Norrköpings kommun

kommun i Östergötlands län, Sverige
Artikel Diskussion

Norrköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Norrköping.

Norrköpings kommun
Kommun
Norrköpings rådhus 2008-05-10 bild01.jpg
Norrköpings rådhus (kommunhus)
SloganUpplev Norrköping[1]
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
CentralortNorrköping
Inrättad1 januari 1971[2]
Areal, befolkning
Areal2 047,65 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 494,71 kvadratkilometer[3]
- därav vatten552,94 kvadratkilometer[3]
Folkmängd143 574 ()[4]
Bef.täthet96,05 inv./km² (land)
Läge
Norrköping Municipality in Östergötland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°35′31″N 16°11′08″Ö / 58.591944444444°N 16.185555555556°Ö / 58.591944444444; 16.185555555556
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNorrköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0456[5]
Anställda10 975 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0581[7]
GeoNames2688367
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen, som med sina drygt 1600 kvadratkilometer är länets största, ligger i landskapet Östergötlands nordöstra del, med en mindre del av Kvarsebo socken som räknas till Södermanland, och har Bråviken och Östersjön i öster. I söder gränsar Norrköpings kommun till Söderköpings kommun, i sydväst till Linköpings kommun och i nordväst Finspångs kommun, alla i Östergötlands län. I norr gränsar kommunen till Katrineholms kommun och i nordöst till Nyköpings kommun i Södermanlands län.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Borg, Dagsberg, Furingstad, Häradshammar, Jonsberg, Kimstad, Konungsund, Krokek, Kuddby, Kullerstad, Kvarsebo, Kvillinge, Rönö, Sankt Johannes, Simonstorp, Skärkind, Styrstad, Tingstad, Tåby, Vånga, Å, Östra Eneby, Östra Husby, Östra Ny och Östra Stenby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Norrköpings norra förstäders municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885 och upplöstes 1917 när Östra Eneby landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. 1918 inkorporerades Sankt Johannes landskommun i Norrköpings stad. Borgs villastads municipalsamhälle inrättades 16 mars 1900 och upplöstes 1936 när Borgs landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. Kolmårdens municipalsamhälle inrättades 14 februari 1936 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Kolmården (av de tidigare kommunerna Krokek och Kvarsebo), Kvillinge (av Kvillinge och Simonstorp), Norsholm (av Kimstad och Skärkind), Skärblacka (av Kullerstad och Vånga), Västra Vikbolandet (av Dagsberg, Furingstad, Konungsund, Kuddby, Tåby, Å och Östra Stenby) samt Östra Vikbolandet (av Häradshammar, Jonsberg, Rönö, Östra Husby och Östra Ny). Samtidigt uppgick landskommunerna Styrstad och Tingstad i Norrköpings stad.

1963 uppgick Norsholms landskommun i Skärblacka landskommun.

Vikbolandets landskommun bildades 1967 av Östra och Västra Vikbolandets landskommuner. Norrköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrköpings stad och landskommunerna Kolmården, Kvillinge och Skärblacka. 1974 införlivades Vikbolandets kommun.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.[9]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.

S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Denna bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974. Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat "N" i olika färger, framtaget i samband med ett jubileum. Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. "Guld-Olle", som vapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.

NaturRedigera

Kommunen kan grovt delas in i fyra olika naturgeografiska regioner: Skogsbygd, slätt, mellanbygd och skärgård. Tvärs genom Norrköpings kommun, från väst mot öst, går Motala ström, ett vattendrag som haft stor betydelse för Norrköpings industriella framväxt. Strömmen avvattnar Vättern och en stor del av Östergötland. Efter att ha passerat industrilandskapet i stadens centrum fortsätter Motala ström genom hamnen och mynnar i Bråviken. Strömmens sträckning genom staden har i 500 år kallats Norrköpings ström, men i samband med tillkomsten av Göta kanal, vilken började byggas i Motala, började namnet Motala ström att användas.[källa behövs]

SkogsbygdenRedigera

Den norra delen av kommunen kännetecknas av de vidsträckta Kolmårdsskogarna. Gränsen mellan skogsbygden och slätten nedanför markeras av de höga Bråvikenförkastningen, Kvillingeförkastningen och Svärtingeförkastningen. Terrängen präglas av sprickdalsformationer, barrskogar och myrmarker. Mellan skogen och området nedanför går flera sprickdalar, bland andra Skriketorpsravinen, Norrvikenravinen och Getåravinen. Vid länsgränsen mellan Södermanland och Östergötland finns en av de största orörda myrarna i södra Sverige, Fjällmossen, 540 hektar stor. Den högsta punkten i kommunen finns vid Hultsbruk, Jakobsdalsberget, 171 meter över havet. Av kommunens cirka 250 sjöar finns 90 % av dessa inom detta område. I detta område finns bland andra orterna Simonstorp, Åby, Jursla, Svärtinge och Krokek.

SlättbygdenRedigera

Kring centralorten Norrköping breder slätten ut sig i väster kring Glan, Vångaslätten, Kvillingeslätten samt den östra delen av Vikbolandet. Där finns ett mycket stort antal kyrkor, vilket visar på den stora betydelse som denna del av kommunen haft

MellanbygdenRedigera

Mellanbygden består av den västra delen av Vikbolandet samt områden söder och väster om Norrköping, bland annat runt Norsholm och Kimstad.

SkärgårdenRedigera

Den yttersta delen av Vikbolandet och de hundratals öar som finns längs kusten utgör Norrköpings skärgård.

HistoriaRedigera

Avseende centralortens historia, se artikeln Norrköpings historia.

ForntidenRedigera

 
Olika ristningar från Himmelstalund

Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000–11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hultsbruk. Man har hittat hällristningar från bronsåldern, cirka 3 000 år sedan, på båda sidor om Motala ström vid Himmelstalund, Fiskeby, Ekenberg och Leonardsberg. Längs Bråviken- och Kvillingeförkastningen har man även hittat ett flertal strandboplatser från stenåldern.

Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bland annat var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreställer skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen.

Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid.

Bråvalla slag tros ha utspelats år 750 e.Kr. på slätten norr om Norrköping, enligt historikerna Arthur Nordén och Ture Hederström. Slaget tros ha utkämpats mellan Harald Hildetand från Danmark och svearnas kung Sigurd Ring. Målet tros ha varit kungsgården Ringstad.

1600-taletRedigera

1674 startar verksamheten vid marmorbruket i Kolmården. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgeandsholmen i Stockholm.

1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852.

1800-taletRedigera

Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag.

3 juli 1866 invigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm, förutom i Norrköping stannade tågen även i Kimstad, Eksund, Fiskeby, Åby, Graversfors och Näkna.

1900-taletRedigera

1915 invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bland annat vid Getå och Krokek.

1965 öppnades Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Med ett delfinarium och en safaripark kom parken att utvecklas till en av Europas största.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Norrköpings kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
 120 959
1975
  
 119 169
1980
  
 119 238
1985
  
 118 567
1990
  
 120 522
1995
  
 123 795
2000
  
 122 199
2005
  
 124 642
2010
  
 130 050
2015
  
 137 035
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 229, eller 23,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 135 283 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 403, eller 16,55 % av befolkningen (hela befolkningen: 123 303 den 31 december 2002).[10]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Norrköpings kommun 135 283 personer. Av dessa var 23 135 personer (17,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt inom Norrköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

TätorterRedigera

Tätorter i Norrköpings kommun 2015.[13]

Nr Tätort Befolkning
1 Norrköping &&&&&&&&&&093765.&&&&&093 765
2 Åby &&&&&&&&&&&06917.&&&&&06 917
3 Krokek &&&&&&&&&&&05053.&&&&&05 053
4 Lindö &&&&&&&&&&&04763.&&&&&04 763
5 Skärblacka &&&&&&&&&&&04023.&&&&&04 023
6 Svärtinge &&&&&&&&&&&03326.&&&&&03 326
7 Kimstad &&&&&&&&&&&01469.&&&&&01 469
8 Östra Husby &&&&&&&&&&&&0868.&&&&&0868
9 Ljunga &&&&&&&&&&&&0751.&&&&&0751
10 Öbonäs &&&&&&&&&&&&0646.&&&&&0646
11 Norsholm &&&&&&&&&&&&0566.&&&&&0566
12 Graversfors &&&&&&&&&&&&0560.&&&&&0560
13 Eksund &&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500
14 Berga &&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275
15 Marbystrand &&&&&&&&&&&&0255.&&&&&0255
16 Simonstorp &&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242
17 Herstadberg &&&&&&&&&&&&0236.&&&&&0236
18 Djurön &&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235
19 Kvarsebo &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203

KommunikationerRedigera

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4 och från Norrköping utgår E22 i sydöstlig riktning, riksväg 51 i nordvästlig riktning samt riksväg 55 och riksväg 56 norrut. Från Norrköping och österut sträcker sig länsväg 209 österut och i kommunens södra del avtar länsväg 215 åt nordväst från europavägen.

Från nordöst till sydväst sträcker sig också Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Östgötapendelns regiontåg mot Linköping och Tranås respektive Motala samt regiontåget Uven-tåget mot Västerås och Uppsala via anslutningen järnvägslinjen Sala–Oxelösund norrut. Genom södra delen av kommunen sträcker sig Göta kanal i väst-östlig riktning. Från sjön Roxen i sydväst rinner ån Motala ström mot Norrköping där den har sitt utlopp.

PolitikRedigera

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga kommunval. Partiet hade även egen majoritet från och med valet 1970 till och med valet 1973 samt från och med valet 1982 till och med valet 1985. Näst största parti var Folkpartiet i valet 1970, Centerpartiet i valen 1973 till 1976 och Moderaterna i valen 1979 och framåt.

Under mandatperioden 2018–2022 styrs kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
S Manne Jarméus 1970 (1) 1976
S Karl Erik Wernersson 1976 31 december 1988
S Kaj Krantz 1 januari 1989 31 oktober 1991
M Stefan Hagfeldt 1 november 1991 31 oktober 1994
S Kjell Norberg 1 november 1994 25 februari 2000
S Gunnel Gennebäck 27 april 2000 26 april 2001
S Mattias Ottosson 15 juni 2001 31 oktober 2010
S Lars Stjernkvist 1 november 2010 (2)

(1) = Manne Jarméus var drätselkammarens ordförande från 1955, innan kammaren bytte namn till kommunstyrlsen.

(2) = Lars Stjernkvist har aviserat sin avgång, ny kommunstyrelsens ordförande förväntas väljas vid kommunfullmäktige den 30 november 2020.

Politiska styren i Norrköpings kommunRedigera

År Partier
1994-1998[15] S V
2010–2014[16] S MP V
2014–2018[17] S FP C KD
2018–[14] S C L KD

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Lars Stjernkvist
Förste vice ordförande S Kikki Liljeblad
Andre vice ordförande M Sophia Jarl

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 3 tillhör socialdemokraterna, 3 tillhör moderaterna, 2 tillhör sverigedemokraterna medan liberalerna, kristdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet har alla en ledamot vardera.[18]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Olle Vikmång
Förste vice ordförande S Irma Görtz
Andre vice ordförande M Päivi Johansson
Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden KD Eva-Britt Sjöberg S Senad Mutic M Sten Alstander
Byggnads- och miljöskyddsnämnden S Maria Sayeler KD Tomas Tekmen M Lina Alm
Kultur- och fritidsnämnden S Olle Johansson C Lars-Olof Johansson M Sylvia Nilsson
Socialnämnden S Andreas Bohlin L Monica Holtstad M Patrik Palm
Samhällsplaneringsnämnden L Reidar Svedahl S Claes Nöid M Christer Frey
Tekniska nämnden C Karin Jonsson S Åsa Sköldestig M Anna Sotkasiira Wik
Utbildningsnämnden S Kikki Liljeblad L Håkan Wetell M Ingrid Cassel
Valnämnden S Inger Petersson S Jerry Wiklund M Christina Brusén
Vård- och omsorgsnämnden S Olle Vikmång KD Erik Tingberg M Mia Vargö
Överförmyndarnämnden S Lena Wass M Christina Blomqvist

GruppledareRedigera

Mandatfördelning i Norrköpings kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPFISPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970343111111
43111111
7987,3
6415
197334319614
4319614
8589,5
6520
197634217815
4217815
8589,4
6322
197954211819
54211819
8587,8
5926
19825459422
5459422
8588,9
5530
198544361022
44361022
8587,2
5629
1988439589119
43958919
8582,5
4738
19914341458722
434458722
8583,4
5431
1994442454224
44245424
8583,7
4837
19989344223823
9344823
8576,74
5035
20027354248718
735448718
8576,41
4936
200653252255623
532555623
8578,96
5233
20105317446424
5317446424
8581,22
4837
2014529511046421
52951046421
8582,97
5035
201872631455520
7261455520
8583,68
4639
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NäringslivRedigera

Förutom kommunen och landstinget i Östergötland finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:

SevärdheterRedigera

VänorterRedigera

I Norden:


Utanför Norden:

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Bra slogan guld värd för kommunen, Sydsvenskan, 15 juli 2007, läs onlineläs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2020, Statistiska centralbyrån, 10 november 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  11. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  14. ^ [a b] Sveriges Radio, 18 september 2018: Kvartetten fortsätter styra i Norrköping Läst 17 oktober 2020
  15. ^ Andersson, Sten. 2000. Politik och demokrati. I Nilsson, Hans (red.). Norrköpings historia, 1900-talet. Linköping: Centrum för lokalhistoria, sid 345f och 353.
  16. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 17 januari 2016
  17. ^ Sveriges Radio, 13 oktober 2014: Valfrihet med nytt politiskt styre Läst 17 januari 2016
  18. ^ Norrkoping.se: Kommunstyrelsen Läst 17 januari 2016

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Norrköpings_kommun&oldid=48402948"