Öppna huvudmenyn

Söderköpings kommun

kommun i Östergötlands län, Sverige

Söderköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Söderköping.

Söderköpings kommun
Kommun
Söderköpings rådhus.jpg
Söderköpings rådhus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
CentralortSöderköping
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda1 330 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal1 325,89 kvadratkilometer ()[3]
- därav land673,48 kvadratkilometer[3]
- därav vatten652,41 kvadratkilometer[3]
Folkmängd14 647 ()[4]
Bef.täthet21,75 inv./km² (land)
Läge
Söderköping Municipality in Östergötland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°28′49″N 16°19′21″E / 58.480277777778°N 16.3225°Ö / 58.480277777778; 16.3225
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsNorrköpings domkrets
Koder
Kommunkod0582[5]
Org.nummer212000-0464[6]
GeoNames2676214
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i landskapet Östergötlands östra del med kust mot Östersjön och Sankt Anna skärgård. Den gränsar i söder mot Valdemarsviks och Åtvidabergs kommuner, i väster mot Linköpings kommun och i norr mot Norrköpings kommun

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Börrum, Drothem, Gårdeby, Mogata, Sankt Anna, Skällvik, Skönberga, Västra Husby och Östra Ryd. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Söderköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Aspveden (av de tidigare kommunerna Gårdeby , Västra Husby och Östra Ryd) och Stegeborg (av Börrum, Mogata, Sankt Anna och Skällvik) medan landskommunerna Drothem och Skönberga uppgick i Söderköpings stad.

Söderköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Söderköpings stad och Aspvedens landskommun. 1974 införlivades Stegeborgs kommun.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I blått fält tre balkar av silver, åtföljda av åtta sexuddiga stjärnor av guld ordnade 1.3.3.1.

Motivet kommer från ett sigill från 1430-talet. Vapnet fastställdes för Söderköpings stad av Kungl. Maj:t år 1946. Efter kommunbildningen valdes den namngivande enhetens vapen även för den nya kommunen, och det registrerades hos PRV 1975. Stegeborgs kommun hade ett eget vapen, utarbetat 1956.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Söderköpings kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
9 639
1975
  
10 338
1980
  
11 467
1985
  
12 339
1990
  
13 351
1995
  
13 911
2000
  
13 936
2005
  
14 025
2010
  
14 024
2015
  
14 240
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

 
Distrikt inom Söderköpings kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

TätorterRedigera

Nr Tätort Befolkning
2015
1 Söderköping &&&&&&&&&&&07418.&&&&&07 418
2 Västra Husby &&&&&&&&&&&&0488.&&&&&0488
3 Östra Ryd &&&&&&&&&&&&0477.&&&&&0477
4 Snöveltorp &&&&&&&&&&&&0423.&&&&&0423
5 Mogata &&&&&&&&&&&&0296.&&&&&0296
6 Luddingsbo &&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215

PolitikRedigera

Mandatfördelning i Söderköpings kommun 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDNYDLPoCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701711416
171146
3990,3
34
19731717317
171737
4592,1
41
19761716318
171638
4591,9
3510
197911615319
161539
4590,7
3411
19821171122111
1712211
4591,4
3015
1985116113419
161349
4589,7
3015
1988116313417
1631347
4585,6
2718
199111322113310
1322113310
4586,7
3213
19942173102110
217310210
4586,3
2718
1998315272412
315272412
4581,58
3015
2002316273311
316273311
4580,75
2718
2006213272310
213272310
3982,56
2118
20102113163211
211363211
3983,97
2514
2014213335229
213335229
3986,87
2514
2018381517338
3857338
3988,08
2217
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkarRedigera