Norrköpings kommun
Norrköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Norrköping.
Norrköpings kommun Kommun | |
![]() Norrköpings rådhus (kommunhus) | |
Slogan | Upplev Norrköping[1] |
---|---|
![]() Kommunens vapen. | |
Land | Sverige |
Landskap | Östergötland |
Län | Östergötlands län |
Centralort | Norrköping |
Inrättad | 1 januari 1971[2] |
Areal, befolkning | |
Areal | 2 047,65 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 1 494,71 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 552,94 kvadratkilometer[3] |
Folkmängd | 144 610 ()[4] |
Bef.täthet | 96,75 inv./km² (land) |
Läge | |
![]() Kommunen i länet. | |
Koordinater | 58°35′31″N 16°11′08″Ö / 58.591944444444°N 16.185555555556°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Norrköpings domkrets |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-0456[5] |
Anställda | 10 975 ()[6] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 0581[7] |
GeoNames | 2688367 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Kommunen, som med sina drygt 1600 kvadratkilometer är länets största, ligger i landskapet Östergötlands nordöstra del, med en mindre del av Kvarsebo socken som räknas till Södermanland, och har Bråviken och Östersjön i öster. I söder gränsar Norrköpings kommun till Söderköpings kommun, i sydväst till Linköpings kommun och i nordväst Finspångs kommun, alla i Östergötlands län. I norr gränsar kommunen till Katrineholms kommun och i nordöst till Nyköpings kommun i Södermanlands län.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Borg, Dagsberg, Furingstad, Häradshammar, Jonsberg, Kimstad, Konungsund, Krokek, Kuddby, Kullerstad, Kvarsebo, Kvillinge, Rönö, Sankt Johannes, Simonstorp, Skärkind, Styrstad, Tingstad, Tåby, Vånga, Å, Östra Eneby, Östra Husby, Östra Ny och Östra Stenby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.
Norrköpings norra förstäders municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885 och upplöstes 1917 när Östra Eneby landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. 1918 inkorporerades Sankt Johannes landskommun i Norrköpings stad. Borgs villastads municipalsamhälle inrättades 16 mars 1900 och upplöstes 1936 när Borgs landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. Kolmårdens municipalsamhälle inrättades 14 februari 1936 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Kolmården (av de tidigare kommunerna Krokek och Kvarsebo), Kvillinge (av Kvillinge och Simonstorp), Norsholm (av Kimstad och Skärkind), Skärblacka (av Kullerstad och Vånga), Västra Vikbolandet (av Dagsberg, Furingstad, Konungsund, Kuddby, Tåby, Å och Östra Stenby) samt Östra Vikbolandet (av Häradshammar, Jonsberg, Rönö, Östra Husby och Östra Ny). Samtidigt uppgick landskommunerna Styrstad och Tingstad i Norrköpings stad.
1963 uppgick Norsholms landskommun i Skärblacka landskommun.
Vikbolandets landskommun bildades 1967 av Östra och Västra Vikbolandets landskommuner. Norrköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrköpings stad och landskommunerna Kolmården, Kvillinge och Skärblacka. 1974 införlivades Vikbolandets kommun.[8]
Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.[9]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.
S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Denna bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974. Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat "N" i olika färger, framtaget i samband med ett jubileum. Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. "Guld-Olle", som vapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.
NaturRedigera
Kommunen kan grovt delas in i fyra olika naturgeografiska regioner: Skogsbygd, slätt, mellanbygd och skärgård. Tvärs genom Norrköpings kommun, från väst mot öst, går Motala ström, ett vattendrag som haft stor betydelse för Norrköpings industriella framväxt. Strömmen avvattnar Vättern och en stor del av Östergötland. Efter att ha passerat industrilandskapet i stadens centrum fortsätter Motala ström genom hamnen och mynnar i Bråviken. Strömmens sträckning genom staden har i 500 år kallats Norrköpings ström, men i samband med tillkomsten av Göta kanal, vilken började byggas i Motala, började namnet Motala ström att användas.[källa behövs]
SkogsbygdenRedigera
Den norra delen av kommunen kännetecknas av de vidsträckta Kolmårdsskogarna. Gränsen mellan skogsbygden och slätten nedanför markeras av de höga Bråvikenförkastningen, Kvillingeförkastningen och Svärtingeförkastningen. Terrängen präglas av sprickdalsformationer, barrskogar och myrmarker. Mellan skogen och området nedanför går flera sprickdalar, bland andra Skriketorpsravinen, Norrvikenravinen och Getåravinen. Vid länsgränsen mellan Södermanland och Östergötland finns en av de största orörda myrarna i södra Sverige, Fjällmossen, 540 hektar stor. Den högsta punkten i kommunen finns vid Hultsbruk, Jakobsdalsberget, 171 meter över havet. Av kommunens cirka 250 sjöar finns 90 % av dessa inom detta område. I detta område finns bland andra orterna Simonstorp, Åby, Jursla, Svärtinge och Krokek.
SlättbygdenRedigera
Kring centralorten Norrköping breder slätten ut sig i väster kring Glan, Vångaslätten, Kvillingeslätten samt den östra delen av Vikbolandet. Där finns ett mycket stort antal kyrkor, vilket visar på den stora betydelse som denna del av kommunen haft
MellanbygdenRedigera
Mellanbygden består av den västra delen av Vikbolandet samt områden söder och väster om Norrköping, bland annat runt Norsholm och Kimstad.
SkärgårdenRedigera
Den yttersta delen av Vikbolandet och de hundratals öar som finns längs kusten utgör Norrköpings skärgård.
HistoriaRedigera
Avseende centralortens historia, se artikeln Norrköpings historia.
ForntidenRedigera
Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000–11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hultsbruk. Man har hittat hällristningar från bronsåldern, cirka 3 000 år sedan, på båda sidor om Motala ström vid Himmelstalund, Fiskeby, Ekenberg och Leonardsberg. Längs Bråviken- och Kvillingeförkastningen har man även hittat ett flertal strandboplatser från stenåldern.
Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bland annat var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreställer skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen.
Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid.
Bråvalla slag tros ha utspelats år 750 e.Kr. på slätten norr om Norrköping, enligt historikerna Arthur Nordén och Ture Hederström. Slaget tros ha utkämpats mellan Harald Hildetand från Danmark och svearnas kung Sigurd Ring. Målet tros ha varit kungsgården Ringstad.
1600-taletRedigera
1674 startar verksamheten vid marmorbruket i Kolmården. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgeandsholmen i Stockholm.
1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852.
1800-taletRedigera
Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag.
3 juli 1866 invigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm, förutom i Norrköping stannade tågen även i Kimstad, Eksund, Fiskeby, Åby, Graversfors och Näkna.
1900-taletRedigera
1915 invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bland annat vid Getå och Krokek.
1965 öppnades Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Med ett delfinarium och en safaripark kom parken att utvecklas till en av Europas största.
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
Befolkningsutvecklingen i Norrköpings kommun 1970–2015 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1970 | 120 959 | |||
1975 | 119 169 | |||
1980 | 119 238 | |||
1985 | 118 567 | |||
1990 | 120 522 | |||
1995 | 123 795 | |||
2000 | 122 199 | |||
2005 | 124 642 | |||
2010 | 130 050 | |||
2015 | 137 035 | |||
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 229, eller 23,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 135 283 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 403, eller 16,55 % av befolkningen (hela befolkningen: 123 303 den 31 december 2002).[10]
Utrikes föddaRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Norrköpings kommun 135 283 personer. Av dessa var 23 135 personer (17,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]
Födelseland[11] | ||
---|---|---|
1 | Sverige | 112 148 |
2 | Syrien | 3 121 |
3 | Irak | 2 406 |
4 | Bosnien och Hercegovina | 2 136 |
5 | Finland | 2 101 |
6 | Europeiska unionen: Övriga länder | 1 748 |
7 | Asien: Övriga länder | 1 582 |
8 | Somalia | 1 327 |
9 | Sydamerika | 1 301 |
10 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
1 243 |
11 | Afrika: Övriga länder | 990 |
12 | Europa utom EU: Övriga länder | 840 |
13 | Turkiet | 838 |
14 | Polen | 640 |
15 | Thailand | 521 |
16 | Iran | 485 |
17 | Tyskland | 478 |
18 | Norge | 295 |
19 | Nordamerika | 283 |
20 | Afghanistan | 229 |
21 | Danmark | 222 |
22 | Kina | 221 |
23 | Sovjetunionen | 53 |
24 | Oceanien | 35 |
25 | Island | 31 |
26 | Okänt födelseland | 9 |
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
- Jonsbergs församling
- Kolmårdens församling
- Norrköpings Borgs församling
- Norrköpings S:t Johannes församling
- Norrköpings S:t Olofs församling
- Västra Vikbolandets församling
- Östra Husby församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:
- Borg
- Dagsberg
- Furingstad
- Häradshammar
- Jonsberg
- Kimstad
- Konungsund
- Krokek
- Kuddby
- Kullerstad
- Kvarsebo
- Kvillinge
- Norrköpings Hedvig
- Norrköpings Matteus
- Norrköpings Sankt Johannes
- Norrköpings Sankt Olai
- Rönö
- Simonstorp
- Skärkind
- Styrstad
- Svärtinge
- Tingstad
- Tåby
- Vrinnevi
- Vånga
- Å
- Östra Eneby
- Östra Husby
- Östra Ny
- Östra Stenby
TätorterRedigera
Tätorter i Norrköpings kommun 2015.[13]
Nr | Tätort | Befolkning |
---|---|---|
1 | Norrköping | 93 765 |
2 | Åby | 6 917 |
3 | Krokek | 5 053 |
4 | Lindö | 4 763 |
5 | Skärblacka | 4 023 |
6 | Svärtinge | 3 326 |
7 | Kimstad | 1 469 |
8 | Östra Husby | 868 |
9 | Ljunga | 751 |
10 | Öbonäs | 646 |
11 | Norsholm | 566 |
12 | Graversfors | 560 |
13 | Eksund | 500 |
14 | Berga | 275 |
15 | Marbystrand | 255 |
16 | Simonstorp | 242 |
17 | Herstadberg | 236 |
18 | Djurön | 235 |
19 | Kvarsebo | 203 |
KommunikationerRedigera
Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4 och från Norrköping utgår E22 i sydöstlig riktning, riksväg 51 i nordvästlig riktning samt riksväg 55 och riksväg 56 norrut. Från Norrköping och österut sträcker sig länsväg 209 österut och i kommunens södra del avtar länsväg 215 åt nordväst från europavägen.
Från nordöst till sydväst sträcker sig också Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Östgötapendelns regiontåg mot Linköping och Tranås respektive Motala samt regiontåget Uven-tåget mot Västerås och Sala via anslutningen järnvägslinjen Sala–Oxelösund norrut. Genom södra delen av kommunen sträcker sig Göta kanal i väst-östlig riktning. Från sjön Roxen i sydväst rinner ån Motala ström mot Norrköping där den har sitt utlopp.
PolitikRedigera
Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga kommunval. Partiet hade även egen majoritet från och med valet 1970 till och med valet 1973 samt från och med valet 1982 till och med valet 1985. Näst största parti var Folkpartiet i valet 1970, Centerpartiet i valen 1973 till 1976 och Moderaterna i valen 1979 och framåt.
Under mandatperioden 2018–2022 styrs kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[14]
Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera
Namn | Tillträdde | Avgick | |
---|---|---|---|
S | Manne Jarméus | 1970 (1) | 1976 |
S | Karl Erik Wernersson | 1976 | 31 december 1988 |
S | Kaj Krantz | 1 januari 1989 | 31 oktober 1991 |
M | Stefan Hagfeldt | 1 november 1991 | 31 oktober 1994 |
S | Kjell Norberg | 1 november 1994 | 25 februari 2000 |
S | Gunnel Gennebäck | 27 april 2000 | 26 april 2001 |
S | Mattias Ottosson | 15 juni 2001 | 31 oktober 2010 |
S | Lars Stjernkvist | 1 november 2010 | 30 november 2020 |
S | Olle Vikmång | 1 december 2020 |
(1) = Manne Jarméus var drätselkammarens ordförande från 1955, innan kammaren bytte namn till kommunstyrlsen.
Politiska styren i Norrköpings kommunRedigera
År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1994-1998[15] | S | V | ||||
2010–2014[16] | S | MP | V | |||
2014–2018[17] | S | FP | C | KD | ||
2018–[14] | S | C | L | KD |
KommunstyrelseRedigera
Presidium 2020–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Olle Vikmång |
Förste vice ordförande | S | Kikki Liljeblad |
Andre vice ordförande | M | Sophia Jarl |
Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav 3 tillhör socialdemokraterna, 3 tillhör moderaterna, 2 tillhör sverigedemokraterna medan liberalerna, kristdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet har alla en ledamot vardera.[18]
KommunfullmäktigeRedigera
Presidium 2020–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Maria Sayeler |
Förste vice ordförande | S | Irma Görtz |
Andre vice ordförande | M | Päivi Johansson |
Nämnd | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden | KD | Eva-Britt Sjöberg | S | Senad Mutic | M | Sten Alstander |
Byggnads- och miljöskyddsnämnden | S | Lars Karlsson | KD | Tomas Tekmen | M | Lina Alm |
Kultur- och fritidsnämnden | S | Olle Johansson | C | Lars-Olof Johansson | M | Sylvia Nilsson |
Socialnämnden | S | Maria Sayeler | L | Monica Holtstad | M | Patrik Palm |
Samhällsplaneringsnämnden | L | Reidar Svedahl | S | Claes Nöid | M | Christer Frey |
Tekniska nämnden | C | Karin Jonsson | S | Åsa Sköldestig | M | Anna Sotkasiira Wik |
Utbildningsnämnden | S | Kikki Liljeblad | L | Håkan Wetell | M | Ingrid Cassel |
Valnämnden | S | Inger Petersson | S | Jerry Wiklund | M | Christina Brusén |
Vård- och omsorgsnämnden | S | Andreas Bohlin | KD | Erik Tingberg | M | Mia Vargö |
Överförmyndarnämnden | S | Lena Wass | M | Christina Blomqvist |
GruppledareRedigera
- Socialdemokraterna: Olle Vikmång
- Vänsterpartiet: Nicklas Lundström
- Miljöpartiet: Mia Sköld
- Sverigedemokraterna: Florian Aranda
- Moderaterna: Sophia Jarl
- Kristdemokraterna: Eva-Britt Sjöberg
- Centerpartiet: Karin Jonsson
- Liberalerna: Reidar Svedahl
Mandatfördelning i Norrköpings kommun, valen 1970–2018Redigera
Valår | V | S | MP | FI | SPI | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 3 | 43 | 11 | 11 | 11 |
| 79 | 87,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 3 | 43 | 19 | 6 | 14 |
| 85 | 89,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 3 | 42 | 17 | 8 | 15 |
| 85 | 89,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 5 | 42 | 11 | 8 | 19 |
| 85 | 87,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 5 | 45 | 9 | 4 | 22 |
| 85 | 88,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 4 | 43 | 6 | 10 | 22 |
| 85 | 87,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 4 | 39 | 5 | 8 | 9 | 1 | 19 |
| 85 | 82,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 4 | 34 | 1 | 4 | 5 | 8 | 7 | 22 |
| 85 | 83,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 4 | 42 | 4 | 5 | 4 | 2 | 24 |
| 85 | 83,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 9 | 34 | 4 | 2 | 2 | 3 | 8 | 23 |
| 85 | 76,74 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 7 | 35 | 4 | 2 | 4 | 8 | 7 | 18 |
| 85 | 76,41 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 5 | 32 | 5 | 2 | 2 | 5 | 5 | 6 | 23 |
| 85 | 78,96 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 5 | 31 | 7 | 4 | 4 | 6 | 4 | 24 |
| 85 | 81,22 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 5 | 29 | 5 | 1 | 10 | 4 | 6 | 4 | 21 |
| 85 | 82,97 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 7 | 26 | 3 | 14 | 5 | 5 | 5 | 20 |
| 85 | 83,68 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
NäringslivRedigera
Förutom kommunen och landstinget i Östergötland finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:
- eon AB, omkring 750 anställda
- Billerud Korsnäs Skärblacka AB, omkring 700 anställda (tidigare Billerud AB)
- Holmen Paper AB, omkring 690 anställda
- Luftfartsverket, omkring 650 anställda
- Whirlpool Sweden AB, omkring 500 anställda
- SMHI, omkring 450 anställda
- Fiskeby Board AB, omkring 330 anställda
- Telia Sonera Sverige AB, omkring 270 anställda
- Kolmårdens Djurpark AB, omkring 350 anställda (under sommarsäsongen)
SevärdheterRedigera
VänorterRedigera
I Norden:
Utanför Norden:
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ Bra slogan guld värd för kommunen, Sydsvenskan, 15 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ [a b] Sveriges Radio, 18 september 2018: Kvartetten fortsätter styra i Norrköping Läst 17 oktober 2020
- ^ Andersson, Sten. 2000. Politik och demokrati. I Nilsson, Hans (red.). Norrköpings historia, 1900-talet. Linköping: Centrum för lokalhistoria, sid 345f och 353.
- ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 17 januari 2016
- ^ Sveriges Radio, 13 oktober 2014: Valfrihet med nytt politiskt styre Läst 17 januari 2016
- ^ Norrkoping.se: Kommunstyrelsen Läst 17 januari 2016
Externa länkarRedigera
- Norrköpings kommun
- Wikimedia Commons har media som rör Norrköpings kommun.