubrikens fråga). En stad är en typ av kommun som inte längre finns i Sverige, men man brukar ofta använda den i dagligt tal om de kommuner som var städer innan begreppet utmönstrades på 1970-talet och ibland också om de kommnunala centralorter som har samma namn. En ort är en samling bostäder som har ett namn, det är ett mycket oprecist begrepp. Tätort används i Sverige av SCB som begrepp för att samla och publicera befolkningsstatistik, och de statistiska tätorterna har ofta andra gränser än de orter som folk normalt räknar med och följer inte heller kommungränser utan snarare bebyggelsegränser. E.G. den 4 december 2009 kl. 00.17 (CET)[svara]
Sveriges kommuner och landsting delar in kommunerna i nio grupper: där förekommer bl.a. storstad (kommun med en folkmängd som överstiger 200000 invånare) och större stad (kommun med 50 000–200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 %);[3] tidigare fanns även medelstor stad (kommun med 20000–50000 invånare, med tätortsgrad över 70 % samt med mindre än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn).[4] --Isthmus8 december 2009 kl. 01.30 (CET)[svara]
Det var intressant. Jag hittade en definition av ordet "tätortsgrad" i artikeln Bergs kommun, det ordet kanske är värt en egen artikel? Jag antar att SKL har satt den undre gränsen för storstad så lågt, för att Sverige är ett litet land. Själv skulle jag säga att "småstad" har 10 000 - 100 000 invånare, mellanstor stad har 100 0000 - 1 000 000 invånare och storstad är allt över en miljon invånare - men det är min högst personliga inställning till frågan. Det blir komplicerat vid internationella jämförelser också, eftersom många storstäder runt om i världen är uppdelade på flera kommuner (t.ex. London och Los Angeles), medan andra inte är det (t.ex. New York). Där borde SCB:s variant att ta hänsyn till om kommunerna är sammanvuxna kunna vara tillämplig. DG12 december 2009 kl. 17.35 (CET)[svara]
Begreppsförvirringen kommer sig till viss del av att stadsbegreppet förändrades vid mitten av 1900-talet. Tidigare hade staden varit en sammanhängande tätbebyggd ort d.v.s en tätort. Efterhand kom andra orter och glesbebyggda områden att inkorporeras under stadens administration. Trots det så refererar nog begreppet stad även idag i första hand till en samling koncentrerad bebyggelse och ligger därför närmare tätort än kommun. Vissa tätorter som t.ex. Sundsvall har dock betydande koncentrationer av bebyggelse i anslutning till tätorten så i det fallet kan nog Sundsbruk räknas till staden om man vill, medan Liden eller Stöde inte bör räknas dit. När det gäller Uppsala och Växjö gäller samma sak. De centrala delarna kan betraktas som stad, även om det inte alltid exakt sammanfaller med tätorten. Stockholm är ett specialfall eftersom kommunen endast utgör en del av tätorten. Här kan stad sålunda referera till såväl kommunen som tätorten och i det senare fallet även till intilliggande tätorter och smäorter. Eftersom stadsbegreppet sålunda är diffust så kan det väl användas om det frangår tydligt vad som ingår där. Däremot bör inte t.ex. folkmängdsuppgifter för en stad anges om det inte framgår exakt vad som avses. I detta fall är tätortsbegreppet definitivt att föredra. Oblaserad15 december 2009 kl. 00.52 (CET)[svara]
Befolkningsuppgifter är sällan exakta för en tätort (om ens någonsin), medan de alltid är det för en kommun, eftersom folkbokföringen i alla länder med utvecklad folkbokföring utgår ifrån vilken kommun en människa bor i. Om det då skulle stå att en stad har x invånare, skulle jag tolka det som att "stad" i det här fallet syftade på en kommun med "stad" i sitt namn. DG19 december 2009 kl. 14.37 (CET)[svara]
Jag tror att du har fått det historiska begreppet stad om bakfoten, Obalanserad. Stad var fram till under 1800-talet i första hand förbehållet handelsplatser med särskilda privilegier, så kallade stadsprivilegier. Städerna utvecklades i många länder mot det som i våra dagar på svenska kallas kommun, och så även i Sverige och Finland. Huvudbetydelsen, i juridisk bemärkelse, var sedan att staden var en typ av kommun fram till slutet av 1900-talet, då detta förändrades (först i Sverige, sedan även i Finland). I vardaglig mening har begreppet stad normalt förknippats med den ortsbebyggelsetyp som typiskt sett har funnits i städer, det vill säga tätt liggande hus och gator, vilket dock inte har hindrat uppkomsten av begrepp som villastad och trädgårdsstad. Folk har olika uppfattningar om vad en stad är, och numera finns egentligen ingen officiell definition av begreppet. Jfr även diskussion:Stad, där vi inte har lyckats uppnå konsensus om hur vi skall definiera begreppet i detta nutida uppslagsverk. E.G. den 26 december 2009 kl. 15.57 (CET)[svara]
Jag har nu ett tag funderat på om det inte hade varit en bra idé (och "service") att lägga in Spotify-länkar i artiklar om artister, musikgrupper och dessas musikalbum och singlar. Vad tycker ni? Jag kan inte komma på några direkta nackdelar. Det hade varit snyggt med en mall i stil med {{spotify|6nHSBYH88UbYtMVBRcX3AX}} som i så fall hade länkat till Glaset i örat. Herrn7 december 2009 kl. 12.08 (CET)[svara]
Jag tycker inte det är reklam, snarare en service för de som har Spotify. Det rör sig inte heller om någon stor blaffig ikon på sidan, utan bara en rad i "Externa länkar". Herrn7 december 2009 kl. 12.50 (CET)[svara]
Nej, det är inte reklam. De som vill titta på moderna kartor på Internet men inte har JavaScript, Flash eller liknande uppmuntras även de att skaffa det. Herrn7 december 2009 kl. 13.15 (CET)[svara]
Adobe Flash (notera camel-casing..) som de flesta använder för att visa flash är väl ändå kommersiell programvara, även om den råkar vara gratis? I sak håller jag med om tveksamheten att gynna en specifik tjänst i de externa länkarna. (Samtidigt, vi gynnar exempelvis Runeberg.org:s nätupplaga av Nordisk familjebok eller IMDB i flera externa länkar..) --flinga7 december 2009 kl. 13.58 (CET)[svara]
Jag är allmänt skeptisk till alla extern länk-mallar som finns. Som svar till FredrikT kan man ju påpeka att dessa länkar oftast är i form av källhänvisningar. Sedan är det ju lite småproblematiskt att använda ett uppslagsverk som källa, men det kan väl bero eftersom Wikipedia inte har ambitionen att vara vetenskapligt vad gäller trovärdigheten. /Grillo7 december 2009 kl. 14.22 (CET)[svara]
Vore det inte smidigare att lägga upp länkar till lämpliga torrentar så att man själv kan ladda ner låten? De är ju inte begränsade till specifik, ofri, programvara eller en specifik, kommersiell, tjänst. Vi kan göra det för filmer också! T ex kan Fångläger 17 få en länk till [5]. Vore en synnerligen smidig service. Plrk7 december 2009 kl. 14.36 (CET)[svara]
Det är menat som sarkasm (men frågan är: om länkningen är olagligt i ett led (jmfr Pirate Bay-målet), är det det i två led med? (som här)). Plrk7 december 2009 kl. 14.41 (CET)[svara]
Kan vi inte försöka vara seriösa? Jag uppfattar förslaget om Spotifylänk som seriöst, och bör bemötas som det. Jag tycker i alla fall inte vi ska ha direktlänkar till Spotify. GameOn7 december 2009 kl. 14.45 (CET)[svara]
Vi bör vara försiktiga med att länka till material som kräver registrering och/eller betaltjänster. Det är en liten andel av besökarna som har tillgång till Spotify, och det krävs fortfarande en inbjudan för att få tillgång till gratistjänsten. Dessutom är Spotify inte tillgängligt i en stor del av världen. Det är en god tanke att länka till Spotify, men jag tror det är bättre om vi låter bli. --Kildor7 december 2009 kl. 15.43 (CET)[svara]
Det är beklämmande att den här diskussionen snabbt sjönk ner till sandlådenivå, men den går förhoppningsvis att ta upp den på seriös nivå igen. Spotify-länkar skulle vara en utmärkt service för att illustrera artiklar om musikverk. Svar på de seriösa invändningar som har kommit in:
"Det är reklam." Reklam definieras genom sitt syfte; om en användare postar en länk som är avsedd att illustrera artikeln, men inte för att göra reklam för Spotify, så är det inte heller reklam för Spotify.
"Spotify är en kommersiell tjänst som inte har med artikeln att göra." Det strider inte mot någon princip på Wikipedia att länka till kommersiella tredjepartstjänster, så länge länken har relevans för artikeln. Om en känd person har en Blogspot-blogg eller Myspace-sida, så måste det vara tillåtet att länka till bloggen från artikeln.
"Många användare saknar Spotify, eller vill slippa skaffa Spotify av integritetsskäl." Visst, tråkigt för er. Om man ska börja förbjuda länkar för att de kanske är otillgängliga för vissa användare, så kan det komma att bli väldigt svårt att få skriva in länkar över huvud taget. NE.se är ännu ett exempel på en kommersiell tjänst (i det här fallet rentav en betaltjänst) som många Wikipedia-användare (däribland undertecknad) saknar.
Angående att vi ska tillhandahålla en service åt Spotify: Varför?
Angående p1: Du kan ju fråga Spotify vad de tycker om vi skulle lägga in dessa länkar. Jag kan äta upp mina skor på att de kommer att svara Det är exakt den reklam vi vill ha. Det är reklam hur du än vrider och vänder på det.
Angående p2: Spotify har bara relevans som länk i sin egen artikel.
Angående p3: NE används inte som extern länk utan som källreferens.
Se även WP:EL: Typer av länkar som generellt bör undvikas: Webbsidor där tilläggsprogram behövs för att tillgodogöra sig materialet. Spotify torde falla klockrent under den punkten.
Betyder ditt svar på p3 att det är okej att använda Spotify som källreferens? Och när blir det okej att lägga in Spotify-länkar, alltså hur stor andel av besökarna ska ha tillgång till det innan det är okej? Jag vet att det finns (eller åtminstone fanns) artiklar på svenska Wikipedia där det är/var omöjligt att läsa innehållet utan JavaScript. Argumentet som förespråkarna lade fram när jag tog den diskussionen var att "alla har JavaScript". Det finns en mängd (visserligen inte så välanvända) webbläsare som inte hanterar JavaScript och har man ingen annan webbläsare får man således helt enkelt vara utan informationen i artikeln. Herrn7 december 2009 kl. 18.22 (CET)[svara]
Jag tycker absolut inte att vi skall länka till spotify under externa länkar av skäl som redan framförts i tråden. Då tycker jag att det är bättre att länka till artistens myspace-sida om man finner det nödvändigt att ge exempel på artistens musik. /-nothingman-7 december 2009 kl. 18.27 (CET)[svara]
Jag lovar dig, det står tusentals musiktjänster i kö till Wikipedia för att få oss att använda dem och för att de då får den reklam de vill ha. Om det var 1 eller 2 år sedan Virgin ville göra reklam i samband med den årliga insamlingskampanjen, men gemenskapen sade ifrån. Wikipedia är reklamfritt och ska så förbli. //StefanB7 december 2009 kl. 18.31 (CET)[svara]
Jag förstår faktiskt inte reklamargumentet. Om vi lägger till spotifylänkar så gör vi det för att det kan vara en service till läsaren, och inte för att göra reklam för spotify. Finns det någon annan tjänst som är bättre och mer tillgänglig ska vi naturligtvis använda den i stället. De flesta filmartiklar på Wikipedia har länkar till Imdb. Gör vi reklam för imdb när vi länkar dit? Min invändning mot spotifylänkar är att det är en begränsad skara som kan ha glädje av länken, men det är möjligt att det är tillräckligt många för att det ska vara befogat. --Kildor7 december 2009 kl. 19.05 (CET)[svara]
För de läsare som inte har Spotify är länken meningslös och skymmer bara vad som kan vara mer relevanta länkar. WP:Externa länkar säger bland annat att vi bör undvika "Webbplatser där man behöver registrera sig eller betala för att komma åt materialet." och "Webbsidor där tilläggsprogram behövs för att tillgodogöra sig materialet" samt att "Antalet externa länkar bör begränsas eftersom Wikipedia inte är någon länksamling."
StefanB: Du har som många andra blandat ihop begreppen reklam och publicitet. Reklam är avsiktlig exponering som har som syfte att marknadsföra något. Reklam ska inte finnas på Wikipedia. Publicitet är något helt annat. Om Fredrik Reinfeldt köper en flaska Coca-Cola i en kiosk för att släcka törsten inför ett torgmöte, och detta ögonblick fastnar på ett pressfoto, så är det givetvis god publicitet för Coca-Cola, men inte på något sätt reklam. /Yvwv[y'vov]7 december 2009 kl. 19.35 (CET)[svara]
Reklam är det kanske inte, men externa länkar är till för fördjupning. Jag ser ingen direkt anledning att lägga in direktlänkar för beställning av böcker från Akademibokhandeln i artiklar om böcker eller författare, länkar till bilfirmor i artiklar om bilmärken eller bilmodeller, eller länkar till musikförsäljare (Spotify eller iTunes, eller Cdon för den delen) i artiklar om musik. /NH7 december 2009 kl. 21.10 (CET)[svara]
Jag tycker att länkar till spotify vore användbara om det var en fri service tillgänglig för alla. Jag håller inte riktigt med NH, emedan att köpa en bok från Akademibokhandeln inte är samma sak som att lyssna på en låt från Spotify för att få ett smakprov. Hade boken legat på Google Books hade det varit samma sak som med Spotify, och Google Books länkas det till i flera artiklar idag. Emellertid tycker jag att vi skall undvika den här sortens länkar tills Spotify är en gratis programvara tillgänglig för alla. // Tanzania den 7 december 2009 kl. 21.39 (CET)[svara]
Så länge Spotify är en betaltjänst (som dessutom kräver separat programvara) gör länkningen jämförbar med direktlänkning till utvalda bokhandlar. Att jämföra med javascript framstår inte som seriöst. JS är en tämligen spridd standard gratis tillgänglig för i princip alla som vill använda den (och påslaget i standardläget på alla stora webbläsare). Att använda JS är snarare att jämföra med att använda bilder och ljud i artiklar – dessa kan också slås av av den som önskar (jag skulle tro att det är fler som surfar utan ljud än utan JS). /Dcastor7 december 2009 kl. 22.03 (CET)[svara]
Jag använder Spotify flitigt utan att betala premium-avgift. Nåja, emedan jag inte tycker att vi ska använda oss av spotify än är det ingen idé att diskutera just den saken. // Tanzania den 7 december 2009 kl. 22.24 (CET)[svara]
Jag undrar bara var gränsen går någonstans. Okej, "alla" har JavaScript, men betänk t.ex. synskadade eller folk som inte använder datorn med ett grafiskt gränssnitt, alltså enbart text. Jag vet flera människor som gör det och de kan inte läsa Wikipedia-artikeln jag syftade på innan. (Jag önskar innerligt att jag kunde komma ihåg vilken det är.) Så när har "alla" Spotify? Var går gränsen? Säg att det någon gång i framtiden sker att 50% av Sveriges befolkning använder Spotify dagligen, är det då okej att länka till Spotify, för då har ju "alla" det? Herrn8 december 2009 kl. 00.24 (CET)[svara]
Jag tycker det är dåligt betyg för Wikipedia om artiklarna inte är tillgängliga för alla. Det är dock något som kan överlämnas på programmerarna, och inte på gemenskapen på de olika projekten. Vad gäller reklam vs publicitet, är det mest en akademisk fråga. Wikipedia bör inte ge otillbörlig publicitet till kommersiella företag. Bättre? /Grillo8 december 2009 kl. 09.43 (CET)[svara]
Jag vill minnas att du, ironiskt nog, var en av JavaScript-har-alla-menarna. Men för att hålla mig on topic: jag upplever inte att länkar till låtar/album/artister på Spotify ger otillbörlig publicitet åt Spotify. Det råkar bara vara så att de är ett av extremt få företag som tillgängliggör väldigt mycket musik helt lagligt och dessutom gratis för slutanvändaren. Det kan man inte säga om exempelvis YouTube som länkas till här och var i vissa svenskspråkiga Wikipedia-artiklar, exempelvis Maximumbreak, Mark Knopfler och Modern Money Mechanics, fall där jag misstänker att uppladdaren inte har copyright på det publicerade innehållet. Herrn8 december 2009 kl. 12.21 (CET)[svara]
Länkar till Youtube är ofta problematiska av den anledning du anger. Jag brukar ofta plocka bort sådana ur artiklar i fall då det inte är självklart att videon lagts upp av artisten/skivbolaget själva på någon officiell kanal. Men oavsett detta, bara för att det förekommer tveksamheter behöver man inte införa fler (som en majoritet tycks tycka) tveksamheter. Att länka till Spotify strider ju utan tvekan mot WP:Externa länkar. /-nothingman-8 december 2009 kl. 12.29 (CET)[svara]
Just det, det som diskuteras här är egentligen inte begränsat till Spotify-länkning, utan rimligen en modifiering av riktlinjen WP:EL (och den typen av ifrågasättande diskussioner är av godo, bara för att understryka). Jag har tänkt samma tanke som Herrn i några månader, men jag är tveksam till att det är en bra idé att länka till nedladdningsbara applikationer i nuläget. Inte för att vi skulle göra reklam för sådana tjänster, utan för att innehållet inte är lättillgängligt för läsaren. //Knuckles...wha?8 december 2009 kl. 12.55 (CET)[svara]
Spotify är (eller var iaf för några månader sedan) tillgängligt utan invite för personer i vissa geografiska områden. Någon kontroll av medlemmarnas folkbokföringsadress görs emellertid inte, utan enbart av IP-numret vid registrering, vilket innebär att det går att skaffa gratis Spotify utan invite oavsett var man bor. Jag ser inget principiellt problem med att länka till Spotify, däremot har jag svårt att se den praktiska nyttan av det; det känns lite som att länka till Google. Är man intresserad av musik känner man med all sannolikhet redan till Spotify. Jorva8 december 2009 kl. 13.05 (CET)[svara]
Jag vidhåller att införandet av Spotify-länkar vore att öppna Pandoras ask. Min satir ovan var onekligen ett skräckscenario men argumentationen för respektive punkt skulle kunna drivas på ungefär samma sätt som spotifyisterna driver sin linje här. Onekligen skulle det vara smidigt att ha länkar till diverse kommersiella tjänster på Wikipedia - och vi skulle säkert kunna ta betalt för det också! - men det vore verkligen att krossa all integritet vi har. Plrk8 december 2009 kl. 14.19 (CET)[svara]
Som svar till "ironin" att jag stödjer javascriptberoende material, kan jag bara hänvisa till Dcastors inlägg här ovan. Jag tycker inte situationerna är jämförbara över huvud taget. /Grillo8 december 2009 kl. 14.47 (CET)[svara]
Det är ironiskt när du säger "Jag tycker det är dåligt betyg för Wikipedia om artiklarna inte är tillgängliga för alla." Då får du väl IG då. Herrn8 december 2009 kl. 18.39 (CET)[svara]
Ja, om du inte ska vara trevlig så behöver inte jag vara det heller: du får IG om du inte fattar skillnaden mellan att se till att artiklar är tillgängliga för personer med synsvårigheter och liknande, och att tillåta användning av ett tillägg som finns som standard i alla webbläsare, och som dessutom inte tillför någon direkt information (bara gömmer navigationsrutor och så vidare). /Grillo9 december 2009 kl. 00.20 (CET)[svara]
Som jag sade finns inte JavaScript i alla webbläsare, och många som har JavaScript har valt att helt stänga av det p.g.a. problem med popup-rutor hit och dit. Det är ingen bra grej att tvinga användare att skaffa sig JavaScript för att läsa en artikel för att det "blir snyggare", vilket som jag minns det var det egentligen enda skälet till att göra på det viset. Det beslutet som du och möjligen andra, jag minns inte exakt, tog i det fallet var helt fel på ungefär alla sätt som går och det enda jag säger nu är att det är ironiskt att du just i den här debatten kommer med argumentet att alla ska ha tillgång till materialet. För det är det!
Fall A: Har du inte JavaScript får du inte läsa.
Fall B: Har du Spotify så kan du klicka här för att lyssna. Har du inte det så är ingen skada skedd.
Jag ser nu att exempelvis Friidrottsrekord i slätlöpning innehåller material som inte syns om man inte har javascript aktiverat. Det är klart jätteobra. Dock tycker jag inte det kan jämföras med att som standard länka till kommersiella tjänster som dessutom inte alla har tillgång till... Ovan beskrivs att det går att kringgå kraven på inbjudan, men det kräver också viss teknisk kompetens plus att bryta mot Spotifys regler. /Grillo9 december 2009 kl. 01.19 (CET)[svara]
I princip alla kan se sidor med Javascript. De som inte kan det har i det närmaste alltid själva valt bort möjligheten och torde besitta kompetensen att återaktivera funktionen vid behov. Det är snarast jämförbart med att användare väljer att inte visa bilder eller inte har volymen uppskruvad på datorn. Att inte använda bilder och ljud för att inte alla "kan" se eller höra dem är jämförbart med att inte använda JS. Att inte länka till en kommersiell tjänst som kräver specifik programvara är något helt annat. Diskussionerna är inte jämförbara. /Dcastor9 december 2009 kl. 01.53 (CET)[svara]
Det är en enorm skillnad på att använda javascript och att kräva javascript. Använda javascript är inget problem, att kräva javascript (eller som i det här fallet kräva javascript och css, eftersom det var css som dolde texten per default och deaktivering av css i webbläsarn visade hela texten oavsett om javascript var på eller av) är däremot helt fel och går emot goda webbdesignprinciper (se en:progressive enhancement).
Vad gäller Spotifylänkar... nej, vi ska inte börja slänga runt Spotifylänkar på en massa sidor. Wikipedia är inte en konsumentguide. Folk (ja, det inkluderar mig själv) som vill lyssna på nåt de läser om på Wikipedia kan söka efter skiten på Spotify själva, precis som de kan söka efter till exempel böcker hos bokhandlare själva. Daedalus9 december 2009 kl. 15.20 (CET)[svara]
Mja, jag skulle snarare säga att det är ett kryphål än ett regelbrott, men det är en moralfråga som kan kontras med moralfrågan om det är rätt att en gratis tjänst som levereras via internet ska göra skillnad på folk beroende på var de bor, men det är ett rätt ovidkommande sidospår. Förutom detta med javascript kan det vara värt att notera att det för att läsa exempelvis runor och andra icke-latinska skrivtecken som förekommer i själva artikeltexten i ett stort antal artiklar är nödvändigt att ladda ned tilläggsprogram. Jag håller med om att wp ska vara reklamfritt, men det finns andra principer som också måste värnas. Att principiellt förbjuda länkar till Spotify medan vi tillåter länkning till andra betaltjänster (NE) är farligt nära censur. Jorva9 december 2009 kl. 10.10 (CET)[svara]
Jag tycker det är rätt så irriterande med runor och annat som inte går att läsa utan speciella teckensnitt (inte program) installerade, och tycker att vi i sådana fall bör försöka att använda bilder istället för tecken (se t.ex. Rökstenen).
Dessutom skulle jag rensa bort länkar till NE.se också om de låg under "externa länkar". Däremot är det bara löjligt att inte länka till NE.se när man ändå hänvisar till NE (speciellt som man inte behöver betala för allt material där). Skulle vi använda "låten X på Spotify" som källa vore det självklart att länka dit. För "externa länkar" bör vi dock ställa högre krav på tillgänglighet.
Ja, jag håller med andejons. Om ne.se används som källa bör vi länka dit men inte i varje artikel som har en motsvarighet på NE. Det skulle bli många länkar. Och vill man ha det kan man kopiera in nedanstående i sin monobook.js så får man en flik med länk till ne:s eventuella artikel med samma namn. Kanske ska vi göra det till en finess om det är sådan här service vi ska ge? --Ainali9 december 2009 kl. 20.15 (CET)[svara]
Det är skillnad på att tillåta spotifylänkar och ta betalt för det eller förbinda sig att enbart använda sig av länkar till en viss tjänst. Jämförelsen med torrent-länkar haltar också, då nedladdningen med sådana är ett upphovsbrott. Att lyssna på en låt i spotify är 100% lagligt. Det finns helt klart argument mot spotify-länkar, men vi bör inte haka upp oss på icke-argument. Jag ser inte hur det skulle krossa vår integritet att tillåta spotify-länkar... --Kildor8 december 2009 kl. 18.43 (CET)[svara]
Jag tycker detta är ett mycket bra förslag. Vi tillåter externa länkar om de tillför något till artikeln och det gör länkar till musiken verkligen. Av upphovsrättsskäl kan vi inte inkludera musiken direkt på sidan eller länka till torrents etc. Därför är en Spotifylänk ett bra sätt att ge vidare studier. --Petter8 december 2009 kl. 19.37 (CET)[svara]
Men varför just Spotify? Varför inte andra liknande tjänster? Varför skall vi länka till något som majoriteten av läsarna inte kan ha någon glädje av? Vill de lyssna på låten över spotify kan de väl söka efter den själva?
Finns det någon annan tjänst som är mer tillgänglig så länkar vi naturligtvis till den istället. Vi behöver ju inte bestämma centralt vilken webbplats/tjänst vi ska länka till. Det får väl avgöras från fall till fall. Men jag misstänker att spotify är en av de smidigare att länka till (direktlänk till låtar/album). --Kildor8 december 2009 kl. 22.13 (CET)[svara]
Vi skall självklart länka till den mest använda/bästa tjänsten (vilken det nu är). Det finns massor av filmdatabaser men vi länkar till IMDB. --Petter10 december 2009 kl. 18.19 (CET)[svara]
Hur menar du (Petter) när du säger att vi av upphovsrättsskäl inte kan länka till torrents? Skulle min länk ovan till en sida där man kan ladda ner en torrent som länkar till Fångläger 17 vara något slags upphovsrättsbrott menar du? Plrk8 december 2009 kl. 23.42 (CET)[svara]
Du skrev den länken som satir för att kritisera Spotify-förslaget. Alltså vet du mycket väl att sådana länkar inte är lämpliga för Wikipedia. --Petter10 december 2009 kl. 18.17 (CET)[svara]
Jag känner mig väldigt skeptisk. Varför ska vi generera trafik till kommersiella tjänster? Liknelsen med Google books är väl lite märklig. Det länkar man väl till om man ska källhänvisa. Entheta8 december 2009 kl. 22.21 (CET)[svara]
Jag håller med om detta. Jag tycker också det är förkastligt att folk verkligen är så aningslösa kring Wikipedias integritet... Det här är inte långt ifrån att tillåta betald reklam. Och vad gör Spotify för Wikipedia som gör att vi bör göra denna gentjänst? /Grillo9 december 2009 kl. 00.20 (CET)[svara]
Jag kan förstå att man väljer att inte ha musiklänkar till Spotify p.g.a. att det är alldeles för få som har tillgång till tjänsten. Men övriga problem kan jag faktiskt inte förstå.
"Varför ska vi generera trafik till kommersiella tjänster?" Syftet är naturligtvis inte att generera trafik. Syftet är att hjälpa läsaren att hitta något som är av värde eller fördjupning utöver Wikipedia-artikeln. De flesta film-artiklar har länkar till den kommersiella sajten Internet Movie Database. Länkarna finns där för att vi tror att imdb:s sidor om respektive film kan vara en bra fördjupning i ämnet. På motsvarande sätt skulle det naturligtvis vara av värde för läsaren om han snabbt kan klicka sig fram och spela upp den låt som är beskriven i Wikipedia-artikeln.
Integritet... Jag försöker förstå på vilket sätt spotifylänkar skulle inkräkta på vår integritet. Ni får gärna utveckla de tankegångarna lite, för jag förstår faktiskt inte alls.
"Det här är inte långt ifrån att tillåta betald reklam." Jo, det är det. För Wikipedia tar inte betalt för att lägga in externa länkar, och det är upp till enskilda artikelskribenter att lägga till (eller ta bort) spotify-länkar. Återigen - vad är skillnaden mot att länka till andra kommersiella sajter, såsom dn.se, ne.se och imdb.com?
"Och vad gör Spotify för Wikipedia som gör att vi bör göra denna gentjänst?" Vi gör inga gentjänster. Vi diskuterar inte att vi ska lägga in spotifylänkar, vi diskuterar huruvida det är okej att tillåta spotify-länkar. Men anledningen till att vi diskuterar möjligheten att lägga in spotifylänkar är att det skulle ge läsaren möjlighet att med ett enda klick lyssna på den låt/det album som artikeln handlar om.
Jag tror det är dumt att haka upp sig på att Spotify är en kommersiell tjänst. För om vi ska begränsa oss till ideella tjänster och webbplatser så kommer vi inte ha några externa länkar kvar. --Kildor9 december 2009 kl. 14.01 (CET)[svara]
Vi har ett par liknande företeelser redan. Special:Bokkällor är den mest aktuella tycker jag. Där listas flera alterativ ifall man söker efter en bok med ett visst ISBN, se ett exempel här. Det är i mina ögon det mest NPOV-aktiga sättet att ge folk en chans att hitta materialet.//Hannibal8 december 2009 kl. 14.33 (CET)[svara]
Förr länkades det där till specifika bokhandlar, något som kritiserades och togs bort. Nu framhålls bibliotek, som är ickekommersiella institutioner öppna för alla. Prisjämförelsesidorna längst ner var en kompromiss mellan att ha kvar separata bokhandlar och att ta bort dem helt. Jag undrar om inte tiden är mogen att ta bort prisjämförelserna också. Alla böcker går ju ändå att leta fram i Libris, så kan man leta vidare i bokhandlar därifrån. /Grillo8 december 2009 kl. 14.45 (CET)[svara]
Nu har LA2 utan några kommentarer lagt tillbaka allt. På öppna bibliotektet får man sådana här träffar med en kort hobbyrecension; [6] och inga möjligheter att söka sig vidare. Är inte det systemet dessutom primärtt kopplat till bibliotekens kataloger; det vore trevligt med en motivering från LA2 varför just denna sajt bör länkas till? Så här ser boktipsen ut på [7], och sökfunktionen för att söka efter biblioteksböcker finns redan på Libris. Bokrecension.se är nedlusat med reklam, [8]. Jag har mycket svårt att se vad det här tillför ett uppslagsverk.
Det finns skäl att beakta WP:EL där det står Externa länkar kan användas för att leda läsaren till relevant material som kan ge en fördjupad förståelse för ämnet. Vilket företag som säljer böcker billigaste bidrar på intet sätt till att ge ett fördjupad förståelse för ämnet. --Ankara10 december 2009 kl. 00.11 (CET)[svara]
Anledningen till att jag bröt ut liknelsen med Special:Bokkällor till en egen rubrik var inte att det var ett separat ämne utan att försöka komma in på ett i mitt tycke vettigare diskussionsområde, nämligen bort från "för-emot" och istället komma in på "hur gör vi det här så att det blir bra". Min lösning, trots att den kanske var underförstådd snarare än uttalad var att vi gör en liknande grej som med Special:Bokkällor, nämligen en mall som placeras i en låt- eller gruppartikel och som automatiskt söker upp artikelnamnet på flera olika ställen, till exempel Spotify, YouTube, och Jamendo. Ingen ges företräde, eftersom alla länkar finns med automatiskt. Det känns för mig som den naturliga lösningen på denna frågeställning. Men det kanske finns andra lösningar?//Hannibal9 december 2009 kl. 22.50 (CET)[svara]
En sådan standardlösning skulle innebära just att vi länkar till försäljare (Spotify, iTunes, där materialet inte är tillgängligt för alla) och till material som inte är upplagt med upphovsmännens tillstånd (gäller antagligen nästan all film och musik på t ex Youtube). Dessa invändningar finns inte mot länkarna på Special:Bokkällor. /NH9 december 2009 kl. 23.15 (CET)[svara]
Utöver ISBN-länkar, har vi koordinatlänkar. Dessa leder till en mellansida där man kan välja olika kartsajter, både med fritt innehåll och kommersiella varianter. Skillnaden mot musik är att det saknas oberoende numrering av musikstycken. De nummer som läggs in blir enbart användbara ihop med Spotify, medan ett ISBN eller en geokoordinat är giltig på flera olika sajter. --LA29 december 2009 kl. 23.44 (CET)[svara]
Fast det finns någon imdb-mall har jag för mig där det inte länkas direkt till artikeln utan till en sökning inom imdb som kan resultera att man hamnar på en av deras grensidor.//Hannibal10 december 2009 kl. 00.19 (CET)[svara]
Är inte vårt syfte, vid sidan om vår agenda att sprida antikommersialism, också att värna användarnas bästa? Vad tillför länkar till Pricerunner/Prisjakt/Google Books? Rätt mycket skulle jag säga, även om tjänsterna råkar vara kommersiella. Vad tillför Spotify-länkar? Rätt mycket för den majoritet av svenskarna som har eller enkelt kan skaffa Spotify. Och Spotify-ramverket är öppet - det går alltså enkelt att skriva en opensourceklient för Linux som spelar Spotify-låtarna om man inte orkar installera Wine. Upplever att antikommersialismen går lite långt här. Ni blandar ihop WP:s vision om öppenhet för egen del med nån sorts aversion mot allt som är slutet. / Widar Nord9 december 2009 kl. 18.56 (CET)[svara]
Hur svårt är det för den minoritet som använder Spotify att isåfall söka upp musiken själv där? Att länka till det är bara att generera en massa trafik dit som de annars inte skulle få, utan att det fyller något egentligt syfte, men däremot kan se ut som reklam. Entheta9 december 2009 kl. 19.03 (CET)[svara]
Lite matte: Spotify sa i mars 2009 att de hade nått 1 000 000 medlemmar. Från en stor mängd olika länder. Det fanns i september 2009 cirka 1 700 000 000 internetanvändare och där igenom möjliga användare av svenskspråkiga Wikipedia. Detta ger att cirka 1/1 700 av våra användare i så fall skulle ha användning av länkarna. Sertion 9 december 2009 kl. 19.25 (CET)[svara]
Majoriteten av Spotifys användare torde vara från Storbritannien då de under en längre period erbjöd konton till alla som anslöt och registrerade sig via en IP-adress från ögruppen. Antalet svensktalande där kan jag inte finna någon statistik över. Sertion 9 december 2009 kl. 20.16 (CET)[svara]
Wikipediaprojektets syfte är faktiskt inte att vara någon slags hypersajt där all tänkbar användbar information eller alla tänkbara användbara länkar dyker upp när man söker. Så har vi t ex inte heller adresser och telefonnummer i artiklar om företag, väderprognoser eller aktiekurser på huvudsidan, etc. /NH9 december 2009 kl. 19.21 (CET)[svara]
Att lyssna på låten som man läser om är ett väl ett självklart steg till fördjupning? Det allra bästa är om det finns ett musikklipp som man kan lägga in i själva artikeln, som i t.ex. Du gamla du fria (för det är väl ingen som tycker att det är onödigt att musikklippet finns där?). Näst bäst är väl en direktlänk till en plats där man kan spela upp låten? Läser jag en artikel om en dikt vill jag gärna ha möjligheten att hitta själva texten i sin helhet. Läser jag en artikel om ett kommunvapen vill jag gärna se en bild på vapnet. Läser jag en artikel om ett företag är det jättebra om det finns en länk till företagets webbplats... --Kildor9 december 2009 kl. 20.09 (CET)[svara]
Förresten: Är det dåligt eller problematiskt på något sätt att vi länkar till en officiell version av Fairytale på Youtube? Om inte, vad är i så fall skillnaden jämfört med Spotify? Spotifys lägre tillgänglighet och krav på extraprogram är helt klart en nackdel. Men det är i så fall den aspekten som den här diskussionen bör fokusera på. --Kildor9 december 2009 kl. 20.32 (CET)[svara]
Jag ser inget problem med att länka till officiella videos på Youtube. Youtube är tillgängligt för alla utan registrering Det är inte Spotify. Youtube är ingen betaltjänst, vilket Spotify i grund och botten är även om det finns en reklamfinansierad version. Entheta9 december 2009 kl. 20.47 (CET)[svara]
Principen har länge varit att inte länka till material som är "upplagt på nätet" i strid med upphovsrätten (ibland felaktigt kallat "upphovsrättsskyddat material"). Därför måste det väl vara ok att länka till material som Eurovision Song Contest lagt upp på Youtube, men kanske inte till klipp ur Hollywoodfilmer eller tv-serier som privatpersoner laddat upp. Spotifylänkar är alltså inget problem ur den aspekten. /NH9 december 2009 kl. 22.32 (CET)[svara]
Precis. Min poäng är att det är tillgänglighetsaspekten vi bör fokusera diskussionen på, inte huruvida Spotify är en kommersiell tjänst eller om eventuella länkar dit kan betraktas som reklam. Om och när Spotify är tillgängligt för alla så tycker i alla fall jag att vi kan länka dit. Lite mer tveksamt nu när det krävs att man betalar för det (eller fixar en invite, vilket är långt ifrån självklart för de flesta). --Kildor9 december 2009 kl. 22.40 (CET)[svara]
Att det inte går emot Wikipedias principer för externa länkar just ur upphovsrättsaspekten betyder ju inte att länkarna automatiskt är bra. Om videon fanns tillgänglig på Eurovision Song Contests egen hemsida kunde man hellre länka dit (nu verkar de välja att använda inbäddad Youtube även där, så skillnaden blir mindre viktig). /NH9 december 2009 kl. 22.51 (CET)[svara]
Även om den här liknelsen skulle vara sann (vilket jag inte håller med om), finns det ändå otaliga bildkonstverk som inte finns på wikipedia. Plrk10 december 2009 kl. 20.21 (CET)[svara]
Jag håller inte med om liknelsen men kan inte förstå på vilket sätt en Spotify-länk skadar. F ö betalar långt ifrån alla användare för den tjänsten - jag har själv en inbjudan, som jag ännu inte har utnyttjat, att bruka den gratis! Fernbom210 december 2009 kl. 20.43 (CET)[svara]
Youtube-länkar anses inte som relevanta att ha som externa länkar på Wikipedia. Jämför med diskussion om Spotifys-länkar. Det är ingen som förväntar sig att någon ska veta allt. Det är ingen big deal alls och syftet var inte att klandra dig personligen. Med tiden lär man sig. Så har det varit för oss alla. Om du vill kan du gärna hjälpa till med att ta bort Youtube-länkarna från artiklarna. Artiklar som har dessa länkar finns listade på Användare:Apollonios Molon/Youtube-länkar. Mvh Apollonios Molon15 december 2009 kl. 21.07 (CET)[svara]
Inga problem. Jag blev mest förvånad då diskussionen här på Bybrunnen verkade godkänna YouTube i motsats till Spotify. Och här är ett exempel på formulering som kan uppfattas som offensiv; "Youtube-länkar hör inte hemma här". Säkert inte illa ment, och kanske en normal ton mellan vana användare. Men varför inte anstränga sig lite till och bara skriva "vi brukar inte länka till YouTube-länkar av olika skäl, en policy vi har, och de länkar som finns kommer att raderas efterhand" på diskussionssidan? Det skulle onekligen vara mycket trevligare. Vänligen, --83.183.79.10315 december 2009 kl. 21.19 (CET)[svara]
Jag har lagt ner åtskilligt arbete på att hitta YouTube-länkar till ovanliga och intressanta filmklipp med äldre jazz- och populärmusiker till artiklar om sådana. Jag hoppas verkligen inte att dessa nu skall bli raderade bara p g a någon svårförståelig principhållning! /FredrikT15 december 2009 kl. 21.18 (CET)[svara]
Ditt klipp verkar inte vara så jätterelevant. Vad har den att erbjuda läsaren angående filmen? Huruvida YouTube-länkar inte hör hemma här har så vitt jag vet aldrig diskuterats, men jag tycker att om de tillför artikeln något så kan det vara bra. tetraedycal, tetraedycal15 december 2009 kl. 21.17 (CET)[svara]
Klippet är relevant för att A) artisten som sjunger är Jim Carroll som också skrivit den självbiografiska boken B) texten handlar om flera av hans vänner (namngivna) som dött, vilket är en stor del av filmens handling C) innehåller klipp från den aktuella filmen. --83.183.79.10315 december 2009 kl. 21.22 (CET)[svara]
Problemet är att det klippet är uppladdat utan upphovsmannens medgivande vilket framgår tydligt av infotexten. Vi länkar inte till sidor med oklar upphovsrätt. //StefanB15 december 2009 kl. 21.24 (CET)[svara]
Hej StefanB. Hur vet man att det är upplagt utan upphovsmannens medgivande? Min erfarenhet är att såna klipp brukar plockas bort ganska snabbt från YouTube. Vänligen, --83.183.79.10315 december 2009 kl. 21.39 (CET)[svara]
Jag kanske uttryckte mig otydligt, StefanB, jag beklagar detta. Men på vilket sätt framgår det om ett klipp har upphovsmannens medgivande? Vänligen, --83.183.79.10315 december 2009 kl. 21.52 (CET)[svara]
Så här står det bl.a. i faktarutan på det aktuella videoklippet: This music video was serviced to us by its respective record label with license for broadcast. Det borde väl betyda att det har laddats upp den legitima vägen? Vänligen, --83.183.79.10315 december 2009 kl. 22.00 (CET)[svara]
Som vanligt när det gäller musik på wp handlar diskussionen bara om "låtar". Vem ska bestämma vilken av flera hundra inspelningar av Beethovens femma som det ska länkas till? Läge för redigeringskrig. Vem ska sortera länkarna till alla scener i Nibelungens ring? Eller välja från de 20 inspelningarna (varav fyra är med Taube själv) av Calle Schewens vals? Spotify har en utmärkt sökfunktion och jag tycker att man kan söka själv efter det man vill lyssna på. Rex Sueciæ15 december 2009 kl. 21.25 (CET)[svara]
Ja, jag förstår inte heller varför det skulle vara en encyklopedis uppgift att ge länkar till vare sig spotify eller youtube. Vi ska ge information om ämnet, och inte tillhandahålla länkar till låtar enligt min uppfattning. Jag vidhåller därför personligen vid att både länkar till spotify eller youtube ska tas bort men noterar att FredrikT har en annan uppfattning. Apollonios Molon15 december 2009 kl. 21.28 (CET)[svara]
Jag kan förstå den principiella hållningen att inte länka till en kommersiell tjänst (även om jag själv kanske inte instämmer i den), men varför man av princip skulle avhålla sig från att länka till en fri resurs som kan tillföra något extra till artikeln har jag mycket svårt att förstå. Här instämmer jag med dem som säger att det måste vara användarens bästa - d v s till service till våra läsare - som skall vara vägledande (sedan kan naturligtvis de praktiska urvalsproblem Rex Sueciæ ovan tala om uppstå i sammanhang där det finns ett stort urval av potentiella externa länkar; för min del skriver jag dock ofta om artister av vilka det kanske bara finns ett enda eller en liten handfull filmupptagningar ö h t eftersom de i huvudsak verkade innan ljudfilmens uppkomst. Dessutom kan ju urvalsproblematik uppkomma i en mängd andra situationer på WP också - faktaurval, val av källor - etc så jag ser inte dett asom ett oöverstigligt problem just för film- & musiklänkar). /FredrikT15 december 2009 kl. 21.40 (CET)[svara]
PS Som tetraedycal påpekar ovan har det heller inte, mig veterligen, förts någon principdiskussion om YouTubelänkars vara eller icke vara tidigare, och innan en ordentlig sådan med en tydlig konsensus förevarit tycker jag inte att man skall radera några sådana länkar (annat än döda eller uppenbart irrelevanta). Jag har därför återställt den radering 83.183.79.103 nyss gjorde i artikeln 11 september-attackerna. /FredrikT15 december 2009 kl. 22.00 (CET)[svara]
I kommentarerna från den som laddat upp WTC-videon på YouTube står det bl.a. att läsa "Surely, if it were a true collapse (as we are led to believe by the censored mainstream media)". Kanske lite farligt att länka till en konspirationsteoretiker? Jag vet inte, jag bara frågar. Vänligen, --83.183.79.10315 december 2009 kl. 22.50 (CET)[svara]
Som svar till dig, FredrikT, tycker jag inte det är projektets uppgift att tillhandahålla den servicen till Youtube att ge länkar till deras webbplats och därmed öka trafiken där. Jag tycker inte heller att det håller sig inom projektets ramar (att skriva en encyklopedi). Jag trodde det var en vedertagen uppfattning men nu när det har visat sig inte vara det bör självfallet inte några massraderingar göras. Dock är vi väl överens om att youtube-länkar inte räknas som godtagbara källor? Därför tycker jag att din återställning här var underlig. Apollonios Molon15 december 2009 kl. 22.05 (CET)[svara]
Jag får medge att jag inte tittade i detalj på vilken funktion just de länkarna var inlagda i artikeln i fråga. Jag återställde dem främst för att a) diskussionen här ännu inte är avslutad, och b) för att jag uppfattade det faktum att 83.183.79.103 just nu började beta av Apollonios Molons lista som något av en POINT-åtgärd.
Vad beträffar resonemanget att vi inte skall "tillhandahålla den servicen" att "öka trafiken" på YouTube så förstår jag inte det. Vi tillhandahåller väl i så fall precis samma trafikökande "service" när vi länkar till Libris, Svensk filmdatabas, Svensk mediedatabas, Projekt Runeberg, artiklar i diverse dagstidningar etc. På vad sätt skulle detta vara värre just i fallet YouTube? Och dessutom har det ju inget att göra med vårt syfte, vilket är att komplettera WP:s textinformation med annat relevant material som bidrar till att ge läsaren en bättre helhetsbild? /FredrikT15 december 2009 kl. 22.25 (CET)[svara]
Libris, Svensk filmdatabas, Svensk mediedatabas, Projekt Runeberg, artiklar i diverse dagstidningar fungerar som källhänvisningar för att styrka artikelns innehåll. Det är väsentlig skillnad tycker jag som jag inte tycker vi kan jämföra med Youtube (ty Youtube är ingen godtagbar källa). Apollonios Molon15 december 2009 kl. 22.28 (CET)[svara]
Medhåll. Om ett videoklipp på Youtube är upplagt i enlighet med upphovsrätt ska vi naturligtvis inte plocka bort länkarna. Finns det ett lagligt uppladdat videoklipp om en film så tycker jag det känns synnerligen relevant med en sådan länk i artikeln. --Kildor15 december 2009 kl. 22.06 (CET)[svara]
Dessutom verkar det som om en privatperson lagt upp NBC's nyhetsklipp (åtminstone det första) om 11 september på YouTube och såvitt jag kan se finns det inget medgivande från NBC någonstans. Det kan nog föreligga ett upphovsrättsproblem här, är jag rädd FredrikT. Vad gör vi nu? Vänligen, --83.183.79.10315 december 2009 kl. 22.18 (CET)[svara]
Jag anser att alla typer av filmer och ljudklipp inte hör hemma på Wikipedia-artiklars huvudsida utan bör förpassas till någon underdel som media tillhörande vissa artiklar, där dom som vi lyssna på ljud och se film får den extra information dom önskar. Det måste gå att skapa PDF:er av artiklar och få med allt väsentligt. Tryckt material och sparsamt med bilder (så att det inte blir bilderböcker) borde vara riktlinjen för hur ett uppslagsverk ska se ut. Information i form av text är det viktigaste. När en bild är helt nödvändig som komplement till texten som i artikeln Moln ska det naturligvis vaskas fram en sådan, men man behöver inte höra klockorna i stadhuset för att få information om att det spelas S:t görans låten i stadhuset. Man behöver inte hysteriskt anamma all ny teknik som oftast är proppad med reklam när den väl blir allmänt spridd och tillgänglig på marknaden. Inget företag idag sysslar med välgörenhet, utom möjligtvis skatteverket som vill framstå som en generöst "serviceföretag". Vi har nog av all förkvävande information som vi bombarderas med från alla håll och kanter. Det är en anledning till att bokläsandet bara ökar fast många tidigare trodde att boken var på utdöende. Lidingo15 december 2009 kl. 22.48 (CET)[svara]
Jag har faktiskt lite svårt att förstå invädningarna här. Hela processen med att skriva en artikel bygger på avvägningar och urval. Allt om ett ämne bör och ska inte tas med i en artikel. Det handlar om att välja ut det mest relevanta, och det gäller naturligtvis även externa länkar. Finns det flera att välja på så får man välja den eller de som anses vara bäst, helt enkelt. Men att av principskäl förbjuda youtube-länkar tycker jag verkar ogenomtänkt. Och naturligtvis ska vi utnyttja webbens möjligheter till att visa bilder, filmklipp och spela upp ljud, vilket är en stor fördel jämfört med pappersuppslagsverken. --Kildor15 december 2009 kl. 23.13 (CET)[svara]
Tack för hjälpen med att snygga till länken, Apollonius Molon. Tyvärr tyckte sedan en annan användare att den skulle raderas igen, nu för att "Youtube-länkar uppladade av privatpersoner är olämpliga". Men nu ser jag att den lagts tillbaka igen tills denna diskussion är färdig. Det är lite förvirrande för en nybörjare det här... Kanske behöver en policy jobbas fram? Ingen skada skedd, länken är tillbaka. Vänligen, --83.183.79.10315 december 2009 kl. 23.22 (CET)[svara]
Är det bara jag som tycker att det finns upphovsrättsproblem med klippet till 11 september? En nyhetssändning av NBC har lagts upp av en privatperson, här verkar det inte finnas något medgivande. Vänligen, --83.183.79.10315 december 2009 kl. 23.27 (CET)[svara]
Nej, och den här typen av Youtube-länkar ska vi naturligtvis ta bort. Vi bör inte länka till material som laddats upp i strid med gällande upphovsrätt. Det som däremot kan diskuteras är om vi ska länka till Youtube även om det rör sig om officiellt uppladdat material. Jag anser att vi ska göra det om innehållet är relevant för artikeln. --Kildor16 december 2009 kl. 01.21 (CET)[svara]
Finns det några vettiga argument till att inte göra det? Och jo, en Youtubefilm kan visst användas som källa om den stödjer det som man vill bevisa... Dock ska den fortfarande vara uppladdad på ett lagligt sätt. Det här skiljer sig från Spotify i att det inte kräver att man laddar ner separat mjukvara och betalar för en tjänst. Alltså kan man även använda Youtubelänkar (fortfarande förutsätter jag att materialet är lagligt uppladdat) som externa länkar. /Grillo16 december 2009 kl. 02.43 (CET)[svara]
Jag kan bara konstatera att vi har en olik syn på vad en encyklopedi ska innwhålla, men som källa är det definitivt uteslutet tycker jag. Det blir ofta egen forskning att länka till en video. Det behöver vara en text som styrker det man ska källbelägga och inte egna tolkningar av en video. Youtube-länkar hör inte hemma i en encyklopedi. Skulle NE länka till Youtube på sin nätversion? Jag tror alla vet svaret och att det är nej. Argument finns ovan.Apollonios Molon16 december 2009 kl. 13.43 (CET)[svara]
Nog måste väl även YouTubelänkar i vissa fall kunna användas som källor. Säg att man t ex vill styrka något som en person sagt i en TV-intervjun och intervjun i fråga finns tillgänglig på YouTube - vad vore en bättre och säkrare källa till citatet i fråga då? /FredrikT16 december 2009 kl. 18.29 (CET)[svara]
Så det går inte att källhänvisa till vad någon säger i en intervju på tv, utan bara vad någon säger i en intervju i en tidning? TV-program går också att använda som källa och källan behöver inte vara lättillgänglig. Finns den lättillgänglig genom laglig uppladdning på nätet är det bara en fördel. Du kan inte uttala dig så kategoriskt som ovan, enligt grundläggande källkritik. /Grillo16 december 2009 kl. 18.31 (CET)[svara]
Youtube är inte säkert. Vem som helst kan ändra och klippa i en video och på så vis förvränga innehållet. Därför bör inte Youtube-länkar användas, och absolut inte som källor. Ingen kan veta för övrigt vilka videos som är upphovsrättsligt ok eller inte förutsatt att inte företaget eller programföretaget själv har lagt ut det där, men då kan man hellre länka till videon på företagets hemsida för att vara på den säkra sidan. Vi riskerar att länka till massvis med videos som bryter mot upphovsrätten. Även om det inte riskerar några juridiska bekymmer för Wikipedia så skadar det trovärdigheten. Sammantaget ger det inget seriöst intryck utåt att länka till Youtube med tanke på ovannämnda. Så: inga Yotube-länkar på Wikipedia enligt Apollonios Molon17 december 2009 kl. 19.50 (CET)[svara]
@83.183.79.103, om du missat det så är det just här och nu i denna diskussion som policyn jobbas fram. Argument manglas fram och tillbaka och när diskussionen dött ut är det någon som kanske uppdaterar WP:EL om det behövs. //Knuckles...wha?16 december 2009 kl. 07.53 (CET)[svara]
Jo, det är väl lite svårt att hänga med i svängarna när vissa länkar tas bort för att ha brutit mot regler som inte verkar finnas, och andra länkar läggs tillbaka av motsatt anledning. Knepigt, det här. Men jag försöker hänga med så gott det går. Det som kan vara lite frustrerande är när man inte får svar på frågor man ställer... Nåja, det löser sig säkert. Vänligen, --83.183.79.10316 december 2009 kl. 08.33 (CET)[svara]
Det var väll i en diskussion om lokal bilduppladdning där vi kom till konsensus om att vi bara skulle ha fritt material i artiklarna? Youtube-filmer uppladdade av privatpersoner lutar sig på Fair use och är på så vis inte fria. Externa länkar till officiella webbplatser till företag, föreningar eller personer är av relevans till artikeln övriga länkar kan samtliga ifrågasättas. // Sertion16 december 2009 kl. 10.06 (CET)[svara]
Film, bild och ljud. Bilder nyttjas redan flitigt genom commons. Detta borde även vara målet för ljud och bild. Om det inte finns fria versioner av mediamaterial tycker jag att en extern länk kan fungera mycket bra istället. Jag gissar att officiella webbplatser redan är att föredra. Om en youtube-film är officiellt uppladdad och finns inbäddad på den officiella webbplatsen så borde den externa länken gå dit och inte till youtube. Om den dock inte finns inbäddad på en officiell sida så borde youtube-länken fungera fint, varför inte? –dMoberg26 december 2009 kl. 17.34 (CET)[svara]
Möjligheten att bädda in direkt här på wikipedia finns ju också. (Precis som bilder och annat material ska ju detta inte överanvändas) –dMoberg26 december 2009 kl. 17.35 (CET)[svara]
Hej! Några åsikter om det bör stå REDIRECT eller OMDIRIGERING? Det verkar ju tidigare finnas någon sorts policy att samtliga mallar ska översättas till svenska, tror jag? I såna fall borde vi ändra alla REDIRECT till OMDIRIGERING. Mvh Ulner22 december 2009 kl. 23.14 (CET)[svara]
OMDIRIGERING är vad som nuförtiden står i rutan under redigeringsrutan och som du säger så är den absoluta majoriteten överens om att mallarna bör översättas (även om de engelska orden kommer att fortsätta fungera). Däremot finns inte konsensus om att det bör åtgärdas med bot (om det är det enda som görs). Jag brukar passa på att översätta det när jag ändå är inne och ändrar andra saker i artiklarna. Mvh Jopparn22 december 2009 kl. 23.20 (CET)[svara]
(redigeringskonflikt) Nya omdirigeringar bör heta OMDIRIGERING. Det är också vad som infogas om man använder en sidas "Flytta-funktion", och även vad som står bland snabbkommandona under redigeringsrutan. Jag kan dock inte se någon anledning att byta alla REDIRECT till OMDIRIGERING, det tar bara extra hårddiskutrymme eftersom all historik sparas. Dessutom går det inte för en vanlig användare att flytta en annan sida till en omdirigeringssida om den har historik. --Tricky22 december 2009 kl. 23.25 (CET)[svara]
Jag skulle nog vilja se det här som ett ickeproblem. Nya omdirigeringar heter OMDIRIGERING, gamla heter REDIRECT. Snubblar man över någon sådan och tycker att det är jättekul att ändra är det väl knappast något som vi behöver diskutera särskilt mycket kring. Att ändra fram och tillbaka är däremot poänglöst. Riggwelter22 december 2009 kl. 23.29 (CET)[svara]
Onekligen så som Riggwelter skriver, själv så skriver jag oftast de engelska orden som thumbs eller redirect, mest av vana men kanske för att det är färre bokstäver. Personligen så har jag aldrig sett någon vits med att byta ut det till de svenska orden, men om någon vill ändra till svenska så är det inget som stör mig heller. Ghostrider ♠ 22 december 2009 kl. 23.33 (CET)[svara]
Jag kan tycka att det i regel finns en fördel i att vara konsekvent i val av språk, mest för att nya användare lättare skall kunna lära sig använda wiki-språket. Just i fallet med omdirigeringssidor ser jag det emellertid inte som ett stort problem att två olika versioner förekommer, utan håller med Tricky om att en massredigering skulle uppta onödigt hårddiskutrymme. Marcusroos22 december 2009 kl. 23.46 (CET)[svara]
Svenska är att föredra då detta är svenskspråkiga Wikipedia, och det bör vara så enkelt som möjligt att redigera och lära sig tekniken; för de allra flesta av våra användare är "omdirigering" (exempelvis) intuitivt enklare att förstå än "redirect". Men detta med magiska ord på engelska är inget jättestort problem; vi klarade oss med det i flera år innan någon kom på den geniala idéen att översätta dem. Således: för dem användare som av vana hellre använder de engelska versionerna av magiska ord är det okej att fortsätta med det, men vad som bör läras ut till nybörjare och vad som gärna får ändras till vid redigering i artikel med magiska ord på engelska är de svenska versionerna av de magiska orden. Calandrella22 december 2009 kl. 23.57 (CET)[svara]
Det är inte säkert att nya användare är bättre på svenska än på engelska. Man bör kunna göra kodförändringar och enklare redigeringar på svenska Wikipedia utan att kunna svenska. Svenska Wikipedia är inte en solitär, det är den svenskspråkiga versionen av ett internationellt uppslagsverk som finns på många språk. Metaanvändare bör kunna göra förbättringar i koden på alla versioner utan att nödvändigtvis kunna språket. E.G. den 26 december 2009 kl. 15.27 (CET)[svara]
Jag vill nog bara komma med budskap om det här: Det har ingen betydelse - ändra inte!. Låt helt enkelt bli att ändra det. Det har ju ingen praktisk betydelse vilket det står och det har bara lett till konflikter och bråk mellan etablerade användare. Något som vi enkelt skulle kunna slippa. För att slippa det framöver är det helt enkelt det bästa att glömma frågan och låta det bero för allas trivsel. Apollonios Molon23 december 2009 kl. 00.00 (CET)[svara]
Ja, och all försvenskning av wikikod i övrigt. Det leder bara till en massa onödigt tjafs och redigeringskrig som vi skulle kunna undvika. Jag tycker det är en icke-fråga som man helt enkelt bara kan låta vara och ägna sin kraft att ta tag i viktigare problem. Apollonios Molon23 december 2009 kl. 00.07 (CET)[svara]
Jag tycker personligen inte det är någon viktig fråga - men i och med att det finns olika viljor för och emot tyckte jag det var rimligt att ta upp frågan på BB (framför allt med tanke på de senaste diskussionerna med Björn Bergman). Ulner23 december 2009 kl. 00.10 (CET)[svara]
Jo, absolut. Jag klandrar dig absolut inte för det. Min bedömning är dock att konsensus saknas och att vi bör råda Björn och andra att inte göra några sådana redigera - inte åt något håll. Apollonios Molon23 december 2009 kl. 00.11 (CET)[svara]
Frågan har ju diskuterats för inte allt för längesen utan att konsensus nåddes, så instämmer i vad Apollonios Molon skriver. God jul :) //Joshua23 december 2009 kl. 00.29 (CET)[svara]
Det som har betydelse är om en omdirigeringssida har historik. Om det finns en artikel XYZ (företag) och en redirect från XYZ, så kan vem som helst flytta XYZ (företag) till XYZ om den enda historiken är att omdirigeringen skapats. Om någon annan hade ändrat engelska redirecten till en svensk omdirigering så finns historik som gör att det krävs en administratör för att flytta sidan. Därför bör man inte ändra. /F.d. 82.212.68.18323 december 2009 kl. 18.44 (CET)[svara]
Jag stöder förslaget att ändra alla mallar, inklusive Redirect, till svenska. Wikipedia tycks ha samlat på sig mycket terminologi som jag skulle klassa som nördtermer, däribland överdrivet många engelska uttryck. Det kan kännas mycket ointuitivt för nya användare och avskräcka dem från att redigera. De engelska orden ger intrycket att man måste vara en erfaren kodare för att redigera på wikipedia. Ändra allt till svenska, enligt min åsikt! Varför tveka om något som kan förbättra wikipedia? --Ion-524 december 2009 kl. 08.38 (CET)[svara]
Jag anser personligen att det bästa vore om all kodning på alla språkversioner av Wikipedia vore skriven på engelska. Det skulle underlätta vid översättning av artiklar mellan olika språkversioner. Däremot anser jag inte att svenskspråkig kod behöver ändras till engelskspråkig för den sakens skull, för jag vet att många hellre ser svenskspråkig kod på svenska Wikipedia. Min röst blir därför densamma som den Apollonios Molon ger uttryck för: Det har ingen betydelse - ändra inte!DG25 december 2009 kl. 23.35 (CET)[svara]
Åsikterna är mycket blandade om svenska Wikipedia ska ha artiklar för alla relevanta produkter, som exempelvis mobiltelefoner. Mycket i denna del av svwp kan förbättras, i jämförelse med andra språkversioner av encyklopedin. Vissa användare är kritiska till att specifika produkter listas som artiklar, medan andra uppmuntrar en sådan utveckling.
Min fråga är - innan jag lägger ner alltför mycket tid på något som ändå kommer raderas inom en snar framtid - bör relevanta produkter få egna artiklar på Wikipedia? Risken finns att Wikipedia kommer bli en distributionskanal för företag, men fördelarna med produktartiklar är många. Exempelvis engelskspråkiga Wikipedia har artiklar för i princip alla mer relevanta produkter på marknaden. Min fråga är alltså vad som verkligen gäller hos svenskspråkiga Wikipedia, för åsikterna hittills har varit mycket blandade.
För min del gäller som vanligt att relevans inte är liktydigt med egen artikel. Egen artikel kan finnas om ämnet är så pass uttömmande att det inte är beroende av annan information, det vill säga att det är bättre att infoga stubbar i en annan artikel för att sätta ämnet i ett sammanhang. Vi gör ofta felet att om ett ämne är relevant så ska det ha en egen artikel, men vi behöver tänka om på den punkten. Så om du kan åstadkomma något bra med produkter så att en artikel kan bli oberoende av en huvudartikel så är det bara att fylla på, annars infoga. //StefanB23 december 2009 kl. 12.58 (CET)[svara]
Frågan är ju också vilka andra produkter som i sådan fall är relevanta. Hårtorkar, gräsklippare, bokhyllor, strykjärn, symaskiner, spisar? Vill egentligen inte lägga mig i exakt var gränsen skall gå, men om mobiltelefoner anses releanta och inga andra tidigare viktiga produkter tenderar det här till att bli just reklamartiklar.--FBQ23 december 2009 kl. 13.07 (CET)[svara]
Wikipedia bör inte vara en produktkatalog, där diverse produkter som en tillverkare producerar presenteras i detalj, bara de som är betydelsefulla eller anmärkningsvärda. Vi bör alltså inte ha varenda sängmodell som IKEA tillverkat, lika lite som vi bör ha artiklar om varje mobil som Nokia tillverkat. Vi bör inte ha specialregler för t.ex mobiltelefoner, att de är relevanta utan att vara anmärkningsvärda, utan samma princip som allt annat bör gälla. Har en produkt uppmärksammats utöver det vanliga, t.ex belönats med något designpris, så kan det t.ex vara ett skäl att ha en artikel om den, men om det bara är en dussinprodukt i mängden bör vi inte ha det. Det bör alltid framgå av artikeln vad' det är med med just denna produkt som gör den så anmärkningsvärd att den bör stå med i ett uppslagsverk, relevansen ska framgå. Vi bör absolut inte ha artiklar om varje modell av elvispar, mobiler, brödrostar, kylskåp, kameror, locktänger, TV-apparater etc Är produkten anmärkningsvärd och skiljer sig från mängden på något vis, och det framgår av artikeln, så bör vi ha en artikel om den, annars inte, samma sak för produkter, som med allt annat alltså. / Elinnea23 december 2009 kl. 13.13 (CET)[svara]
Tack för svaren! Se gärna även diskussionen på projektet Telecommunications på engelskspråkiga Wikipedia.
Tänk gärna ungefär så här - vilken information har ett mer eller mindre bestående värde att ha med på Wikipedia, t.ex. om 5-10 år? Ur ett teknik- och affärshistoriskt perspektiv kan då (vederbörligen källbelagd) information av typen "XXX var den första mobiltelefonen från Ericsson med dual band/färgdisplay/inbyggd hembränningsapparat/...", "YYY-serien ledde till kraftigt ökad försäljning för Nokia" vara betydligt mer enyklopediskt relevant än att lista katalogdata om varenda tillverkad modell. Tomas e23 december 2009 kl. 13.37 (CET)[svara]
En produktkatalog berättar om standard, utformning och egenskaper hos aktuella produkter. Det innebär att den har en nutidsfokusering som i många fall är av mycket flyktig natur. En encyklopedi ska (iaf enlit mitt förmenande) ge fler och betydligt djupare dimensioner - t ex den enskilda produktens roll som en del i en teknisk utveckling, eller dess innovativa och ekonomiska värde sett i ett större sammanhang. Den informationen passar bättre som kopplad till artiklar som beskriver tillverkare, marknadsförutsättningar, nyckelpersoner osv. Detta resonemang bör f ö även tillämpas på övrig rutinartad info om enskilda musikalbum, varianter av dataspel, böcker, sagofigurer och mycket annat wp-material, som egentligen bara berättar att något finns (idag), att författaren känner till det och att det är möjligt att beskriva i ord och bild. Vi ska inte tro att allt det som känns viktigt idag, t ex telefon- och elektronikföretagens, de olika musikscenernas, idrottsvärldens och bilidustrins olika aktuella produkter, kommer att vara speciellt angeläget att komma ihåg och referera till i morgon. Om vi överbetonar värdet av något idag, riskerar vi att ge framtida wp-användare en skev och obalanserad bild av hur just vår tid ser ut. Alltså - jag tycker att vi bör undvika att skapa en innehållsstruktur som beskriver saker (dvs enskilda produkter) med nutidsfokus, och istället koncentrera ansträngningarna på företeelser och sammanhang med ett mer bestående fokus. Janders23 december 2009 kl. 15.56 (CET)[svara]
Jag tycker snarare att Wikipedia bör vara en plats där gemene man kan gå in och finna information om något den undrar, och att Wikipedia därför bör vara relativt generösa med vad som är relevant att skriva om. Om man skulle gå enligt Janders definition så skulle Wikipedia tappa en stor del av dess nuvarande roll, som en plats där man enkelt och snabbt kan få reda på allehanda information. //Tanzania[Diskussion], den 23 december 2009 kl. 17.36 (CET)[svara]
Men gememe man undrar ju lite allt möjligt, när sista nattbussen mot Knäckebröhult går, om Always ultra plus är den med vingar eller utan, om Moderna museet har öppet på måndagar, om Nokia N97 har pekskärm, vilka klädslar som finns till IKEA-fåtöljen Ektorp, det betyder ju inte att Wikipedia är rätt plats för den typen av information. Wikipedia är inte en plats för all världens vetande. Wikipedia bör innehålla encyklopedisk information. / Elinnea23 december 2009 kl. 20.50 (CET)[svara]
Där beror ju saker och ting på hur man gör det. Om man genom Pommf kan komma till den information man söker, även om den råkar ligga som ett avsnitt i en artikel, så är det ju fortfarande lätt att hitta informationen (som vid mobiltelefoner). Att sista nattbussen mot Knäckebröhult inte bör finnas i en encyklopedi på grund av dess brist på relevans globalt sett är rätt självklart. Att historian om Nokia N97 beskrivs samt att den har pekskärm någonstans på wikipedia anser jag inte vara fel. //Tanzania[Diskussion], den 23 december 2009 kl. 22.38 (CET)[svara]
Ser inget problem i grunden med att ha produker med i ett uppslagsverk. Sedan tycker jag Janders har en viss poäng. Varför finns en artikel om den här mobilen? På wikipedia beror det ju troligen att någon av miljoner svenskar på ganska subjektiva grunder tyckt den skall vara med. Samlingsartiklar och något som jag vet inte alla gillar är kronologiska listor - tycker de enkelt kan ge en bild av vilka modeller som tillverkats och vilka som avlöst vilka. Man måste ju tänka att en person som söker på wikipedia särkskilt om 50 år och hittar en artikel om Nokia N97 vill veta varför har den här mobilen en artikel? Vad skiljer den från alla andra telefoner? Var den särskilt populär? Pekskärm, var det något unikt på den tiden eller varför nämns det? Sedan nämnde jag spisar och symaskiner för att det faktiskt är produkter där nya modeller faktiskt betytt väldigt mycket och där det skulle gå att hitta produkter som varit ännu viktigare än mobilerna är idag. Symaskinerna var länge mycket dyra, samtidigt som de kunde spara väldigt mycket pengar för en familj. De olika modellernas funktion och priser betydde väldigt mycket för en familj i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Det går ju också att hitta gott om andra produkter där ny utformning hos enskilda produkter betytt mycket. Jag nämner det här för att sätta mobiltelefonsartiklarna i perspektiv. Någon varukatalog är ju wikipedia inte tänkt att vara.--FBQ24 december 2009 kl. 14.16 (CET)[svara]
Jag håller inte med om att vi ska ha läsare om 50 år eller 5 år som målgrupp (i övrigt håller jag med - bra kommentarer). Wikipedia ska inte stå och samla damm i bokhyllor utan kan vara mer aktuellt än traditionella uppslagsverk. Vi skriver för samtiden.
Det viktiga är kvalitetsperspektivet. Artiklar som sannolikt inte har förutsättning att växa till något annat än en stubbar pga brist på allmänintresse bör raderas, eller om möjligt sammanslås med andra artiklar, t.ex. till samlingsartiklar om produktserier. Information som är så dagsaktuell att den inte förväntas hållas uppdaterad - t.ex. prisuppgifter - bör raderas.
Vi har redan artiklar om minst 60 mobilmodeller, många av dem välskrivna, och det finns ingen anledning att radera alla dem. Men stubartiklar om inaktuella produktmodeller, särskilt substubbar, bör omedelbart sammanslås eller raderas.
På enwp gäller enligt en:WP:PRODUCT att information om produkter i första hand ska läggas i tillverkarens artikel. Om tillverkarens artikel är så stor att produkten inte får plats, och om produkten är notabel (har allmänintresse, dvs uppmärksammats i media eller forskning), kan den få en egen artikel. I annat fall kan den omnämnas i en artikel som har ett bredare perspektiv.
Man skulle kunna slå samman artikeln om N97 med artiklar om besläktade modeller och byta namn på artikeln till Nokia serie N (se en:Nokia Nseries) Nokia Smartphones eller Nokia Multimedia Smartphones. Jag är dock tvehågsen här. N97-artikeln har inga kvalitetsproblem, och kan förväntas växa, men det skulle lösa N96-artikelns brister (den är en substubb).
På Svwp finns flera bra listor och tabeller med produktjämförelser. Dock stör jag mig på att flera av dem innehåller prisuppgifter. Prisuppgifter blir snabbt inaktuella och bör bannlysas (förutom prisuppgifter av historiskt intresse). Mange0126 december 2009 kl. 14.39 (CET)[svara]
Skulle någon opponera sig om jag byter ut relativt blaffiga högerställda mallar (t.ex. {{socialism}}, {{kommunism}} och {{liberalism}}) mot vanliga navigationsboxar (t.ex. {{historia}}? Det ger utrymmer för mer bilder i artiklarna de ligger i. Vill inte trampa på några ömma tår, verkar som att folk putsat och designat på dem en hel del. hejkompis (disk) 23 december 2009 kl. 21.01 (CET)[svara]
Enda som är jobbigt med att fixa dem är att man måste ändra i artiklarna, dvs flytta ner dem dit där navigationsrutorna hör hemma, men det tar nog inte många minuter med bot. Kör på skulle jag säga. Använd gärna {{navbox}}. ;) // Sertion23 december 2009 kl. 21.39 (CET)[svara]
Då dessa högerställda mallarna är att likna med navigationsmallar så ser jag inga problem med att de byts ut mot standard dito och hamnar längst ner i artikeln. God Jul! Ghostrider ♠ 24 december 2009 kl. 11.02 (CET)[svara]
Utmärkt idé. Jag har också stört mig på dessa navigationsmallar som ligger i högerspalten. De gör det svårt att skapa en vettig sidlayout eftersom utrymmet för bilder minskas kraftigt. --Kildor24 december 2009 kl. 13.12 (CET)[svara]
Fast det är bättre att göra om navigeringsmallarna till att passa nerderst i artikeln istället för att vara högerstälda som infoboxarna. --NERIUM26 december 2009 kl. 23.05 (CET)[svara]
Jag skrev nyligen ett meddelande på diskussionen för {{judendom}}. Den är gigantisk och otymplig. Det vore smidigt om man kunde få sådana mallar ihopfällbara så att man bara behöver se hela om man väljer att göra det. Entheta27 december 2009 kl. 14.36 (CET)[svara]
Tydligen har inte bara jag reagerat mot "blaffiga mallar". På sv:WP sprider sig en sorts "infoboxskjuka" som jag har kritiserat redan tidigare. Infoboxar tar mer och mer över brödtexten i våra artiklar. Ibland påpekas det (med rätt) att tabeller och liknande borde skrivas om till löptext. Men det gäller tydligen inte för infoboxar. Infoboxar poppar upp som svampar till allt möjligt mellan himmel och jord, från byggnader och arkitekter över museer till järnvägslinjer. Det verkar så att en del infobox-konstruktörer är förälskade i sina alster och menar att det blir mera översiktligt och informationen mera lättillgänglig, men många gångar finns boxens information redan i artikelns introtext. Ofta blir boxen så dominant att man undrar varför finns en artikeltext över huvud taget. Eller är det så att allt färre orkar skriva löptext? Det är ju mycket enklare att fylla i blanketter. Senaste skräckexemplet är Mälarbanan. Om man skulle inarbeta boxens info som löptext i artiken om Mälarbanan behövde den dessutom inte ha en "järnvägsstubb" längs ner. Jag tycker inte att det har längre med ett seriöst uppslagsverk att göra utan det hela har urartat till en lek med finesser. Trots allt GOD JUL! --Holger.Ellgaard24 december 2009 kl. 10.36 (CET)[svara]
Och där håller jag inte med Holger, Infoboxar ger snabbt en överskådlig blick och om en besökare tittat på liknande artiklar så vet han eller hon var kan kan hitta överskådlig information. Om boxen är dominant så beror det väl på att det saknas brödtext och det löses enklast genom att skriva mer brödtext? GOD JUL! Ghostrider ♠ 24 december 2009 kl. 11.00 (CET)[svara]
Jo, jag känner till din inställning :-) Vad jag menar är att om man från början skriver boxens information som brödtext då saknas ju inte brödtext och då blir många gångar boxen överflödig. Jag är inte helt mot boxar, de finns även i tryckta uppslagsverk. Jag är bara mot den överdrivna användningen. --Holger.Ellgaard24 december 2009 kl. 11.16 (CET)[svara]
Jag ser inget egenvärde i brödtext. Att presentera data i tabellform gör den mer lätthanterad, även om man förvisso förlorar den läsglädje som välformulerad prosa medför. Jag tror och tycker att brödtextfantasterna och de infoboxsmittade kan existera och arbeta sida vid sida. Plrk24 december 2009 kl. 11.33 (CET)[svara]
Om vi ska ta just Mälarbanan som exempel tar mallen till höger upp över halva skärmbredden, och bildgalleriet väller dessutom över i linjekartan. Jag sitter just nu på en laptop med 12" skärm, 1024x768 pixlar. Tänk på alla som har mindre skärmar, framför allt ännu mindre än denna (exempelvis 7" EEE eller ännu mindre handdatorer), och se till att tabeller inte tar så stor plats i bredd. /Grillo24 december 2009 kl. 12.15 (CET)[svara]
Tillägg: det bästa vore väl om skärmbredden var definierad i procent, så att delen av skärmen som upptas av olika delar är lika för olika skärmstorlekar? Jag vet att det är lätt att tänka "det är snyggt så de andra får väl anpassa sig" när man sitter på en stor skärm, och likadant "alla är så dumma som inte anpassar efter oss" när man sitter på en liten. Men vi måste ändå försöka anpassa så att alla kan få lika mycket nytta av alla artiklar. I den om Mälarbanan blir exempelvis både bildgalleriet och linjekartan värdelösa, eftersom man inte kan se något av dem. /Grillo24 december 2009 kl. 12.26 (CET)[svara]
De flesta var tidigare definierade i procent, något som jag toog bort då det för en hel del ont med sig. De blir ju extremt breda på stora skärmar och aldrig smalare än sitt innehåll ändå på smala skärmar. // Sertion24 december 2009 kl. 12.32 (CET)[svara]
Ofta så upprepar ju infoboxen samma information som finns att få i artikelns brödtext fast på ett sammanfattat mer, överskådligt, sätt och det är väldig sällan de är så enorma som den i artikeln ovan. I artiklar så som Counter-Strike tycker jag till och med att informationen i dem (så som releasedatum på alla platserna) passar bättre där än i brödext. // Sertion24 december 2009 kl. 12.22 (CET)[svara]
Jag håller med om att Mälarbanan är ett skräckexempel. Emellertid anser jag att infoboxen sammanställer snabb information på ett smidigt sätt. Att man i en infobox om en stad snabbt finner befolkningsstorleken, andra namn, en bild, och så vidare tycker jag ger ett överskådligare intryck av artikeln. Hur som helst bör man undvika allt för mycket information i en infobox, bara kort information som blir punktformad om man skriver den i artikeln. //Tanzania[Diskussion], den 24 december 2009 kl. 12.47 (CET)[svara]
Här har det nu kommit några intressanta synpunkter. Mest häpnadsväckande är åsikten att det inte finns egenvärde i brödtext (detta kommer dessutom från en administratör). För mig är brödtext själva fundamentet som varje artikel vilar på. Sedan kan man förstärka artiklar med illustrationer och gärna en och annan infobox som ger en snabb överblick över siffror och liknande. Men både bilder, boxar, tabeller och mallar måste underordna sig texten och då gäller att en lång text tål naturligtvis fler bilder och stora boxar än korta artiklar. Korta artiklar kan bli långa, tycker en del, men jag vågar nog lova att texten i Mälarbanan aldrig komma att matcha boxen och linjekartan och det gäller för många andra artiklar också. Som jag sade högre upp så är jag inte totalt emot infoboxar utan jag önskar mig (önskar får man till jul) att de används med större eftertanke. Hälsningar --Holger.Ellgaard25 december 2009 kl. 11.18 (CET)[svara]
Informationen och förmedlingen av den är "fundamentet" i encyclopedien. Alla val av presentationsformat bör underordna sig tillgänglighetsaspekten. Vilket gör att ömsom är tabeller det lämpliga, ömsom ren brödtext och ibland är infoboxar ett utmärkt sätt att sammanfatta och presentera fakta. Mälarbanan är varken snygg eller brukarvänlig (på min skärm), men det handlar inte om någon principfråga om boxar eller inte boxar. BiblioteKarin25 december 2009 kl. 11.47 (CET)[svara]
"Endast 20 procent av svenskspråkiga Wikipedias artiklar har över 2 kb brödtext (november 2009), vilket är lågt jämfört med många av Wikipedias andra språkversioner. Detta är något som vi vill ändra på genom att lyfta fram och uppmuntra skrivandet av längre artiklar." Så står det på Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar och det menar jag (och tydligen inte bara jag) med "fundament". Att detta fundament först och främst skall innehålla intressant och lättillgänglig information är väl självklart här på WP. --Holger.Ellgaard25 december 2009 kl. 12.00 (CET)[svara]
Jag står fast vid mitt påstående, men att jag är administratör är knappast relevant. De befogenheter som administratörer har som inte vanliga användare har handlar praktiskt taget enbart om att förstöra, så då diskussionen handlar om att skapa är min administratörsstatus irrelevant. Hursomhelst - jag ser inget egenvärde i brödtext, men jag ser inget egenvärde i tabeller och infoboxar heller, bör kanske påpekas. Hur får brödtext sitt egenvärde, undrar jag? För mig handlar det om att förmedla information på ett lämpligt sätt, och den information som finns i infoboxarna gör sig bra i den formen. Därmed inte sagt att det ena utesluter det andra - en brödtextälskare kan expandera en artikel som en infoboxälskare skapat och tvärtom. Jag personligen användersällan infoboxar utan föredrar brödtext. Plrk25 december 2009 kl. 14.42 (CET)[svara]
Hur får text egenvärde? Enkelt! Slår upp vilken lexikon som helst (även WP), så ser du att de huvudsakligen består av text, kryddat med illustrationer och en och annan faktaruta. Utan text - ingen lexikon. Men jag tror att vi i grunden menar samma sak. Jag önskade bara att infoboxar skulle användas med lite mera omsorg och med hänsyn till artikeln ifråga. Anledningen var Mälarbanans överdrivna box och när jag förstod att denna box nu skulle “klämmas in” i alla möjliga spårartiklar ville jag höja en röd flagga. Hälsningar --Holger.Ellgaard25 december 2009 kl. 15.07 (CET)[svara]
Tradition medför inte egenvärde. Skulle vi blint följa encyklopediska normer snarare än att finna vår egen väg mot målet att göra relevant information tillgänglig skulle Wikipedia vara knökfullt av förkortningar och annat föga önskvärt. Men ja, jag tror att vi är i stort sett överens egentligen! Plrk25 december 2009 kl. 15.58 (CET)[svara]
Jag håller med Tanzania om att infoboxens styrka är att sammanställa kort information. Folkmängd, födelseår och längd är exempel på uppgifter som kan besvaras kort och som kan vara av allmänt intresse. Däremot tycker jag inte att pratiga svar hör hemma i infoboxar. Fält som leder till sådant bör inte tas med. I Mälarbanan är svaret på frågan "Antal spår" väldigt pratigt. Uteslut frågan eller svara kort och gott 1-4. En mer detaljerad redogörelse av spårantal på olika delsträckor passar bättre i en linjekarta eller i brödtext. Även den extra utläggningen under "Ändstationer" hör hemma i en resonerande brödtext, inte i en infobox. Jag tycker att infoboxen ska fungera på samma sätt som en rad i en översiktstabell skulle ha gjort, och då måste frågorna (kolumnerna) vara noga utvalda, inte för många och kort besvarade. /Rolf B25 december 2009 kl. 14.21 (CET)[svara]
Usch för infoboxarna överlag. De jag har sett på de sidor där jag rör mig är också fulla av fel och generaliseringar som inte passar sig. Det finns infoboxar som anser sig räkna upp de viktigaste fältherrarna i olika krig, en faktum är att de ger en helt felaktig bild av hur det hela egentligen såg ut eftersom vissa tas med ochandra utelämnas. De räknar också upp de viktigaste slagen och de viktigaste händelserna och alltsom oftast på ett felaktigt sätt och vad man lämnar kvar med, är en fullständigt felaktig och generaliserad bild av det historiska förloppet. Vad gäller att beskriva ett historiskt händelseförlopp är löpande text den enda möjligheten och infoboxarna är endast i vägen, tycker jag. Jag var med på Wikipedia när det började, men på den tiden fanns inga generaliseringar och jag skrev en hel del bra om bland annat finska kriget här, saker som sedermera har förstörts med infoboxar och omskrivningar. Se på artikeln om finska kriget 1808-09, så får ni se hur eländigt det kan bli. Det är så man kan skratta ihjäl sig.Antiscamp26 december 2009 kl. 00.04 (CET)[svara]
Jag har genomfört några av förslagen av Rolf B ovan, samt gjort vissa justeringar i faktarutan. Förhoppningsvis ser det mindre blaffigt ut nu (tillsammans med övriga förändringar som gjorts sedan den här diskussionen startade). Linjekartan har jag lagt under en utvecklingsbar flik (visa/dölj). Jag ångrar nästan att jag införde linjekartmallarna till svwp. Användningen av dessa har spårat ur, och linjekartorna har blivit på tok för detaljerade och komplicerade. Egentligen vore det bättre om man införde en riktig (vanlig) karta över banan med de viktigaste stationerna inritade. --Kildor26 december 2009 kl. 01.18 (CET)[svara]
Toppen! Då var det i alla fall till lite nytta att jag tog upp frågan på denna sida (som jag inte så ofta diskuterar på). Till Plrk och NERIUM vill jag bara säga att vi kan lära av Bonniers lexikon och Nationalencyklopedin men det uteslutar inte att vi kan pröva nya vägar som inte är möjliga i ett tryckt medium. Att försöka uppfinna hjulet på nytt (dessutom av en massa amatörer) är aldrig bra. Många artiklar skulle vinna på, om man sneglade lite på hur proffsen gör. God fortsättning!--Holger.Ellgaard26 december 2009 kl. 10.00 (CET)[svara]
Jag hade mycket annat att göra under gårdagen och hann inte deltaga i detta samtal! Jag hör till dem som inte är någon större vän av infoboxar. Vad gäller kortfattad information om länder eller kommuner kan jag hålla med dem som försvarar dem, men att upprepa det i brödtexten nödvändiga angivandet av födelsedata med flera uppgifter kan jag inte se vitsen med. Det betyder inte att jag vill ha bort dem, men jag kommer själv aldrig att tillverka några. Vad gäller de uppdrag personen haft under sitt liv föredrar jag successionsboxar längst ned framför att ha det i högerkanten. Det blir både snyggare och mer lättöverskådligt, enligt min mening! Fernbom226 december 2009 kl. 10.12 (CET)[svara]
Ett litet tillägg: Artikeln Mälarbanan som den nu ser ut är föredömlig!
Jag har tittat på ändringarna i artikeln Mälarbanan. Här är några funderingar:
Jag tycker att infoboxen har blivit mycket kärnfullare. Någon järnvägskunnig kanske kan fudera över om "Invigd" är en organisationsaspekt och om inte den nu så magra organisationsavdelningen kan slås ihop med "Allmänt" om mallen ändå ska användas på ett stramare sätt än förut.
Viss information som förut fanns i infoboxen misstänker jag inte har flyttats över till texten eller linjekartan, utan helt enkelt tagits bort. Just nu prövar vi väl vilken presenationsform som är bäst för olika typer av information, och då tycker jag att vi bör kunna ta hand om allt som vi inte längre vill ha i infoboxen. Strykningar kan vi alltid göra senare.
Bra med en hopfällbar linjekarta. Nu är den dock så diskret att man lätt missar att den finns, vilket är synd. Kanske ska den initialt visas. Detaljeringsgraden kan möjligen diskuteras, men jag tycker att en linjekarta är ett välkommet kompletterande perspektiv.
Jag har nu importerat en mall från enwp Mall:Infobox järnväg där man kan inkludera en linjekarta men samtidigt ha den infälld i grundläget. Förhoppningsvis blir det en lagom kompromiss mellan synlighet och minskad "blaffighet". Jag har återställt viss information och grupperat vissa rubriker enligt förslag. --Kildor27 december 2009 kl. 01.03 (CET)[svara]
Jag instämmer! Även om det bär mig emot måste jag erkänna att infoboxar ibland har en funktion. Detta sätt att hantera linjekartan är utmärkt! Fernbom228 december 2009 kl. 12.20 (CET)[svara]
Utan att ha tittat i vad ni gjort med just Mälarbanan så rent generellt tycker jag att alla artiklar som tillhör en kategori som det finns infobox/faktamall till skall ha en. Det gör det mer enhetligt och gör att man snabbt kan få information - plus att jag tycker de rent estetiskt ser bra ut. Självklart måste det till mer brödtext, men ett enkelt sätt att se om det finns i närheten av rätt mängd brödtext är om texten i en viss artikel är för liten jämfört med infobox/faktamallen. Så är det på de flesta artiklar jag förlängt inom ramen för WP:Projekt datorspel då jag började med att kategorisera och lägga in mallen för att få lite mer struktur på artiklarna. GameOn28 december 2009 kl. 19.08 (CET)[svara]
Lånord i undertiteln och främmande bokstav i titelnredigera
Många utländska utgåvor av sidan anpassar stavningen efter sina tecken och vad de själva använder i egna tungomålet. Ja, w ingår i svenska alfabetet, men nej, ljudet /w/ finns icke. Jag anser att vi borde göra som många andra länder har valt att göra, och låta titeln vara "Vikipedia".
Sedan är det undertiteln. Varför uppmuntra lånord, och varför göra det i de fall vi har utmärkta, inhemska former? Ordet encyklopedi är hemskt att bruka, när vi har ordet uppslagsverk att nyttja i dess stad. Dessutom ser jag gärna att "den" tas bort ur bestämda formen.
Håller helt med om "uppslagsverk", men Wikipedia är så etablerat nu att det är bättre att ha det kvar. Wikipedia är ett låneord baserat på ett annat låneord, wiki, som enligt artikeln betyder "snabb" på hawaiianska. (annars skulle vi väl heta "snabb-uppslagsverket"). J 198225 december 2009 kl. 00.54 (CET)[svara]
Du är nog några år för sent ute för att få något annat än Wikipedia - den fria encyklopedin... Och några större invändningar mot ordet encyklopedi i namnet på Nationalencyklopedin kan jag inte minnas att hört under de c:a 25 år som gått sedan det projektet inleddes. Jag hoppas Skomakarn inte tar illa upp om jag tycker att det ger ett lite lustigt intryck när en användare som har haft ett konto på svenskspråkiga Wikipedia i drygt två år, och under den tiden endast har gjort en (1) redigering i artikelrymden (vad som ser ut som en vandalisering av artikeln färöiska 7 januari 2008), plötsligt vill ändra på Wikipedias namn... Tomas e25 december 2009 kl. 01.53 (CET)[svara]
Jag vill minnas att det kom en del kritik mot det svåruttalade ordet Nationalencyklopedin när det först presenterades som namn på det nya uppslagsverket, men det blev snart nog ändå accepterat och etablerat. E.G. den 26 december 2009 kl. 15.41 (CET)[svara]
(redigeringskonflikt) Jag kan inte se att Wikipedia med W skulle vara något problem. Det finns ju ett flertal namn på svenska personer eller företeelser som stavas med W, men uttalas som V: Laila Westersund, Totte Wallin, Wenner-Gren Center, Waxholmsbolaget för att bara nämna några. När det gäller uppslagsverk eller encyklopedi har jag inga preferenser, men konstaterar att det i vår egen artikel om dessa ord står "Någon skillnad mellan synonymerna encyklopedi och uppslagsverk föreligger egentligen inte, även om den förra termen oftare synes användas om mer omfattande och vetenskapligt upplagda verk, medan uppslagsverk eller uppslagsbok ofta används för mer populärt skrivna framställningar." Och omfattande är ju Wikipedia definitivt. --Tricky25 december 2009 kl. 02.05 (CET)[svara]
Ohh.. medhåll! "Hastverket- det fria uppslagsverket som alla kan redigera. (Men inte fritt som i 'gratis')" (och sen kan vi förstås börja ta ut obetydliga administrativa avgifter, ex vis för att få redigera i en timme..). --flinga26 december 2009 kl. 13.03 (CET)[svara]
När vi diskuterar en artikels vara eller icke vara på svenska Wikipedia, talar vi om dess "encyklopediska relevans". Hur skulle det uttryckas, om konsensus skulle bli att använda "uppslagsverk" i stället för "encyklopedi"? Det ligger fel i munnen att säga "uppslagsverklig relevans".
W finns i svenskan, och uttalas som V. Jag har aldrig hört någon som har talat svenska och som har nämnt Wikipedia utan att den inledande konsonanten har varit ett v-ljud. Det finns ingen anledning att byta stavning till V. DG25 december 2009 kl. 23.27 (CET)[svara]
Jag håller med dig i ditt ställningstagande, men om man hade bytt namn hade man förstås ändå kunnat använda encyklopedisk som adjektiv istället för uppslagsverklig, som ett synonymt uttryck som ligger bättre i munnen (ett namnbyte innebär ju inte per definition att man faktiskt anser att encyklopedi inte alls bör användas i svenska språket. Och personligen ser jag det nog som väletablerat, men faktiskt ändå inte på samma sätt, och inte med samma associationer som uppslagsverk. Uppslagsverk känns för mig mindre och mer lätthanterligt än encyklopedi, som ger associationer till upplysningsprojekt). --flinga26 december 2009 kl. 13.03 (CET)[svara]
Jag instämmer gärna med Gunnar Sträng i hans berömda yttrande: "Jag använder inte utrikiska ord när det finns adekvat svensk vokabulär". Det menar jag bör vara en ledstjänra för arbetet med detta uppslagsaverk. Ibland kan dock önskan att variera språket överväga! Det är bra när det finns synonymer. Ordet "encyklopedi" har dessutom funnits så länge i svenskan att det får betraktas som ett svenskt ord. "W" i namn är brukligt sedan gammalt - till och med vanligare än enkelt V. Det som verkligen bekymrar mig är dåliga översättningar från engelska, där man tanklöst tar över uttryckssätt som inte finns i vårt språk (ursäkta formuleringen, den kom av min vana att göra ordvalet omväxlande, men jag låter det inte gå ut över artiklarna, där ändrar jag sådant ugglespråk). Det fulla namnet på detta konversationslexikon är både välklingande och lättförståeligt! Fernbom226 december 2009 kl. 10.24 (CET)[svara]
Sedan gammalt är W vanligare än V - absolut. I riktigt gamla texter kan det wara swårt att hitta något V öfwer hufwud taget. Då används U oftare för att beskriva v-ljudet. -- Lavallen26 december 2009 kl. 11.32 (CET)[svara]
Jag förstår inte vad du menar. Vill du med citatet säga att vi skall eller inte skall använda låneord? Jag uppfattar citatet väldigt ironiskt. --Petter26 december 2009 kl. 12.43 (CET)[svara]
Jag menar att man inte ogenomtänkt bör ta till främmande ord, som ännu inte införlivats med det svenska ordförrådet (och "encyklopedi" ser jag inte som ett sådant), men att det är värdefullt med en språklig rikedom i form av många synonymer - även om vi aldrig kommer att kunna tävla med engelskan på det området. Fernbom228 december 2009 kl. 12.17 (CET)[svara]
(Svar till trådskaparen): Nu behärskar jag inte det fonetiska "språket", men ja, w finns i svenska språket, och brukar beteckna samma ljud som v (som väl länge äfven skrivits "fv" (och "f", samt också "hv" i början av ord, enligt stavningsreformen 1906), före senaste stafningsreformen?). Alltså verkar det som fler påpekar inte problematiskt; w har som sagt varit en historiskt vanlig bokstav, och nyligen läste jag om hur regalskeppet Vasa i sin samtid skrevs och kallades Wasan, Wassan eller Wasen.
Angående formen encyklopedi känns den visserligen mindre vardaglig än uppslagsbok (vilket ju vore lite ologiskt) eller uppslagsverk, men annars borde den väl idag ändå få ses som en väletablerad form i svenskan? Det ironiska med Strängs citat ovan är väl att det innehåller flera ord med från början utländsk härkomst, och att om man ville undvika det (i sig ett möjligt roligt conlang-projekt) så skulle man inte få mycket sagt.. annars instämmer jag med Fernbom2, särskilt om idiomatiska former (något av det språkligt mest motbjudande jag vet är när man hör de ofta t ex engelska formuleringarna i annars svensk text). --flinga26 december 2009 kl. 13.08 (CET)[svara]
Själv tycker jag det borde heta: Wikipedia : Thet ähr thet frija Uppslagswercket :-D Nå, skämt åsido, det fria uppslagsverket känns i sådana fall bättre än fria uppslagsverket. Ville man använda en kortform borde det stå: Wikipedia/Fria uppslagsverket. Annars tycker jag personligen att känns som en ickefråga om det heter uppslagsverk eller encyklopedi.--194.71.123.226 december 2009 kl. 15.30 (CET)[svara]
Till min stora förvåning såg jag redigeringar från mig på dewp på en svensk artikel en användare hade lagt upp på en användarundersida. Jag är helt övertygad om att jag inte har varit på dewp och gjort den redigeringen. Jag ser även redigeringar från användare svenska användare. Går det att överföra en artikelhistorik från en språkversion till en annan? Obelix27 december 2009 kl. 00.48 (CET)[svara]
Inte bara språkversioner. Jag har import-rätt på Wikisource och kan hämta sidor härifrån tillsammans med historiken. Har dock bara testat detta en enda gång. Råkade då samtidigt även importera inkluderade mallar, vilket fick lite otrevliga konsekvenser... -- Lavallen27 december 2009 kl. 02.29 (CET)[svara]
Det finns en egen behörighetsgrupp för detta, men rättigheten följer även med som sysop. För att bli importör här, tror jag man måste gå genom en steward. -- Lavallen27 december 2009 kl. 02.44 (CET)[svara]
Jag har också sett att jag har nån liknande redigering där, också på en undersida till någons användarsida. Och så upptäckte jag att jag hade varit inne och rättat wikilänkar på hebreiska eller liknande, så det måste vara så att någon lyckats flytta över artiklar inklusive historik. Entheta27 december 2009 kl. 23.16 (CET)[svara]
Tyskspråkiga Wikipedia når 1 miljon artiklarredigera
Känner någon till vem/vilka som lagt ut Svensk Uppslagsbok på nätet, dock med mycket fel i inscanningen och med mindre väl fungerande sökfunktion? Detta material måste rimligen vara skyddat av upphovsrätt (?). /Annika27 december 2009 kl. 19.17 (CET)[svara]
Inte okritiskt, förstås, men där finns mycket vi skulle kunna ha nytta av. Är dock tveksam till om de som lägger ut upslagsverket har rätt till det. Det ligger på samma server som (de utseendemässigt snarlika) sajterna grastorpbolag.comarnasvallbolag.com, bakom dem står gsys.se. Den aktuella domänen verkar också ha tagits över samma person som tidigare registrerat andra domäner för Gsys, så det kan vara värt att ringa dem och kolla i morgon! Rotsee27 december 2009 kl. 21.00 (CET)[svara]
Jag menade inte för informationens skull, utan för upphovsrättens.. Såvida inte speciella omständigheter gäller så verkar det vara ett klart upphovsrättsbrott. //Tanzania[Diskussion], den 27 december 2009 kl. 21.44 (CET)[svara]
Man kan omfomulera uppgifterna så att det inte kan betraktas som upphovsrättsbrott och källhänvisa till den tryckta upplagan. Man måste dock vara mycket uppmärksam på de rikligt förekommande inscanningsfelen och vid behov kontrollera uppgifterna i originalupplagan. /Annika27 december 2009 kl. 22.23 (CET)[svara]
Enligt .SE domänregister tillhör domänen dcs.net i Sundbyberg, som tydligen hör ihop med Black Internet AB, som nyligen var aktuella i någon tingsrättsdom. Det är förvånande att ens pirater skulle släppa ifrån sig något med så undermålig kvalitet. Kan det verkligen ge några annonsinkomster? Det är ju ändå en del jobb att scanna böckerna (jag råkar ha en del erfarenhet av det). --LA228 december 2009 kl. 11.21 (CET)[svara]
Innebär detta att de släppt sina rättigheter till verket? Om upphovsrätten fortfarande gäller trots att de gett tillstånd till någon att publicera verket på Internet borde detta rimligen anges. /Annika28 december 2009 kl. 18.34 (CET)[svara]
Varför skulle de ha släppt rättigheterna? Och varför skulle sajten behöva ange att de har tillstånd? Det får vi ju naturligtvis utgå ifrån att de har. Likaså att materialet inte är fritt att använda för vem som helst. --Kildor28 december 2009 kl. 23.47 (CET)[svara]
Intressant, men föga användbart. Söker man på Dalarna är första träffen ett schweiziskt bergspass vid namn Maloj'a i kantonen "Grau-biinden" mellan "Fngadin"- och "Bcrgell"-dalarna. Även om det var Malojapasset jag letade efter skulle jag nog hellre söka mig till andra källor, eftersom jag inte kan veta om det är felinscannat även på höjden över havet. Vivo29 december 2009 kl. 17.01 (CET)[svara]
Ja j*vlar i min lilla låda, texten som man får fram när man söker på något begrepp påminner ju närmast om en slumpartikelsökning på Volapük-Wikipedia. För att se kvaliteten på de naturvetenskapliga artiklarna sökte jag på "atom" och fick då fram en artikel som börjar med meningen "Alla atomer ha erhållit elektronoktetter, ochs 04-jonen är även koordinativt mättad." 04-jon??? Jag klickade på kategorin atomer för att få se om detta ledde mig till en bättre artikel och möttes då av en text som börjar med meningen "Nyckelatomerna Cl desintegrera hela Ci-oktelten, så att även alla övriga elektroner av Ci tagas mindre i anspråk än t.ex. i CLI4, metan." Det förstod jag inte heller. Inte mycken nytta så som de textfragmenten ser ut. Tomas e31 december 2009 kl. 04.05 (CET)[svara]
svenskuppslagsbok.se är bara en av några hundra domäner som "Clouded domain and web services" registrerat för att skapa länkar och trafik till sina SEO-kunder. Innehållet saknar relevans och betydelse. --Lassegw22 januari 2010 kl. 01.16 (CET)[svara]
Jag vet inte om det är en decenniebugg eller vandalisering i "Bra artikel" på huvudsidan. Det består just nu bara av Lorem ipsum. Jag har inte riktigt lyckats hitta hur det ska fixas. Entheta1 januari 2010 kl. 03.20 (CET)[svara]
Jag tänkte först att det var ironiskt att det var just artikeln lorem ipsum som också skulle vara bra artikel på huvudsidan, sen insåg jag att det var en placeholder... Jag hann lägga in lorem ipsum som bra artikel, men den håller ju inte måttet. Jag ska se om jag kan pilla fram en annan. För övrigt var det svårare att hitta rätt sida att redigera än att klicka på "redigera" under texten. Dåligt! /Grillo1 januari 2010 kl. 03.29 (CET)[svara]
Ja, det var lite klurigt detdär. Jag hittade sen till mallen men förstod inte riktigt (eller orkade inte ta reda på) hur jag skulle göra. Bra att det snabbt hittades en lämplig artikel. Entheta1 januari 2010 kl. 03.32 (CET)[svara]
Nja, Tanzania la in Tesla för ett par dagar sedan. Men det saknades datum från 2010 i bra artikel-mallen, vilket jag dock nyss la till... Det är dock långt ifrån uppenbart hur man gör för att ändra detta. --Kildor1 januari 2010 kl. 03.34 (CET)[svara]
Om att översätta avancerade mallar till svenskaredigera
Jag har gått in i översättningsdiskussionen ovan och föreslagit några nya svenska parameternamn till navbox, samt även ett nytt namn på själva mallen. Men när jag tänker på det undrar jag om det verkligen är en bra idé att översätta den här typen av mallar till svenska. Jag kan förstå att man vill översätta mallar som används i artikelrymden. Dessa är synliga för många användare och där är det bra om parametrarna till mallen stämmer överens med motsvarande rubriker i en faktaruta till exempel. Men mallar som {{navbox}} och {{infobox}} är avancerade och generella mallar som få personer kommer i kontakt med. De används nästan uteslutande i mall-rymden och får nog betrakas som kodverktyg, ungefär på samma sätt som html och avancerad wiki-syntax. Det är ett enormt arbete att översätta dessa mallar och det till väldigt liten nytta. Mallarna är mycket komplexa och omfattande, och nackdelen med att översätta dem är att det blir svårt och jobbigt att uppdatera dom. Utvecklingen drivs på engelska Wikipedia och vi har ingen anledning att utveckla mallarna här i en annan riktning. Det införs successivt nya funktioner och anpassningar för att det ska se bra ut i alla webbläsare, och vi riskerar att halka efter om vi tvingas översätta mallen gång på gång när det blir förändringar, eftersom det sannolikt inte är någon som orkar göra jobbet.
Många bra argument för att inte lägga tid på översättning av den typen av mallar tycker jag. Framförallt allt underhållsjobb som får läggas ner - antar att vi idag bara kopierar senaste version från enwp. Den tiden kan vi lägga på bättre saker. Ingen som har mod och kompetens att ändra i dem lär ha ett problem med den tekniska engelskan ändå. Mvh, JT29 december 2009 kl. 13.58 (CET)[svara]
Översättningen, så som jag har tänkt i alla fall, är för en svensk framsida av {{navbox}} likt {{webbref}} är för {{cite web}} (och även {{cite web}} för {{citation/core}}). Samt att vi har kommit om konsensus om våran version av navbox så att vi inte längre kan kopiera den engelska versionen. // Sertion♨29 december 2009 kl. 14.59 (CET)[svara]
Mallen {{webbref}} är en i högsta grad synlig mall som används flitigt i artikelrymden så den är naturligtvis jättebra att ha på svenska. Sen förstår jag inte riktigt vad du menade med konsensus och kopiera. Sista meningen i ditt inlägg är lite oklar. --Kildor29 december 2009 kl. 15.16 (CET)[svara]
Ah, nu tror jag att jag förstår. Webbref är bara ett skal med svenska parametrar som i själva verket anropar orginalmallen cite web. Tanken är alltså att göra detsamma med navbox, dvs låta den engelska versionen vara kvar och skapa en ny svensk mall som anropar den befintliga? --Kildor29 december 2009 kl. 15.21 (CET)[svara]
Infobox är en färdig mall, dvs de enda redigeringarna som görs i den nu är kod-puts och omstruktureringar av kod-kommentarer så det finns inget att vinna på att ha den på engelska. Man tjänar heller inget på att ha den engelska mallen för att kunna "importera" mallar från enwp då det inte är jättemycket extra jobb att köra en sök/ersätt efter att man har översatt den. // Sertion♨29 december 2009 kl. 15.55 (CET)[svara]
Enwp:s version av infobox har flera funktioner som vår version inte har, så jag vet inte om vi kan betrakta den som "färdig". Det vi vinner på att ha den på engelska är att det är lättare att uppdatera mallen. Som det är nu måste man detaljgranska förändringarna och införa dem manuellt, eller kopiera över mallen och översätta parametrarna på nytt. Dessutom blir det mycket enklare att importera andra mallar. Det var något jag reflekterade över när jag importerade {{Infobox järnväg}}. Det krävdes en del pillande för att översätta anropen till infobox eftersom det inte alltid är uppenbart vad den svenska översättningen av parametrarna blir. Vi kan väl säga som så att jag i vart fall inte ser någon som helst fördel med att ha infobox på svenska. --Kildor29 december 2009 kl. 16.25 (CET)[svara]
Vilka funktioner är det då? Våran har (även fast det inte står i dokumentationen) också stöd för två bilder och två underrubriker. // Sertion♨29 december 2009 kl. 16.38 (CET)[svara]
Klantigt av mig att inte kolla koden! Nej, det är förmodligen mer jobb att ändra på infobox nu när den redan är översatt. Men det är en bra idé att göra den svenska versionen av navbox som en skalmall a la webbref. --Kildor29 december 2009 kl. 18.03 (CET)[svara]
Jag håller med. Det är - på det hela taget - inte en bra idé att översätta mallnamn och parameternamn för avancerade mallar. Parameternamn i mallar är en form av programmeringsgränssnitt. Sådana brukar aldrig översättas från engelska, av goda skäl. De är heller ingenting som syns för Wikipedias läsare.
Att översätta kan göra det litet enklare för tillfället, men om något år så har den engelska mallen förbättrats såpass att någon kommer att vilja införa den nya versionen ändå. Då får man bråk om vilken mall som skall gälla, måste konvertera artiklar till ny mall etc, mm. Det är bättre att låta komplexa mallar och deras parametrar vara kompatibla med enWiki. Koios2 januari 2010 kl. 17.33 (CET)[svara]
Vi har tidigare kommit fram till att det är mindre lämpligt att lägga in flera kategorier på en och samma rad. Det försämrar läsbarheten genom att det blir svårare att få överblick över vilka kategorier artiklarna har och hur många kategorier det är i en artikel. Dessutom lär det försvåra arbetet för botredigeringarna. Ändå är det en användare som trots detta ändrar artiklarna så att det alltid blir flera kategorier på en och samma rad [9]. Inte nog med det så tar denna användare och återställer kategorierna till detta utförande om man har gjort om så att kategorierna ligger på olika rader, se här [10]. Vad jag vet har vi kommit fram till att man lägger kategorier på olika rader för läsbarhetens skull och för att underlätta för botarna att ändra. Alltså bör vi undvika att lägga kategorierna på samma rad och dessutom inte återställa till detta om någon rättat till detta--Bruno Rosta30 december 2009 kl. 03.23 (CET)[svara]
Jag instämmer också i den synpunkten! Det blir betydligt mer överskådligt med en på varje rad! Att det skulle vara svårare att redigera på det sättet har jag mycket svårt att förstå! Fernbom230 december 2009 kl. 12.33 (CET)[svara]
Är det verkligen viktigt? Va? Här kommer man tillbaka till Wikipedia efter några månaders bortavaro, och det känns som om det har blivit en mörkare plats där folk blir upprörda för småsaker och tycker att det är viktigt var radbrytningarna ligger i artiklar även om de inte syns. Det syns inte, jag ser dem i alla fall inte, så hur påverkar det egentligen läsbarheten, som Bruno Rosta påstår att det gör? Och hur påverkar det botarna och vad är botarna till för? Hornet II30 december 2009 kl. 12.37 (CET)[svara]
Ja, det finns ingen anledning att ta upp samma diskussion en gång till. Bruno Rosta har redan tagit upp det en gång och vad jag kan minnas tyckte flertalet som Bruno Rosta. Därmed föreligger konsensus. Konsensus saknas inte bara för att en eller två går emot. Jag instämmer med Bruno Rosta även den här gången. Hornet II, det påverkar läsbarheten i redigeringsläget. Obelix30 december 2009 kl. 12.40 (CET)[svara]
Ja, jag ser flera fördelar med att skriva kategorier på varsin rad, men kan inte se någon fördel alls med att skriva dem på samma. Och vi kan enkelt konstatera att tillbakarullningsverktyget inte ska användas för den här typen av redigeringar. --Kildor30 december 2009 kl. 13.31 (CET)[svara]
Det är fullständigt meningslöst att göra ändringen, och det är också fullständigt meningslöst att återställa den. Varför kan vi inte vara överens om det och inte gå in och bara ändra kategoriernas placering i texten? Dessa ändras ändå av robotar till att ligga en på varje rad. Jag fattar inte varför det måste bli massiva debatter av en sådan här ickefråga. Låt kategorierna vara så blir allting bra.
För övrigt undrar jag varför Hornet II lägger tid på att återställa redigeringar till att de hamnar på en rad, om användaren tycker det är irrelevant hur de ligger... Robotar är för övrigt automatiska verktyg som exempelvis kan användas till att massändra en viss kategori eller lägga till en viss kategori i en stor mängd artiklar på kort tid. /Grillo30 december 2009 kl. 13.54 (CET)[svara]
Jag håller med Grillo. Det är fullständigt vettlöst att lägga så mycket kraft som vi har gjort på detta. Ingen part bär ensamt skulden för det, utan det är alla vi som har hållt i dessa diskussioner inklusive undertecknad. Det viktigaste är att det nu går att sluta fred i den här frågan och det gör vi nog enklast genom att följa Grillos förslag ovan när det ändå inte har någon praktisk betydelse. Det bästa är att låta botarna göra det jobbet. Obelix30 december 2009 kl. 14.49 (CET)[svara]
Tack för påpekandet om vad robotarna gör! I början av samtalet sades det att detta försvårar deras arbete. Det stämmer alltså inte! Då förstår jag inte varför vi diskuterar denna icke-fråga! Fernbom230 december 2009 kl. 14.04 (CET)[svara]
Xqbot är en av de robotar som fixar till kategorier (och en massa andra saker) när den ändå ska lägga till en interwikilänk (exempel). Emå vore det bra om alla robotar fungerade på samma sätt -- att de putsade till wikikoden på många olika sätt medan de ändå var igång. /NH30 december 2009 kl. 14.16 (CET)[svara]
Xqbot är en global bot, och ska då inte alls syssla med något annat än att lägga in iw-länkar och eventuellt rätta omdirigeringar (en meta-policy).
Det finns andra botar som sysslar med "kosmetiska ändringar".
Diskussionen visar att det finns konsensus kring hur kategorierna placeras. Jag föreslår att en robot städar bland kategorierna och i artiklar där kategorierna ligger på en rad flyttas till att ligga på var sin rad. Då finns det en chans att vi slipper problem med botar som inte klarar kategorier som ligger felplacerade och kategorierna blir lättare att hålla reda på vid redigering--Bruno Rosta30 december 2009 kl. 16.16 (CET)[svara]
Tveksam till om jag håller med om tolkningen att det finns bred konsensus om att göra redigeringar som är osynliga. Det stöter på patrull på för många platser för att det ska vara uppenbart. Ett färdigt python-skript finns. Det är samma som Xqbot använder: "Kosmetiska ändringar". -- Lavallen30 december 2009 kl. 17.34 (CET)[svara]
Jag vet inte om det finns bred konsensus (även om jag inte sett några många användare som protesterat). Det vore dock skönt att kunna avgöra om det finns det och inte låta frågan dö ut i och med att man påpekat hur fånigt det är att redigeringskriga över saken, för annars kommer frågan dyka upp igen.
Hur ofta ser man varianten med flera kategorier på samma rad? Innan den här diskussionen påbörjades kan jag inte påminna mig en enda artikel med den varianten. Idefix30 december 2009 kl. 17.57 (CET)[svara]
Flera heraldikrelaterade artiklar har flera kategorier på samma rad. Och ett antal andra artiklar kan ibland träffas på med detta. Egentligen är det väl en eller ett par enstaka användare som verkligen förespråkar att lägga kategorierna på en och samma rad. Övriga som gjort det verkar mest vara nybörjare och liknande som gjort det utan att veta vad som är det vanliga sättet och skulle ändra sig om de såg andra artiklar. Men det går väl troligen inte att få svar på hur många artiklar det är. Tror ändå det är fler än vi tror. Men en bot kanske enkelt kunde ordna detta på ett snabbt sätt. Jag tror inte att det skulle vara fel att standardisera detta på ett snyggt sätt--Bruno Rosta30 december 2009 kl. 18.54 (CET)[svara]
Jag har sett ett fåtal, nybörjarpräglade artiklar med kategorier på samma rad och har då reflexmässigt fixat till dessa så att varje kategori haft en egen rad. Detsamma gäller iw-länkar till olika språkversioner. Jag har ingen åsikt om bot-vänligheten, men för oss vanliga mänskliga användare med mänskliga ögon är det betydligt enklare att snabbt se kategorierna och att hitta en kategori i en artikel med många kategorier i riedigeringsläget om de ligger på var sin rad. Det borde verkligen vara okontroversiellt att ändra detta för att öka läsbarheten i redigeringsläget; vi har ju inte ont om fysiskt utrymme. Finns det överhuvudtaget några argument för att packa ihop kategorierna på samma rad? Jorva30 december 2009 kl. 19.04 (CET)[svara]
Kategorier och iw-länkar bör stå på olika rader. Det är mycket lättare att få översikt då, både över antal och vilka de är. Mycket lättare att läsa om det är så. Jag kan inte se några argument för att lägga kategorier och iw-länkar på samma rad. Mvh Calle Widmann30 december 2009 kl. 19.21 (CET)[svara]
Jag håller också med om att kategorier och interwikilänkar bör vara på var sin rad. Jag har nog bara några enstaka gånger sett undantag från det. När jag ändå ser "källkoden" när jag är inne och redigerar en artikel passar jag ibland på putsa till den "kosmetiskt". I övrigt gör jag i princip inte ändringar av "källkoden" bara för dess eget utseende. Johan G31 december 2009 kl. 02.08 (CET)[svara]
Det gäller Välkommen hem (album av E.M.D.), där TV-program som källor togs bort. Om man har ett skivalbum, en videofilm, eller hör något i radio eller ser på TV (Internetrepriserna försvinner ju ofta efter 30 dagar). Skall man skriva det? Jag har Arvingarnas album Underbart och har skrivit artikeln mycket med hjälp av det som källa. Allt står inte på Svensk mediedatabas. J 198230 december 2009 kl. 16.40 (CET)[svara]
Eftersom att källor som är TV-program(som inte går att se på internet eller liknande) inte är verifierbara så hör inte innehåll som endast styrks av sådana hemma här. Ett album är ju inte samma sak, då det går att kolla upp att det verkligen står så på albumet. tetraedycal, tetraedycal31 december 2009 kl. 02.18 (CET)[svara]
Visst kan TV-program vara verifierbara. Jag har svårt att förstå vad det skulle vara för skillnad om de kan ses på internet eller ej, det är ju deras kvalitet som källa som borde avgöra. Men källhänvisningar måste alltid vara så exakta att man vet var informationen har hämtats, så i det här fallet var det väl nog rätt att ta bort källorna. Det som sägs måste ju också vara av auktorativ natur, inte bara sagt i förbifarten. --Ion-531 december 2009 kl. 10.33 (CET)[svara]
På WP:V står det så här "Det ska alltså vara möjligt att kontrollera, eller verifiera, kunskapen i andra pålitliga källor." Som du säger så kan TV-program vara verifierbara, såvida de går att se någon stans. Men om det inte finns, hur kan man då kontrollera att de verkligen säger det i programmet? tetraedycal, tetraedycal31 december 2009 kl. 11.53 (CET)[svara]
Att källor skall vara verifierbara behöver inte betyda att de är tillgängliga för alla. Huvudsaken är att de går att få tag i på ett eller annat sätt, även om man får anstränga sig. De flesta TV-program finns arkiverade och är därför möjliga att söka upp för den som önskar. Fernbom231 december 2009 kl. 11.57 (CET)[svara]
Rimligtvis måste väl alla TV-program vara arkiverade någonstans? Många källor är väldigt svåra att få tag på, inom vissa fält måste facklitteratur beställas via ett universitet från någon samling i London, Suttgart, New York eller liknande. Det betyder dock inte att de inte skulle vara verifierbara. TV-program är ju dock sällan bra källor, men det kan ju finnas undantag. Och om det inte uppges exakt vilket TV-program som är källa, är ju uppgifterna inte verifierbara. --Ion-52 januari 2010 kl. 11.06 (CET)[svara]
"Läs vad Wikipedias grundare Jimmy Wales har att säga". Hur länge ska den gigantiska bannern vara kvar där? De har ju nått upp till sitt mål om insamling nu. Jag trodde att reklamen skulle försvinna då. Jag har hört folk klaga på hur deras förtroende för Wikipedia blir mindre av den enorma bannern, särskilt eftersom meddelandet inte innehåller något konkret om vad donationerna används till. Går det att få bort den eller måste den vara kvar tills nån i styrelsen bestämmer att den ska bort? Och när har de isåfall tänkt sig att det ska bli? Entheta1 januari 2010 kl. 19.20 (CET)[svara]
Man kan dölja blaffan genom att i sin personliga monobook.css (eller vad man nu har för utseende, se inställningarna) skriva
Det handlar väl knappast om att dölja blaffan för "dig" eller "mig" som sas är inne i systemet, utan hur det ser ut för för dem som använder WP som informationskälla. BiblioteKarin2 januari 2010 kl. 18.59 (CET)[svara]
Vi borde på allvar fundera över hur vi kan finansiera Wikipedia. Om vi hittar ett sätt att samla in förslagsvis 1 MSEK/år och skicka till WMF, så kanske vi kan göra svenskspråkiga Wikipedia helt bannerfri. Men hur ska det gå till? Vi har wikipedianer som kan teknik och sådana som kan arkitektur, men vem kan insamling och fonder? Nu är det kanske en månad kvar av den här bannerkampanjen, men sedan har vi hela året på oss innan nästa kommer. Låt oss inte vänta till oktober innan vi börjar. --LA21 januari 2010 kl. 19.38 (CET)[svara]
Jag trodde poängen med kampanjen var att de skulle nå upp till den summa de hade planerat och att det sen skulle försvinna. Tydligen var det inte så. Har de sagt att det ska pågå nån viss tid och isåfall hur länge? Entheta1 januari 2010 kl. 20.09 (CET)[svara]
Hej! Jag har nu fortsatt Jsdo1980 eminenta arbete med {{Georuta}}. Det finns nu en klar översättning att använda till artiklar om berg, se mall:Georuta/typer/berg. Andra får gärna hjälpa till att fortsätta, så att det snart finns en klar översättning av alla geoboxmallar. //Tanzania[Diskussion], den 2 januari 2010 kl. 16.32 (CET)[svara]
Efter att ha testat att vara Wikipedia-användare under en vecka ger jag upp. Jag har redigerat och korrigerat ett antal artiklar under veckan, och samtidigt försökt förstå hur saker och ting fungerar här. Det är mycket jag inte tycker om, framförallt tycker jag det allmänna diskussionsklimatet är bedrövligt. Vi kommer nog inte att sakna varandra så mycket, ni och jag, men jag gav det i alla fall en chans. Kan ni säga detsamma?
Och som det känns nu dröjer det nog ett bra tag innan jag tittar in igen.
Jag är glad att du försökte och tror att du skulle kunna bli en fantastisk bidragsgivare om du gav det lite tid bara. So long, and thanks for all the fish! :) >Evalowyn<20 december 2009 kl. 20.48 (CET)[svara]
Användare som inte kan fungera i Wikipediakulturen kan mycket väl fungera bra någon annan stans, och då är det nog bättre att de hittar något annat forum. Wvs20 december 2009 kl. 20.58 (CET)[svara]
Hade jag hittat lite motivation hade jag säkert fortsatt här, Evalowyn. Men ni måste bli bättre på att ta emot nykomlingar, mycket bättre. Hej på dig. --83.183.79.10320 december 2009 kl. 21.02 (CET)[svara]
Jag är benägen att hålla med om det tråkiga klimatet här... Jag kom in som en glad och taggad wikipediaamatör, och tänkte att jag skulle lägga till en artikel om en sak som jag själv sökt information om på wikipedia flera gånger och under lång tid, men inte hittat något om; Men innan allt var ens halvklart, så kom det in folk som skulle klanka ner och börja flytta bort artikeln och grejja. Detta gjorde ju inte min första wikierfarenhet inifrån särskilt glädjande och motiverande. Sedan när folk som då inte har kunskap i det man skriver om, dessutom går in och kritiserar faktaord som man använder (som by the way är sakliga och faktamässigt riktiga), så blir man ju ledsen... Jag orkade inte med denna stämning, så jag gjorde en websida om ämnet istället och kopplade den till Google och yahoos sökmotorer... Så ska jag nog göra i framtiden tror jag, för jag tycker inte att detta är vare sig trevligt eller särskilt användarvänligt om man inte råkar vara en programmerare eller en fena på datorer. Igår fick jag dessutom höra talas om att någon i en artikel som har fått stå kvar (!!!) på fullaste allvar har skrivit att syret tagit slut utomhus under strid, och att det var därför som den ena sidan förlorade slaget! Detta är ju helt absurt! SÅNT får stå kvar, men ordentliga fakta ska det pillas i av folk som inte har kunskap i ett specifikt ämne... hu... Saba19673 januari 2010 kl. 11.59 (CET)[svara]
Kan man inte acceptera att Wikipedia är ett samarbetsprojekt och att andra människor kommer att ha synpunkter och redigera i en artikel bör man förstås skaffa en hemsida istället. Att det finns tveksamma stycken i andra artiklar beror bara på att någon har missat det, om det är fel bör det förstås rensas ut. Det är inte speciellt adekvat att skriva "fått stå kvar", den enda orsaken är sannolikt att ingen har uppmärksammat det tillägget än. När jag tittar på kommunikationen med dig tycker jag att de berörda användare har varit både vänliga och hjälpsamma, och om du tycker att det är oacceptabelt och inte orkar med det är ett projekt som Wikipedia, som bygger på samarbete och att artiklarna inte ägs av någon utan redigeras av alla tillsammans, inte rätt plats.--Ankara3 januari 2010 kl. 12.11 (CET)[svara]
Need I say more??? Får jag nu inte heller skriva orden som jag verkligen tänker, menar och säger här???? När jag skriver "fått stå kvar" menar jag det också! Vad då "inte adekvat"? Det är precis sånt här jag menar... Jag syftade inte heller på det som varit i diskussionen på min sida, det var enbart DIN tolkning av det jag skrev om i min kommentar ovan. Jag har heller inte sagt att det är oacceptabelt, det är återigen din (hårda) tolkning av det jag de facto skrev här ovan. Självklart förstår jag att detta är ett samarbetsprojekt, men det finns ju bra sätt att ha tvåvägskomunikation på, och det finns mindre bra sätt att ha komunikation på... Jag undrar vad din definition på "vänliga och hjälpsamma" ord är... Kanske ser vi på hjälpsamhet på olika sätt? Jag anser att hjälpsamhet är, att föra en konstruktiv och diplomatisk dialog med den det berör INNAN man gör något radikalt med någon annans artikel, som att helt döpa om en artikel eller flytta på den, så att man inte ens vet hur man ska åtgärda den. Att göra små faktaändringar eller korrigeringar i texten på sådant man missat, har jag inga som helst problem med.Saba19673 januari 2010 kl. 12.31 (CET)[svara]
Det här är en typisk halmdocka "Får jag nu inte heller skriva orden som jag verkligen tänker, menar och säger här????", vem har hindrat dig från att skriva vad du tänker och menar? Ingen naturligtvis, däremot tar jag mig rätten att ha en avvikande åsikt. Och det är det jag menar ovanför, har man en sådan inställningen till synpunkter från andra användare så har man väldig små förutsättningar att lyckas i ett projekt som bygger på samarbete. Användarna var för övrigt i högsta grad konstruktiva och diplomatiska. Sedan finns det inget som heter egna artiklar, ingen äger en artikel på Wikipedia och artiklarna skapas kollektivt.--Ankara3 januari 2010 kl. 12.37 (CET)[svara]
Ja, inte förstår jag vad du menar med "halmdocka" Ankara, men att märka ord, det verkar du i alla fall vara väldigt duktig på! Du verkar ha låst dig på att jag skulle ha någon form av samarbetsproblem, eftersom jag tycker att det är ett hårt klimat här? Är det så? Jag och mina forna arbets- & uppdragsgivare har då inte ansett att jag har eller har haft dylika problem. Med detta inte sagt att jag skulle vara felfri, för det är jag inte. Men jag anser mig ha rätten att tycka och förmedla att jag håller med .103 när vederbörande sa att det är ett hårt klimat här. Och det beror inte på att någon annan har en åsikt, utan det handlar om hur den åsikten förmedlas. Get it?Saba19673 januari 2010 kl. 12.50 (CET)[svara]
Vem har ifrågasatt den rätten? Jag dock fortfarande inte se hur detta skulle vara ett exempel på ett hårt klimat Diskussion:Karmelitisk spiritualitet och kan man inte acceptera sådant bör man nog inte delta i ett projekt som Wikipedia. Det ligger ingen värdering i det.--Ankara3 januari 2010 kl. 12.56 (CET)[svara]
Näe, du ser inte och förstår inte Ankara... Det har jag insett... Men du behöver INTE dra in min artikel i denna diskussion, då den inte har med saken att göra.Saba19673 januari 2010 kl. 12.59 (CET)[svara]
Inte hela tiden, utan en gång. Diskussionen är i högsta grad relevant, eftersom du säger dig har blivit illa och hård behandlad och jag tycker att den diskussionen visar på precis motsatsen.--Ankara3 januari 2010 kl. 15.02 (CET)[svara]
Nä nu skiter jag i det här! Många kloka människor har genom tiderna sagt: "Har man inget uppbyggligt att säga bör man vara tyst.". Så det rådet tänker jag nu ta i detta extremt dåliga diskussionsklimat. Jag lämnar detta ställe och kommer inte att ge någon bra recention på nätet om en del av användarna på detta bygge. Om någon vet hur man raderar ett konto, så vänligen radera mitt! Adjö! Saba19673 januari 2010 kl. 14.28 (CET)[svara]
Om du vill sprida negativa recensioner på internet om mig så gör det, men det finns ingen grund. Uppriktighet är ingen svår synd. Adjö--Ankara3 januari 2010 kl. 15.02 (CET)[svara]
Du har sagt "hej på er" ganska ofta den senaste tiden ([12][13]) och nu även på Bybrunnen. Söker du uppmärksamhet? I vilket fall som helst är du välkommen tillbaka ännu en gång om du så önskar. --Petter21 december 2009 kl. 20.31 (CET)[svara]
Hej då, nu slutar jag tycker jag är intressant läsning. Med det vill jag inte på något sätt insinuera att .103 skulle vara mer uppmärksamhetssökande än någon annan, och jag instämmer i dina slutord, Petter. Pavl22 december 2009 kl. 15.21 (CET)[svara]
Ljusare, lättare och trevligare framtid för WP:s kommunikation?redigera
Hej på Er alla, igen! Jag hoppas att alla har haft en god jul och en trevlig nyårshelg!
Till att börja med vill jag bara säga ett par saker:
Jag har märkt att det kanske har varit en jobbig höst 2009, med den hel del konflikter och jobbiga diskussioner, och en del användare har valt att lämna (sluta/hoppa av) WP - jag beklagar besvären. Jag har inte redigerat mycket under året 2009, men jag har emellanåt varit ute och "spanat" lite där jag ibland har uppmärksammat några saker.
Julen-nyår 2009 verkar ha varit lugnare på den fronten (jag har iaf inte sett något speciellt) - vilket är väl kanon! Hoppas att det kan få hålla i sig också. :)
Med det här meddelandet kommer jag med fortsättningen/"uppföljaren" till "Present" till WP-gemenskapen inför decenniumskiftet 2010? som jag gjorde några dagar efter Lucia. Och jag vill bara hälsa att jag är så gott som färdig med den där texten/sidan som jag fick för mig att göra. Sidan finns i sin ordning här nu, för den som är intresserad.
Det finns nog bara en nackdel med sidan: Att den är så lång! Men det är ju innehållet som räknas och är det vesentliga. Du behöver inte alls läsa igenom hela sidan (och Du måste/behöver inte läsa något där överhuvudtaget. Det är inget tvång - det är helt frivilligt! :P) men jag tycker det vore kul om Du lyckas kika på allting. Att läsa igenom hela sidan på en gång lär med största sannolikhet medföra Dig trött och snurrigt huvud, och trötta ögon. (Och starkt gjort av den som lyckas göra det!) Jag föreslår istället då att det kanske räcker med att kolla avsnittsrubrikerna, för bara de säger en hel del! Eller spana in en viss rubrik som ser lite intressant ut, och kika vad som står under den? Eller välj att läsa hela sidan, men ta det lite lugnt och läs i "etapper" - och läs litegrann om dagen, eller något sådant? För sidan kommer ju alltid att finnas kvar...
Jag hoppas verkligen att sidan kan vara till hjälp/nytta för oss alla som bidrar med information till SvWP. Den där sidan har tagit mig över två veckor att få ihop, har krävt/kostat mig väldigt mycket energi och jag har inte kunnat tänka på något annat - bl.a. har det varit mest störande då jag kommit på de flesta sakerna mitt i natten och har inte kunnat somna förrän mellan klockan 3 och 5 på nätterna! Såhär fokuserad har jag inte varit på någonting sen i somras (när jag jobbade inom äldrevården, det var inte det lättaste!) och nu börjar jag äntligen känna en liten tillfällig lättnad i oron, när detta är färdigt. Men nu är det kanske det svåraste kvar att oroa mig för - meningen med det hela: Kan den (sidan/texten) bli acceptabel och till nytta för Er alla WP-aner, eller har jag gjort allt det här förgäves? I så fall är det tredje gången det händer, och gissa hur kul det skulle kännas...! Så, snälla, om Du har intresse och lite tid över, kan Du väl kika litegrann på sidan i alla fall? Jag tror och hoppas att detta kan vara/bli värdefullt för framtiden. :) / Mvh Vostok2 januari 2010 kl. 12.59 (CET)[svara]
Enligt mig bra synpunkter. Vissa bitar kanske skulle behöva putsas. Mycket som skulle kunna vara utgångspunkt för vidareutveckling. Jag skall alla fall passa på att tacka dig för det arbete du lade ned på den texten :-); något jag själv vet att jag är dålig på. Skall man tacka alla för deras bra synpunkter och välformulerade artiklar? Om man glömmer någon, kanske den blir besviken... Då tänker jag ibland att det är bättre att försöka utgå från att människor skriver på wikipedia för att man vill det - inte för att få beröm för sina inlägg. Men visst kan man försöka bli bättre på att berömma det som är bra, och inte bara anmärka det som är dåligt.--FBQ2 januari 2010 kl. 19.08 (CET)[svara]
Tack för svaren! Det här har jag "kladdat" i ett Word-dokument här hemma sen jag började med det (vilket jag också sa i förra diskussionen), och sedan klippte jag ut och klistrade in det på den där sidan när jag hade fått med allting som jag ville, och då det änligen såg hyfsat ut. Det har varit lite svårt ibland, men har för det mesta flutit på ganska smidigt. Det har varit lite svårt med att undvika hafsigt skrivspråk, och med tiden lär jag nog upptäcka stavfel och göra förbättrade meningar & stycken. Jag är ingen särskilt bra skrivare/talare överhuvudtaget. I vardagslivet är jag ofta tyst och passiv, men jag försöker hänga med och göra så gott jag kan. :)
När jag fick idén hade jag inte alls tänkt att det skulle bli så där mycket, men jag kom på mer och mer under tidens gång. Jag hade räknat med sisådär 5-10 avsnitt/stycken kanske att det skulle bli när jag började, men det blev visst 44 till slut, hehe!
Nja, inte behöver man väl tacka och berömma folk för allting, det vet jag inte vart jag har skrivit i så fall, FBQ. Vad jag menade i så fall var (det du sa) att kunna ge lite mer beröm för bra arbeten, och inte bara kommunicera (kontakta någon) med anmärkningar (vid fel). Det var nog mer åt det hållet. Beröm kan vara peppning (extra energi med att vilja fortsätta här, och kanske öka sin vilje- och arbetskapacitet ytterligare). Men det som täcker det mesta som jag skrivit där är att kunna vara så generös man kan, även om folk slarvar och gör fel (ffa välkomnande av nybörjare) - alltså visa mer artighet och generositet i diskussionsinlägg till alla som redigerar (ej sabotörer) här. Lite svårt att motivera bättre än så här just nu, för jag är för tillfället lite halvsnurrig... :) / Mvh Vostok2 januari 2010 kl. 20.30 (CET)[svara]
Faktum är att jag önskar att fler här skulle följa de råd och filosofier du presenterar i din artikel, Vostok. Jag skrev på min blogg när jag talade om Wikipedia och all den tid jag på sistone satt ner på det här att det enda sättet att överleva på Wikipedia är att vara hård och kall och att stå på sin åsikt och aldrig visa svaghet. För här - om någonstans - finns det fullt av besserwissrar som har för vana att sitta och överbevisa andra, tillrättavisa och överglänsa och dessutom göra det på ett otrevligt sätt; vissa diskussioner tar rent ut sagt hotfull karaktär med svordomar och annat opassande. Jag för min del trivs bra i en sådan miljö, men för nytillväxten är det och kommer det att vara förödande om det fortsätter. Din artikel kunde läsas av fler, således, och den är bara rekommendera. Vi är alla stora egon här. Antiscamp2 januari 2010 kl. 20.48 (CET)[svara]
Tack, Antiscamp! Ja, jag kom in riktigt snett på WP och många gånger önskar jag att det aldrig hänt. Ända sen dess har Wikipedia varit ...fiende är fel ord (eftersom jag överhuvudtaget är här...!), men jag har sett Wikipedia på ett helt annat sätt sedan det hände. Men ska jag vara ärlig så har jag även fått riktigt positiva följder efter det också (men jag vill inte gå in på vad).
Ja, i stort sett det enda som kan få en att "överleva" här är inre kyla (hålla masken), vad som än händer. Ända sen jag kom hit har jag varit livrädd för att göra fel, eftersom man vet att det kommer "sågningar" för minsta lilla (kanske är att ta i) - och inte bara för mig, utan alla som gör felredigeringar som inte tillhör "ledarskapet" här. Det finns ingen person att hänga ut för det, utan det är samspelet som är problemet. Bitvis är folk ganska hyggliga här också måste jag säga, men det sammanhängande läget är långt ifrån bra. Jag skulle vilja att alla läser min "artikel" jag har skrivit, om de bara kunde. Jag hittar inte många generösa inlägg i kommunikationen på det här stället. På WP:Etikett står det att man ska använda sig av artighet, mm, men det står inte hur man kan göra det. Men det gör det i min "Tankesätt för en hållbar..."
Jag är en visserligen en egoist, men samtidigt tycker jag om att samarbeta. Och för att kunna göra det behövs kärlek, glädje och generositet - från alla! :) / Mvh Vostok2 januari 2010 kl. 21.14 (CET)[svara]
Jag tror inte att man behöver läsa en enorm text för att lära sig uppföra sig. Det räcker med tre ord: uppträd sakligt och hederligt. Mellan rationella människor och hederliga människor behövs inget andra förhållningsregler. En person som inte kan leva upp till det, och som inte kan ta kritik mot sig kommer för eller senare att göra sig totalt omöjlig på Wikipedia (apropå en del diskussioner den senaste tiden). De som däremot lever upp till det har jag aldrig sett haft några problem med att bli välkomnande till Wikipedia och snabbt bli uppskattade och värdefulla användare.--Ankara2 januari 2010 kl. 22.12 (CET)[svara]
Nu tycker jag dock inte att vi i vanlig ordning behöver vara helt humorbefriade heller. Inlägget HÄR OVAN visar hur rätt jag har i det. Antiscamp2 januari 2010 kl. 23.54 (CET)[svara]
Såja, lugn i stormen nu gott folk. Återigen: 1) Det finns ingen som måste/behöver läsa sidan, det är frivilligt. 2) Den där sidan har jag skrivit, och där står vad jag tycker och tänker. ("Du är inte jag, Du är en helt annan individ än mig och Du får tycka som Du tycker...") 3) Vi alla som varit med på WP ett tag vet hur diskussioner här går till, och de flesta (många) nykomlingarna kommer hit utan bekymmer och kan smälta in i den här miljön utan problem - men inte alla.
Min text beskriver bara ett tankesätt för hur man skulle kunna göra för att få en bättre kommunikationsmiljö här - för att ingen ska behöva känna sig osäker här.
Kritik måste/får vem som helst ta emot ibland, det hör till livet. Men jag bara menar att det tar till synes till med alldeles för hårda tag här, tycker jag (och många andra), men det är ingen som ids säga det. För alla som är erfarna användare är detta en vanesak, men för att det ska kunna komma fler personer hit är det inte alla som klarar av en så stark kritik som det kan se ut. Man kan väl vara lite kallare än vad man är idag? / Mvh Vostok2 januari 2010 kl. 23.32 (CET)[svara]
Det som behövs är helt riktigt som Ankara säger saklighet och hederlighet. Dock krävs det också sinne för proportioner och att inte göra en höna av en fjäder. Kritik är viktigt att kunna ta, men det är viktigt att den är konstruktiv och just har sinne för proportioner. Med det menar jag att man inte gör saken större än vad det är och tar till med övertoner. Då uppfattas lätt kritiken som okonstruktiv och användaren ifråga drar sig lätt tillbaka eller blir nervös. Detta är väldigt viktigt vad gäller kommunikationen med nybörjare (WP:BIN) men även kommunikationen etablerade användare sinsemellan. Någon gång hamnar en etablerad användare i konflikt. Tänker då alla på dessa saker så förmildras situationen mycket och saken kan lättare klaras ut. En del användare blir också skrämda om det är ett för rått klimat. Det har vi fått se flera exempel på i höstas. Jag har skrivit en essär om det hela, se gärna Wikipedia:Skräm inte bort dina wikikollegor. Nu går väl allt detta in i vad som räknas som saklighet så det ska inte ses som ett ifrågasättande av vad Ankara skriver, men ett djupare fört resonemang. :) Obelix3 januari 2010 kl. 00.06 (CET)[svara]
Den där essäen är riktigt bra, Obelix. :) Det är ju inte bara nybörjare som kan vara i centrum för konflikter eller jobbiga diskussioner, det kan även drabba vana användare också - men varför blir det så egentligen? Varför kontrar man varandra? Varför kastar man kritik på varandra, istället för att vara medmänsklig (och samtidigt saklig) och hjälpa, vägleda samt tipsa/uppmuntra varandra? Varför kan man inte vara sams och generösa mot varandra? Jag vet att ingen vill någon illa här, men varför visar så många det motsatta?
Goethe lär på sin dödsbädd ha sagt något i stil med "försök älska varandra mina barn, men kan ni inte det så ha åtminstone fördragsamhet med varandra". Det kan väl vara ett bra motto även för wp-gemenskapen. /FredrikT3 januari 2010 kl. 01.25 (CET)[svara]
Mina vänner, jag har nu glädjen att meddela att en ny basartikeltävling har startats! Jag hoppas att vi med den kan inleda 2010 med utvecklingen av ett mer komplett, heltäckande och användarvänligt Wikipedia! Basartiklarna är något av det viktigaste vi har att arbeta med och mycket arbete återstår att göra. Detta syns med all tydlighet då man tittar på statistiken och inser att vi idag ligger på 23:e plats när det gäller basartiklarnas längd, trots att vi i artikelantal är den 11:e största Wikipedian. Hjälp till att förändra de siffrorna! Tävlingen bygger på Boivies basartikeltävling från förra året som blev oerhört lyckad. Jag har dock gott hopp om att vi skall kunna göra en minst lika bra förbättring den här gången! Jopparn4 januari 2010 kl. 15.38 (CET)[svara]
Problem med sökning vid inloggning på krypterade servernredigera
Jag loggar ofta in på den krypterade servern. Jag har då märkt att om jag går in på söksidan, skriver in en text i sökfältet och trycker på "Sök"-knappen, så kommer jag till en sida på Wikimedia Foundations krypterade server med texten "Wiki does not exist" och en lista med Wikipedias systerprojekt. Däremot fungerar sökfältet till vänster under Wikipedia-loggan och det går även att söka på söksidan om man i fältet under sökfältet klickar "Artiklar", "Multimedia", "Hjälp och projektsidor" eller "Allt". Klickar man i samma fält på "Avancerad" måste man återigen använda "Sök"-knappen.
Det är alltså just "Sök"-knappen på söksidan som inte fungerar om man loggat in på den krypterade servern.
Är den någon fler än mig som har haft liknande problem? Och vart bör jag vända mig för att uppmärksamma någon som kan åtgärda det? Johan G18 december 2009 kl. 02.15 (CET)[svara]
En annan sak, när man är på den krypterade servern och klickar på en iw-länk så hamnar man på den språkversionens okrypterade server. Borde man inte komma till den krypterade servern? Thoasp22 december 2009 kl. 19.31 (CET)[svara]
...Och inte bara vitt (det Tanzania sa)! Där jag bor (Vnorrland) är det så kallt, att ställer man ut en hink med varmvatten på bron så fryser vattnet innan det kallnar!
Hur ser det ut på klotterfronten? Skolan i Sverige har stängt för jullov så det blir inget skolklotter, men då många reser bort under långhelgen finns risken att hemmaklottrarna ser jullovet som ett perfekt tillfälle att slå till mot Wikipedia. J 198223 december 2009 kl. 19.05 (CET)[svara]
En fröjdefull jul tillönskar jag alla! Jag kommer att sitta åtskilliga timmar framför datorn fram till trettonhelgen, både privat och för jobbet, och kommer att lägga en del av den tiden på klottersanering. --Tricky23 december 2009 kl. 19.16 (CET)[svara]
Glöm inte att det är val i Sverige 2010. Det kan bli ett jobbigt år, kanske inte från början, men då svenska valrörelsen börjar någong gång i mars och snart kommer vi få se upp med politiskt arbete som går ut på att sitta framför Wikipedia och vinkla politikartiklarna till höger och vänster. Längtar redan till det är över... J 19825 januari 2010 kl. 18.22 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt)Tror väl kanske inte det. Men vi får väl vara på våran vakt! Tyvärr så åker jag bort den 26:e så det är kanske som du säger... Men i vilket fall som helst, GOD JUL! GOD JUL - Calken23 december 2009 kl. 19.17 (CET)[svara]
Här känns det som om vi hamnat mitt i Narnia: bakom vitgnistrande träd skymtar det upplysta tornet på Tjärstads kyrka, isen ligger blank i kyrkviken, granen är klädd och knäckskålarna är fyllda...I mellandagarna hoppas jag hinna klottersanera lite, men i övrigt kan det bli svårt att hinna...God Jul alla! Idunius23 december 2009 kl. 20.00 (CET)[svara]
God jul! Julafton om några minuter, någon som kan ändra aktuell artikel till Julafton? Aldrig ändrat och orkar inte trixa med det nu, trött.. >Evalowyn<23 december 2009 kl. 23.54 (CET)[svara]
Har precis packat allting färdigt, och tittar in för att säga God jul från mig också! (Fast jag egentligen sökte mig till bybrunnen för att gräla på alla administratörer som har på tok för bråttom att radera enligt deras mening misshagligt stoff. Se till exempel diskussionen om Fiasco ovan) Men nu gäller God natt! -Islander24 december 2009 kl. 05.04 (CET)[svara]
Ordboksartikeln fiasko raderades med rätta. Att det tillkommit en ny artikel om någonting helt annat har ingenting med den raderingsdiskussionen att göra. Plrk24 december 2009 kl. 11.35 (CET)[svara]
メリークリスマス (meri- kursimasu), som man säger här i Japan. Här i Tokyo-området är det 13 grader Celsius och snö är det nog en risk att det kommer. //Calle24 december 2009 kl. 05.51 (CET)[svara]
Hejsan allihopa, RooX94 ville bara hälsa till alla här på Wikipedia: En God Jul I Efterskott och Ett Gott Nytt År I Förskott!!!! XD /RooX9425 december 2009 kl. 02.54 (CET)[svara]
Ibland när jag surfar runt på Wikipedia hittar jag stycken, eller rent av hela artiklar som är helt obegripliga för en person som inte redan är väl insatt i ämnet. Jag misstänker att inte ens de som skrivit artikeln själva förstått vad som står där utan de har bara plockat lösryckta saker ur någon bok, alternativt försökt översätta saker från engelska wikipedia utan att förstå texten till fullo. Varför skriver man artiklar som ingen ändå kan förstå?
Åkebråke31 december 2009 kl. 01.29 (CET)[svara]
Jag vet inte riktigt var du vill komma med den här diskussionen, men jag gissar att man gör det för att man ser behov av att ha den i artikelsamlingen (en rödlänk som någon vill göra blå exempelvis). tetraedycal, tetraedycal31 december 2009 kl. 01.59 (CET)[svara]
Ja, det nog vara så att folk vill ha bort rödlänken till udda fackuttryck och startar en artikel där de kopierar första bästa beskrivning av uttrycket. Men även artiklar som rör alldagliga företeelser kan vara svårtillgängliga. Kolla historiken för namn, där verkar det som att folk lagt till grejer efter hand utan att våga radera det som redan står där. Vilket gjort att artikeln försämrats istället för att förbättras. Nu har jag inte så lång erfarenhet av Wikipedia, men på forum där folk postat överdrivet invecklade tekniska inlägg har allmänhetens reaktion inte varit att svara att inlägget var obegripligt utan reaktionen har varit beundran: "Wow vad X kan mycket. Jag förstår ingenting, det är nog jag som är dum här". Hur ofta används mallen {{förvirrande}}? Åkebråke31 december 2009 kl. 14.23 (CET)[svara]
Beträffande Namn, så tycker jag inte att det var så obegripligt att det skulle tas bort. Helst ska artiklar bestå av en enkalre sammanfattning och därefter stycken som behandlar ämnet på ett mer djupgående sätt - ett sätt som inte alltid kan förstås utan vissa förkunskaper. Jag återställde namnartikeln, men putsade den något. Taxelson1 januari 2010 kl. 20.02 (CET)[svara]
Alltså, vissa ämnen är ju dessvärre mer specialiserade än andra. Wikipedia bör sträva efter att hålla så hög nivå som möjligt, då måste man utgå från modern forskning etc. Men du har rätt i att i väldigt många fall så kan man beskriva saker mycket mer lättfattligt. Artikeln namn var riktigt dålig.
Några saker man kan göra:
skriva ut det självklara
dela upp i rubriker, underrubriker (ger överskådlighet, skapar sammanhang)
Det måste jag helt klart hålla med om. Det bästa vore om det gick att skriva på ett sätt som får en lekman att förstå vad inom ett ämne väl erfarna personer pratar om. Det är ju inte alltid möjligt, men är något att strävar efter.
Tyvär blir man ju ibland lite insnöad i det man för stunden håller på med och tänker inte på de otydligheter och tvetydigheter som ens text innehåller. När jag skriver brukar jag därför, om jag skriver lite längre texter, skapa en undersida som jag kan titta på någon dag senare. Det blir ju svårare när man lite mer spontant försöker förlänga någon text så att säga "på plats". Johan G5 januari 2010 kl. 02.40 (CET)[svara]
Administrativa förändringar i samband med årsskiftetredigera
I och med det nya året har det blivit en del administrativa förändringar. På rak arm kan jag komma på att Pensionsmyndigheten har ersatt Premiepensionsmyndigheten i Sverige, att länsstyrelserna och en del andra regionala myndigheter har ersatts av regionförvaltningsverk och närings-, trafik- och miljöcentraler i Finland, att det skett en del kommunsammanslagningar i Finland, och att förvaltningsområdena för finska och samiska i Sverige har utvidgats. Även om jag är intresserad av dessa frågor har jag inte alltid de kunskaper som krävs för att uppdatera artiklarna, och ibland är det svårt att veta när uppdateringen ska genomföras. Ska man t ex byta ut Mall:Kommun Finland/Mall:Stad Finland mot Mall:Före detta kommun i Finland redan nu, eller ska man vänta tills befolkningsuppgifter för de nya kommunerna kommer i mars? Borde man inte kunna slå ihop kommun- och stadsmallarna förresten? Och nog behöver de också uppdateras på grund av regionförvaltningsreformen och andra förändringar som skett i Finland under de senaste åren? //Essin1 januari 2010 kl. 13.45 (CET)[svara]
Även en hel del av Svenska kyrkans församlingar har slagits ihop, och fått nya namn. Har tyvärr själv ingen sammanställning över dessa förändringar. Taxelson1 januari 2010 kl. 19.32 (CET)[svara]
Det var svårt att hitta på Svenska kyrkans hemsida, men jag hittade en sammanställning på Lunds stifts egen hemsida, som dock endast rör det stiftet. Kanske har alla andra stift egna sammanställningar. Ska även vi slå ihop artiklarna om berörda församlingar eller ska vi skapa nya artiklar om de nyskapade församlingarna och behålla de gamla artiklar som någon slags historik? -- [ jiˈesˌdeːo ]1 januari 2010 kl. 21.37 (CET)[svara]
Ja, absolut. Det blir ju totalt förvirrande om man länkar att någon historisk person var verksam/född etc i en viss församling, och sedan blir redirectad till en församling som inte har existerat förrän 2010... De gamla församlingarna förblir relaevanta. Taxelson1 januari 2010 kl. 22.17 (CET)[svara]
En lösning är att använda begreppet socken för den historiska församlingen. Denna indelning används i bl a Historiska museets databas och i viss mån i artiklar om Gotland här på wp. Jorva1 januari 2010 kl. 22.42 (CET)[svara]
Vi har haft frågan uppe tidigare, och vad jag förstod det fanns det redan konsensus - socken och församling är inte samma sak. Socken är en admistrativ region. I första hand en kyrklig sådan, men inte enbart, socknar har fungerat som jordebokssocknar (ibland med andra gränser), lantmäteriet och museerna har använt sig av "normsocknar" som är baserade på sockenindelningen 1950, Landskommunerna kallas i äldre tid ofta kommunalsocken - det mesta står i wikipediaartikeln om socken.
Församling kan syfta på en församling inom svenska kyrkan, men lika väl en församling inom någon annan kyrka.
Tyvärr finns redan en massa omdirigeringar från socknarna till Svenska kyrkans församlingar, vilket jag inte tycker är helt lyckat. Man kan ha hänvisningar från det ena till det andra, men med tanke på att svenska kyrkan idag är skillt från staten tycker jag att det blir konstigt att göra likhetstecken mellan socken och församling. --FBQ2 januari 2010 kl. 00.27 (CET)[svara]
Nej. Det kan vara samma sak, men behöver inte vara det - se mitt inlägg ovan och artikeln om socken. Om församlingen syftar på församlingen inom svenska kyrkan är det EN av definionerna av socknen. Dessutom används normsocknarna från 1950 fortfarande administrativt och är inte före detta. --FBQ2 januari 2010 kl. 10.25 (CET)[svara]
Den 9-11 juli arrangeras Wikimania 2010 i Gdańsk i Polen. Denna årliga konferens för Wikipedia och andra projekt inom Wikimedia Foundation byter plats varje år och så här nära Sverige/Finland har den aldrig varit (Tyskland 2005, USA 2006, Taiwan 2007, Egypten 2008, Argentina 2009). Om man inte kan besöka den varje år bör man passa på nu när den är i närheten. Den officiella inbjudan har inte kommit än, men vi vet ju hur det brukar gå till: Det behövs föredragshållare, det behövs affischutställning, det behövs kortföredrag, det behövs paneldiskussioner, det behövs workshops, det behövs IT-support och hjälpredor av alla slag. Kanske borde just du hålla ett föredrag i år? Nämligen om vadå? Vad är värt att berätta om för en internationell publik av wikipedianer? Kanske hur raderingsdiskussionerna går till på svenska Wikipedia? Kanske hur samarbetet mellan svenska Wikinews och Wiktionary fungerar? Om det inte räcker till ett fullt föredrag, kan man hålla ett kortföredrag eller göra en liten affisch som hängs upp i en affischutställning. Vill man involvera åhörarna i praktiskt medarbete, blir det en workshop, kanske en OpenStreetMap-utflykt eller fotosafari i trakten runt Gdańsk? Om du behöver hjälp av något slag (idéformulering, korrekturläsning, resestipendium, samåkning), var inte rädd för att fråga andra till råds här på Bybrunnen eller till föreningen Wikimedia Sverige. --LA23 januari 2010 kl. 19.33 (CET)[svara]
Hoppas att uppslutningen blir stor. Det är ju inte jättelätt för alla att åka ens till Gdansk, men några vore roligt. De får gärna ta lite bilder som vi andra som inte har någon möjlighet att åka dit kan ta del av. //Tanzania['Diskussion'], den 5 januari 2010 kl. 00.21 (CET)[svara]
Senare i kväll kommer jag att skicka ut ett pressmeddelande om en bilddonation som faktiskt blivit en rätt cool situation.
Det är the Mary Rose Trust i Storbritannien som har följt i spåren av flera andra och donerat 57 högupplösta bilder till Wikimedia Commons. Bilderna föreställer dels bärgningen av skeppet Mary Rose, dels ett antal saker som fanns ombord Mary Rose när det sjönk 1545 (det är alltså britternas motsvarighet till regalskeppet Vasa, kan man säga.). De här bilderna har aldrig blivit publicerade tidigare och många av dem är speciellt tagna för Wikipedia. En del av bilderna har sedan fixats till av Durova så att de ska bli ännu bättre.
I alla fall, i samband med det skrev Peter Isotalo en riktigt bra artikel på engelskspråkiga Wikipedia om Mary Rose så att bilderna får ett bra hem. Han har också översatt artikeln till svenska. Förhoppningsvis betyder det att artikeln kan få mycket trafik den närmaste tiden så att Mary Rose-stiftelsen tycker att det här var värt donationen. Jag kommer att lägga upp artikeln på Visste du att i kväll och hoppas att ingen har något emot det. Om vi har tur kan Peter Isotalo göra ett hattrick genom att få såväl Visste du att och Utvald artikel som Månadens uppladdade bild.
Tack till alla er som hjälper till med att fila till all svengelska och andra skavanker. Jag har lagt upp en fulöversättning av min egen ihoprafsade artikel om Mary Rose Trust från engelska wikipedia. Om någon vill hjälpa till även med den, så skulle det vara kanon. Det skulle innebära mycket goodwill gentemot dom som donerat bilderna.
Yeah! Mary Rose-artikeln artar sig fint och kommer att bli jättebra. Den är imponerande. Nu efterlyser jag lika detaljerade behandlingar av Regalskeppet Vasa och Regalskeppet Stora Kronan också. Vasamuseet och Kronans museum (jag tror det ligger i Kalmar) kanske vill vara med. Mary Rose är av intresse, men de två svenska motsvarigheterna skulle vara av ännu större intresse för en svensk publik. Antiscamp4 januari 2010 kl. 01.11 (CET)[svara]
Tack för uppmuntran, Antiscamp.
Jag har ett samtal planerat med folk på Vasamuseet senare i januari. Jag ska inte gå in på detaljer, men det finns vissa komplikationer, så hoppas inte på för mycket. Men man får hoppas att det här mjukar upp dom en smula.
Kronan har jag mindre koll på, och det finns inte lika mycket publicerat om skeppet som Vasa och Mary Rose, men jag har inget emot att ta kontakt med Kalmar länsmuseum för att försöka få igång förhandlingar. I så fall är det bra om man ser till att planera uppdateringen ordentligt i förväg så att man kan använda den på svenska och engelska Wikipedia samtidigt. Kanske även på nordiska, tyska, franska, polska och andra europeiska språk. Tal om flera miljoner träffar per dag kan få infoavdelningen att spetsa öronen lite extra.
Om jag förstått rätt kommer det under vecka 8 att vara en tävling om böcker (författare, etc). Förhoppningsvis leder det till att några av våra författarartiklar blir utökade. Egentligen orelaterat till tävlingen har jag börjat på en liten lista över författare vars artiklar är alldeles för korta. Listan finns här. Så om någon har lust att förbättra författarartiklar men inte vet var de ska börja kanske listan kan ge inspiration. Det är också fritt fram att lägga till namn i listan, eller stryka namn om artiklarna blivit utökade. Mvh Entheta5 januari 2010 kl. 01.39 (CET)[svara]
Tack. Jag har lagt till några nya namn nu och Tanzania har också lagt till ett namn. Jag är säker på att många fler namn kan platsa i listan. Så lägg gärna in fler, allihopa! Entheta6 januari 2010 kl. 02.49 (CET)[svara]
Det här fina A:et kan bli ditt i slutet av januari!
Vi måste komma igång med språkvårdandet, antalet artiklar i behov av språkvård bara ökar och ökar, många märker artiklar med språkvård, men färre språkvårdar. Se Wikipedia:Projekt språkvård. Vi har artiklar som varit märka sedan 2007, jag tycker inte att artiklar ska behöva bli liggande i tre år innan nåt görs. Jag drog igång Wikipedia:Projekt språkvård/Månadens språkvårdare förra året, men intresset var tyvärr ganska svalt, men jag gör ett nytt försök nu. Var gärna med, kanske blir det du som får det "Gyllene A:et" i slutet av januari! / Elinnea6 januari 2010 kl. 17.09 (CET)[svara]
Utmärkta artiklar på lombardiska wikipediaredigera
Jag har ofta rättat till artiklar där det har angivits att artikeln är utmärkt på lombardiska wikipedia. Ofta tror folk att de artiklar där (se exempel) rutan sägande Koiné uçidentala betyder att artikeln är utmärkt. Det betyder istället att artikeln är skriven på dialekten Koiné uçidentala. Jag vill bara uppmärksamma wikipedia på detta, eftersom felet är mycket vanligt förekommande. Istället är artiklarna med en stjärna i högra hörnet utmärkta. De artiklarna finns samlade i kategorin lmo:Categuria:Articol ben faa. //Tanzania['Diskussion'], den 6 januari 2010 kl. 21.48 (CET)[svara]
Årtal och tideräkning: att definiera och förtydliga årtalets typ. (Normalår)redigera
Efter en redigering av artikeln 2010 uppmärksammades en brist, eller snarare otydlighet, i praxis för hur årtalsartiklar utformas. Många artiklar (f.n. 59 stycken), använder termen vanligt år för att översätta vad engelska WP kallar för common year, alltså ett år som inte är skottår.
Efter användardiskussioner i ämnet står ärendet fortfarande olöst, huruvida termen vanligt år kan vara missledande eller inte. För närmare förklaringar och förtydligande, se nedanstående diskussioner.
Jag tror Odehammar ämnar starta en diskussion angående praxis i årtalsartiklar, den kan nog vara bättre att föra här. Jag har varit en av förespråkarna för att skriva ut att det inte är ett skottår, men jag vet inte hur man skall benämna det. //Tanzania[Diskussion], den 23 december 2009 kl. 09.01 (CET)[svara]
Det enklaste är väl ändå att bara skriva år respektive skottår. Om man nödvändigtvis måste påpeka att det inte är ett skottår (varför?) så kan väl normalår möjligtvis fungera. En googling på skottår och normalår visar att normalår ibland används på det sättet, men jag vågar påstå att det är svårtolkat om man skriver normalår i en mening utan att också referera till skottår. SAOB har normalår som uppslagsord, men inte i den betydelsen. Vi ska definitivt inte ha en artikel med en definition specifik för Wikipedia. Vi hittar inte på nya begrepp här. --Kildor23 december 2009 kl. 09.09 (CET)[svara]
Kildor träffar huvudet på spiken här. Artikeln Normalår bör raderas. Den är inte en artikel, utan en motivering till hur svenska Wikipedia ska översätta ett engelskt uttryck. Det är ett ord som visserligen finns, men som mycket sällan används i den betydelsen, och som inte är upptagen av svenska ordböcker. Dessutom ifrågasätter även jag behovet av att uttrycka att ett år inte är skottår. Det går utmärkt att antingen låta bli, eller skriva att det inte är ett skottår. —CÆSAR24 december 2009 kl. 11.04 (CET)[svara]
Jag har tagit bort artikeln normalår och alla länkar och omdirigeringar dit. Att svenskan saknar en bra term för att beskriva år som inte är skottår betyder inte att vi skall hitta på en, och definitivt inte att vi skall skapa en artikel om den. Och vi skall verkligen inte beskriva termen i brödtexten som en översättning av en engelsk term. Plrk24 december 2009 kl. 11.48 (CET)[svara]
Jag måste säga att jag faktiskt håller med om att det inte skall vara en artikel, i alla fall inte förrän vi har ett vedertaget ord. Jag borde dessutom inte ha skrivit en artikel om det i artikelnamnrymden, men det är tydligen ett mycket bra sätt att starta en diskussion! (Även om inte överträdelsen skall accepteras därför) Jag förstår dock inte varför man inte skall uppfinna ord som inte finns i svenskan, som Plrk säger. "Att svenskan saknar en bra term för att beskriva år som inte är skottår betyder inte att vi skall hitta på en" Med största säkerhet är det väl så att vi vill kunna uttrycka oss så specifikt och varierat som möjligt i vårt svenska språk, och det synes mig olämpligt och onödigt att använda de latinska termerna annus bisextilis för skottår och annus civilis för borgerligt år, som J 1982 föreslår. Även en term som icke-skottår verkar överflödig, eftersom man bara kan skriva att "år 2009 inte var ett skottår".
Jag förespråkar dock en ändring ifrån vanligt år, men ställer mig tveksam till hur det formuleras.
Jag tycker att det är oklart att inte definiera skillnaden mellan skottår och ett år på 365 dagar, och kanske finner vi lösningen just där,
"År 2009 var ett 365 dagar långt år.", eller "Årtalet 2009 bestod av 365 dagar."? Oavsett hur vi gör, så tror jag att vi behöver definiera hur vi vill se på detta, eftersom engelskspråkiga wikipedia bevisligen har etablerat praxis här. Odehammar25 december 2009 kl. 01.27 (CET)[svara]
Det enklaste är nog att bara skriva ut i klartext att det inte är ett skottår. Om det inte finns någon vedertagen term på svenska för icke-skottår så skall inte Wikipedia hitta på någon. E.G. den 26 december 2009 kl. 15.30 (CET)[svara]
Jag har svårt att förstå varför det var nödvändigt att radera artikeln. Jag upplevde det spontant inte alls som något konstigt att använda ordet "normalår" på detta sätt - att det även kan användas i statistiska jämförelser enligt ovan är inget hinder. Många ord har mer än en betydelse. Jag förespråkar ett återskapande av artikeln, då jag är övertygad om att ordet finns i dagligt tal med denna innebörd och ingenting talar emot att det införs i skriftspråket. Fernbom226 december 2009 kl. 20.18 (CET)[svara]
Jag har skickat en fråga till språkrådet för att se om de kan tänkas ha något bra förslag på hur man skall skriva detta, och tittat i några tryckta uppslagsverk för referens. Det är sällan årtal behandlas på samma sätt i tryckta uppslagsverk, men då de behandlas beskrivs året som ett skottår, annars skrivs inget om årets längd. Detta är egentligen ganska ospecifikt, eftersom år under olika kalendrar ju kan ha varit olika långa, och rent av olika långa i olika delar av världen! Om inte annat, yrkar jag på att uttrycket "vanligt år" borttages! Odehammar6 januari 2010 kl. 23.57 (CET)[svara]
Jag har upptäckt ett systematiskt problem med wikitypen av upplägg. Människor är mycket olika. Jag tar aldrig bort text, andra tar bara bort text och lägger aldrig till något eget. Administratörerna släpper sedan systematiskt genom strykningarna då debatt uppkommer. Vissa av dessa processer producerar rena falsifikat i slutprodukt som artikel. De vanligaste felaktiga fördomarna blir kvar medan ovanliga äkta och genuina upplysningar går uppslagsverket förlorade. De är inte redan kända av alla. Ibland har jag undrat vad vitsen är med en wiki uppslags verksamhet om allt det inte alla redan vet tillåts bestå struket av administratörerna då två användare argumenterar. Det är inte administratörer som stryker. Det är vi användare. Alla vet: det är ofarligt att stryka medan det alltid leder till strykningar om man skriver text. Så bemöts konflikter mellan användarna av administratörerna. Mönstret påverkar mig. Jag har ofta uppslag att skriva om ur min erfarenhet. Nästan lika ofta låter jag bli. Om jag vet att ingen alls vet det jag har att berätta vet jag också helt säkert att det kommer att strykas. Det tar tid att skriva en offentlig handling. Då är det lättare att låta bli än att drabbas av att efter tjugo minuters arbete så försvinner allt. Det är andras inlägg jag sett strukits av andra användare. Inlägg som jag själv vetat varit äkta information.--Erik Selander5 januari 2010 kl. 22.28 (CET)[svara]
Jag har observerat att unik i övrigt okänd information som jag haft möjlighet att verifiera strukits och ersatts med felaktiga uppgifter som förekommit i tidningar. Det vill till en känslig administration för att bevara det riktiga och inte låta felaktiga fördomar överskugga riktiga informationer från insidan av det som beskrivs.--Erik Selander5 januari 2010 kl. 22.49 (CET)[svara]
Jaha. Det har ju att göra med att allt måste vara verifierbart. Något som inte stöds av en källa skulle någon bara kunna ha suttit och hittat på, krasst uttryck, även om det förmodligen inte är speciellt vanligt händer det. //Tanzania['Diskussion'], den 5 januari 2010 kl. 22.52 (CET)[svara]
Jag skriver: "Jag har upptäckt ett systematiskt problem med wikitypen av upplägg." Det du påpekar ger denna effekt. Anledningen att diskutera förhållandet är att det borde finnas mjuka lösningar. En form av slask som var åtkomligare än gamla inlägg. Kalla det rykteskorgen. Nu vet jag också att så här har unik information försvunnit. Jag har sett det. Jag har kunna verifiera informationen, jag läst här, som strukits. Det är ett problem. Det är det jag skriver..--Erik Selander5 januari 2010 kl. 23.00 (CET)[svara]
Det är en ganska fin balansgång. Jag har den senaste tiden jobbat på omskrivningar av en hel del artiklar. Jag försöker spara all information som finns. Vissa gånger är den så bra att jag låter den stå i sin helhet och bara bygger in den i min uppdaterade artikel, eller så skriver jag om den och infogar den i min egen skrivna text. Vissa gånger är den återigen så dålig att jag inte ser nån nytta i att behålla den alls. Som på sjörövarsidan där fakta om pirater innehöll ett långt stycke om varför piraterna på 1700-talet troligen inte bar papegojor på axlarna. OK. Även den informationern bibehöll jag, men då i helt omskriven form och endast som hänvisning till de moderna myter om pirater som har uppstått på grund av populärkulturen. Antiscamp5 januari 2010 kl. 23.03 (CET)[svara]
Det låter mycket bra. Wikiprojektet är i sanning unikt. Jag har också sett att "konstiga" uppgifter inte fåt vara kvar. Det är en känsla som måste finnas. Varför lägger en helt sund betraktare in en konstig uppgift? Jag vet att uppgifter som är fullkomligt allmänt okända strukits ur sunda och hela artiklar bara av det skälet att de inte var kända.--Erik Selander5 januari 2010 kl. 23.11 (CET)[svara]
Jag är inte riktigt säker på att jag förstått vad du är ute efter, men jag uppfattar det som om det har med källor att göra. Om du besitter kunskap som ingen annan har och som inte tidigare har publicerats så vill du – men kan, eller får, inte – publicera den på Wikipedia. Är det där skon klämmer? Wikipedia har bland annat två grundprinciper. Den ena är Wikipedia:Verifierbarhet och den andra är Wikipedia:Ingen originalforskning. Den första innebär att ”allt som står i Wikipedia ska kunna bekräftas av externa trovärdiga källor” och den andra att ”Wikipedia är inte rätt ställe för att publicera nya forskningsresultat.” Eftersom dessa är grundprinciper går det inte att göra avsteg från dem. Den som vill publicera ”egen” kunskap eller forskning får göra det någon annanstans. Rex Sueciæ6 januari 2010 kl. 00.14 (CET)[svara]
Om någon tar bort korrekt information rekommenderar jag att du lägger till texten igen, med en redigeringskommentar som förklarar varför och med källa som styrker uppgiften. Om du hittar uppgifter som är källbelagda men du vet är fel föreslår jag att du tar bort dessa. För övrigt är det bättre om du direkt kommer till sak när du skriver på Bybrunnen (eller nån annanstans för den delen), istället för att sväva ut i vad som tyvärr kan tolkas som angrepp mot grupper av användare och som inte direkt har med saken att göra. /Grillo6 januari 2010 kl. 03.18 (CET)[svara]
Hej Grillo. För besökare så är Grillo toppaktiv administratör här på Wikipedia medan jag är helt nykommen användare. Jag beklagar mig över min rädsla att arbeta ned en text som kan komma att strykas samma kväll. För att försvara mitt arbete kan jag då komma att dras in i en av dessa för mig ohyggliga diskussioner som man kan följa på sidorna här på Wikipedia. Det jag skulle skriva om vore till exempel snickarens arbete vid byggnation i trä. Detta går ej att verifiera och ej heller att motivera i en diskussion. Enbart en annan användare som är snickare skulle kunna verifiera det och det i ett eget inlägg. Grillo, tack för ditt fantastiska arbete med att göra detta uppslagsverk så utomordentligt bra. --Erik Selander6 januari 2010 kl. 12.21 (CET)[svara]
När det kommer till mitt specialintresse segling så har jag upptäckt att många termer inte finns nedskrivna i lättillgängliga källor och jag har varit för slö för att orka gå till bibliotek och dylikt. Jag har varit helt säker på betydelsen av ord men när jag skrivit om dessa termer har det några gånger kommit en annan användare med en annan betydelse av ordet och hävdat att min betydelse är felaktig. Det är ju omöjligt att säga vilket som är en spridd felaktighet och vilket som är rätt. Enda vägen då är att skaffa sig riktiga källor. När jag den gången skaffade riktiga källor visade sig det att jag hade fel. Oftast finns ändå informationen nedskriven någonstans om man anstränger sig. I ditt fall så kanske informationen finns i läroböcker. Det funkar inte bara att lita på en användare här eftersom man kan utge sig för att vara vem som helst. Vad är det till exempel som säger att det jag skrivit på min användarsida stämmer? Alltså, som nämnts ovan, så är det bara att gilla läget och inse att allt måste finnas i källor även om det kan kännas frustrerande ibland.--Kruosio6 januari 2010 kl. 13.43 (CET)[svara]
Tack ska du ha Erik! Ett lästips som man ofta ger till nybörjare är Var djärv. Det finns ingen anledning att vara rädd för att lägga till eller ta bort text, eftersom allting alltid sparas i historiken, och det värsta som kan hända är att texten återställs. Så kör på och gör alltid det som verkar bäst för Wikipedia! /Grillo6 januari 2010 kl. 21.05 (CET)[svara]
Tack Grillo! Jag har nått en överenskommelse med en fadder så det känns hoppfullt igen. Med tanke på vad Johan G skriver nedan vill jag hålla med och att det finns diskussioner som står på sidor som jag tänkt att dessa skulle administrerats hårt i stället för att tillåtas. Jag vet inte om en avstängd användare skall motiveras till att acceptera avstängningen. Det bör inte gagna vare sig honom eller det intryck Wikipedia gör på en som undersöker om hon eller han vill vara med..--Erik Selander7 januari 2010 kl. 10.45 (CET)[svara]
Jag kan nog tyvärr inte hålla med om att det värsta som kan hända är att texten återställs. Efter att ha noga läst på diverse policys och tittat i Bybrunnen i cirka tre månaders tid innan jag registrerade mig så har jag för avsikt att hålla mig undan från kontroversiella ämnen och mer, så att säga infekterade, diskussioner. Jag vill dock ändå peka på vikten av att vara djärv. Ibland kan det vara bra att lägga in information även om man inte har källor, dock gäller detta bara i undantagsfall. När det väl kommer till kritan är det lättare att hålla en mer saklig diskussion om man redigerar efter tesen "Verifierbarhet inte sanning", som jag har sett här ibland. Var dock ändå djärv. Johan G7 januari 2010 kl. 06.21 (CET)[svara]
Allt skall verifieras står det som en ledstjärna någonstans, vilket också är regeln för en encyklopedi. Men det är väl inget som hindrar att man skriver in sin text och låter någon annan verifiera uppgifterna. Ofta, men så klart inte alltid, finns uppgifterna någonstans. Själv tycker jag uppgifterna du nämner om till exempel en snickares arbetssätt vore högintressant att få veta, låt flera söka efter källor, så förtvivlat bråttom är det väl inte att genast plocka bort uppgifter. Det är mycket som är overifierat som står kvar. Verifieringskravet är viktigt framförallt när det gäller kontroversiella uppgifter, men inte heller allt som finns i tryck är rätt. Men en källuppgift ger läsaren en chans att bedöma tillförlitligheten. På ett sätt är det ganska skönt ibland att kunna referera till en källa och inte behöva motivera allt själv. –Xauxa7 januari 2010 kl. 12.54 (CET)[svara]
Tack Xauxa! dina ord ger mig faktiskt tillbaka en del av min lust. Det jag kan beskriva av hur vi arbetar är egentligen ganska förståeligt. Det borde inte orsaka kontrovers. Om det syns att det är baserat på verkligt arbete kan det nog hålla som encyklopediskt. Det är just sådana här möjligheter jag har sett som kärnan i Wikipedias olikhet mot en akademiskt formad encyklopedi--Erik Selander7 januari 2010 kl. 13.45 (CET)[svara]
Hejsan Erik! Om det är så att du planerar att beskriva hur man bygger olika saker (ex. "Så här lägger du ett tak") så är Wikibooks ([15]) en väldigt bra plats för det! Där kan man göra sin egen lärobok om ett ämne! Om det inte var det som du menade kan du bara glatt ignorera det här inlägget. :) Med vänlig hälsning Jopparn7 januari 2010 kl. 15.23 (CET)[svara]
Jag har faktiskt tänkt på det du säger. Här har jag dock gått in på de tankar jag har i förhållande till mitt yrke. Jag arbetar med att bygga upp en produktion av träbyggnader för kommersiella lokaler. Vackra arbetsplatser som ger ett gott inre utan krusiduller. Det är ett stort intresse. Jag skulle villa delge det jag kan om hur trä brukas för byggnation. Med andra ord är det snickeri, konstruktion i trä och hur det utförts i byggnader som jag har texter över att lägga in på Wikipedia..--Erik Selander7 januari 2010 kl. 16.57 (CET)[svara]
Massor av kategorier om växter och djur har skapats, efter de namn som används på latin. Skall det inte vara svenska? Latin kanske är officiella namn, men hur många som talar svenska kan latin? Inte jag i alla fall. Är ju inget vardagsspråk direkt. J 19826 januari 2010 kl. 22.44 (CET)[svara]
Det är inte riktigt rätt att kalla dem för de latinska namnen. Det är de vetenskapliga namnen, som är konstruerade på latin, men används på alla språk i de sammanhang då man vill vara exakt, så det är inte direkt samma sak som att stoppa in löptext i artiklar på andra språk. Jag vill bara påpeka att knappast några av de som använder de vetenskapliga namnen egentligen kan latin, så erfarenheten tyder på att bristande latinkunskap inte brukar ställa till problem för amatörbotaniker, svampplockare m.fl. På enwp används för övrigt de vetenskapliga namnen på arter mycket mer än på svwp. Tomas e7 januari 2010 kl. 10.51 (CET)[svara]
En liknande diskussion om namn på månhav ledde till resultatet att de svenska namnen skulle användas på de månhav som har vedertagna svenska namn, medan de i hela världen (även på svenska) latinska namnen bara skulle användas i de fall det inte fanns någon vanlig svensk namnform. Personligen tycker jag att det i dylika fall oftast är bättre att använda de namn som används i så gott som alla språk. Dubbla kategorier kanske vore en lösning på flera håll. DG7 januari 2010 kl. 13.50 (CET)[svara]
Jag känner mig lite skydlig till den här diskussionen, eftersom jag under den senaste veckan har skapat några hundra kategorier med djurs vetenskapliga namn (se Kategori:Djurs vetenskapliga namn med underkategorier). Utgångspunkten var just den diskussion som Nordelch hänvisar till ovan. Håller helt med Tomas e, det handlar om att ha entydiga namn på djurgrupper, inte om att ha löptext på latin. En parallell uppsättning svenska kategorier finns, och bör finnas, men den är rörig och inte alltid entydig, och blandar artiklar om djurgrupper med allt möjligt annat - den svenska Kategori:Tigrar innehåller allt möjligt tigerrelaterat, från Nalle Puhs Tiger till filmen Våra tigrar, medan den vetenskapliga Kategori:Panthera enbart innehåller stora katters vetenskapliga namn. Båda kategorierna fyller en funktion, men för olika användare i olika sammanhang. Båda har ett existensberättigande. Tyska wiki har också dubbla kategorier på samma sätt -- se de:Kategorie:Metazoa och de:Kategorie:Vielzellige_Tiere. Lsj7 januari 2010 kl. 16.42 (CET)[svara]
Decembersiffrorna är nu klara och jag har lagt in dem på Wikipedia:Statistik. För andra halvåret 2009 jämfört med motsvarande 2008 kan observeras:
Aktivitetsnivån i stort sett oförändrat, med några fler nya artiklar 2009, men något färre redigeringar.
Antalet bidragsgivare som per månad gör fler än 0 samt de som gör fler än 5 redigeringar är oförändrat, medan antalet som gör fler än 100 ner med 8% och nya (som under månaden gjort sin 10e redigering) är ner 15%.
Utvecklingen av antalet besökare är oklart då de redovisade siffrorna systematiskt förändrats sedan mitten av november. Före dess kunde en ökning på 6-15% observeras. Förändringarna i november/december påverkade likartat de jämförbara fi:wp, och no:wp.
Trendsiffrorna ovan är likartade eller obetydligt starkare än de för de jämförbara språkversionerna nl:wp, fi:wp och no:wp.Yger6 januari 2010 kl. 10.04 (CET)[svara]
Administratörer. Ni bör konstatera att den enda siffra som är klart ned är denna "nya (som under månaden gjort sin 10e redigering) är ner 15%." Som ni bemöter inlägg om vad vi helt nya möter så är jag tyvärr inte hoppfull just för ögonblicket. Det måste, vad mig vidkommer, till en självmedvetenhet om andan i diskussionen. Tack för ett bra, det bästa jag vet, uppslagsverk.--Erik Selander6 januari 2010 kl. 12.39 (CET)[svara]
Jag håller inte med om att det är så illa, något jag också försökte reda ut i december se Användare:GameOn/Essä för övrigt ligger det an på inte bara administratörer att välkomna och hjälpa nya skribenter till rätta. GameOn6 januari 2010 kl. 12.44 (CET)[svara]
En annan intressant sak i statistiken, som dock inte har med användaraktivitet att göra utan om artikellängd, och som visserligen heller inte är någon nyhet, är hur många korta artiklar vi har. Bara 20% av våra artiklar är mer än 2000 byte långa. Vi har ökat den siffran från 18% på ett år vilket är bra, men motsvarande siffra på finska är 31%, danska och norska 23%, franska 39% och tyska 51%! Samtidigt är 31% av våra artiklar under 500 byte. Där har finska 15%.
Visst är det kul att ha många artiklar, men hur kul är det egentligen att ha tusentals artiklar som är en rad långa? En sak jag skulle vilja se 2010 - förutom fler nya bidragsgivare - är färre nya intetsägande artiklar och fler utökningar av befintliga stubbar. Det tar inte jättelång tid att utöka en artikel så den åtminstone ger en översikt över ämnet. Jag hoppas att de här siffrorna ser annorlunda ut om ett år. Entheta6 januari 2010 kl. 14.40 (CET)[svara]
Jag brukar ibland "roa" mig med att trycka på slumpartikel under en period, vilket är både väldigt deprimerande och frustrerande. Artikel efter artikel som är eftersatt och endast ett fåtal guldkorn som dyker upp alltför sällan. Det får en nästan att tappa tron på projektet. Det finns ju de som säger att man ska ha tålamod och att artiklarna kommer att utökas så småningom, men alldeles för många artiklar verkar helt bortglömda. Sen kan ju statistiken vara lite missvisande. Vissa språk tar upp mer plats eftersom det helt enkelt krävs mer text för att skriva samma sak, medan andra språk och teckensystem tar upp färre bytes (kinesiska och japanska till exempel). -- [ jiˈesˌdeːo ]6 januari 2010 kl. 14.51 (CET)[svara]
Ja, jag har också roat mig med det på sistone. Ganska nedslående. När jag var ny skapade jag en hel del väldigt korta artiklar om ämnen jag inte visste mycket om (Ornella Vanoni, Florinda Bolkan, Joseph Sarno) för jag tänkte att någon kanske fyller på dem. Men de är lika korta fortfarande. Nu ser jag inte längre något självändamål i att ha en artikel om ett ämne om inte artikeln innehåller någon vettig information. Och vad är t.ex. poängen med artiklar om skådespelare som ingen känner till, som varit med i två stumfilmer, där artikeln bara upprepar information som finns på IMDb och Svensk filmdatabas utan någon som helst brödtext, eller artikar om varenda svensk psalm och varenda skiva och singel varenda dansband gett ut? Och en artikel som bara innehåller födelsedatum för varenda fotbollspelare som spelat i en match i en hög serie. Nej, mindre sånt önskar jag mig och mer riktiga artiklar med riktig text. Och vad gäller statistiken tror jag inte det är så stor skillnad mellan de språken jag jämförde med (det skulle vara finska isåfall men jag tror ändå det är en verklig skillnad). Entheta6 januari 2010 kl. 15.12 (CET)[svara]
Jag håller med om de exempel du nämner. Samtidigt tycker jag dock mig se en tydlig aggregering/utökning av andra typer av artiklar som inom geografi. Kanske är det som i formandet av solsystemet, vissa stoftpartiklar bildar så småningom planeter, medan andra blir kvar i asteroidbanor.Kanske borde artiklar som efter flera år förblivit korta och inte förändrats granskas kritiskt för ev borttag/infogning.Yger6 januari 2010 kl. 15.37 (CET)[svara]
Vi måste överge synsättet att relevans är liktydigt med egen artikel. Det finns massor av artiklar som kan slås ihop men där motargumentet är att artikelämnet är relevant och därför inte ska slås ihop. Ofta föredrar vi flera dåliga artiklar framför en bra. Vi måste hitta kriterier för när artiklar kan stå på egna ben. //StefanB6 januari 2010 kl. 15.01 (CET)[svara]
Jag håller med till fullo. Många ämnen blir begripligare och mer intressanta i sitt sammanhang än som utryckt substub på några rader, därför ska vi inte vara rädda för att skapa samlingsartiklar för vissa ämnen. Jag hoppas att vi under 2010 får fler nya och gamla användare som satsar på kvalitet, fler som engagerar sig kvalitetsprojekten, som kollar igenom relkollmärkta sidor, som språkvårdar, som wikifierar, som tar för vana att regelbundet kolla på våra kortaste artiklar och förlänga så många som möjligt, som uppmuntrar och peppar de som skriver längre artiklar. / Elinnea6 januari 2010 kl. 16.50 (CET)[svara]
Och med anledning av Elinneas kloka ord - några käpphästar: Det finns inget självändamål med många artiklar om de har klent innehåll. Det finns inte heller något självändamål med långa artiklar, om det viktiga kan sägas i ett koncentrerat format. Och det finns inget självändamål med egna artiklar, om kunskapen kan förmedlas på ett mer strukturerat och samlat sätt. Visst är det roligt om svenska wp växer, men det måste ske med hjälp av kvalitet och substans. När det gäller antalet aktiva bidragsgivare vore det naturligtvis roligt om fler personer engagerade sig. och jag ser gärna fler röster i diskussionerna. Vi som har svårt att hålla tyst, och hela tiden har åsikter om allting, börjar kunna varandras argument och resonemang... Janders6 januari 2010 kl. 17.32 (CET)[svara]
Ett tillägg till det jag skrev lite högre upp eftersom det kan vara relevant att jämföra med NE. När man söker ett uppslagsord på NE blir man ofta hänvisad till en annan artikel där ämnet beskrivs i sitt sammanhang. Där är NE överlägset oss eftersom vi splittrar upp artiklarna i flera smådelar och på så sätt får sämre kvalitet. Är det någon som tror att NE:s kunder klagar? Jag gör det inte eftersom de är bättre på den delen. //StefanB6 januari 2010 kl. 17.47 (CET)[svara]
Det finns inte någon anledning att ha artiklar som innehåller nästan samma ämne, men ändå inte riktigt, bara för att de skall vara långa på grund av att vi jämför oss med andra språkversioner. Söker man efter ett ämne och det ligger gömt i en jätteartikel som handlar om närliggande ting blir man inte nöjdare för det utan snarare tvärt om, det tar tid att hitta det man sökte. Klarar vi inte av att göra långa artiklar blir det inte bättre av att vi fejkar dem till längre. --NERIUM6 januari 2010 kl. 17.56 (CET)[svara]
Jag skapar stubbar av det skälet att jag är intresserad av ämnet. De skall vara en slags metmask som skall locka insatta att skriva om vad de vet. Kontentan är att Wikipedia projektet producerar ett uppslagsverk som är överlägset allt annat. Skulle jag vara mindre konflikträdd skulle jag skriva det jag hade i åtanke då jag registrerade mig som användare. Vi får se hur det blir med mina projekt. Det är inte säkert att jag är lämpad att skriva på Wikipedia. Det är ju så, vill man inte låtsas döda drakar och spöken skall man inte spela dragons & dungeons.--Erik Selander6 januari 2010 kl. 17.36 (CET)[svara]
@Yger: Jag tycker mig se en trend att det hela tiden kommer nya människor med nya specialområden, som bidrar till aggregeringen. Berg, djur, kemi, etc, även om det fortfarande är många som skriver om populärkultur som mangaserier och böcker/filmer/datorspel som är i ropet (Harry Potter förr, Twillight nu). Jag är optimist och geovetare, vilket får mig att tro på resultat i långa tidsskalor. Däremot håller jag med många av talarna här att tills vidare klumpa ihop korta artiklar och artikelämnen (som jag själv har gjort vidnågraenstakatillfällen) tills de blir tillräckligt stadiga att bilda egna artiklar. Men som sagt, vi som pratar ofta börjar känna till varandras ståndpunkter nu. Vivo6 januari 2010 kl. 17.53 (CET)[svara]
Om det skulle vara så att Sverige har ovanligt få långa artiklar stämmer det med mitt intryck. Omotiverade strykningar debatteras inte alls medan en text kan debatteras långt mer än jag förstår orsaken till. Resultatet blir ju kortare artiklar.--Erik Selander6 januari 2010 kl. 18.34 (CET)[svara]
Jag vet inte riktigt vad det är du syftar på men jag har en känsla av att den övervägande majoriteten av de mycket korta artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia aldrig har varit längre än vad de är. För att vara ett så litet språk har vi bred täckning i artiklar, dvs vi har många artiklar, men inte så djup täckning, dvs det står inte så mycket i de flesta artiklarna. Entheta6 januari 2010 kl. 18.40 (CET)[svara]
Håller absolut med Enthea i denna observation. De flesta riktigt korta artiklar (särskilt de i "perifera" ämnen men också många andra) har skapats med ungefär den substans de fortfarande har, och sedan har det enbart gjorts "rutin-mass-redigeringar" av dem av typen lägga till/ändra kategorier, rätta stavfel, lägga till mallar... Fenomenet stubbartiklar beror inte på att artiklarna varit längre och successivt klippts och sågats ner med sekatör och motorsåg till att bara ha en mening kvar av elaka redaktörer. Snarare beror det på att denna språkversion tidigare hade en högre tolerans för den typen av artiklar och ibland satte ett fokus på och en viss stolthet i hur många artiklar det fanns relativt språkområdets storlek, vilket fick många bidragsgivare att bete sig därefter. I det som står ovan görs en jämförelse med nuläget på vissa andra språkversioner som visar att vi kunde göra bättre från oss. (Och där har bland annat LA2 gjort insatser.) Den andra uppenbara statistiska jämförelsen, utvecklingen av denna språkversion över tiden, visar tydligt att det totalt sett går framåt med kvalitetsmått som genomsnittlig artikellängd och (minskande) andelar stubbar. Se t.ex. på de siffror och diagram som redovisas på Wikipedia:Projekt substubbar. Exempelvis har andelen artiklar med mindre än 256 byte brödtext halverats på knappt två år. Det är bara det att en del hoppas att det skulle gå fortare, att det finns så mycket kvar att göra och kvalitetsarbetet inom vissa områden är ganska eftersatt. Men det är bara att hugga i på valfri plats! :-) Tomas e6 januari 2010 kl. 19.39 (CET)[svara]
Statistik är svårt. December har julhelgen, då det alltid är låg aktivitet på nätet. Man kan räkna med att månaden har 26 dagar i stället för 31, och då är 8% minskning jämfört med november kanske inte så oroande. Egentligen ska man jämföra december 2009 med december 2008, men vi har väl inte tillräckliga statistiska underlag för det. Erik Selanders teori om stubbar som metmaskar är tilltalande för folk som gör sitt första (eller andra) år i Wikipedia, men med tiden visar det sig vara ont om fisk som nappar. Många av våra stubbar (byar i Finland, skådespelare i pilsnerfilmer) skapades 2005-2006 och ligger orörda och korta sedan dess. Visst har en del av dem vuxit till sig, men långt ifrån alla. Filmentusiasterna från 2006 tycks ha tappat sugen, för många filmer från 2009 saknar fortfarande artiklar.
Wikipedia grundades den 15 januari 2001 och går nu in i sitt tionde år. Svenska Wikipedia började växa på allvar först på våren 2004 och går nu in i sitt sjunde år. Stubbarna från 2005-2006 skapades enligt den tideräkningen under svenska Wikipedias 2:a och 3:e år. I början av 2008 (5:e året) lanserade Hannibal sina tio tankar om kvalitet, vilket satte igång flera förbättringsarbeten. Stubbjakten har forsatt under 2009 (6:e året), men vad klarar vi att åstadkomma under 7:e året (2010) som gör att det känns nytt och fräscht och annorlunda än en upprepning av det 6:e? --LA27 januari 2010 kl. 04.57 (CET)[svara]
Alla jämförelser ovan är mellan andra halvåret 2009 och andra halvåret 2008, just för att inte förvirras av skillnãder mellan månader. Yger7 januari 2010 kl. 08.44 (CET)[svara]
Ah, utmärkt, då är det statistiska underlaget bättre än jag inbillade mig. Alltid ett framsteg att glädjas åt! --LA27 januari 2010 kl. 20.37 (CET)[svara]
Jag kommer nog att skriva långt nu eftersom jag inte skriver och redigerar på wikipedia speciellt ofta. Att diskutera artikellänger i procentsatser av det totala artikelantalet tycker jag verkar varit kontraproduktivt. Om rätt typ av statistik uppmärksammas kan det säkert fungera uppmuntrande men fel fokus leder till att folk lägger energi på mer eller mindre irrelevanta saker som de eventuellt skulle använt för att föra projektet framåt, och i värsta fall att wikipedia blir ett sämmre uppslagsverk.
Vad har hänt sedan det började pratas mycket om snittlängden på artiklarna? "Många korta artiklar är inte optimalt" går tyvärr att lägga många olika innebörder i så vad är det som är viktigt? Att infoga en kortare artikel i någon annan eller ta bort kortare saker tillför inte någon information till wikipedia, de sakerna bör man göra när det är bra i sig på något sätt. Jag ber om ursäkt om jag trampar någon på tårna men kort sagt, att göra saker för statistikens skull gör inte wikipedia bättre om man inte förstår statistiken.
Personligen tror jag antalet artiklar över en viss storlek skulle vara svårare att missuppfatta. Det många troligtsvis tänker är att procentsatesn över en viss storlek av det totala antalet artiklar verkar vara ett vikigt kvalitetsmått. Det säger en del, tex hur många artiklar det finns över en viss storlek om man vet vad det totala antalet är. Och det är antagligen just det som gör att det får så mycket uppmärksamhet. Som kvalitetsmått på det sättet kan det för onvigda se ut som det försämmrats om det tillkommit kortare artiklar, eller förbättrats när lite kortare artiklar försvunnit vilket mest blir vilseledande och rörigt. Lite som när "hur många artiklar det finns på wikipedia" användes mer som kvalitetsmått även om det är något svårare att feltolka. Vad jag tror mig veta är att det i princip alla egentligen vill är att wikipedia ska ha så många utförliga och bra artiklar som möjligt. Det uppnår man troligtvis genom att försöka göra artiklar så bra och utförliga som möjligt. 83.255.58.1187 januari 2010 kl. 11.08 (CET)[svara]
Kunde man motivera användarna att lägga till mera text så vore mycket vunnet. Det finns oerhört mycket information i interwiki-artiklarna, man får väl titta på de språk man eventuellt kan läsa. I början av min Wikipediatid skrev jag "originaltext" utgående från tryckta referensverk. Det tog mycket tid. Snabbare är att översätta "färdiga" artiklar, eller delar av artiklar från andra språkområden. Vill man inte eller orkar inte, så kan man skapa en stub och översätta något stycke. Och hoppas att någon annan tar vid. Tyvärr blir det ofta inte så. Efter ett tag ser man artikeln har ändrat 20-30 gånger, av dessa ändringar tillför kanske 1-2 något nytt. Allt annat är interwikitillägg, ändringar av stavfel, formella ändringar (t ex lägga till blankslag i rubriker eller ta bort blankslag i rubriker, jag har slutat bry mig). Termer ändras från engelska till svenska (vilket försvårar översättningen från andra språk än engelska), kort sagt mycket som kanske rent strikt och formellt gör Wikipedia mer konsekvent och lätt att hantera. Men snälla ni som "småkorrigerar", lägg gärna till några meningar med ny text också. Tycker Xauxa7 januari 2010 kl. 13.11 (CET)[svara]
Jag tror att vi som har jobbat med substubbarna, de riktigt korta artiklarna, har kunnat konstatera att de kortaste artiklarna oftast har många andra problem: saknade interwiki-länkar, bristfällig kategorisering, ofullständiga meningar o.s.v. Att förlänga ett stort antal sådana från kanske runt 150 byte till 250-300 byte och radera eller slå samman andra har inte gjort Wikipedia till ett verkligt bra uppslagsverk. För det krävs artiklar av en helt annan längd och substans. Denna typ av insatser har dock reducerat andelen riktigt pinsamma artiklar och gjort att vi också har färre usla "förlagor", och så vitt jag förstår så nyskapas mycket färre stubbartiklar av denna sort numera. Tomas e7 januari 2010 kl. 13.24 (CET)[svara]
Det 83.* skriver ovan (min sammanfattning: att andelen dåliga artiklar är oviktig, om bara antalet bra artiklar är någorlunda högt), hamnar i samma genre som Erik Selanders teori om metmaskarna. Motargumentet är det som Tomas e sammanfattar i frasen "pinsamma artiklar". Visst, stubbrensning allena är inte saliggörande, det behövs också fler artiklar som är bra och någorlunda långa. De kommer att skrivas av människor som ser Wikipedia som ett seriöst encyklopediskt projekt.
Men en ymnig förekomst av korta och dåliga artiklar ger i stället nykomlingar intrycket att Wikipedia är ett anteckningsblock där det duger lika gott att skriva ner en mening i taget, utan att efterforska källor eller ens formulera sig språkligt korrekt.
Prova själva att som Jsdo1980 "trycka på slumpartikel" några gånger och föreställ er att detta är första intrycket av en ny sajt. Växla sedan till ett annat språk av Wikipedia och leta på slumplänken där, t.ex. engelska, finska, ryska, tyska. Vid en jämförelse framstår de svenska artiklarna ofta som rätt korta. Och då har vi ändå systematiskt rensat och förlängt stubbar i två år. Det man märker är att de riktigt korta stubbarna (under 200 bytes) nu är borta, medan de som är 300-400 bytes fortfarande finns i stort antal. --LA27 januari 2010 kl. 20.37 (CET)[svara]
83.* har helt rätt. Vi kan tänka oss två böcker, ett som bara behandlar fiskbeståndet i Ätran, och en lika tjock som består av 100000 korta artiklar i diverse ämnen. Jag vet vilken jag skulle köpa om jag behövde ett uppslagsverk, men mäter man i andelar över och under vissa gränser är det tydligen den andra som är den bättre.
Korta artiklar är inte nödvändigtvis dåliga artiklar. Men många är det, och det är bra att arbeta med att utöka dem, möjligen bättre än att arbeta med att utöka halvlånga artiklar. Det är dock lika enögt att bara titta på andelen artiklar under en viss storlek som att bara titta på antalet artiklar.
När det gäller "korta artiklar är inte nödvändigtvis dåliga artiklar" så måste jag säga att jag mer var av den uppfattningen för två år sedan, innan jag hade tittat igenom ett stort antal av de substubbar som vi hade då och konstaterat hur usla och oanvändbara de var. Jag tror att man kan tänka så här: en kort artikel på t.ex. 200 nedslag i ett traditionellt redigerat uppslagsverk kan mycket väl vara användbar, men erfarenheten från Wikipedia tyder i praktiken på att de kortaste artiklarna oftast faktiskt är usla. Detta är således empiri byggt på ett stort antal observerade artiklar snarare än ett filosofiskt övervägande kring hur många tecken som behövs för att kommunicera ett användbart budskap, så man kan säga att det bygger på hur bidragsgivandet till Wikipedia faktiskt är snarare än hur det i teorin borde kunna vara. :-) Notera att med formatering, kategorier, källangivelser och interwiki-länkar, så lär en artikel motsvarande 200 nedslag gissningsvis ofta bli minst 400 bytes lång, och ibland betydligt mer. De artiklar som hittills jagats aktivt är de under 256 byte och de som aktivt märks som substubbar, och det var artiklarna under c:a 200 byte som verkligen jagades med blåslampa. Tomas e8 januari 2010 kl. 11.41 (CET)[svara]
Ja, och det krävs inte jättemycket för att en artikel iallafall ska bli lite mer informativ än bara intetsägande. Även om man inte får upp en artikel till 2kb så kan några meningar ge lite mer substans, t.ex. [18]. Även om de artikeln fortfarande inte är bra ger de iallafal i korta ordalag lite information om vad han är känd för. Inte för att peka ut någon, för jag har också skapat flera liknande artiklar i mina dar, men onekligen hade det varit bra om det fanns åtminstone så mycket information i artikeln redan från början. Entheta8 januari 2010 kl. 12.08 (CET)[svara]
Hej alla gamla och nya! Nu har det gått två år sedan vi avslutade enkäten om hur vi såg på Wikipedias framtid. Enkäten finns att läsa här. Det är ganska kul! Popperipopp9 januari 2010 kl. 15.26 (CET)[svara]
Oj, har det redan gått två år! Tycker att Lelle1987 spådde framtiden rätt bra, att vi skulle ha ca 340 000 artiklar (vi har 342 474) och en: skulle ha mellan 3-4 miljoner (de har 3,152,861 st). Själv spådde jag inte så jättebra... / Elinnea9 januari 2010 kl. 16.02 (CET)[svara]
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.
Känns lite som om jag tjatar om detta varje månad, men vi behöver verkligen ta tag i detta innan dessa siffror skenar iväg. Vi har ju kunnat förut, kommer ni ihåg hur det var med de owikifierade artiklarna, vi hade över 1000, men vi fick ned det till noll genom att jobba på tillsammans och uppmuntra och peppa varandra. Kändes som alla var med och att vi jobbade mot ett gemensamt mål. Det behövs mer sånt! Mer arbetsglädje och samarbete. Det skulle vara så mycket lättare om vi var ett par stycken inom varje kvalitetsområde, några inom språkvård, några inom faktakoll, några inom pov etc som drev på och skapade tävlingar och man kunde se framsteg, att siffrorna minskar, istället för att de bara ökar och ökar och det känns som väldigt få bryr sig. Skulle kanske någon kunna skapa en graf över siffrorna här, då kanske det vore lättare för folk att se hur siffrorna ökat. Är det nån som har några ideer, något, som kan få oss att få detta att vända? En tanke jag har är att vi skulle ha ett kvalitetsområde i månaden att fokusera på, och att alla under den månaden gör sitt bästa för att dra sitt strå till stacken inom det kvalitetsområdet? T.ex att vi tar Kategori:Faktakoll i januari och försöker att få ned dem till 0? Vi har artiklar som haft faktakollmärkning sedan januari 2006 där. Är det bara jag som tycker att fyra år är väldigt lång tid? Låt 2010 bli året när detta vänder, ett nytt decennium, en ny satsning på kvaliteten! / Elinnea7 januari 2010 kl. 12.00 (CET)[svara]
Det är jättebra att du är på oss och upplyser oss varje månad. Jag ser det i alla fall inte som något negativt (mer än de besked vi får med siffrorna ovan men det är en annan sak). GameOn7 januari 2010 kl. 12.06 (CET)[svara]
Så länge som vi envisas :-) med att vara "den fria encyklopedin som alla kan redigera" lär det behövas ständigt pågående kvalitetsarbete inkl. klotterbekämpning. Att påminna om detta bör väl mer ses som söndagspredikans forna roll än som tjat... Totalsiffrorna domineras ju stort av "källor saknas". Om vi för stunden bortser från denna kategori och summerar de övriga, har väl summan minskat något under den senaste månaden, mycket tack vare minskningen i kategorin för infogningar, den näst största, som nu visat upp en tydligt minskande tendens två månader i rad. (Detta råkar vara en kategori som jag ägnat aningen tid åt under denna tidsperiod, men det är jag inte ensam om.) Detta -precis som substubbsarbetet- är en tydlig indikation på att det går att bearbeta kvalitetskategorier men att det är mycket jobb och kräver en viss uthållighet. Har nog själv för avsikt att fortsätta med infogningskategorin då och då snarare än att satsa på ett varierande månadsfokus. Tomas e7 januari 2010 kl. 13.13 (CET)[svara]
Som jag ser det är det mest artiklar som behöver källor som ökar drastiskt, vilket jag väljer att se som ett gott tecken, då det innebär att medvetenheten om verifierbarhet har ökat. Tyvärr är ju också detta en av de kategorier som är svårast att fixa till. -- [ jiˈesˌdeːo ]7 januari 2010 kl. 14.53 (CET)[svara]
Kan det inte också vara så att det egentligen inte är antalet artiklar utan källor som ökat utan snarare antalet mallade artiklar? Vad jag menar är att den här siffran nog delvis stiger för att folk sätter källor-mallar på gamla artiklar från mitten av det gångna decenniet och som när de var nya upplevdes helt ok, snarare än att det läggs in en massa helt nyskrivna, icke källbelagda artiklar? /FredrikT7 januari 2010 kl. 17.09 (CET)[svara]
Då kanske jag ska passa på att slå ett slag för att datummärka {{källa behövs}} enligt syntax: {{Källa behövs|motivering|månad=ÅÅÅÅ-MM}}. eller substa: {{byt:kb|motivering}}. Det är fortfarande många som slarvar med att skriva bara {{källa behövs}}, {{fact}} eller {{kb}}. -- Lavallen7 januari 2010 kl. 17.45 (CET)[svara]
En eloge för arbetet med kvalitetsmätningen!
Fixar inte ett botscript datummärkningen för vissa mallar automatiskt? På enwp funkar det alltid fint.
Konstruktiva bidrag är mer värdefullt än pekpinnar (läs kvalitetsmallar). Den mallat en artikel tycker jag bör känna ansvar/vara djärv att själv göra något åt problemet efter några veckor, om ingen annan gjort något åt det. Exempelvis radera en ifrågasatt uppgift, ersätta ifrågasatta uppgifter med översättning ur motsvarande engelska artikel eller söka reda på fler källor. Alltför djärva sammanslagningar inom ämnen man inte förstår sig på vill jag dock varna för. Det leder ofta till att samma ämne behandlas på två ställen i artikeln, och sedan orkar ingen åtgärda problemen. Mange017 januari 2010 kl. 18.27 (CET)[svara]
Jag håller med Mange01 om att det är bra att åtgärda saker själv... Men ibland kan flera artiklar inom samma ämnesområde eller med "samma fel" åtgärdas mer effektivt i grupp. Detta lär inte minst gälla faktakoll och behov av källor, där en viss sakkunskap kan behövas, och de flesta av oss är ju inte "jämnt kunniga" över alla ämnesområden. Det är ju inte en slump att substubbs-projektet har en lista där man skriver upp sig på ämnesområden. Men man kan ju i alla fall ha den goda ambitionen att totalt sett åtgärda lika många kvalitetsmallar som man placerar ut och så att säga ta hem på gungorna det man förlorar på karusellen... Tomas e7 januari 2010 kl. 18.57 (CET)[svara]
hejkompis skrev i en annan diskussion här på Bybrunnen: "Idag är SVWP-upplevelsen till stora delar som att vandra i ändlösa kritvita korridorer i ett övergivet mentalsjukhus." och det är väl för att minska känslan av det som det kan vara bra med ett gemensamt mål varje månad, det gör ju också att det känns som om det man gör faktiskt totalt sett innebär en minskning. Om jag får bort ex. tre kb-mallar så syns det inte i statistiken direkt (särskilt inte som jag är en av dem som är för bra på att lägga in dem och totalt sett gör att de ökar även om jag källbeläger där kb-mall inte ens fanns ibland). Men, om så lite som tio personer betar av en enda kb-mall om dagen i en månad så blir det utfall i statistiken och man sporrar då varandra att göra mer och bättre. Det gör det i alla fall för min del mindre hopplöst också. Samma sak gäller ju med ex. substubbar och andra delar i kvalitetsmätningen. Jag har dock en liten undran, är det bättre att helt stubba av en artikel eller att lyfta flera korta till en högre nivå? Jag har jobbat främst med det senare, främst för att det är lättare men också för att om vi lyfter miniminivån så kanske vi slipper en massa nya undermåliga artiklar från nya skribenter. Men jag kanske kan använda min tid bättre? GameOn8 januari 2010 kl. 09.21 (CET)[svara]
Jag tror inte att det generellt går att säga om det är bättre att förlänga en artikel rejält eller åtgärda det värsta i flera artiklar - båda är bra insatser, och är man road av båda typerna av insatser kan man väl göra lite av varje... Med tanke på det stora antalet artiklar som är korta kan man möjligen säga att det borde vara mindre prioriterat att lägga mycket tid per artikel på artiklar i små och perifera ämnen (om man ser sig som "allmänredaktör"), men att "nästan-basartiklar" kan vara värda denna uppmärksamhet. Antalet inlänkar från andra artiklar eller relevanta listor, respektive antalet interwikilänkar kan ju vara en indikation (men inte den enda) på hur "central" artikeln är för den som inte vill bedöma detta helt själv. Tomas e8 januari 2010 kl. 11.11 (CET)[svara]
Jag tror jag kör vidare det jag gör här med att fixa med att förlänga korta artiklar. Gör det också enklare om det är ämnen man inte är så insatt i (ex. vet jag mycket lite om djur och historia men förlänger där ändå just nu). GameOn8 januari 2010 kl. 14.03 (CET)[svara]
Datummärkningen går nog inte att fixa med bot, eftersom man måste kolla i historiken när en mall är satt, vilket nog kräver en människa. Jag har gått igenom hundratals såna, men det är ganska segt att göra ensam, så det vore bra om några fler skulle kunna hjälpa till med detta. Även om kb är viktigt så tror jag att det är bra att vi lägger lite fokus på de områden där vi har några hundra artiklar, och som vi skulle kunna få ned till noll med en gemensam insats. Vi bör ta tag i det som legat längst, vi bör inte ha artiklar som ligger i fyra år i väntan på en åtgärd. I många fall handlar det inte heller om att man måste ha några specialkunskaper, den artikel som har legat längst är High Chaparall, kräver den specialkunskaper? Jag tror vi inte ska vara så rädda för att radera ifrågasatta meningar och stycken som behöver faktakollas. Om ingen under ett par år kan korrigera ett stycke så är det bättre att ta bort det än att ha kvar det felaktigt och märkt med faktakoll. Även om man inte har specialkunskaper så kan man göra stor nytta bara genom att gå igenom artiklarna, fixa det man kan och skriva på diskussionssidan, uppmärksamma det på SÄ "Jag tror att det här ämnet kräver nån som är kunnig i fysik, är det nån som kan kolla upp den?" och så når det kanske rätt person. Jag tror att det som GameOn tar upp är viktigt, att man känner att det man gör syns, att det har nån betydelse. Kvalitetsarbetet känns ofta som ett sisyfosarbete, men om vi är många som rullar en sten i taget så kanske vi kan få en känsla att vi faktiskt åtgärdat nåt, kommit någon vart, och att det blir lättare sedan. Därför tror jag mycket på det här att man har ett antal, sätter delmål, hurrar när man kommit en bit på väg och att man ser att ens egen insats är en del av nånting större. Vad sägs om att ta Kategori:Faktakoll den här månaden, och försöka kolla igenom de äldsta artiklarna? Skulle det inte vara bra om vi skulle kunna åtgärda de som legat märkta sedan 2006 åtminstone, High Chaparall, Polarbröd, Rotary International, Benämningar på Kina, Romani, Serber, Francisco Pizarro, Strumpebandsorden, Den gråa frun, Lucia Zarate, Principalvärde? Se gärna Wikipedia:Projekt faktakoll. / Elinnea8 januari 2010 kl. 09.46 (CET)[svara]
Datummärkningen går att fixa med bot, men då handlar det om att märka artiklar som inte är datummärkta med 2010-01, att sitta och gräva i historiken är onödigt tidskrävande. Om man ser till att märka upp alla omärkta artiklar i slutet av varje månad med bot, så borde det leda till att alla blir märkta rätt. (förutom de som saknat datum sedan tidigare). tetraedycal, tetraedycal8 januari 2010 kl. 13.59 (CET)[svara]
Man bör absolut inte märka upp alla artiklar med 2010-01, att märka upp dem med fel datum tjänar ju inget till, då kan vi ju inte skilja de som mallades 2006 från de som mallades 2008 från de som är alldeles nymallade, då faller ju hela poängen! Tanken med datummärkningen, är ju att man ska sortera ut de äldsta så man kan beta av dem efter hand. / Elinnea8 januari 2010 kl. 16.34 (CET)[svara]
Hur kan vi skilja dem som inte är märkta med datum över huvud taget från någon? Det är bättre att märka upp dem nu med 2010-01 än att ha dem kvar som omärkta. Hejkompis märkte i oktober alla kbmallar med datum, vilket har resulterat i att 86 procent av artiklarna (ca 4800 st) ligger i den kategorin, och resten utspridde över övriga månader. Men nu vet man att de i alla fall är äldre än 2009-10, vilket är precisare än att veta att de är äldre än 2010-01. Om du vill får du givetvis gå igenom den kategorin och ändra mallarna till när de lades in, men jag anser att det är onödigt tidskrävande. tetraedycal, tetraedycal8 januari 2010 kl. 16.42 (CET)[svara]
Sedan datum-märkningen av {{kb}} började har jag försökt tömma kategorin utan datum strax före månadsskiftena, och kommer fortsätta med det i mån av tid och ork. Det rör sig idag kanske om ngn enstaka märkt 2010-01 som egentligen hör till 2009-12. -- Lavallen8 januari 2010 kl. 16.46 (CET)[svara]
Jag ser det är problemet att många av kb-mallarna är så oprecisa. Algeriet har en kb-mall längst ned i en artikel på 37 kb, men inte preciserat vad som behövs källor på. Det är så fruktansvärt meningslöst att ens försöka källbelägga artikeln, det skulle gå åt en tjugondel så mycket arbete att skriva en ny lika lång artikel om landet. Jag skulle kunna leta i den litteratur jag har, men det blir ju då småbitar jag kan källbelägga, och jag har nog ingen geografisk littertur som är yngre än 1945. Även om jag skulle infoga fotnötter på de påståenden jag kan källbelägga når jag max upp i 50% av artikeln, och att skriva en ny skulle som sagt bli betydligt enklare. Massor av de andra kb-mallade artiklarna ser likadana ut. Jag anser att det inte funkar att kb-märka på det här sättet. Då är det ju lika bra att radera.--FBQ8 januari 2010 kl. 18.04 (CET)[svara]
Du har rätt i det du säger om arbetsbördan när det gäller att källbelägga hela artikeln, men om man har lite tid kan man alltid källbelägga de viktigaste delarna, som sedan med fördel kan föras in i en eventuell omskrivning av artikeln som sker vid ett senare tillfälle. Jopparn8 januari 2010 kl. 18.09 (CET)[svara]
Fast då måste man ju göra det med noter, så att det framgår vilka uppgifter som är källbelagda. Det vore väl visserligen bra ur källkritiskt hänseende, och innebär enormt mycket jobb om det skall göras överallt även där inget specificerat ifrågasättande av uppgifterna finns.
Mitt förslag är att helt enkelt plocka bort kb-mallar av det slaget - eller begära förtydligande av den som lagt in dem. Om någon användare upptäcker att uppgifterna inte stämmer med något som man hittat i annan litteratur, eller verkar orimliga eller på annat sätt kan ifrågasättas får man specifiera vilka uppgifter det handlar om. --FBQ8 januari 2010 kl. 18.16 (CET)[svara]
I en artikel om ett land vore det smidigare att helt enkelt hitta en allmän källa att föra in som styrker de flesta påståendena i texten. Punktkällor kan sedan användas för mer kontroversiella uttalanden. Ja, jag inser att det kan vara svårt att göra sådant i efterhand. Det är dock ohållbart att kräva att varenda mening ska ha en fotnot, speciellt flera år efter att artikeln ursprungligen skrivits. /Grillo8 januari 2010 kl. 20.34 (CET)[svara]
Men vem tusan vill ha en lista över alla artiklar som saknar källor? Det är alldeles för många för att det skall vara ett vettigt arbete att ta tag i.
Att en artikel inte har källor är ett litet problem. Att artikeln innehåller tvivelaktiga uppgifter är ett stort. Förhoppningsvis används bara källmallarna för det senare.
Skulle vara ett intressant scenario om Internet funnits (frånsett nedladdningarna), men resten av medialandskapet i många länder fortfarande legat på samma nivå som under 1970- och 80-talen (det vill säga några få, statliga, radio- och TV-kanaler, knappt någon video och inte speciellt mycket dator- och TV-spel). Vi kanske skulle haft fler aktiva här då. J 19829 januari 2010 kl. 15.38 (CET)[svara]
Det verkar som att det låga tempot på kvalitetsprojekten avskräcker deltagare. Kanske vi skulle kunna använda Wikipedia:Projekt kvalitetskontroll för att synka oss och göra månatliga koordinerade räder på de olika kvalitetsprojekten? Jag tror att fler än mig kan tänka sig att syssla med lite vad som helst så länge man märker att det blir lite "action". hejkompis (disk.) 10 januari 2010 kl. 15.37 (CET)[svara]
Ja, det vore väldigt bra! Wikipedia:Projekt kvalitetskontroll fyller 5 år på tisdag och för att fira det tycker jag att det är bra att vi får liv i det projektet igen! Blev lite nostalgisk när jag tittade på det... tänk att man har hållit på och harvat med detta med kvalitetskontroll i fem år, och vad annorlunda det var när mycket av det vi nu tar för givet, som kategorier, inte fanns... / Elinnea10 januari 2010 kl. 16.33 (CET)[svara]
Omröstning på meta om globala administratörerredigera
Det sker just nu på en omröstning om globala administratörer på meta, rösta gärna på meta:Global sysops/Vote. Det som krävs för rösträtt är att man har 150 redigeringar på minst ett projekt och varit registrerad i minst tre månader. De globala administratörerna har tillgång med sina verktyg på språkversioner som har färre än tio existerande administratörer eller där färre än tre administratörer har loggat in de senaste två månaderna.. Ni kan läsa mer om användargruppen på meta:Global sysops/sv. Obelix11 januari 2010 kl. 15.06 (CET)[svara]
Dags att blåsa nytt liv i Projekt Nationalekonomi!redigera
Wikipedia:Projekt Nationalekonomi har varit inaktivt en längre tid nu, men jag tänkte försöka dra igång det igen genom att börja med att utöka kritiska artiklar som tex. BNP och recession, samt rensa upp bland företagsekonomer/nationalekonomer-kategorierna. Kategorin ekonomer bör vara förälder till kategorierna nationalekonomer och företagsekonomer, men ingen person bör ligga direkt under kategorin ekonomer för att undvika dubbelkategorisering. Dessutom bör nationalekonomer sorteras efter nationalitet och skolbildning. Några synpunkter? Jag ser gärna att det diskuteras innan en så omfattande ändring påbörjas. Ett diskussionsinlägg om det finns på Wikipediadiskussion:Projekt Nationalekonomi, så svara gärna där.
När jag i helgen visade commons:Category:Videos from Sweden för styrelsen i Wikimedia Sverige, så möttes jag av kommentaren att det måste ju finnas fler videos än de där 13+17 stycken, bland alla 5 miljoner filerna på Commons. Men stämmer det? Hjälp till att hitta fler videos från Sverige och lägg in dem i kategorin på Commons. Kategorierna för de andra nordiska länderna har ännu färre filmsnuttar än den för Sverige. --LA212 januari 2010 kl. 06.35 (CET)[svara]
En bidragande orsak till att det är få filmer är problemet att konventera videos till OGG, jag har spenderat en och en halv timme med att försöka hitta något program som fungerar på min MAC, utan resultat. Finns det några program som inte kräver avsevärda datakunskaper för att överhuvudtaget ladda ned och installera? Om så borde vi fundera på att berätta det, och att man kan ladda upp filmer och ljud på Wikipedia. Wikipedia:Ladda upp filer borde kunna utvecklas mera på den punkten.--Ankara12 januari 2010 kl. 16.22 (CET)[svara]
Vi kanske kan hjälpas åt. Vilket format har filmen nu? Under Linux kan jag konvertera AVI och MPEG till OGG, men jag vet inte hur det är med Quicktime (typiskt Apple-format). --LA213 januari 2010 kl. 00.57 (CET)[svara]
Jag fick ett trevligt tips av Magnus242 på Wikiträffen i Stockholm igår som jag vill dela med mig av. Att fylla i {{Bokref}}-mallar kan ju ibland bli rätt mycket klippande och klistrande, ibland även en hel del knappande. Om man istället söker efter en bok i Libris kan man, när man har fått fram en bok, klicka på en knapp med texten "SKAPA REFERENS" och få fram en lista med referenser i olika format, med en färdigifylld {{Bokref}}-mall på slutet som bara är att kopiera och klistra in. Johan G8 januari 2010 kl. 08.46 (CET)[svara]
Jag brukar använda denna funktion flitigt, men denna information kanske borde läggas in som ett tips längst ner på {{Bokref}}-sidan så framtida nytillkomna har en chans att få reda på det utan att gräva i t.ex. Bybrunnen-arkivet? Tomas e8 januari 2010 kl. 11.15 (CET)[svara]
Det kan utelämnas, det håller jag med om. Vad jag menade var att man inte bör ha en förkortning på engelska där, oavsett språk, utan att om det ska stå så ska det stå på svenska och utskrivet. Det bör alltså inte stå "GER" om man använt en bok på tyska utan om det ska stå så ska det stå "tyska". / Elinnea13 januari 2010 kl. 18.18 (CET)[svara]
Hej allihop! Jag har ingen koll på detta, men jag har hört att det är en ny fotolag på gång som skall reglera "vilka regler och villkor som skyddar den enskildes integritet vid fotografering i vad som kallas publik miljö" (citat från de Kaminski). Har någon koll på hur denna lagstiftning kan komma att påverka fotografitagning för Wikipedia, eller snarare för Wikimedia Commons? Plrk13 januari 2010 kl. 13.18 (CET)[svara]
Rätt hysterisk lag i mitt tycke. Dock: de flesta bilder som är av intresse för wp/Commons är väl rimligen sådana som är tagna i publika sammanhang (utomhus eller på offentliga tillställningar inomhus) och de verkar ju gudskelov inte påverkas av den nya lagen. /FredrikT13 januari 2010 kl. 14.00 (CET)[svara]
SOU 2008:3: "Kommittén föreslår att det i brottsbalken införs en ny 4 kap. 6 a § av följande lydelse. Den som olovligen fotograferar någon som befinner sig på en plats dit allmänheten inte har insyn döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna var försvarlig, för olovlig fotografering till böter eller fängelse i högst två år." Av utredningstexten framgår att den typ av olovlig fotografering som är lagens syfte att stävja är smygfotografering till exempel i sovrum och omklädningsrum och på toaletter. Själva formuleringen är ju dock lite vidare än så, men innefattar en hel del luddighet. Var har till exempel allmänheten insyn och vilka omständigheter gör en fotografering försvarlig? /Dcastor13 januari 2010 kl. 14.19 (CET)[svara]
Precis. Vad gäller t ex på en stor fest/middag - typ gala av något slag, disputationsmiddag etc - där det finns hundratlas (kanske kända) människor men som ändå tekniskt sett är en tillställning som inte allmänheten kan sägas ha tillträde till. Blir det förbjudet att försöka ta en porträttbild av kronprinsessan, Micke Persbrandt eller Zlatan där framöver (om man skulle ha turen att själv vara inbjuden)? /FredrikT13 januari 2010 kl. 14.46 (CET)[svara]
Man måste läsa förarbetena också, inte bara lagförslaget. Där står bland annat "För kommittén står det klart att tiden är mogen för en straffsanktionering av integritetskränkande former av fotografering och filmning av personer, när detta sker utan samtycke." (min kursiv) och "Ett straffstadgande till skydd för olovlig fotografering måste begränsas till att gälla platser där behovet av rättsskydd är särskilt stort. Skyddet bör knyta an till situationer där en person har undandragit sig offentlighet eller befinner sig på en plats som gör det uppenbart att personen har ett berättigat anspråk på att bli lämnad i fred, vilket normalt är fallet exempelvis inomhus i den egna bostaden, på ett sjukhus där personen befinner sig för vård, i ett omklädningsrum, på en toalett eller i en provhytt." Det verkar osannolikt att detta skulle tolkas som ett allmänt förbud mot fotografering med en tydligt förevisad kamera vid någon festlighet.
Jag hade fått för mig att detta hade att göra med spridning av intima bilder på nätet, men det problemet verkar det ju inte beröra (sådana bilder kan ju ofta mycket väl tas med tillåtelse). Sedan är jag ju ingen jurist, men är det inte en poäng med att lagar ska vara lagom diffust hållna, t ex dels för att undgå att man försöker hitta kryphål att hitta, dels att en domstol i varje enskilt fall ska kunna bedöma rimligheten i påföljd vid en konkret handling? --flinga14 januari 2010 kl. 16.02 (CET)[svara]
Detta har inte med Wiki att göra utan är mer av peraonligt intresse, jag har några bilder från vår lilla bastuklubb på min blogg, måste dessa bilder tas bort om lagen träder i kraft, eller blir bilder som ligger ute på nätet idag förbjudna i framtiden. Janee13 januari 2010 kl. 18.18 (CET)-[svara]
Om jag förstod rätt är det själva fotograferingen som kan bli olaglig, inte spridningen av bilderna. Så eftersom Du tog Dina bastubilder medan sådana fortfarande var helt lagliga att ta bör de inte kunna bli olagliga retroaktivt. /FredrikT13 januari 2010 kl. 20.50 (CET)[svara]
Är dessa verkligen olovligen tagna då? Har du inte haft tillåtelse av klubbmedlemmarna att ta bilderna? (Förutom tidsaspekten som FredrikT redan var inne på). --flinga14 januari 2010 kl. 16.02 (CET)[svara]
Skatteverkets regler angående upphovsrätt, hur tolka?redigera
"Om inget annat anges får informationen på skatteverket.se användas fritt. Ange källa och gärna även en länk till innehållet på skatteverket.se. Om material från webbplatsen redigeras sker publicering på eget ansvar.
Vissa undantag gäller från det som sägs ovan. Skatteverkets handledningar och handböcker omfattas av reglerna i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Det innebär att dessa publikationer inte får mångfaldigas vare sig i tryckt eller digital form eller får säljas utan Skatteverkets tillstånd. Samma lag innehåller emellertid även bestämmelser om framställning av exemplar för enskilt bruk. Det innebär t.ex. att utskrift för enskilt bruk får göras."
Är det ett KRAV att ange källa rent juridiskt?
Egen risk.. vad menas?, ska wikipedia skribenter vara ansvariga ifall någon inte dubbelkollar artikeln?
Hur ser man om något är "Skatteverkets handledningar och handböcker", speciellt på en webbplats där artiklar kan var hämtade ur annat grundmaterial?
Detta kanske ses som hårklyverier. Men bättre en sådan för mycket en ett gäng fyrkantiga jurister från skatteverket. :-) Schh13 januari 2010 kl. 21.59 (CET)[svara]
Utan att kunna det juridiska i detalj tror jag att man får tänka på varför skattmasen skriver detta. De vill inte att skattejurister och skatterådgivare kopierar deras skrifter rakt av och säljer dem med vinst till sina klienter, eller inkluderar dem som bilagor i publikationer de säljer utan tillstånd. Publiceringen "på eget ansvar" om man redigerar, syftar nog främst på korrektheten i informationen. D.v.s. de gör det övertydliga påpekandet för den breda allmänheten att de inte tar något som helst ansvar för redigerade versioner, så om någon annan skriver att "Skatteverket hävdar att [...redigerat citat...]" kan man glömma att de tar någon hänsyn till detta i sina faktiska skattebeslut. Och jag anser det som helt självklart att ange källa om man skriver Wikipediaartiklar baserade på sådant man hittar online, alldeles oavsett om upphovsmannen kräver det eller inte. Om man skriver om skattregler och skattesatser är det ju bra att tala om när informationen gällde (eftersom det kan ändras), och möjligheten att länka till originalpublikationen är ju då mycket praktisk för läsaren. Tomas e14 januari 2010 kl. 15.00 (CET)[svara]
Ja, avsikten är att det skall ligga till grund för tävlingar osv. Det har även funnits idéer om att flytta den till en egen artikel i artikelnamnrymden efter färdigställande. Tanzania14 januari 2010 kl. 21.47 (CET)[svara]
Vid årsskiftet fick järnväg.net ny hemsida. Med den nya hemsidan följde dessvärre också nya länkar, däribland länkar till järnvägslinjer. Då Wikipedia har en hel del artiklar om järnvägslinjer så skulle jag behöva hjälp med att ändra artiklarna på wikipedia så att länkarna pekar rätt. De flesta av dessa länkar är källor. Vill någon ställa upp??? Jag har börjat längst ner i söder och betar av allt eftersom. Jag har förståelse för att det kanske blir lite väl jobbigt att gå igenom samtliga så om det är någon som anser att det är bättre att vi ändrar först allt eftersom vi påträffar de felaktiga länkarna så kan vi också göra så.--Danne-BoyBidrag15 januari 2010 kl. 08.17 (CET)[svara]
De åsikter som kom in spretade åt alla håll, så det bidde inget. Men nu vill jag istället gärna få in synpunkter på huvudsidans varierande bildbredder. Diskutera på samma ställe! --Tricky16 januari 2010 kl. 16.19 (CET)[svara]
Jag såg nyligen på Diskussion:Lista över svenska örlogsfartyg att det är lite lätt oordning vad gäller namngivning av artiklar om äldre örlogsfartyg. Upplägget som finns nu med "HMS <skeppsnamn> <årtal>" verkar inte riktigt hållbart. Det resulterar i långa och krångliga artikelnamn som inte reflekterar vare sig det språk som användes under skeppens tillkomst eller vår egen nutid.
Jag har själv flyttat några artiklar om 1500-talsskepp (Lybska Svan, Stora Kravelen och Danska Hector) där både HMS och årtal är uppenbart överflödiga och missvisande, men jag vill inte flytta dussintals med artiklar om seglande örlogsfartyg från 1600- och 1700-talet helt på egen hand. Det är inget enormt arbete att utföra, men det skulle behövas tas i tu med gemensamt. Då slipper vi framtida osämja om hurivida någon agerat egenmäktigt eller inte.
Jag är principiellt för korta och enkla namn; årtal ska inte finnas i artikelnamn om det inte är för att särskilja saker med samma namn. Om ingen som är insatt i ämnet har tunga argument emot tycker jag att du ska köra på. hejkompis (disk.) 14 januari 2010 kl. 14.01 (CET)[svara]
Hade varit bra om kolla upp när HMS infördes på örlogsfartyg i Sverige. Har ingen litteratur för det men nån annan kanske har. Men för äldre fartygsnamn (som linjeskeppen osv) håller jag med om att de bör flyttas. Dock, vad jag har läst, har samtliga svenska örlogsfartyg under 1900-talet haft HMS. Och ja, särskilja fartygen endast med årtal om de finns fler med samma namn (vilket det i många fall gör.) Här är en bra sida för att kolla upp om de finns fler fartyg med samma namn. //Mr Bullitt14 januari 2010 kl. 15.45 (CET)[svara]
Jag var med i diskussionen om kronan, men jag har inte mer fakta än jag hade då så jag kan tyvärr inte bidra med mer än jag visste då. /Tompen14 januari 2010 kl. 16.19 (CET)[svara]
Jag ser det här mest som en fråga om vad som är vettigt för Wikipedia snarare än en snävt marinteknisk diskussion. Men om det behövs specifika exempel på vad moderna marinmilitära historiker använder så kan jag gärna ta fram några exempel. Men först vill jag se om någon faktiskt kan visa på att det är överhuvudtaget är vanligt "HMS" för skeppsnamn från före 1900. Om inte måste man väl utgå från att bara det givna namnet som gäller och inget annat. Det verkar ju mer logiskt att utgå från att det enklaste alternativet alternativet också är det bästa och att den som vill lägga till saker bör motivera sig genom att åberopa relevanta exempel.
Enligt ett uppslagsverk på nätet så verkar HMS ha tillkommet 1950 innan dess var det HM. Så frågan är kanske när började HM användas... 81.235.196.238
Jag misstänker att "HM" troligen tillkom kring 1900, om ens det. Under inga omständigheter är det äldre än 1800. Men är inte det mest väsentliga vad man använder för termer I moderna källor? Annars skulle vi behöva anpassa alla namn till vad skepp hette när dom var i tjänst. Då skulle t.ex. regalskeppet Vasa flyttas till något i still med Wasan eller Wassen eller nån av dom många stavningsvarianter som fanns på 1600-talet.
Jag håller med om att det är oegentligt att kalla äldre Örlogsfartyg för "HMS". Metoden löser dock ett problem för Wikipedia. Eftersom örlogsfartyg ofta får namn efter Statsöverhuvuden, krigshjältar, geografiska områden och platser, stjärnbilder samt vilda djur. Det innebär att ett övergivande av av HMS skulle skapa behov av massor av förgreningssidor. Prefixet HMS är egentligen inte officiellt för svenska marinens fartyg, även om det är en mycket spridd sedvänja. Eftersom civila fartyg brukar tilldelas prefixen S/S, M/S och S/Y (tex M/S Scandinavian Star) utan att det är en del av deras namn, verkar det bättre att använda prefixet HMS för militära, än att krångla till det med formen "Namn (fartyg)", som ju inte ger information om att det är ett örlogsfartyg. Systemet med prefix för fartyg verkar vara standard på engelska Wikipedia. Koster16 januari 2010 kl. 14.16 (CET)[svara]
Hänvisningar behövs ju i vilket fall som helst, speciellt om man tar till egenpåhittad benämningar.
Precis som andejons säger så är förgreningssidor inget vi kommer undan, oavsett hur vi gör. Mars skulle förbli en förgreningssida både med och utan "HMS". Och hur många använder egentligen "HMS" om skepp från 1600-talet idag? Det skulle vara bra med lite belägg på den punkten.
Det låter också som en nyhet att döpa artiklar så att man vet vad det är för typ av artikel. Artikelnamn ska ju egentligen bara vara korta, unika och helst lagom intuitiva. Vill man veta mer får man kolla artikeln eller ordna kategorierna bättre. Jag har svårt att se vilken fördel HMS Lybska Svan eller HMS Danska Hector (1563) har vare sig för vare sig läsare eller den som vill länka enkelt.
Jag vill också betona att jag här pratar om tidigmoderna fartyg, inte moderna. Alltså i princip allt från före 1800. Jag är inte helt pigg på att man applicerar "HMS" innan det faktiskt kom i bruk, men jag tycker det är betydligt mindre problematiskt att lägga ett sånt prefix till namn på linjeskepp från 1800-talet. Det minst krångliga och som bäst följer WP:POMMF är att först döpa artikeln till vad fartyget hette (eller kallas idag) och först om man märker att det krockar med något annat kan man lägga till något enkelt tillägg som "(fartyg/skepp/bark/slup/whatever)" eller byggnadsår (eller både och om det behövs).
Vad gäller engelska Wikipedia så är standarden precis som här rätt klar för moderna fartyg men något förvirrad för äldre skepp. Ungefär samma diskussion som vi har här har pågått även där ett tag.
Jag tycker det är fullständigt självklart att vi inte ska hitta på egna prefix för att undvika grensidor. Det känns som en väldigt bakvänd och ointuitiv lösning, och jag vet inte sen när grensidor var en dålig lösning. Det allra värsta är förstås att vi förleder folk att tro att termen har använts längre än den har. Se även nyliga diskussion:normalår. /Grillo16 januari 2010 kl. 20.19 (CET)[svara]
Jag satt förut och kollade i Kategori:Illustrationsbehov. Vissa av de artiklarnas motsvarigheter på andra språk, kan säkerligen ha bilder som vi kan använda här. Tanken slog mig att jag kunde skriva ett automatiskt verktyg som kollar om det finns bilder till dessa artiklar på andra språkversioner. Problemet är bara att man (på svenska åtminstone) kan lägga in en bild på fyra olika sätt: Fil: File: Bild: och Image:. Två av dessa är alltså specifika nyckelord för just svenska. Min fråga är sålunda, finns det någon förteckning eller specialsida där dessa nyckelord finns listade? Hur får jag reda på vad de använder för ord för att lägga in bilder på till exempel ungerska? --Ojan15 januari 2010 kl. 17.59 (CET)[svara]
Mycket bra! Ser ut att vara precis det jag behöver. Stort tack för det! Nu har jag något att snickra på om jag får tid över. --Ojan16 januari 2010 kl. 13.24 (CET)[svara]
Tänk på att vissa språkversioner med lokal uppladdning använder fair use eller motsvarigheter till den. Ange alltid rätt licens när du för över bilderna till Commons. När det väl är dags att överföra en bild rekommenderar jag detta verktyg, som ser till att all information överförs korrekt. /Grillo17 januari 2010 kl. 12.10 (CET)[svara]
Jag upptäckte just två fel i dokumentationen till mallen: parametern för markör-bild heter markör, inte märke, och parametern för positionering av markör-etiketten heter position, inte side. Dessutom måste dessa parametrar tas bort om de inte används, de får inte lämnas tomma. Jag har korrigerat dokumentationen och ska försöka fixa så att tomma parametrar tillåts i mallen. Tricky16 januari 2010 kl. 20.33 (CET)[svara]
Sådärja, nu går det att skicka med tomma parametrar också. Gäller alltså färg, markör, storlek och position. Övriga parametrar är obligatoriska. Tricky16 januari 2010 kl. 21.36 (CET)[svara]
// Sertion♨ 27 december 2009 kl. 02.34 (CET)
Tricky 17 januari 2010 kl. 17.54 (CET)