Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Norrköpings kommun

kommun i Östergötlands län, Sverige

Norrköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Norrköping.

Norrköpings kommun
Kommun
Norrköpings rådhus 2008-05-10 bild01.jpg
Norrköpings rådhus (kommunhus)
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
CentralortNorrköping
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda9 780 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal2 047,65 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 494,71 kvadratkilometer[3]
- därav vatten552,94 kvadratkilometer[3]
Folkmängd141 676 ()[4]
Bef.täthet94,78 inv./km² (land)
Läge
Norrköping Municipality in Östergötland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°35′31″N 16°11′08″E / 58.591944444444°N 16.185555555556°Ö / 58.591944444444; 16.185555555556
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsNorrköpings domkrets
Koder
Kommunkod0581[5]
Org.nummer212000-0456[6]
GeoNames2688367
Redigera Wikidata

Kommunen, som med sina drygt 1 600 kvadratkilometer är länets största ligger i landskapet Östergötlands nordöstra del med en mindre del (Kvarsebo distrikt) i Södermanland och har Bråviken och Östersjön i öster. I söder gränsar Norrköpings kommun till Söderköpings kommun, i sydväst till Linköpings kommun och i nordväst Finspångs kommun, alla i Östergötlands län. I norr gränsar kommunen till Katrineholms kommun och i nordöst till Nyköpings kommun i Södermanlands län.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Borg, Dagsberg, Furingstad, Häradshammar, Jonsberg, Kimstad, Konungsund, Krokek, Kuddby, Kullerstad, Kvarsebo, Kvillinge, Rönö, Sankt Johannes, Simonstorp, Skärkind, Styrstad, Tingstad, Tåby, Vånga, Å, Östra Eneby, Östra Husby, Östra Ny och Östra Stenby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Norrköpings norra förstäders municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885 och upplöstes 1917 när Östra Eneby landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. 1918 inkorporerades Sankt Johannes landskommun i Norrköpings stad. Borgs villastads municipalsamhälle inrättades 16 mars 1900 och upplöstes 1936 när Borgs landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. Kolmårdens municipalsamhälle inrättades 14 februari 1936 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Kolmården (av de tidigare kommunerna Krokek och Kvarsebo), Kvillinge (av Kvillinge och Simonstorp), Norsholm (av Kimstad och Skärkind), Skärblacka (av Kullerstad och Vånga), Västra Vikbolandet (av Dagsberg, Furingstad, Konungsund, Kuddby, Tåby, Å och Östra Stenby) samt Östra Vikbolandet (av Häradshammar, Jonsberg, Rönö, Östra Husby och Östra Ny). Samtidigt uppgick landskommunerna Styrstad och Tingstad i Norrköpings stad.

1963 uppgick Norsholms landskommun i Skärblacka landskommun.

Vikbolandets landskommun bildades 1967 av Östra och Västra Vikbolandets landskommuner. Norrköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrköpings stad och landskommunerna Kolmården, Kvillinge och Skärblacka. 1974 införlivades Vikbolandets kommun.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.

S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Denna bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974. Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat "N" i olika färger, framtaget i samband med ett jubileum. Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. "Guld-Olle", som vapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.

NaturRedigera

Kommunen kan grovt delas in i fyra olika naturgeografiska regioner : Skogsbygd, slätt, mellanbygd och skärgård. Tvärs genom Norrköpings kommun, från väst mot öst, går Motala ström, ett vattendrag som haft stor betydelse för Norrköpings industriella framväxt. Strömmen avvattnar Vättern och en stor del av Östergötland. Efter att ha passerat industrilandskapet i stadens centrum fortsätter Motala ström genom hamnen och mynnar i Bråviken. Strömmens sträckning genom staden har i 500 år kallats Norrköpings ström, men i samband tillkomsten av Göta kanal, vilken började byggas i Motala, började namnet Motala ström att användas.[källa behövs]

SkogsbygdenRedigera

Den norra delen av kommunen kännetecknas av de vidsträckta Kolmårdsskogarna. Gränsen mellan skogsbygden och slätten nedanför markeras av de höga Bråvikenförkastningen, Kvillingeförkastningen och Svärtingeförkastningen. Terrängen präglas av sprickdalsformationer, barrskogar och myrmarker. Mellan skogen och området nedanför går flera sprickdalar, bl.a. Skriketorpsravinen, Norrvikenravinen och Getåravinen. Vid länsgränsen mellan Södermanland och Östergötland finns en av de största orörda myrarna i södra Sverige, Fjällmossen, 540 hektar stor. Den högsta punkten i kommunen finns vid Hultsbruk, Jakobsdalsberget, 171 meter över havet. Av kommunens cirka 250 sjöar finns 90% av dessa inom detta område. I detta område finns bl.a orterna Simonstorp, Åby, Jursla, Svärtinge och Krokek.

SlättbygdenRedigera

Kring centralorten Norrköping breder slätten ut sig i väster kring Glan, Vångaslätten, Kvillingeslätten samt den östra delen av Vikbolandet. Där finns ett mycket stort antal kyrkor, vilket visar på den stora betydelse som denna del av kommunen haft

MellanbygdenRedigera

Mellanbygden består av den västra delen av Vikbolandet samt områden söder och väster om Norrköping, bl.a runt Norsholm och Kimstad.

SkärgårdenRedigera

Den yttersta delen av Vikbolandet och de hundratals öar som finns längs kusten utgör Norrköpings skärgård.

HistoriaRedigera

Avseende centralortens historia, se artikeln Norrköpings historia.

ForntidenRedigera

 
Olika ristningar från Himmelstalund

Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000 - 11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hultsbruk. Man har hittat hällristningar från bronsåldern, cirka 3 000 år sedan, på båda sidor om Motala ström vid Himmelstalund, Fiskeby, Ekenberg och Leonardsberg. Längs Bråviken- och Kvillingeförkastningen har man även hittat ett flertal strandboplatser från stenåldern.

Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bl.a var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreståller skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen.

Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid.

Bråvalla slag tros ha utspelats år 750 e.Kr. på slätten norr om Norrköping, enligt historikerna Arthur Nordén och Ture Hederström. Slaget tros ha utkämplats mellan Harald Hildetand från Danmark och svearnas kung Sigurd Ring. Målet tros ha varit kungsgården Ringstad.

1600-taletRedigera

1674 startar verksamheten vid marmorbruket i Kolmården. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgandsholmen i Stockholm.

1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852.

1800-taletRedigera

Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag.

3 juli 1866 ingvigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm, förutom i Norrköping så stannade tågen även i Kimstad, Eksund, Fiskeby, Åby, Graversfors och Näkna.

1900-taletRedigera

1915 invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bl.a vid Getå och Krokek.

1965 öppnades Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Med ett delfinarium och en safaripark kom parken att utvecklas till en av Europas största.

2000-taletRedigera

I augusti 2016 skrev kommunen avtal med iCreate Dreams AB för ett projekt som syftade till att erbjuda gängkriminella en väg till ett hederligt leverne. Avtalsperioden löpte under två och ommunen betalade 100 000 per individ och år under förutsättning att indivderna slutade begå brott. Norrköpings Tidningar uppdagade att personer i projektet som anställts för att bland annat minska stenkastning mot polis i Navestad fortsatt att begå brott.[9]

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Norrköpings kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
 120 959
1975
  
 119 169
1980
  
 119 238
1985
  
 118 567
1990
  
 120 522
1995
  
 123 795
2000
  
 122 199
2005
  
 124 642
2010
  
 130 050
2015
  
 137 035
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 229, eller 23,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 135 283 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 403, eller 16,55 % av befolkningen (hela befolkningen: 123 303 den 31 december 2002).[10]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Norrköpings kommun 135 283 personer. Av dessa var 23 135 personer (17,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]

IndelningarRedigera

TätorterRedigera

Tätorter i Norrköpings kommun 2015.[13]

Nr Tätort Befolkning
1 Norrköping &&&&&&&&&&093765.&&&&&093 765
2 Åby &&&&&&&&&&&06917.&&&&&06 917
3 Krokek &&&&&&&&&&&05053.&&&&&05 053
4 Lindö &&&&&&&&&&&04763.&&&&&04 763
5 Skärblacka &&&&&&&&&&&04023.&&&&&04 023
6 Svärtinge &&&&&&&&&&&03326.&&&&&03 326
7 Kimstad &&&&&&&&&&&01469.&&&&&01 469
8 Östra Husby &&&&&&&&&&&&0868.&&&&&0868
9 Ljunga &&&&&&&&&&&&0751.&&&&&0751
10 Öbonäs &&&&&&&&&&&&0646.&&&&&0646
11 Norsholm &&&&&&&&&&&&0566.&&&&&0566
12 Graversfors &&&&&&&&&&&&0560.&&&&&0560
13 Eksund &&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500
14 Berga &&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275
15 Marbystrand &&&&&&&&&&&&0255.&&&&&0255
16 Simonstorp &&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242
17 Herstadberg &&&&&&&&&&&&0236.&&&&&0236
18 Djurön &&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235
19 Kvarsebo &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203

KommunikationerRedigera

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4 och från Norrköping utgår E22 i sydöstlig riktning, riksväg 51 i nordvästlig riktning samt riksväg 55 och riksväg 56 norrut. Från Norrköping och österut sträcker sig länsväg 209 österut och i kommunens södra del avtar länsväg 215 åt nordväst från europavägen.

Från nordöst till sydväst sträcker sig också Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Östgötapendelns regiontåg mot Linköping och Tranås respektive Motala samt regiontåget Uven-tåget mot Västerås och Uppsala via anslutningen Järnvägslinjen Sala–Oxelösund norrut. Genom södra delen av kommunen sträcker sig Göta kanal i väst-östlig riktning. Från sjön Roxen i sydväst rinner ån Motala ström mot Norrköping där den har sitt utlopp.

PolitikRedigera

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga kommunval. Partiet hade även egen majoritet från och med valet 1970 till och med valet 1973 samt från och med valet 1982 till och med valet 1985. Näst största parti var Folkpartiet i valet 1970, Centerpartiet i valen 1973 till 1976 och Moderaterna i valen 1979 och framåt.

Under mandatperioden 2014-2018 styrs kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Kaj Krantz (S) 1 januari 1989 31 oktober 1991
  Stefan Hagfeldt (M) 1 november 1991 31 oktober 1994
  Kjell Norberg (S) 1 november 1994 25 februari 2000
  Gunnel Gennebäck (S) 27 april 2000 26 april 2001
  Mattias Ottosson (S) 15 juni 2001 31 oktober 2010
  Lars Stjernkvist (S) 1 november 2010-

Politiska styren i Norrköpings kommunRedigera

År Partier
2010–2014[15] S MP V
2014–[14] S FP C KD

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Lars Stjernkvist
Förste vice ordförande S Kikki Liljeblad
Andre vice ordförande M Sophia Jarl

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 4 tillhör socialdemokraterna, 3 tillhör moderaterna medan liberalerna, kristdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna har alla 1 ledamot vardera.[16]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Louise Malmström
Förste vice ordförande S Thomas Idenås
Andre vice ordförande M Päivi Johansson
Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Arbetsmarknads- och
vuxenutbildningsnämnden 		S Matilda Johansson C Lars-Olof Johansson M Tommy Svensson
Byggnads- och
miljöskyddsnämnden 		L Reidar Svedahl S Lars Karlsson M Christer Frey
Kultur- och
fritidsnämnden 		S Olle Vikmång L Alexander Nejdemo M Sylvia Nilsson
Socialnämnden S Roger Källs KD Elvira Wibeck M Joanna Sjölander
Stadsplaneringsnämnden S Kikki Liljeblad C Christian Widlund M Fredrik Björkman
Tekniska nämnden C Karin Jonsson S Åsa Sköldestig M Gunnar Bredin
Utbildningsnämnden S Olle Johansson L Fredrik Franzén M Roger Åkesson
Valnämnden S Inger Petersson S Jerry Wiklund M Christina Brusén
Vård- och
omsorgsnämnden 		KD Eva-Britt Sjöberg S Irma Görtz M Anna Sotkasiira Wik
Överförmyndarnämnden S Lena Wass M Eva Hermansson

GruppledareRedigera

Mandatfördelning i Norrköpings kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPFISPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970343111111
43111111
7987,3
6415
197334319614
4319614
8589,5
6520
197634217815
4217815
8589,4
6322
197954211819
54211819
8587,8
5926
19825459422
5459422
8588,9
5530
198544361022
44361022
8587,2
5629
1988439589119
43958919
8582,5
4738
19914341458722
434458722
8583,4
5431
1994442454224
44245424
8583,7
4837
19989344223823
9344823
8576,74
5035
20027354248718
735448718
8576,41
4936
200653252255623
532555623
8578,96
5233
20105317446424
5317446424
8581,22
4837
2014529511046421
52951046421
8582,97
5035
201872631455520
7261455520
8583,68
4639
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NäringslivRedigera

Förutom kommunen och landstinget i Östergötland finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:

SevärdheterRedigera

VänorterRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ läs online,
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Kommunen avlönar kriminella”. NT. 21 maj 2019. http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/kommunen-avlonar-kriminella-om4356743.aspx. Läst 6 november 2016. 
  10. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  11. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  14. ^ [a b] Sveriges Radio, 13 oktober 2014: Valfrihet med nytt politiskt styre Läst 17 januari 2016
  15. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 17 januari 2016
  16. ^ Norrkoping.se: Kommunstyrelsen Läst 17 januari 2016

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Norrköpings_kommun&oldid=45143732"